Konst i arbetslivet är en konst i sig. Ungefär så kan rapporten sammanfattas då arbetslivet består av komplexa sammanhang på samma sätt som konst är komplext. Mötet mellan två komplexa världar är svårt, eller t o m omöjligt, att beskriva som ett samband mellan orsak och verkan. Därför har vår forskning haft fokus på både konstnärerna och arbetsplatserna. Konstnärerna har skrivit berättelser och intervjuats och på arbetsplatserna har personal och chefer intervjuats. Detta ger en bild av vad som kan ha hänt i de lokala sammanhang där konst och arbetsliv har mötts genom Skiss-Skåne. Bilden som konstrueras är oskarp, vilket är skäligt när två komplexa världar möts. Skiss-Skånes syfte var att konstnärlig kompetens ska ha effekter på arbetsplatserna och dess arbetsmiljö, främst personalens välbefinnande och hälsa. Även att som konstnärer bidra till nytänkande och utveckling fanns med i syftet. På så sätt har för konstnärerna andra arbetsområden än de mera traditionella tydliggjorts. Konstnärernas möten med arbetsplatserna, där det fungerat bra, kan något förenklat sammanfattas med orden roa och oroa vars innehåll har skapats genom konstnärens kompetens och synsätt. Konstnärens närvaro och relation till personalen har inneburit ett ifrågasättande av deras praktik. Personal har då tvingats till att tolka och försöka förstå vad som har skett i mötet. Arbete består ofta av relativt väl avgränsade uppgifter och mål vilka, enligt organisationsforskningen, har en strävan till att sätta fokus på konstruktioner av rutiner och att upprätthålla det kända och existerande. Genom att genomföra aktiviteter som är utmanande i mötet mellan konstnären och arbetsplatsen kan befintliga rutiner oroas. På så vis kan konstnärernas kommunikation med anställda och chefer främja en förändring av det vardagliga handlandet på en arbetsplats. Ny mening kan ha konstruerats i mötet mellan konstnärer och anställda, i smått och i stort, med andra förtecken än de enbart strikt rationella och instrumentella. I vilken om fattning och exakt när detta har skett är svårt att uttala sig om. Varje relation innehåller samtidigt konkurrens och samarbete. Konkurrens innebär att maktförhållandena tydliggörs och utmanas. I alla relationer finns makt närvarande. Samarbete är förutsättningen för ett samtal. På så sätt, när det är som bäst, innehåller mötet konkurrens i form av makt såväl som samarbete för att etablera ett kreativt innehåll i relationen mellan konstnären och personalen. Mötet innehåller också paradoxer som exempelvis det kända och okända som båda samtidigt finns närvarande. Att roa innebär att locka fram positiva känslor som glädje och skratt. I mötet mellan det kända och okända, roandet och oroandet sätts kreativa processer igång som kan ha lett till att individers välbefinnande har gynnats och nya tankar som utvecklar verksamheten kan ha konstruerats. Genom att agera med utgångspunkt i det för personalen okända som kan gränsa till fiktion och fantasi så kan konstnärerna ha bidragit till förnyelse av personalens vardagliga kommunikation och till att skapa ny mening. Detta skiljer sig från de flesta konsulters infallsvinklar. På så sätt är konstnärernas bidrag ett nytt och hoppingivande inslag i det Skånska arbetslivet. Om ovanstående är den positiva bild av projekten så finns där också problem. Om arbetsplatsen inte ges möjlighet att känna sig inkluderad i ett projekt så är risken stor att det förskjuts eller i bästa fall bara blir en kul grej som stör personalen i deras arbete. Ramar och struktur för varje enskilt projekt är också nödvändigt. Om dessa är för vida finns en risk att kreativiteten och bidraget till välbefinnande uteblir, för konstnär såväl som hos personalen. Det är viktigt att det finns möjligheter för att de tillsammans kan skapa en arena där självorganisering av relationers innehåll tillåts ske. På så sätt utmanas också konstnärens makt utav personalen. Detta sker genom att konkurrens (makt) och samarbete är ständiga processer som finns närvarande i relationen. Behovet av ödmjukhet i det lokala mötet är stort. En sådan ödmjukhet har konstnärerna i hög grad också uppvisat, även i de projekt som inte kan anses fullt ut lyckade. Beroende på lokala specifika förutsättningarna har resultaten inte alltid blivit vad som har förväntats. Genom att i större omfattning beakta det lokala och organisationens specifika förutsättningar så kan effekten i kommande projekt, där möten mellan två komplexa världar sker, ytterligare förbättras.

Inom ramen för projektet Framtidens Motionsidrott genomfördes 34 delprojekt i Blekinge, Halland, Skåne och Småland under hösten 2015 och våren 2016. I denna rapport presenteras resultatet av följeforskningens sju delstudier, vars syfte var att studera förutsättningarna för och nyttan med att implementera motionsidrott i idrottsrörelsen i Region Syd. Resultatet visar att idrottsrörelsen är en arena med stor potential vad gäller implementering av motionsidrott utifrån ett folkhälsoperspektiv. Det finns utmaningar att hantera men nuvarande hälsotrend i samhället, pågående strategiarbete inom idrottsrörelsen och positiva erfarenheter av motionsidrott inom projektet FMI visar dock på goda förutsättningar och nytta.

Det finns flera positiva relationer mellan idrott, fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande men få svenska ungdomar når upp till den rekommenderade dagliga fysiska aktivitetsnivån. Initiativ behövs därför för att öka den fysiska aktivitetsnivån bland ungdomar både i skola och på fritiden. De flesta barn och ungdomar är aktiva i idrottsföreningar någon gång under sin uppväxt, men tonårspojkar är generellt sett mer idrottsligt aktiva än flickor i samma ålder. En bidragande orsak till detta anses vara att traditionell föreningsidrott i stor utsträckning präglas av manliga värderingar. Ungdomsåren är också en mer eller mindre problematisk fas i livet för många och högstadieflickor verkar vara de som är mest sårbara under denna period. Det behövs därför mer kunskap om högstadieflickors livssituation för att idrottsaktiviteter ska kunna organiseras så att fler högstadieflickor kan och vill hålla på med idrott.

Skånes Idrottsförbund och åtta kommuner i nordöstra Skåne initierade därför ett projekt, med fokus på högstadieflickors sysselsättning på fritiden generellt och uppfattningar om idrottsaktiviteter specifikt. Projektet inleddes våren 2011 med en förstudie, bestående av fokusgruppsin-tervjuer med högstadieflickor (13-16 år) i de deltagande kommunerna. Totalt genomfördes 34 fokusgruppsintervjuer och 244 högstadieflickor deltog i studien. Resultatet analyserades utifrån syftet att identifiera och utforska möjliga påverkansfaktorer till de deltagande flickornas idrottsliga aktivitetsmönster. På så vis skapades kunskap om och förutsättningar för målgruppsanpassad organisering av fritidsrelaterad idrottsaktivitet i Skåne nordost.

Resultatet visade att många olika påverkansfaktorer samverkade och tillsammans influerade högstadieflickors idrottsliga aktivitetsmönster på olika sätt. De identifierade påverkansfaktorerna ka-tegoriserades och placerades i sex övergripande teman. Dessa kallades 1: Aktivitetsmotiverande effekter, 2: Tävling, resultat och prestation, 3: Socialisation och socialt umgänge, 4: Tränare/ Ledare, 5: Skola och idrott, 6: Bostadsort, aktivitetsutbud och transportmöjligheter.

På ett övergripande plan visade resultatet att föreningsidrott i Skåne nordost domineras av prestations- och resultatfokuserade tävlingsverksamheter och inte det folkhälsoperspektiv som både idrottsrörelsen och andra aktörer menar att föreningsidrott kan och bör ha. Olika aktörer har ansvarsområden som berör de identifierade påverkansfaktorerna och det är därför viktigt att flera aktörer samverkar för att skapa bättre förutsättningar för högstadieflickor att idrotta och motio-nera både på fritid och i skolan. Flickorna uttryckte olika önskemål och behov vilket innebär att kompletterande fritidsrelaterade idrottsverksamheter behöver skapas i samråd med olika gruppe-ringar av högstadieflickor i olika orter och/eller kommuner.

De dominerande prestations- och resultatfokuserade tävlingsverksamheterna behöver kompletteras med idrottslig verksamhet med mer eller mindre tävlingsfokusering och/eller motionskarak-tär. Kompletterande verksamheter behöver präglas av inkluderande processer, variation, lekfull-het, flexibilitet, spontanitet och frivillighet. Högstadieflickor är i behov av likvärdiga förutsätt-ningar för idrottslig aktivitet som de jämnåriga pojkarna har och den manliga prägeln på fören-ingsidrott behöver kompletteras med ett kvinnligt perspektiv. Fler unga kvinnliga ledare behöver därför engageras och genusrelaterad utbildning av ledare kan bidra till en mer målgruppsanpassad idrottsverksamhet för högstadieflickor. Idrottsrörelsen är en lämplig organisatör av efterfrågade motionsaktiviteter för högstadieflickor. Det finns dock samband mellan motion, utseendefokuserad fysisk effekt, kropps- och viktfixering samt psykisk ohälsa. Därför betonas vikten av en fokusering på aktiviteter som i huvudsak motiveras av positiva upplevelser av socialt umgänge och aktivitetsglädje.

Arbetsplatsen är en viktig arena för att påverka människors hälsa. Hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan förbättra arbetsmiljön och främja människors hälsa i relation till arbetet. Syftet med rapporten var att studera vilka arbets- och individrelaterade faktorer som har betydelse för en bra hälsa mätt som en låg rapportering av symtom. Studien genomfördes genom enkät till vårdanställda vid en vårdenhet i södra Sverige (n =511). Resultatet visade att individens egna krav hade anmärkningsvärt högt samband med symtomförekomst. Låga egna krav relaterade till låg symtomförekomst. Den allmänna trivseln och en positiv syn på den närmaste chefen relaterade också till låg symtomförekomst. Sambandet mellan egna krav och symtomförekomst kan vara en effekt av den utveckling som har skett i samhället och på arbetsplatserna, där det många gånger är individen själv som sätter gränser och värderar den egna insatsen. Följden av de upplösta strukturerna kan bli att individen ökar kraven på sig själv, och i förlängningen kan det leda till minskad återhämtning, ökad stress och därmed symtomförekomst. Att en stor andel av respondenterna upplevde att de hade höga krav på sig själva kan därmed vara en varningssignal. Vår studie visar dessutom att de egna kraven är högre bland yngre anställda. Hälsofrämjande insatser för att minska individens egna krav är av vikt då insatserna möjligen kan leda till lägre grad av symtomförekomst. Dessutom var sjuknärvaron påtagligt hög bland respondenterna. Konsekvenserna av sjuknärvaron är inte tillräckligt utforskad för att påvisa vilka följderna kan bli. Att inte få möjlighet till återhämtning kan dock leda till symtom och stressrelaterade besvär. Frågan som måste ställas är hur de ökade kraven på individen ska bemötas?

Bakgrund: Personer som har blivit vårdade enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård har långsamt ökat under de senaste åren. Vid denna typ av vård kan etiska begrepp som autonomi och delaktighet förbises om det är nödvändigt. Studier som har undersökt patienters erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård visar på förekomst av negativa och traumatiska erfarenheter från vårdtiden. Kunskap om hur dessa erfarenheter har påverkat personerna under tiden efter vården anses därför vara av värde. Syfte: Beskriva personers erfarenheter under tiden efter psykiatrisk tvångsvård på en sluten psykiatrisk avdelning. Metod: En litteraturstudie har genomförts där kvalitativa artiklar har samlats från databaserna Cinahl complete och Psycinfo. Artiklarna granskades sedan enligt Fribergs trestegsanalys. Resultat: Faktorer som medicin, förändrade relationer, förändrad självbild, stigmatisering och en annorlunda syn på vården var erfarenheter som bidrog till ett sämre mående under tiden efter den psykiatriska tvångsvården. En mindre grupp såg medicinen som något positivt för dem och att tvångsvården var nödvändig och förändrade deras personlighet på ett bra sätt. Diskussion: Brist på kunskap utgjorde en försvårande faktor för tiden efter tvångsvården. Detta ledde till olika svårigheter för personerna vilket påverkade återhämtningsprocessen negativt. Att vården inte räckte till att hjälpa personens mående eller i vissa fall fick hen att må ännu sämre ledde till lidande under tiden efter psykiatrisk tvångsvård. Stigmatisering var en erfarenhet som framkom i flera studier, stigmatisering och psykisk ohälsa har en koppling till ökad suicidrisk. Sökord: Patienter, erfarenheter, psykiatrisk tvångsvård, efter utskrivning. 

Syftet med kunskapsgenomgången är att ge en överblick över litteratur kring attityder till arbete och socialförsäkring. Undersökningen är gjort som en litteraturstudie. Den första delen i kunskapsgenomgången belyser individers inställning till arbete. Resultatet visar att den vanligaste attityden till arbete i Sverige är den individualistiska, där individen ser till hur tillfredsställande arbetet är i förhållande till individens egna mål och ambitioner. Den belöning som kan fås genom arbete och som har den starkaste förankringen är det instrumentella förhållningssättet, vilket fokuserar på den ekonomiska belöning arbetet ger.

Faktorer som har betydande inverkan på individers attityder till arbete är uppdelade i strukturella faktorer och individuella faktorer. De strukturella faktorerna innefattar hur uppbyggnaden av samhällets myndigheter påverkar individers attityder, beteenden och förtroende. Det visar sig att individer lättare får förtroende för myndigheter när de varit i kontakt med dem. Vidare påverkar även utformningen av socialförsäkringssystemet individers attityder till arbete. Generösa ersättningssystem leder till ökad arbetsmotivation och pliktkänsla. Tryggheten i ett samhälle ger starkare arbetsorientering. De individuella faktorerna innefattar vikten av socialisationen, kön, ålder, utbildning och social klass. Föräldrar för över sin inställning till arbete till sina barn. Skillnader mellan män och kvinnor och deras inställning till arbete formas även den av föräldrarna. Ju äldre individer blir desto starkare blir pliktkänslan. Vidare visar resultatet att högre utbildning och högre social klass ger starkare arbetsmotivation.

Den andra delen som redovisas i kunskapsgenomgången är individers inställning till socialförsäkringen. Avsnittet visar att frånvaro från arbete kan ta sig i uttryck genom sjukskrivning eller arbetslöshet och att det inte finns någon klar gräns mellan dessa områden. Arbetslöshet kan leda till sjukskrivning och vice versa. Avsnittet belyser att svenskarna ibland "tjänar på" att vara sjukskrivna istället för arbetslösa och vilket problem moral hazard-beteendet utgör för socialförsäkringen. Genomgången visar att nya meningsfulla aktiviteter under en period som arbetslös kan öka livskvaliteten och minska individers engagemang i att hitta nytt arbete. Studien visar vidare att många sjukskrivna anser sig att kunna arbeta en del av sin arbetstid om de kunnat påverka sin arbetssituation.

De faktorer som har betydande inverkan på individers attityder till socialförsäkringen är, liksom var fallet för inställning till arbete, uppdelade i strukturella faktorer och individuella faktorer. De strukturella faktorerna innefattar hur samhällets regler, däribland antalet karensdagar, kan påverka individers attityder och beteenden vad gäller sjukskrivning. Införandet av karensdagen har i Sverige t.ex. minskat utnyttjandet av sjukförsäkringen. Socialförsäkringens utformning visar skiftande resultat vad gäller hur det påverkar sjukskrivningar och arbetslöshet. Hög ersättning kan visa sig både ge högre frånvaro från arbete men även ökade chanser till att hitta arbete. Vidare har individers tro om huruvida andra är sjukskrivna inverkan på benägenheten att sjukskriva sig eller inte. Bland individuella faktorer har individens ideologiska uppfattning betydelse för utnyttjandet av socialförsäkringen.

Syftet med kunskapsgenomgången är att ge en överblick över litteratur om relationen mellan individers levnadsvanor och frånvaro från arbete i form av arbetslöshet, sjukskrivning och förtidspensionering. De livsstilsfaktorer som tagits med är alkohol, droger, fysisk aktivitet, kroppsvikt, rökning och spelberoende. Undersökningen är gjord som en litteraturstudie.

Första delen belyser arbetslöshet i förhållande till de olika livsstilsfaktorerna. Majoriteten av litteraturen visar att arbetslöshet ökar alkoholkonsumtionen och att den stora riskgruppen är unga män. Vidare verkar det som att längre perioder av arbetslöshet leder till högre konsumtion av alkohol. Det finns dock studier som menar att ett en minskande alkoholkonsumtion vid arbetslöshet skulle kunna orsakas av en försämrad ekonomi. Samtidigt pekar andra studier på att alkoholkonsumtionen vid arbetslöshet varierar mellan individer. Vad gäller droger relaterar arbetslöshet till användning av olagliga droger, framförallt cannabis. Angående fysisk aktivitet visades det både på aktivitet och på inaktivitet bland arbetslösa samt att det inte fanns någon skillnad mellan arbetslösa och arbetande. Skilda resultat visades även vid kroppsvikt. Både högt och lågt BMI för kvinnor och män visade sig påverka arbetslöshet. Litteraturen var dock enhetlig gällande att rökning förkommer i högre grad bland arbetslösa än bland arbetande. När det gäller spelberoende ansågs arbetslöshet både vara en riskfaktor och inte vara en riskfaktor.

Andra delen tar upp sjukskrivningar och livsstilsfaktorer. Största delen av litteraturen visar ett samband mellan alkoholkonsumtion och sjukskrivning. Det mesta pekar på att sjukskrivning beror på alkoholkonsumtionen och inte tvärtom. Flertalet studier visar även att fysisk aktivitet minskar sjukfrånvaron. Vad gällde kroppsvikt ansågs fetma bidra till ökad sjukfrånvaro och även vara en riskfaktor för längre perioden av sjukfrånvaro. Vidare visas det att rökning bidrar till ökad sjukfrånvaro och att det är viktigt att skilja mellan rökare, f.d. rökare och icke-rökare.

Tredje och sista delen behandlar förtidspensionering i relation till livsstilsfaktorer. Skilda resultat visas gällande alkoholkonsumtion och förtidspensionering. Både högkonsumenter och nykterister visade sig ha ökad risk för förtidspension. Även måttligt intag av alkohol visade sig både kunna vara välgörande för individens hälsa och även förhöja risken för förtidspension. Fysisk aktivitet visade sig vara mindre förekommande bland förtidspensionärer, men skulle kunna leda till färre förtidspensioner om det förkom. Både undervikt, övervikt och fetma kan kopplas till förtidspensionering. Flera studier visar att rökning är en riskfaktor för förtidspensionering. Det är vanligare att rökare beviljas förtidspension i jämförelse med icke-rökare.

Begreppet hälsa kan beskrivas utifrån skiftande perspektiv. Studien fokuserar på det salutogena tänkesättet kring hälsa, och faktorer som kan generera hälsa sätts i centrum. Intresset inriktas på friskfaktorer i vardagen som gör att människor kan möta påfrestningar med bibehållen hälsa. Arbete bör i det sammanhanget ses som en av de viktigaste hälsofrämjande resurserna för människans personliga utveckling och livskvalitet.

Studien hade flera syften, varav ett var att lära känna och beskriva verksamheterna på vårdenheten, medan ett annat var att undersöka hur medarbetarna upplevde sin hälsa i relation till sitt arbete. Ytterligare syften var att identifiera vilka behov som fanns av att förändra organisationen för att förbättra hälsan för de anställda samt att slutligen att ta reda på hur pågående förändringsarbete inom organisationen uppfattades av medarbetarna.

Studien genomfördes genom 14 fokusgruppsintervjuer. Urvalet av respondenter skedde slumpmässigt på varje avdelning och antalet medlemmar i varje fokusgrupp var fem till sex personer. De olika yrkeskategorierna som deltog i studien var undersköterskor, sjuksköterskor, avdelningschefer och sekreterare.

Resultatet visade på att respondenterna på olika sätt upplever sitt arbete på vårdenheten som lustfyllt och hälsobringande. Framträdande var upplevelser kring införandet av Patientnärmre vård, som innebär ett annorlunda arbetssätt än tidigare parvård eller gruppvård. Utmärkande i resultatet var även den goda stämningen på vårdenheten, men samtidigt sågs inte förhållningssättet mot varandra på arbetet som en direkt hälsoskapande faktor. Förhållningssätt i relation till materiella belöningar är en viktig faktor som behöver belysas ytterligare, i strävan mot en mer hälsoskapande arbetsplats. Ett annat tänkesätt som bör genomsyra och främjas är känslan av sammanhang i arbetssituationen. På så sätt kan till exempel förändringsarbeten bli mer förståeliga och genomförbara. Ur resultatet utkristalliserades fyra begrepp: begriplighet, kommunikation, tydliga mål och reflektionstid. Begreppen är övergripande, och skulle kunna appliceras och diskuteras i relation till studiens resultat av arbetsrelaterade friskfaktorer. Respondenterna önskade en mer gemensam och helhetsskapande bild av verksamheterna de arbetar inom. Kontinuerlig reflektionstid föreslogs som ett sätt att byta bilder med varandra och öka förståelsen för situationer och händelser medarbetarna kan ställas inför. I dialog är kommunikation en förutsättning, och begriplighet för förändringar kan skapas genom reflek­tion, vilket även kan komma att underlätta förändringsprocesserna på avdelningarna.

Som en följd av fokusgruppsintervjuerna framkom önskemål att diskutera begreppen ytterli­gare inom varje avdelning. Därför initierades avdelningsforum, med syfte att diskutera,

re­flektera och skapa en stor gemensam bild av medarbetarnas och avdelningschefens uppfatt­ningar kring verksamheten i termer av hälsoskapande arbetsplats.

År 2011 startade Stöd- och serviceenheten i Kristianstads kommun projektet Medarbetare i fokus (MIF) för att arbeta med värdegrund och kompetensutveckling. Projektet utvärderades av extern utvärderare från Högskolan Kristianstad. Utvärderingens syfte var att följa projektet genom lärande utvärdering med fokus på process och resultat samt att ge återkoppling för lärande, anpassning och utveckling. Såväl kvantitativa som kvalitativa metoder användes för att utvärdera projektet. Resultatet visade att medarbetare hade under hela projektets gång hade positiva upplevelser av hälsa, arbete, balans i vardagen och kundrelationen. Projektet drevs av en engagerad ledningsgrupp vars arbete präglades av långsiktigt tänkande och fokus på hållbarhet. För att genomföra projektet utbildades processtöd och internutbildare. Medarbetarna upplevde kompetensutvecklingen som positiv, men en del hade svårt att se koppling mellan kompetensutveckling och dagligt arbete. Värdegrundsarbetet präglades av samarbete mellan processtöd och enhetschefer som skapade diskussioner gällande värdegrund på enhetens arbetsplatser. De upplevde ofta sitt arbete som positivt men också svårt på grund av kontextuella faktorer. Slutsatserna blev att en engagerad projektledning var en förutsättning för projektets framgång och för att på sikt kunna främja en hälsoskapande arbetsplats. Utbildningarnas innehåll utgick från medarbetarnas önskemål och upplevda behov vilket främjade delaktighet och engagemang från medarbetarna. Vissa svårigheter att direkt omsätta innehållet i projektets utbildningar till praktik framkom vilket skapade svårigheter i att direkt nå implementering och förändring i det dagliga, praktiska arbetet med kunderna. Internutbildare skapade förutsättningar för en lärande organisation och hållbar utveckling då kunskap kan fortsätta utvecklas i organisationen även efter projekttiden. Stöd och långsiktighet behövdes för att nå längre på sikt och för att tankar skulle kunna omsättas till praktiska handlingar. Goda upplevelser av hälsa, arbete, balans i vardagen och kundrelation skapade förutsättningar för att på sikt nå en hälsoskapande och lärande organisation.