The appreciation of literature depends on the reader’s ability to understand the author’s use of words — how they are used individually to express explicit and indirect meaning, how they are used in partnership with others to make up set phrases, and how meaning can be distorted for literary purposes by changing a phrase or the order of words in a phrase, all within a specific cultural context. The educated first language reader, familiar with the context, is equipped to read between the lines and achieve a fuller understanding of the text in question. However, for second language readers, lacking that lexical and cultural knowledge, the situation is different and they are at a disadvantage in terms of being able to understand a work of literature. Teachers of English can help their pupils by drawing their attention to words — which words are used and how they are used. Support for this assertion can be found in the research into second language vocabulary acquisition. This tells us that readers need to know at least 95% of words in a text in order to understand that text, and that words must be encountered many times if they are to be learnt. The point of actively working with words over a period of time is twofold: firstly, to increase the reader’s lexical resource in terms of both number of words known and depth of knowledge about them, and secondly, by so doing, to increase the reader’s ability to understand, and therefore appreciate, literary texts. With reference to The Great Gatsby, I will illustrate how teachers of English to university students can extend their learners’ lexical knowledge and appreciation of literature.

The original of this handbook is the Swedish Handbok i Sensorisk Analys, which was

an updated edition of an older sensory analysis handbook written by Birgit Lundgren

back in 1981. The handbook was revised in 2013 by Berit Albinsson, Karin Wendin

and Annika Åström. Both these handbooks were written at SIK – The Swedish Institute

of Food and Bioscience, which is now part of RISE – Research Institutes of Sweden.

The revised edition of the handbook has proved popular in both industry and in the

teaching world. At university level, it has been used by students as a complement to

the academic literature in sensory science programmes. There has been a growing demand

among international students at Swedish universities for the handbook to be

translated. In 2016, Kristianstad University entered into an agreement with the research

body RISE to translate the handbook into English. The translation was made

by Patrick O’Malley.

The handbook was translated and printed with permission from the co-authors.

Specialpedagogisk forskning där relationella perspektiv anläggs har vuxit kraftigt under de senaste femton åren. Indelningen "relationellt-" och "kategoriskt" perspektiv har till exempel kommit att spela stor roll för specialpedagogikens självförståelse. Parallellt har det skett en tillväxt av allmänpedagogisk forskning med relationella perspektiv. Den här antologin är ett resultat av möten mellan de båda traditionerna. Antologin syftar till att diskutera hur specialpedagogisk forskning, utbildning och verksamhet kan förstås relationellt. Bidragen rör olika utbildningskontexter, såsom förskola, träningsskola, gymnasieskola och specialpedagogutbildning, och behandlar en bred uppsättning teman, såsom handledning, omsorgsarbete, flerspråkighet och musicerande.

Boken vänder sig framför allt till blivande och yrkesverksamma specialpedagoger och speciallärare.

Relationell pedagogik kan allmänt beskrivas som ett synsätt på utbildning där det som sker människor emellan står i centrum.  Jag diskuterar i det här kapitlet vissa kännetecken för ansatsen och föreslår ett dubbelsidigt relationsbegrepp: På en första nivå är relationell pedagogik liktydigt med aktiviteter som strukturerar utbildningens sociala liv. I princip alla lärare ägnar sig dagligen åt relationell pedagogik i den meningen, dvs. är med om att bygga upp en igenkännlig socialitet och ordning i utbildningen. På en andra nivå ses relationell pedagogik snarare som avbrott eller genombrott i vardagslivets strukturer. Relationell pedagogik i den senare bemärkelsen innebär ett genuint och personligt möte, en händelse som är oförutsägbar, oplanerad och kanske inte ens märkbar. Sådana händelser kan man inte ta för givna i undervisning.

Vi är sociala individer, relationer med andra är drivkraften, det centrala i mänsklig anpassning och också grunden till lycka, vi som människor behöver känna tillhörighet och uppskattning (Rudolph, Lansford och Rodkin, 2016). Att inte få vara med är smärtsamt, att känna att man inte duger kan leda till en maladaptiv utveckling och sämre psykisk hälsa. Att få uppleva att man aktivt exkluderas, att man knuffas, eller kallas namn, sådant gör ont och kan skapa långvariga sår i själen. Om detta dessutom sker ofta, att det sker av personer som är mer gillade i den kontext man är i, eller att de är flera skapar också en känsla av maktlöshet. Att detta är fallet och att det är något många bearbetar länge kan nog också ses i den mängd med böcker och filmer där offer och förövare på olika sätt porträtteras. Sverige har länge stoltserat med att vi har låga nivåer av mobbning i skolan, lägre än i andra länder. På sistone har andelen individer som upplever att de blir mobbade i svenska skolan ökat (Bjereld, Augustine och Thornberg, 2020). Detta kan bero på flera saker, medvetenhet, hur man mäter, men sannolikt så visar det på en verklig förändring som skett. Detta då svenska studier över lag, användande olika studier och olika definitioner alla pekar på en uppgång de senaste 10 åren (Bjereld med fler, 2020), även om ökning är från låga nivåer och Sverige fortfarande ses som ett föredöme rörande frågor rörande mobbning (UNESCO, 2019).

In this project the release of 15 pharmaceuticals from three different WWTPs into three different recipients inKristianstad Municipality, Region Skåne was investigated. All three WWTPs are situated within the borders of thefirst UNESCO Biosphere Reserve in Sweden, Kristianstads Vattenrike – “Vattenriket®”, established in 2005. Pharmaceutical included were: 1. Atenolol 2. Azithromycin 3. Carbamazepine 4. Ciprofloxacin 5. Clarithromycin 6. Diclofenac 7. Erythromycin 8. Estrone 9. Ibuprofen 10. Naproxen 11. Metoprolol 12. Propranolol 13. Oxazepam 14. Paracetamol 15. Sulfamethoxazole

Under våren 2017 togs prover på avloppsvatten från Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Lund i samarbete mellan Region Skåne och Högskolan Kristianstad (HKR). Totalt analyserades fyraprovpunkter med avseende på förekomst av 23 läkemedel, antibiotika och andra mikroföroreningar. De fyra provpunkterna var 1. Pumpgrop för uppsamling, 2. Onkologen, 3. Infektion samt 4. Avlopp från Centralblocket. Resultaten redovisas baserat på olika behandlingsfunktion, vilketinnefattar grupperna J - Antiinfektiva medel för systemiskt bruk, C - Hjärta och Kretslopp, N -Nervsystemet, M - Rörelseapparaten samt övriga ämnen. Resultaten visar att vissa läkemedelsläpps ut från SUS i högre koncentration jämfört med utgående avloppsvatten från ettreningsverk (se rapporten ”Läkemedelsutsläpp från Skånska avloppsreningsverk 2017” nedan). Noterbara ämnen är ciprofloxacin, sulfamethoxazole och trimethoprim, samtligaantibiotika. Resultaten vi-sar också att olika avdelningar medicinerar sina patientgrupper olika och att avdelningarna därmed kan vara lokala punktkällor för vissa typer av antibiotika. Koncentrationen av läkemdelsrester i avloppsvattnet påverkas förstås också av den totala vattenanvändningen, som i sin tur är en konsekvens av antal anställda, antal patienter, antal toaletter och arbetsmetoder/vattenanvänd-ning per avloppsspunkt mm. De uppmätta halternavisar att det är önskvärt, i en uppföljande studie, att analysera och fastställa, företrädesvis för antibiotika, vilka andra preparat som används på SUS, och i vilken omfattning. Det är viktigt att poängtera att resultaten från denna undersökning kommer från ett provtagningstillfälle där provtagningen bestod av ett stickprov. En uppföljande studie behöver innehålla fler analystillfällen samt söka svar på om förekomsten av höga halter av antibiotika kan föranleda resistensutveckling i sjukhusens avloppssystem. Vidare behöver man undersöka vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas, vid sjukhusen och/eller vid avloppsreningsverken, för att förhindra att höga halter av läkemedelsrester belastar vattenmiljön med dess djur och växtliv. Hänsyn måste då också tas inte bara till vilka ämnen som specifikt härrör från sjukhuset utan också i vilka mängder och i vilken omfattning de når reningsverket i aktiv form.

Background: In the context of demographic changes and age-related diseases, there is a need to focus on the health of older people. Eating disabilities, such as difficulties to use cutlery, caused by various diseases (Parkinson's disease, consequences of a stroke) are becoming more frequent and solutions must be put in place. Objective: The purpose of this study is to create recipes of Fingerfoods for older adults over 65 years old with eating disabilities. These recipes should be prepared at home and rich in protein and energy. Design: A creative design was used to create products, and several variations were created from a basic recipe. The differences between the variations of a recipe are the ingredients that can be substituted or changed in quantity. Materials and Methods: Concerning the physical analysis, texture measurements, viscosity, and colorimetry were performed. The sensory evaluation was a hedonic test to measure the appreciation of the panel according to several criteria: appearance, smell, taste, texture, and overall appreciation. Results: The samples, according to the type of product, were measured for their hardness, their adhesiveness, their viscosity, and their colour. Results also show the appreciation of each sample, the comparisons of the appreciations, the ideas for improvement of the participants, and correlations between different data sets. Discussion: Results have been analysed and used to select the suitable recipes at each phase of the study. The milkshake was preferred when vanilla whey protein was added. The cheese balls were preferred with more chicken and less cheese. Soy flour was appreciated equally or more than wheat flour in the fish cakes and the salty muffins while chickpea flour was the least liked. In the set of recipes proposed for sensory evaluation, the most protein-rich ones were the most appreciated. Conclusion: In the end, four recipes have been selected based on the physical analysis, the sensory evaluation, and the nutritional content. The expected amount of protein was achieved for all products

Are you ready to eat with your fingers? While norms and table manners require the use of cutlery for eating, a part of the consumer population is excluded from this system. With the ageing of the population, the older generation is becoming an increasingly important part of the world's population. It is time to feed them properly. While people over 65 years old are mostly able to use cutlery, not all of them are. Indeed, some people have physical difficulties in handling knives, forks, spoons, and glasses. These problems are mainly motor related and result from a lack of muscle control. The look of others can be difficult for those who do not follow the norm and are forced to eat without cutlery. This leads to social withdrawal and discomfort for many of the people concerned. Fortunately, mentalities can change and it is the role of food professionals to participate in this change. Eating with the fingers can be accepted if the food is easy to handle and not messy. These are the challenges and the ambition of this project. It is not up to the people to adapt but to the food, by being adequate in terms of handling but also in terms of nutritional intake, which must be rich in proteins for this population.

Êtes-vous prêts à manger avec les mains ? Alors que les normes et les manières à table imposent l’utilisation des couverts pour manger, une partie des consommateurs est exclue de ce système. Avec le vieillissement de la population, les personnes âgées occupent une part de plus en plus importante dans le monde. Il est temps de les nourrir de façon adaptée. Si la génération des plus de 65 ans arrive majoritairement à utiliser des couverts, ce n’est pas le cas de toutes les personnes appartenant à cette catégorie. En effet, certains font face à des difficultés physiques les empêchant de manipuler couteaux, fourchettes, cuillères, et verres. Ces problèmes sont principalement moteurs et correspondent à un manque de contrôle de ses muscles. Le regard des autres peut être lourd pour ceux qui ne suivent pas la norme et sont obligés de manger sans couverts. Cela entraîne un retrait social et un mal-être pour une grande partie des personnes concernées. Heureusement, les mentalités peuvent évoluer et il est du rôle des professionnels de l’alimentation de participer à ce changement. Manger avec les mains peut être accepté si la nourriture est facile à prendre en main et non salissante. C’est ici que reposent les enjeux et l’ambition de ce projet. Ce n’est pas aux personnes de s’adapter mais aux aliments, en étant adéquat au niveau de la prise en main mais aussi au niveau de l’apport nutritionnel qui doit être riche en protéines pour cette population.

For several years there has been a huge emphasis on higher education’s role in shaping future employees to fit the requirements of potential employers and adapting education to the recruitment needs of the same. This is not the only goal of higher education, however. At the very beginning, in section eight of the first chapter of the Swedish Higher Education Act, it is written that ”[f]irst-cycle courses and study programmes shall develop the ability of students to make independent and critical assessments.” In addition, ”students shall develop the ability to gather and interpret information at a scholarly level.” Both quotes highlight the aspect of critical analysis, which is mandatory for university studies regardless of field. To help develop critical thinking and further independent analysis among the students are thus two of the most important goals for Swedish educators in higher education.

Academic disciplines follow the Swedish Higher Education Act in various ways depending on the traditions and customs in their respective fields. Within the field of English literature, text analysis is at the forefront and a huge amount of research has been made delving into its method. Authors often encountered by students are Lois Tyson, M. Keith Booker, Terry Eagleton, and Jonathan Culler as they have written often used introductions to literary theory and critical perspectives. My aim in this paper is to focus on the teaching of literary text analysis as a method and a means to adhere to the independent and critical assessment requirement as well as to gather and interpret information — which I will focus on primarily — in the Swedish Higher Education Act. What are the strengths of text analysis as a method and to what extent does it contribute to fulfil the aims of higher education as expressed by Swedish law?

The study’s rationale: Physical difficulties as well as socio-psychological factors have an impact on the nutritional status and well-being of the elderly, leading to reduced capacity. In addition, feeding difficulties in the elderly after stroke or with illnesses – holding cutlery, bringing food to the mouth, chewing and swallowing –are a factor reducing independence and contributing to malnutrition.

Aim: The aim of this study was to develop and evaluate the acceptability of proteinrich in-between recipes intended as fingerfoods for home usage among older adults with eating disabilities. Recipes intended for publication in a recipe book.

Methods: Several prototypes per recipe were developed using the creative design method. Measurements on physical characteristics – firmness, stickiness, viscosity, colorimetry – as well as consumer tests at home – general appreciation, appearance, smell, taste, texture – were conducted.

Results: The measurements of the physical characteristics helped to reduce the number of samples presented in the hedonic test. The laboratory measurements combined with the results of the hedonic tests (n= 57-77 participants) were used to determine the most suitable and appreciated recipe. The participants' comments enabled the improvement of the recipes.

Conclusion. Four acceptable fingerfood recipes for in-between meal for older adults with eating disabilities were developed: blinis, pancakes, banana drinks, chocolate chip cakes. While the addition of spirulina is not appreciated, the addition of vanilla whey protein or sauce may be good both for acceptability and nutritional reasons.The higher the content of protein, the lower the firmness of the solid fingerfoods.Completing this study by ensuring acceptability and attractiveness among older adults with eating difficulties could confirm the recipes.

I forskningsmiljön Children’s and Young People’s Health in Social Context (CYPHiSCO) förenas forskare knutna till Högskolan Kristianstad i sitt gemensamma intresse för barns och ungdomars hälsa och välmående. När vi nu ger ut vår tredje antologi, de tidigare utkom 2017 respektive 2019, tar vi bland annat utgångspunkt i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling där fera av målen kan kopplas till den forskning som bedrivs inom miljön. Samtliga 17 mål är av betydelse för barn och ungdomar, och i forskningssammanhang vill vi lyfta fram delmål 16.7 i Agenda 2030 om lyhördhet och deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. Barns och ungdomars deltagande i forskning möjliggör att de får komma till tals i frågor och beslut som berör dem. I denna antologi gör vi några nedslag, främst utifrån barns och ungdomars perspektiv, men även utifrån betydelsefulla vuxna i deras närhet.

Barn och ungas hälsa och välbefinnande är en global angelägenhet. Hälsobesvär kan vara både fysiska och psykiska, och kan komma till uttryck genom exempelvis sömnsvårigheter, smärta och ledsenhet. Eftersom hälsobesvär uttrycks på olika sätt kan de vara svåra att tolka och det kan därför vara utmanande att ge effektivt stöd och behandling. Det finns dessutom en risk för att vardagliga känslouttryck betraktas som sjukliga och att de medicineras (Horwitz & Wakefield, 2007). Ledsenhet är å ena sidan en känsla som människor återkommande erfar under livet, men ledsenhet är också ett av symtomen vid depression. I föreliggande kapitel presenterar vi populärvetenskapliga sammanfattningar av flera studier som genomförts inom ramen för forskningsprojektet ”Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos barn och ungdomar” vid Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan, Högskolan Kristianstad. Den första undersökningen är en tvärsnitts-studie som handlar om ledsenhet och hälsobesvär hos ungdomar. Därefter presenteras två intervjustudier om skolbarns erfarenheter av stress respektive smärta. Slutligen presenterar vi två intervjustudier som belyser skolsköterskors perspektiv. Den ena fokuserar på skolsköterskors stöd till elever som upplever stress och smärta och samtidigt har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den andra studien beskriver skolsköterskors erfarenheter av att arbeta under covid-19-pandemin.

Bakgrund: En fungerande primärvård är viktig för invånarnas hälsa. Hälso- och sjukvården i Sverige är under stor press och sjukvårdspersonalens välbefinnande är ett omdiskuterat ämne. Många studier i primärvården lyfter fram stress och ohälsa bland personalen, medan s.k. salutogena studier, dvs. sådana som lyfter fram resurser och möjligheter, i princip saknas. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa goda arbetsförhållanden i primärvården ur ett salutogent perspektiv.

Metod: En enkätstudie genomfördes vid samtliga 26 vårdcentraler, 18 offentliga och åtta privata, i sex kommuner i nordöstra Skåne. Enkäten riktade sig till alla anställda inom primärvården (n = 599). Frågorna omfattade olika dimensioner av arbetsförhållanden och hälsa. Som bas användes två salutogent inriktade mätinstrument: SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), som mäter indikatorer på hälsa, och WEMS (Work Experience Measurement Scale), med frågor om upplevelsen av arbetet och arbetssituationen. Dessa frågor kompletterades med nyskapade frågor. Dels gjordes en inledande intervjustudie, som resulterade i frågor av särskild relevans för primärvården, dels inkluderades frågor inspirerade av befintliga frågeinstrument. Index bildades utifrån de olika områdena, vilka skapades genom att frågor med logiskt samband slogs samman. Samtliga index presenteras i den här rapporten.

Resultat: Den totala svarsfrekvensen var 84 procent. Det fanns stora individuella variationer mellan de olika vårdcentralerna. Hälsotillståndet hos de anställda var i första hand associerat med återhämtning, följt av balans mellan arbete och privatliv samt individuella inre arbetsupplevelser, som t.ex. att kunna gå till jobbet med glädje och att uppleva arbetet som meningsfullt och utmanande. Egenskaper som präglar arbetsplatsen hade det tydligaste förhållandet till upplevelsen av energi på arbetet, och det mest signifikanta sambandet med feed-back var att ha en tillgänglig chef. Det fanns en positiv trend för den yngre åldersgruppen (<35 år) i upplevelsen av hälsa (SHIS). Samma grupp hade inom flera andra områden signifikant högre värden än resterande åldersgrupper, bl.a. gällande individuella inre upplevelser samt upplevelsen av feedback och arbetet som energigivare. Bland yrkesgrupperna var SHIS högt bland sköterskorna liksom upplevelsen av arbetet som energigivare. Den paramedicinska personalen upplevde självbestämmande såväl som möjlighet till reflektion på arbetet i störst utsträckning, medan den administrativa personalen tillsammans med läkarna upplevde högst grad av feedback på arbetet.

Slutsats: Studien ger en grund för arbetsrelaterade insatser i syfte att stärka de funna salutogena faktorerna, samt för att öka de anställdas deltagande i framtida hälsofrämjande arbete. Varje vårdcentral har genom studien goda möjligheter att arbeta vidare med de egna resultaten.

Det har skrivits och debatterats mycket om Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) sedan lagen trädde ikraft 1994. Reformen har ifrågasatts och dagens debatt handlar mycket om Försäkringskassans tillämpning när det gäller personers rätt till assistansersättning. Försäkringskassans tolkar LSS restriktivt och tillämpar egna interna styrdokument som bindande rättskällor trots att kassan inte har någon lagstiftningsmakt. Domar från Högsta förvaltningsdomstolen tolkas felaktigt av Försäkringskassan som gör praxis av individuella avgöranden.1 Regeringen menar att de inte kan påverka Försäkringskassans beslut utan har istället aviserat en lagändring. Frågan är då vad en lagändring kan få för konsekvenser i praktiken när myndigheterna utvecklar egna metoder i strid med det som kan betraktas som gällande rätt. Därför är det av intresse att studera myndighetsutövningen med fokus på den rättighetslagstiftning som LSS innebär. Rapporten bygger på tidigare studier i ämnet, där utgångspunkten är att LSS ska tillämpas utifrån legalitetsprincipen med lagens målsättning och rättighetskonstruktion som norm. I rapporten presenteras också en studie som handlar om kommuners tillämpning av LSS och de normer som styr tillämpningen, med visst fokus på insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

De senaste åren har hållbart företagande blivit ett större fokus både bland företag och konsumenter. Med hållbart företagande innebär det att företag tar företagsansvar (CSR) genom att spara på egna resurser och minska sin negativa miljöpåverkan. Syftet med studien är att analysera om svenska börsnoterade företags CSR-arbete är ekonomiskt lönsamt på kort sikt. Att analysera CSR-arbetets påverkan på finansiell lönsamhet på kort sikt är av relevans eftersom tidigare studier studerat större marknader över längre tidsperioder. Studien analyserar ESG-betyg från år 2019 och finansiella siffror från år 2020 för 138 företag som finns listade på mid cap och large cap, OMX Stockholm. Detta för att se hur ESG-betyget från år 2019 påverkar den finansiella lönsamheten för år 2020. Resultatet visar att det finns en liten påverkan av CSR-arbete på svenska företags finansiella lönsamhet på kort sikt. Denna studie är genomförd under covid-19, vilket kan tänkas ha påverkat resultatet.

Language teachers often complain that they are becoming “composition slaves” (Hairston 1986) spending an inordinate amount of work on giving feedback on students' texts. This might be particularly true of L2 teachers as several studies indicate that students prefer teacher feedback to peer feedback, particularly in L2 learning (Zhang; Hyland). While the ultimate goal of teacher-written feedback is an independent and self-regulating, the risk of “over-dependence on teacher feedback lower[ing] the students’ initiative” (Miao, Badger, and Zhen) looms large. This paper probes the limits and implications of teacher feedback focusing on the question of whether teacher feedback generates dependent students. Through a discussion of three cases, we ask: when does feedback go from being constructive to impeding development of independence? This idea of dependence is further considered in relation to current debates about the rise of “therapeutic education” in which students are discussed in terms of “vulnerability” (Füredi; Ecclestone and Hayes). We conclude by suggesting that the challenge for teachers is not to assume the role of therapists but to encourage reflective education through clarity about academic goals, and making explicit the crucial role of autonomy for successful student progression — in and beyond the university setting.

Avsikten med denna rapport är att presentera ett treårigt samverkansprojekt mellan forskare vid Högskolan Kristianstad och ledning med personal på samtliga förskolor i ett skolområde. Projektet rör undervisning av naturvetenskap med särskilt fokus på kemi och fysik i förskolan.

Ett skolområde i en medelstor skånsk kommun initierade ett samarbete med forskare vid Högskolan Kristianstad kring undervisning om naturvetenskap i förskolan, speciellt kopplat till det läroplanen benämner som enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Projektet syftade till att studera modellbaserad undervisning och lärande i förskolan om kemiska processer och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor och barns vardagsliv. Traditionellt har arbete med naturvetenskap i förskolan handlat om naturen, om växter och djur och om miljörelaterade frågor. I samband med att den reviderade läroplanen trädde i kraft 2011 vidgades emellertid kunskapsområdet till att också omfatta kemiska processer och fysikaliska fenomen (Skolverket, 2010). Att undervisa om kemi och fysik i ett förskoleperspektiv kan av många förskollärare upplevas som svårt och behovet av kompetensutvecklingsinsatser har visat sig vara stort (Skolinspektionen, 2018). Utvärderingar visade att så var också fallet i det aktuella skolområdet.

1 juli 2019 trädde ännu en reviderad läroplan i kraft i vilken användning av digital teknik lyfts fram som ett nytt målområde att sträva mot (Skolverket, 2018). Mot den bakgrunden och i takt med projektets genomförande har kunskap som rör såväl innehåll som lärandeprocesser och undervisningsstrategier implementerats med och utan stöd av modern informationsteknik.

Projektet kan delas upp i två delar. Del I är den kompetensutvecklingssatsning som ovan kort beskrivits och del II är ett forskningsprojekt med fokus på fysik- och kemiundervisningens genomförande i barngrupp samt på projektets övergripande genomförande.

Det övergripande syftet med projektet är att, tillsammans med arbetslag och rektorer i förskolan utveckla kunskap om FyKe-undervisning i förskolan, med respektive utan stöd av digitala verktyg, samt att 8longitudinellt följa utvecklingen hos deltagande arbetslag och rektorer under ett flerårigt kompetensutvecklingsprojekt.

Flera delstudier har genomförts i projektet. Tre artiklar har hittills publicerats i vetenskapliga tidskrifter, ytterligare studier har genomförts med fokus på rektorers och arbetslags upplevelser relaterat till projektets innehåll och genomförande och delvis relaterat till digital teknik. Rapporten avslutas med några sammanfattande punkter med relation till projektets utfall.

Tidskriften Sömn och Hälsa ges ut av Nätverket Sömn och Hälsa i Svensk Sjuksköterskeförening i samarbete med Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad. Syftet med tidskriften är att sprida praktiknära kunskap om sömn och hälsa. Tidskriften ges ut två gånger per år. Artiklar är tillgängliga open access.

De pågående klimatförändringarna gör haven allt varmare ochsurare. Dessutom förväntas perioder av intensiva regn att öka, v et bidrar till högre koncentrationer av näringsämnen i havsvattnet. Även sjukdomsframkallande bakterier och virus följer med vattnet från land ut i havet. Näringsämnena kommer att göda algblomningarna, vilket resulterar i fler syrefria bottnar. I bottensedimenten finns det naturligt rikligt med metallen mangan. Den frisätts till vattnet vid syrebrist och kan då tas upp av bottenlevande djur. I spåren av detta har vi genom experimentella långtidsstudier sett negativa effekter på immunförsvaret hos både kräfta, mussla och sjöstjärna. Förmågan att eliminera inkräktande bakterier och virus försämrades och djuren blev mer infektionsbenägna. Den tydligaste effekten såg vi då vi tillsatte mangan. Vi undersöker även hur viabilitet och virulens hos sjukdomsalstrande bakterier i havet påverkas och har bl.a. sett att havslevande bakterier av släktet Vibrio inte far illa av de förändrade faktorerna i havet, vilket indikerar att de kan få ett övertag på demarina organismerna, vars immunförsvar försvagats.

Forskningsmiljön ”Man and Biosphere Health” är engruppering där forskare från helt olika biologiskakunskapsområden träffas och knyter kontakter. Forskning inom området ”Life Science” (Livsvetenskap), som framförallt innefattar biologi, medicin och biokemi, är världens största tvärdisciplinära forskningsområde med studier av biologisktliv samt de förutsättningar som utgör grunden för fortsatt liv. Unikt för samarbetet inom MABH är kombinationen avekologisk och biomedicinsk kompetens, vilket i vårt fall har inneburit att cellbiologisk forskning har knutits ihop med miljöforskning på ett nyskapande sätt.

Many local and regional food consumers state their intention to support local communities as the motivation behind buying local or regional food. This chapter compares this view to an economic perspective of what creates value and prosperity in a community. The economic perspective is generally less optimistic of the benefits of local or small scale production. However, as seen towards the end of the chapter, local and regional food producers still have an important role to play on the food market by adopting suitable strategies.

In order to understand the potential of local and regional food, we must first understand what it is about these goods that attract consumers. This chapter summarizes the research on what drives local food consumption, starting from an overview of the motivations of the consumers themselves and different descriptions of what characterizes consumers of local food (“locavore“), and continuing with potential explanations for underlying motives.

Denna upplaga av mat- och måltidsvetenskaps verksamhetsberättelse sammanfattar händelser och utveckling av ämnesområdet vid Högskolan Kristianstad under 2020. Få kunde väl ana vad som väntade när vi inledde år 2020 – det blev ett år där mycket sattes på sin spets och som krävde stora och snabba krav på anpassningar, digital utveckling och flexibilitet för både lärare och studenter. Trots dessa utmaningar blev detta åter ett år där alla medarbetare på avdelningen bidrog till att arbeta för visionen att vi ska ha en ledande position för framtidens mat och måltider genom attraktiva utbildningar, framgångsrik forskning och aktiv samverkan.

Som ett led i MuniComp-projektets analys av kommunernas erfarenheter av att tillämpa ekologisk kompensation i samhällsplanering analyserades ett antal fall med detaljplaner där kompensation har använts i Helsingborgs och Lommas kommun. Analysen syftar till att belysa hur den praktiska tillämpningen av kommunernas modeller för kompensation ser ut, samt att identifiera framgångar, begränsningar, och områden för förbättring. Analysen utgör ett komplement till de generella beskrivningarna av kompensationsmodellerna i Helsingborg och Lomma(Delrapport 4:1), och analyserna av beräkningsmodeller för kompensation (Delrapport 4:3), skadelindringshierarkin (Delrapport 3), och kompensation som styrmedel (Delrapport 1) som redovisas separat. Analysen har i huvudsak inriktats på vissa grundläggande frågor kring kompensationsarbetet som innefattar både vilka miljövärden och åtgärder som omfattas av kompensationen, hur kompensationsarbetet redovisas i olika dokument, och vilka begränsningar i tillämpningen av kompensation som kan urskiljas [...]

Inom ramen för forskningsprojektet MuniComps analys av kommunernas tillämpning av ekologisk kompensation i samhällsplaneringen analyseradeskompensationsmodellerna i Helsingborgs och Lommas kommun. Båda kommuner bygger sina modeller på balanseringsprincipen från Tyskland som introducerades till Sverige under 1990-talet (Skärbäck, 1997). Balanseringsprincipen innehåller en skadelindringshierarki med fyra steg som innebär att negativ påverkan på naturvärden till följd av exploatering i första hand ska undvikas och i andra hand minimeras. Kan påverkan inte undvikas eller minimeras så ska värdenakompenseras antingen genom utjämning eller ersättning. Utjämning betyder att kompensation görs inom planområdet med ett liknande värde. Ersättning betyder att kompensation antingen görs med ett annat värde och/eller med samma värde på annan plats än planområdet. [...]

Barnahus finns på flera platser runt om i Sverige och tar emot barn som misstänks ha varit utsatta för brott, såsom våld eller sexuella övergrepp, för polisförhör och stöd. I Barnahus samverkar åklagare, polis, socialtjänst, barnmedicin, rättsmedicin samt barn-och ungdomspsykiatri (BUP). Barn tas emot i en barnvänlig miljö och ska inte behöva träffa olika personer på olika platser. Om barnets vårdnadshavare är misstänkt, kan barn hämtas till förhör utan att vårdnadshavaren initialt känner till det och efter polisförhöret ska barnet vanligen hem till sina vårdnadshavare igen, om inte socialtjänsten bedömt att det finns behov av omedelbart skydd. I doktorsavhandlingen Iscensätta barnperspektiv. Före, under och efter Barnahusbesök (Kläfverud, 2021) följs vad som händer vid olika tidpunkter och platser före, under och efter Barnahusbesök för polisförhör, med stöd av vad barn och medföljande vuxna har berättat. Det här kapitlet utgör en sammanfattning och presenterar exempel ur avhandlingen, vilken visar på olika, ibland motstridiga, förväntningar som barn kan ställas inför i samband med Barnahusbesök. Vikten av att beakta händelser utanför själva Barnahuset lyfts fram.