Syftet är att analysera vad som kännetecknar speciallärare i särskolansarbete och uppdrag och vilken samverkan de bedriver inom ochutanför grund-och gymnasiesärskolan och vilka andra aktörer desamarbetar med. Efter det att Lgr 11 infördes finns ett utökat fokuspå akademiska färdigheter i särskolan, vilket ställer nya krav på lärarnaskompetens. Speciallärare med examen från tre universitet isödra Sverige deltog i enkätstudien. Resultaten visar att en majoritetav de svarande har lång erfarenhet innan de började sin utbildningtill speciallärare. De beskriver mötet med eleverna i klassrummetsom en viktig del av sitt arbete och uppdrag. Handledning eller ämnesutvecklingförekommer men inte i samma utsträckning somklassrumsundervisning. Samarbete med professionella utanförsärskolan är vanligt. En slutsats är att specialläraren har många samarbetspartners,besitter olika färdigheter och en majoritet fortsättersom klasslärare efter examen.

I denna skrift rapporteras ett forskningscirkelprojekt ompedagogisk relationskompetens. Projektet hade sin bas påHögskolan Kristianstad och pågick under 2017, medrapportering våren 2018. I cirkeln samverkade nio förstelärarefrån Sölvesborgs kommun med en forskare från högskolan. Detsom utforskades var hur relationskompetens tar sig uttryck ipedagogisk praktik.I ett inledande kapitel introduceras projektet. Därefterpresenteras lärarnas studier. Rapporten ger konkret inblick i ett(alltför) outforskat område i skolvärlden.

Sedan 2010 finns begreppet Elevhälsa inskrivet i den svenska skollagen (SFS  2010:800). Till grund för den nu aktuella lagtexten ligger utredningen Från dubbla spår till elevhälsa: i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling (Elevvårdsutredningen, 2000). Uppdraget för elevhälsan ska kretsa kring lärande, hälsa och skolmiljö och arbeta förebyggande och hälsofrämjande. För att möta det föreskrivnata uppdraget, anges i skollagen (2010:800) att elevhälsan ska omfatta kompetenserna skolhälsovård (skolläkare och skolsköterska), kurator, skolpsykolog samt personal med specialpedagogisk kompetens. I elevhälsan möts därmed kompetenser med grund i olika teorier och utgångspunkter.

Intresset för elevhälsa som fenomen har väckts hos oss dels utifrån våra tidigare erfarenheter som klasslärare och specialpedagoger, där vi både tagit del av och varit en del av såväl elevvård som elevhälsa, och dels utifrån vårt arbete som adjunkter inom speciallärar- och specialpedagogprogrammen vid Hög-skolan Kristianstad. Vi ser det som angeläget att studenterna på speciallärar- och specialpedagogprogrammen förbereds för att vara en del av elevhälsoarbetet, vilket kan innebära att vara en del av elevhälsoteamet.

Genom att belysa den svenska elevhälsan och sätta den i relation till hur ett annat land arbetar med motsvarande frågor är avsikten med denna rapport att skapa ett underlag för diskussion, där olika sätt att arbeta med, och förhålla sig till, elevhälsa lyfts fram.

Landet vi valt att relatera till är Finland. Valet har gjorts dels utifrån den debatt som förts i media om PISA-resultat och de goda resultat Finland visar där och dels utifrån att det i Finland endast utbildas speciallärare. Finland har dessutom sedan 2014 infört en ny modell för stöd, kallad trestegsmodellen.

Via Erasmus+, Staff mobility for training har vi haft möjlighet att göra studiebesök i Vaasa i Finland, där vi besökt Åbo Akademi och , två grundskolor. Vid besöketr  där vi samtalade vi med skolpersonal, men också med l samt därutöver samtal med en jurist på den finska motsvarigheten till motsvarande det svenska Skolverket. I samband med besöken i Vaasa skrevs fältanteckningar som nu sammanställts och används i denna rapport. 

The aim of this study is based on a few informants’ descriptions andexperiences of the schools in a municipal school changed their workto increase inclusion for students with Autism Spectrum Disorders(ASD). The focus of the study is the changes which have been implemented,how it has influenced the student group's schooling andwhat success factors and challenges the school has encountered.According to the Swedish Education Act, shall the Swedish regularschool be available to all scholars. However, several studies and accountsshow that primary schools have found it difficult to meet theeducational needs of students with ASD. The national board of education(2009) and The Swedish schools inspectorate (2012) criticizingthe school for not investigating the students' needs and supplyadequate support.The study was conducted by a qualitative approach; data were collectedthrough semi-structured - and focus interviews. The choice touse interviews are based on interesting to let each informant describeshow their school, meet and educated students with ASD andwhat elements they consider important developments of an inclusiveschool for pupils with ASD.The implication of the results confirms that by increasing theknowledge about autism spectrum disorders of the instructors, theschool has developed a more including learning environment for thestudents. By creating, a flexible organization in the school’s studentsgives the chance to be in school on their own terms. Belonging to aclass on their own terms, with the possibility of instructing in differentcontexts, has increased the presence of many students.

Syftet med detta arbete är att hela tiden ha ett barnperspektiv och på så sätt ta reda på hur barn med diagnosen autism kan tänka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lärare och assistenter beskriver inlärningssituationen för de barn som är med i vår undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svårigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebära för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lärare kan använda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda på vilka tankar barn med autism har om sin inlärningssituation. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie baseras på det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att barn med autism kan berätta om sin inlärningssituation i skolan. De beskriver vad de har lätt för, vad de har svårt för och vilken hjälp de behöver av lärare och assistenter. Några av resultaten är att en del barn får för mycket hjälp, andra får inte den hjälp de behöver och att flera barn inte tillräckligt mycket tränas till att bli självständiga individer. Det flera barn tycker är svårt är: Att skriva texter, när de inte vet vad de ska göra och att sitta med i samlingar och lyssna på andra. Det alla barn tycker är lätt är saker som de tycker om att göra och som de själva bestämt. Vi tror oss se att barn med autism som har egna strategier för att hantera vardagen fungerar bättre. Alla barnen behöver visuellt bildstöd för att få struktur. I vår uppsats jämför vi barnens upplevelser om sin egen inlärningssituation med lärares och assistenters och vi ser att de är ganska lika. Barnen kan berätta för oss att de behöver hjälp men har inte alltid förmågan att be om hjälp när de behöver.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever i matematiksvårigheter upplever matematikundervisning som bygger på öppna frågor.Studien ger en överblick över vad litteraturen tar upp om matematiksvårigheter och matematikinlärning, samt hur en god matematikundervisning kan bedrivas. Den teoretiska utgångspunkten har vi hämtat ur KASAM – teorin. Genom observationer och intervjuer har vi studerat hur elever i matematiksvårigheter, på mellanstadiet, upplevt meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i matematikundervisning med öppna frågor. Genom enkätundersökning har vi tagit del av klassernas och av de matematiksvaga elevernas inställning till matematik. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att alla de elever i matematiksvårigheter vi studerat, ser matematikundervisning med öppna frågor som meningsfull. I de fall inte matematiken känts meningsfull har eleven känt mening med att tillhöra gruppen. Begripligheten blir inte större av öppna frågor för eleverna i matematiksvårigheter i åk 4 och 5. I åk 6 påverkar typen av fråga, öppen respektive sluten, inte begripligheten för eleverna. Hanterbarheten av öppna frågor blir större, för de flesta av eleverna i matematiksvårigheter, om arbetet utförs tillsammans med en kompis. Öppna frågor stimulerar många gånger elevernas fantasi och ökar därmed lusten att lära. Läraren har en stöttande roll för elever i matematiksvårigheter genom att ge tydligare förklaring av uppgiftens innehåll, samt ge kompletterande material eller stödfrågor.

Syftet med rapporten var att undersöka och synliggöra studenters upplevelse av tillgängligt lärande i en kursyta i en lärplattform på nätet. I särskilt fokus stod antagandet om att relationer föregår lärande, mer konkret de relationer som särskilt beaktats i studien är relationer mellan lärare och student och studenter emellan. Tillgänglighet studerades utifrån ett relationellt perspektiv där den informativa och kommunikativa tillgängligheten stod i fokus.

Undersökningen syftade dels till att identifiera styrkor men också till att få syn på var i kursytan studenterna upplevde att barriärer för lärandet uppstod.  Relationell pedagogik (Aspelin, 2005; Aspelin, 2015; Aspelin & Persson, 2011), studentaktivt lärande (Biggs & Tang, 2011; Crews & Butterfield, 2014; Elmgren & Henriksson, 2013, m.fl.) och Universal Design for Learning (Dell, Dell & Blackwell, 2015; Rose et. al, 2006) har utgjort underlag till forskningsöversikten. Den relationella pedagogiken har även utgjort det teoretiska ramverket medan Universal Design for Learning har använts som analysverktyg i resultatdelen.

Metoden som användes vid undersökningen var dels en kvantitativ enkätstudie, dels en efterföljande kvalitativ semistrukturerad fokusgruppsintervju.

Resultatet i undersökningen visar på att studenterna upplevde kursytan som informativt tillgänglig i hög grad. Gynnande faktorer ansågs bland annat vara det faktum att information presenterades på olika sätt och genom olika media för att göra lärandet tillgängligt för alla. Närheten till, och en personlig kommunikation med, lärarna i kursen ansågs också främja tillgängligheten och därmed lärandet i hög grad. Den kommunikativa tillgängligheten upplevdes inte som tillgänglig i motsvarande grad, mycket beroende på att möjligheten till kommunikation i kursytan inte utnyttjades optimalt. Studenterna verkade inte heller se varandra som läranderesurser och prioriterade kontakten med lärarna framför kontakten med studiekamraterna.

Rapporten ska ses som en pilotstudie till en kommande undersökning där ambitionen är att studera relationer och kommunikativ tillgänglighet i en nätbaserad kurs med fokus på samtal och bemötande.

Rapporten består av tre fristående artiklar som skrivits inom ramen för Skolverkets kompetensutvecklingssatsning "Specialpedagogik för lärande". 

Den första artikeln beskriver specialpedagogikens utveckling i Sverige under ca 100 år med fokus på hur stöd till elever organiserats. 

Den andra artikeln sammanfattar några skolutvecklingsprojekt som arbetat framgångsrikt med inkludering och att skapa tillängliga lärmiljöer. 

Den tredje artikeln belyser och ger exempel över hur undervisning kan anpassas efter eleverna och bidra till undervisningen blir meningsfull, hanterbar och begriplig. 

Forskningscirkeln har genomförts tillsammans med nio förstelärare från två kommuner som arbetar inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Inom ramen forskningscirkeln har de drivit utvecklingsprojekt under läsåret 2016/2017.

Grundsärskola och gymnasiesärskola utgör arenan för deltagarna i forskningscirkeln och de nio förstelärarna har drivit egna utvecklingsprojekt inom sina respektive verksamheter. Trots att de nio förstelärarna arbetar på olika stadier, med olika elevgrupper och utifrån olika förutsättningar samlades de kring några centrala teman. I de olika utvecklingsprojekten har skolutveckling utifrån elevernas delaktighet och inflytande, bedömning för lärande, elevhälsa, kommunikation och kollegialt lärande stått i förgrunden.