Syftet med denna studie är att studera lärares samtalsstilar under mellanmålet på fritidshemmet och om dessa, utifrån begreppet scaffolding/stöttning, kan få konsekvenser för elevernas språkanvändande, något som vi benämner språkande. Metoden som använts för insamling av material har varit observationer samt intervjuer i form av fokusgruppsamtal och kvalitativa enskilda intervjuer. I analysen av resultaten används begreppet scaffolding/stöttning för att synliggöra hur lärarnas samtalsstilar kan inverka på elevernas språkande. Resultatet visar att lärarna ger eleverna mycket talutrymme samt att de mestadels använder sig av frågor i samtalen och att samtalen ofta utgår ifrån elevernas intressen. Detta ger eleverna möjlighet att utveckla sina tankar och ger dem därmed större möjlighet till att använda språket. Studiens slutsats är att mellanmålssituationen är högst relevant avseende möjligheter till samtal mellan lärare och elever inom fritidshemmets arena. Det framstår dock som viktigt att lärare i fritidshem blir medvetna om denna pedagogiska potential och tar tillvara på den.

Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap. Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.

Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.

Den nya upplagan är reviderad i enlighet med förskolans nya läroplan (Lpfö 18).

Syftet med studien var att undersöka personalen på fritidshemmets uppfattning kring kunskaper och resurser för att identifiera psykisk ohälsa bland elever på fritidshemmet, samt om de anser att de har ett ansvar inom ramen för sitt uppdrag eller inte. Relevant data för att genomföra undersökningen har samlats in kvantitativt med hjälp av en websurvey. På denna webbsurvey har det funnits möjlighet att kommentera vissa frågor för att på så sätt möjliggöra en djupare analys av materialet.

Totalt medverkade 206 respondenter. Deras svar, närmare bestämt resultatet av websurveyn, analyseras och diskuteras därefter i förhållande till vår inledning och litteraturgenomgång. I inledningen presenterar vi bland annat siffror på den ökade psykiska ohälsan, men också den ständiga debatten kring samma ämne. I litteraturgenomgången presenterar vi tidigare forskning som bland annat nämner vikten av relationsarbete, elevhälsan och utbildning. I den empiriska delen har resultaten presenterats i två olika kategorier: Överblick av kategorin och Respondenternas uppfattningar, detta för att få en tydlig bild av både gruppen som medverkat och av studiens syfte. Resultatet visar i sin tur att många respondenter anser sig ha kunskap kring psykisk ohälsa men att siffrorna fortfarande är oroväckande höga kring antalet som inte anser sig ha tillräckligt med kunskap. Resultaten visade även att det finns luckor i vem som har ansvaret för elevers psykiska hälsa på fritidshemmet.

Tidigare forskning som gjorts kring IKT (information och kommunikationsteknik) påvisar att fokus har varit inriktat på skolverksamheterna. Det framgår tydligt hur man kan använda IKT för elevers lärande och utveckling under skoltid. Fritidsverksamheterna är inte uppmärksammade inom någotforskningsperspektiv generellt, därför finns det inte någon legitim forskning inom IKT på fritidshemmen i dagsläget. Detta examensarbete blir därför av relevans för forskning kring fritidsverksamheterna och IKT-användningen.Syftet med studien är att få syn på om lärare i fritidshemmen arbetar med IKT på ett pedagogiskt sätt. Det ska i sin tur jämföras med elevernas uppfattning av IKT-användningen i fritidsverksamheterna. De valda metoderna för studien har varit kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Resultaten av metoderna har sedan tolkats utifrån den teoretiska utgångspunkten kognitivism, där elevernas lärande och utveckling står i centrum. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna i fritidshemmen inte förstår vikten av IKT. De önskar även mer fortbildning kring IKT då teknikens utveckling ständigt förändras. Något som för IKT-användningen i kommunerna framåt, utifrån intervjusvaren, verkar vara programmering. Som även är populärt i dagsläget då huvudmännen, i kommunerna, ser programmeringen som ett vinnande koncept hos elevernas utveckling inom IKT. Vilket även förstärkts hos eleverna utifrån enkätresultaten, där det framgått att man lärt sig mycket genom programmering, samarbete och diverse tekniker.

Syftet med studien är att belysa framgångsfaktorer i andraspråksinlärning på fritidshemmet. Genom att åskådliggöra dessa framgångsfaktorer, vill vi bidra till fältet med metoder samt resurser som lärarna beskriver främjar andraspråksinlärning. Uppkomsten av studien grundades i våra erfarenheter, vårt intresse för andraspråksinlärning samt att forskningen inom detta område är näst intill obefintlig. 

Studien utgick ifrån fem kvalitativa intervjuer, där lärarna i fritidshem beskrev framgångsfaktorer i sitt arbete med andraspråkselevers språkinlärning. Intervjumaterialet har sedan analyserats i förhållande till studiens teoretiska grund, som utgått från forskning om andraspråksinlärning i ett pedagogiskt sammanhang presenterat av forskaren Jim Cummins (2017). Studiens resultat pekar på att lek, högläsning och samtal är metoder som lärarna beskriver som gynnsamma för andraspråksinlärningen. Vidare pekar resultatet även på att de resurser som lärarna beskriver som främjande för andraspråksinlärningen är personalens förhållningssätt, möjligheter till translanguaging samt relationerna mellan lärarna och andraspråkseleverna.  

Syftet med studien är att utifrån begreppet meningsfull fritid förstå varför några 10- till 12 åringar inte stannar kvar i fritidshemmet. Kvalitativa intervjuer redogör för elevers perspektiv kring hur de upplever meningsfullhet på fritiden. För att eleverna ska uppleva meningsfullhet i fritidshemmet visar resultatet att de vill, anpassa fritidshemmet för äldre elever, spendera mer tid tillsammans med sina kompisar, höra till normen, det vill säga några elever upplever en sårbarhet om de stannar i fritidshemmet när de blir äldre. Eleverna slutar i hög grad när de inte upplever dessa förutsättningar till en meningsfull fritid i verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem upplever att arbeta med elevgrupper i olika storlekar i fritidshemsverksamheten. Studien är inspirerad av det fenomenologiska perspektivet, det vill säga tillvägagångssättet tar sin utgångspunkt i individens upplevelser samt personliga erfarenheter.

Undersökningen är baserad på kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i fritidshem. Studiens resultat visar att fritidslärarna upplever att arbete med elevgruppens olika storlekar utgör både hinder och möjligheter. Fritidslärarna upplever att elevgruppens storlek inte är det enda som har betydelse för deras möjlighet att utföra sitt arbete, utan att det är en av flera faktorer som har betydelse. Det som nämns är bland annat planering, genomförande, lokaler, personaltäthet, övervakning och kontroll samt relationer.

Studiens resultat analyseras utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och följs upp av en diskussionsdel med koppling till tidigare forskning samt styrdokument.

Den här boken täcker tio övergripande naturvetenskapliga teman inom ämnena kemi, fysik, ekologi, mikrobiologi, geovetenskap och teknik. Innehållet har oftast sin utgångspunkt i vardagsfenomen som barnen själva uppmärksammar. I varje kapitel får man följa barns upplevelser av, frågor om och förståelser för olika naturvetenskapliga fenomen. Genom undersökningar och aktiviteter som är beskrivna i boken utvecklar barnen sina resonemang och får ökade insikter och ett vidgat perspektiv. Boken innehåller inte bara barnens kommentarer utan en dialog mellan barn och pedagog. Genom produktiva frågor och resonemang kopplade till aktiviteter hjälper pedagogen barnen att utveckla en ökad förståelse för naturvetenskap. Dialogen innehåller också lärarens barnanpassade förklaringar för att illustrera hur man på ett enkelt sätt kan göra avancerade naturvetenskapliga fenomen begripliga för barn. 

This paper describes analysis of teaching instances that are part of an in-service preschool teachers programme about chemistry and physics in preschool. The aim is to develop knowledge about the communication established between teacher and children in relation to an object of learning, specifically the role of intersubjective communication in relation to an object of learning. A set of science activities with a specified object of learning was developed in groups of teachers and researchers. A qualitative analysis of the communication in relation to the chosen object of learning was performed. The focus of the analysis was excerpts representing differences in intersubjectivity related to the object of learning and what can be said to characterise the communication between teachers and children in these situations. The results show that intersubjectivity can occur in different ways with different consequences for children’s opportunities to experience the intended object of learning. In connection to this, the importance of teachers having a mutual simultaneity in the communication with children about a specific content is highlighted. The teachers have to create links between the child’s perspective and the object of learning. Intermediary objects of learning are discussed as supporting elements in the conquest of new knowledge.

The overall aim of the present study is to study model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena in preschool, with a specific focus on the verbal communication established between teachers and children (4-5 years old). According to variation theory, learning is always directed at a specific content, called the object of learning. This study aims at highlighting what ‘threatens’ the teacher’s and preschool children’s intersubjectivity during the teaching of chemistry and physics content, and at discussing possible ways to continue the teaching of an object of learning, once sufficient intersubjectivity in a teaching/learning situation has been lost. The result shows the need for the teacher to divide and split a larger object of learning, such as e.g. water purification, into smaller learning steps ‘on the way’ in order to hinder breaks in intersubjectivity that otherwise may arise. We introduce the notion of ‘overarching object of learning’ and ‘intermediary object of learning’, and the intermediary objects of learning identified in this study are categorized as belonging to three different themes: the role of words, the role of theoretical models and science concepts and the role of analogies and abstractions. The teacher’s awareness of intermediary objects of learning as critical aspects for children’s individual learning is crucial for the teaching of everyday science in a preschool setting.

Avsikten med denna rapport är att presentera ett treårigt samverkansprojekt mellan forskare vid Högskolan Kristianstad och ledning med personal på samtliga förskolor i ett skolområde. Projektet rör undervisning av naturvetenskap med särskilt fokus på kemi och fysik i förskolan.

Ett skolområde i en medelstor skånsk kommun initierade ett samarbete med forskare vid Högskolan Kristianstad kring undervisning om naturvetenskap i förskolan, speciellt kopplat till det läroplanen benämner som enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Projektet syftade till att studera modellbaserad undervisning och lärande i förskolan om kemiska processer och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor och barns vardagsliv. Traditionellt har arbete med naturvetenskap i förskolan handlat om naturen, om växter och djur och om miljörelaterade frågor. I samband med att den reviderade läroplanen trädde i kraft 2011 vidgades emellertid kunskapsområdet till att också omfatta kemiska processer och fysikaliska fenomen (Skolverket, 2010). Att undervisa om kemi och fysik i ett förskoleperspektiv kan av många förskollärare upplevas som svårt och behovet av kompetensutvecklingsinsatser har visat sig vara stort (Skolinspektionen, 2018). Utvärderingar visade att så var också fallet i det aktuella skolområdet.

1 juli 2019 trädde ännu en reviderad läroplan i kraft i vilken användning av digital teknik lyfts fram som ett nytt målområde att sträva mot (Skolverket, 2018). Mot den bakgrunden och i takt med projektets genomförande har kunskap som rör såväl innehåll som lärandeprocesser och undervisningsstrategier implementerats med och utan stöd av modern informationsteknik.

Projektet kan delas upp i två delar. Del I är den kompetensutvecklingssatsning som ovan kort beskrivits och del II är ett forskningsprojekt med fokus på fysik- och kemiundervisningens genomförande i barngrupp samt på projektets övergripande genomförande.

Det övergripande syftet med projektet är att, tillsammans med arbetslag och rektorer i förskolan utveckla kunskap om FyKe-undervisning i förskolan, med respektive utan stöd av digitala verktyg, samt att 8longitudinellt följa utvecklingen hos deltagande arbetslag och rektorer under ett flerårigt kompetensutvecklingsprojekt.

Flera delstudier har genomförts i projektet. Tre artiklar har hittills publicerats i vetenskapliga tidskrifter, ytterligare studier har genomförts med fokus på rektorers och arbetslags upplevelser relaterat till projektets innehåll och genomförande och delvis relaterat till digital teknik. Rapporten avslutas med några sammanfattande punkter med relation till projektets utfall.

Genom ett flerårigt projekt studeras modellbaserad undervisning och lärande i förskolor av kemiska reaktioner och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor. Forskare arbetar tillsammans med ledning och personal vid förskolor i ett skolområde. Undervisning och lärandeprocesser med och utan stöd av modern informationsteknik implementeras och analyseras. Projektet syftar till att utveckla en teoretisk ram för analys av olika erfarenheter under kemi- och fysikunder­visning i förskolan med fokus på lärarens förhållningssätt och barns agerande. I samverkan utvecklas nuvarande kunskap om hur ny digital teknik kan användas för att stödja samarbete och lärande om kemiska processer och fysikaliska fenomen relaterade till barns vardag och dagens samhälle. 

This paper describes an analysis of teaching instances that were part of an in-service preschool teachers programme. The overall aim of the project was – together with teachers – to study model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena in preschool, in relation to an object of learning. Central was the teaching of science in preschool, with particular focus on use of digital tools and the verbal communication as well as obstacles ‘threatening’ the intersubjectivity between teachers and children during learning situations in preschool. Our results show the need for the teacher to address what we call ‘intermediary objects of learning’ and the role of chosen wording andabstract models are emphasised. In addition, the paper highlights different communication categories used by teachers and children during science activities. How the communication varies with e.g. children’s age during teaching will be discussed at the conference.

Early Childhood teacher education (ECTE) in Sweden is a 3½ year long education on an academic level. In Sweden the Parliament and government have overall responsibility for higher education. They decide on which rules are to apply to higher education and they also set out goals and guidelines. However universities have a great freedom of movement within the regulatory framework set out. They are e.g. free to decide how to organise their studies. The aim of the study presented here is to discuss how students answer on a survey concerning education for sustainability. In the first and fourth semester the ECTE students at Kristianstad University are particularly directed to learning about sustainability and education for sustainability. Critical aspects of sustainability and education for sustainability are pointed out by the teachers and by the textbooks. The survey will give answer to questions about what aspects of sustainability the students had discerned in the fifth semester. The first results of the survey indicates that the students’ experience is that the ECTE had developed their knowledge about sustainability although we can see there still are aspects that are not yet discerned. This indicates the importance of problematizing sustainability from a didactic perspective in relation to ECTE.

This article focuses on the need for increased attention to content issues and working methods for science teaching in Early Childhood Education (ECE). Science education research emphasises the importance of not only focusing on specific phenomena, but also on the Nature of Science (NOS). NOS teaching deals with questions about what science is, how scientific knowledge is developed and in what ways humans are involved in these processes. An inclusion of such issues is important if common stereotypical images of science and scientists are to be challenged. Previous research has suggested that NOS can be taught through book talks connected to trade books. However, there is a lack of empirical studies at the ECE level supporting this suggestion. Thus, this article reports from the first part of a project in which researchers and teachers explored book talks as a possibility to introduce NOS in early years science (children between 1 and 5 years old). Data consists of book talks (N=48) around two picture trade books led by five preschool teachers preceded by a teacher-researcher workshop on NOS and NOS teaching. The results show that discussions on a variety of NOS issues is possible in an ECE context. These results are discussed in relation to previous literature on both NOS teaching and science in the early years.

We report from a project performed in collaboration between researchers and early childhood education (ECE) teachers. The idea of the project was to introduce ‘nature of science’ (NOS) in the ECE setting through using book-talks connected to trade books (narratives as well as expository books). Much research on NOS teaching has been done, but very scarcely targeting the youngest children. The empirical data in this project consists of audio recordings of book-talks (N=152) with children aged 2-6 led by five teachers, audio recordings of focus groups and workshops (N=9) with the teachers, documentation of children’s drawings as well as of artefacts used by the preschool teachers. The results show that discussions about a variety of NOS issues are possible in an ECE context. It also shows that attention can be directed towards NOS during book talks regardless of genre or if the books contain explicit NOS references or not. However, book-talks connected to books without explicit NOS references require that the teacher finds other ways to direct attention towards NOS.  The teachers involved in this project managed to do this with only a short introduction to NOS. This shows that book-talks has great potential as an approach to introducing NOS to the youngest children. The results further showed that the teachers experienced that the NOS book-talks had spin off-effects such as increased curiosity, new questions, and engagement in investigations among the children. These results point to the potential for NOS teaching to contribute to empowerment and agency for the children, and positions NOS as an important part of science in ECE that values democracy and social justice as central. Building on the results, we present a didactical model that can support teachers when introducing NOS to young children. 

The research field of science education has gathered questions about what science is, how scientific knowledge is developed and in what ways humans are involved in these processes under the umbrella concept ‘nature of science’ (NOS). Previous research has suggested that teaching ought to focus much more on these issues, but so far the focus has been on older children and students, while there is a lack of research on NOS teaching for the youngest children (up to six years). In this conceptual article,we suggest that NOS should be taught from the outset, and thus be part of science teaching in the early years. We put forward arguments as to why this early introduction coupled to the overall values and aims of democracy and social justice is important, and elaborate on the kind of NOS issues that could be included in science teaching aimed at the youngest children.

Science education research emphasizes the importance of not only focusing on specific phenomena in the teaching of science, but also on the Nature of Science (NOS). However NOS research has mostly focused on older students, and there is almost no NOS research focusing the preschool level. Research shows that stereotypical images are frequent, in school as well as in media, both concerning scientific knowledge and its processes and concerning researchers. As an example it is common that science is communicated as indisputable facts. This is part of the facts-tradition in school where scientific knowledge processes are often not mentioned. In a similar way a common image of the researcher is a white man, wearing lab coat and glasses, carrying a test tube. A pilot study (Hansson & Leden, 2016) on picture books for children, showed how this kind of stereotypical images of science and scientists often are strengthened, but sometimes also challenged in different ways. With a starting point in the results from the pilot study the aim of this presentation is to describe and discuss an upcoming study which will try out ways to use picture books to raise NOS issues in discussions between children and teachers in a preschool setting. This could mean highlighting issues such as How do we know this? What does the knowledge processes look like in science? Can knowledge change? What do a researcher do and what does he/she look like? Our assumption is that an inclusion of such issues in science teaching is important if common stereotypical images are to be challenged. Discussions about NOS in preschool could be a means to avoid reproducing the facts-tradition, and instead open up for more nuanced images of science and scientists, and thereby open up science for more children.

In 2010 the Swedish national curriculum was revised and learning goals concerning chemistry and physics were introduced. That has induced a need for further understanding of teaching and learning of specific content in preschool. Focus in this article is how physics content is constructed as an object of learning during preschool teachers’ planning of teaching. The result of a phenomenographic analysis focusing themes of the conversation concerning the intended object of learning reveals a complex process. Occurrences in the activities with the children, available tools at the preschool, the preschool teachers’ perceptions of the mission and understanding of the learning object, contribute to the construction of the learning object. All these aspects are discussed and implications for preschool practice are suggested.

En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Studiens syfte är att ta reda på förskollärarnas olika uppfattningar om arbetet med Barnkonventionens artikel 12 samt barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Syftet är också att lyfta förskollärarnas uppfattningar om barns ålder och mognad och hur detta tas hänsyn till i verksamheten. En förhoppning är att studien ska kunna bidra med ökad förståelse för komplexiteten i de yngre barnens delaktighet och inflytande i verksamheten samt en medvetenhet kring hur förskollärarens förhållningssätt påverkar barns möjlighet till inflytande. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare där fokus har varit att få syn på en variation av uppfattningar. Resultatet visar på en rad skilda uppfattningar om fenomenet delaktighet och inflytande hos de yngsta barnen i förskolan. Förskollärarna lyfte aspekter som förskollärarens förhållningssätt, krav och begränsningar uppifrån, svårigheter i att avgöra mognad, dilemmat i att möta det enskilda barnet i barngruppen samt omsorgsbegreppet. Resultatet har diskuterats utifrån barndomssociologin och relevanta begrepp inom denna teori.

I samband med decentraliseringen tog fritidshemmen steget in i skolan och många fritidshem delar sedan dess lokaler med skolans verksamhet. Detta gäller dock inte alla fritidshem. Det är i dag vetenskapligt belagt att den fysiska miljön har en påverkan på lärande och utveckling. Utifrån tidigare forskning framkommer det att dagens klassrum är skapta för att främja det ämnesinriktade lärandet under skoltiden. Samtidigt finns det en brist på forskning som lyfter fritidshemmets lärandemiljöer, i parallell till deras specifika uppdrag gentemot läroplanen. Det finns en avsaknad av elevernas röst i frågan. Intentionen med denna studie är att lyfta elevers perspektiv på olika typer av fritidshemsmiljöer. Detta för att bidra till en ökad förståelse för elevers uppfattning av hur miljön i fritidshem med egna/delade lokaler påverkar deras vistelse. Studiens fokus ligger på elevernas agerande i lärmiljön, deras upplevelse av fritidshemmens lärmiljö och huruvida olika typer av lärmiljöer överensstämmer med fritidshemmets styrdokument. Studien har utgått från tre forskningsfrågor: Hur påverkar olika lärmiljöer elevers agerande under fria aktiviteter? Vilka egenskaper beskriver eleverna skapar en meningsfull miljö i deras fritidshem? Vid jämförelse, framträder det några skillnader/likheter i hur de olika fritidshemmen överensstämmer med styrdokumenten utifrån den fysiska lärmiljöns förutsättningar? Utifrån studiens syfte har det genomförts observationer och elevintervjuer på två fritidshem med olika typer av lokaler. Teorierna som används för att belysa problemområdet är affordance och pragmatismen. Resultatet i denna studie visar inte på någon större skillnad mellan de olika fritidshemmen när det kommer till elevernas känsla av meningsfullhet och hur de ser fram emot sin vistelse. De skillnader som setts går att knyta till den fysiska miljöns utformning. I de fritidshem som delar lokal med skolan bidrar klassrumsmiljön till en typ av segregation mellan årskurserna som står i kontrast till den verksamhet som har egna lokaler. De möjligheter miljön bidrar till påverkas starkt av pedagogernas aktiva arbete.

I denna studie riktas ljuset mot fritidshemmets pedagogik och elevernas begreppsutveckling. Syftet är att tillföra ny kunskap om begreppsutveckling genom pedagogiska erbjudanden genom praktiska inslag präglade av meningsskapande, multimodalitet och språklig mångfald. Metoderna som tillämpas i studien är fokusgruppssamtal med lärarna i fritidshemmet före och efter en riktad insats som bestått av matlagningsaktiviteter med fokus på begreppsutveckling. Vi har även genomfört ett samtal med eleverna hur de upplevt projektet. Deltagande pedagoger i studien tilldelas konkreta förslag och material att genomföra ett antal aktiviteter inom ramen för enkel matlagning och bakning, något som motiveras utifrån samverkan enligt Lgr11 mellan skolan och fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter är främst inspirerade av sociokulturellt samt pragmatiskt perspektiv, men även teorier som fokuserar på meningsskapande, kommunikation på flera språk (transspråkande) och multimodala pedagogiska erbjudanden. Resultatet visar på fritidshemmets stora potential i samband med elevernas begreppsutveckling, men även att detta inte är något som medvetet lyfts eller framhävts i tillräcklig omfattning. Implikationen är därför att medvetandegöra fritidshemmets roll i elevernas begreppsutveckling som komplement till skolans undervisning.

In this study, which is part of a larger project on play-responsive teaching in preschool,we analyze the questions children ask when they play. Questions are understoodas verbal actions that renders something in the foreground and something else in the background. Questions indicate what is in focus of children’s attention when they play and are considered important to respond to with an ambition to design teaching responsive to play. The purpose is therefore to contribute with insights about what we can learn from children’s questions with an interest in teaching in play. The study is based on an analysis of all questions children ask in 51 video documentation where teachers and children play. The results show that children primarily (94 of 104questions) ask about matters in or about the play they are engaged in (’as if ’), while the rest of the questions (10) concern something actualized in play but concerning conceptual matters outside the play (’as is’). The implications for teaching in preschool are discussed.

Projektet bygger på en idé om att diskutera forskning och forskare genom att använda boksamtal kopplade till både fakta-böcker och sagoböcker med ett naturvetenskapligt innehåll. Data samlades in genom ljudinspelningar av boksamtal (N=152) i barngrupper (ålder 2-6 år). Boksamtalen leddes av 5 förskollärare som också deltog i fokusgrupper och workshops, vilka också lujdinspelades (N=9). Resultaten från projektet visar på möjligheter för rika diskussioner om vetenskapliga metoder och redskap samt mänskliga och sociala aspekter av naturvetenskap. Resultaten visar också att den sortens samtal var möjliga att föra oberoende av bok-typ, men om boken inte hade några explicita hänvisningar till forskning och forskare behövde läraren hitta andra sätt att rikta barnens uppmärksamhet mot den sorters diskussioner. Vidare visade resultaten att förskollärarna upplevde att boksamtalen gav spin-off-effekter på barnens nyfikenhet, att barnen ställde nya frågor och att de fick ett ökat intresse för egna undersökningar. Resultaten pekar därför på att diskussioner om forskning och forskare har potentialen att bidra till barns egenmakt och agens, vilket i sin tur är viktigt i en verksamhet som byggs upp kring demokrati och rättvisa. Med utgångspunkt i resultaten presenterar vi en didaktiska modell som kan vägleda förskollärare när de introducerar den här sortens diskussioner i sina barngrupper.    

Pictures and other visio-spatial signs with iconicity diverge in expression, and in how they operate on meaning. Like all signs, pictures are polysemous (Groupe µ 1992) and have several layers of meaning - such as being perceptual objects and signs, having pragmatic and contextual meanings etc. (Medin et al 1993; Tversky 1977). Pictures also rely on iconic meaning (Sonesson 1989). Similarity is a predominant feature in iconic signs – however similarity is not a single kind of relationship. The relevance of similarities differs. Sometimes, but not always, perception of similarities is tightly coupled to the conception of a sign relation. Important in this presentation, is the point that via the sign relation one may gain insight into structurally different organizations of similarity relations. A concept of Iconic Attitude (Lenninger 2019) is presented and discussed as a Phenomenal outlook that responds to the qualities in the iconic ground and thus may “manifest” a visual generalization in a specific sign perception.

Goodman, N. 1972. Seven strictures on similarity. In Problems and projects, 437–446. Indianapolis/New York: Bobbs-Merrill.

Groupe µ (1992). Traité du signe visuel. Pour une rhétorique de l'image. Paris: Seuil.

Medin, D. L, Goldstone, R. L., & Gentner, D. (1993). Respects for Similarity. Psychological Review, 100(2), 254-278.

Lenninger, S. (2019). The metaphor and the iconic attitude. Cognitive Semiotics, 12(1).

Sonesson, G. (1989). Pictorial Concepts: inquiries into the semiotic heritage and its relevance to the interpretation of the visual world. Lund University Press: Lund.

Tversky. A. (1977). Features of similarity. Psychological Review, 84(4), 327-352.

Understanding what others mean in a communicative situation, and to be self-understood, are key factors to be able to participate in and have influence on decisions that concern oneself. This is especially important in contexts where the person who is actually affected by a decision does not have the decisive power. Such a decision situation is many times relevant in relation to decisions concerning children, children's health, education and living conditions. According to Article 12 of the Convention on the Rights of the Child (CRC) children have the right to be heard in connection with decisions concerning them. The article also expresses a reservation for this right due to age and maturity of the child.In this presentation, children’s right to be heard in connection with decisions concerning them is noted. It is claimed that knowledge of children's semiotics (cf. children’s meaning making and understanding of meanings) is required in order for such rights to be met in, for example, children's conversations with adults. A starting point for the discussions is that stories and narrative descriptions are semiotic recourses which meanings partly depend on the interpreter’s perception and habit of what “story telling” is in the first place. This condition applies to both those who tell and to those who listen to someone's story.Interestingly, even if a story is perceived by both a child and an adult in a conversational situation (and thus can be expected to be effective in a communication), such beliefs - from the point of view of the adult - can also be a barrier to the fact that the adult actually understands the conversation and the situation from the child's point of view (James & Prout 1997). The adult's habit and understanding of the narrative affect his or her interpretation in the conversation. Research on children's semiotic interactions has shown that even though children from early years participate in adult communication with pictures or stories, it takes many years of meaning making and communication for children to perceive these meanings in a manner similar to adults. Studies in children’s semiotic development suggest that a decisive factor for this gap in communication is related to differences in the use of sign relations (DeLoache 2004, Lenninger 2012, Piaget 1930, 1945, Vygotsky 2001).Moreover, in this presentation this difference is also discussed in terms of differences in semiotic freedom (cf. Hoffmeyer 2010). Semiotic freedom is about the ability to perceive and use different types of meanings in different contexts. Semiotic freedom follows the ability to navigate in, and affect, one’s social and communicative environment in a communicative situation.If we take the CRC seriously, the commitment lies with the authorities and itsrepresentatives to understand the child's perspective in meaning creation - not in children to understand the nuances of adult communication saturated with sign relations.

This paper discusses visual metaphors and aspects of similarity in relation to metaphors. The concept of metaphor should here be understood as a semiotic unit that is also a sign (cf. Ricœur, P. 1986. The Rule of Metaphor: Multi-Disciplinary Studies of the Creation of Meaning in Language. London: Routledge and Kegan Paul.). This implies that not all semiotic units are signs, but also that not all signs are typical metaphors. The metaphor is a particular kind of sign because of its making use of the openness present in similarity relations. Metaphorical meaning making is related to a quality of vagueness in iconic sign relations. Furthermore, a notion of iconic attitude is proposed as a designation of subjective and intersubjective perspectives that might be taken on meanings founded on similarity. The iconic attitude mirrors the flexibility of thought and responds to the potentiality of vagueness in iconic sign relations; but, at the same time, the iconic attitude works as a stabilizing factor for meaning. Moreover, this attitude is crucial for the specification of the similarity relation in an actual sign experience with an iconic ground.

Both adults’ habits-of-thought and their understanding of children’s stories shape how adults interpret children’s participation in conversations. In the light of the requests on children’s rights that follow from the Convention on the Rights of the Child (CRC) this paper stresses the relevance of authorities having semiotically informed knowledge on children’s meaning-making within conversations with adults. In Article 12, the CRC stipulates the right of children to participate in and to be heard about decisions that affect their everyday lives. According to the same Article, however, these rights can be restrained, based on the authority’s judgements of the child’s age and maturity. Sociological studies have highlighted the importance of adopting the child’s perspective in judging matters that concern her. The present paper further suggests that narrow conceptualization of the sign can help one to observe different levels of meaning in adults’ and children’s conversations better. Although Paul Ricoeur did not investigate children’s narratives per se, his theory of narratives and narrativity offers a phenomenological approach to development that allows for better theoretical discriminations of narrative as a semiotic resource, and can thus assist adults in truly listening to children.

Att utforska med flera sinnen är ett naturligt sätt att närma sig sin omvärld och små barn som är förspråkliga uttrycker sig gärna via estetiska symboler. Estetik, människans utforskande av sinnliga och konstnärliga erfarenheter, marginaliseras ofta när det snarare är en central del i ett barns uppväxt. Att åter skapa utrymme för att lyfta estetikens många möjligheter kräver kunskap. Författarnas förhoppning är att pedagoger inom olika områden kommer att bli motiverade att på olika sätt lyfta fram det så berikande konstnärliga utforskandet; genom bild, form, dans och musik. Det handlar om att skapa möjligheter för alla att hitta och använda sina egna estetiska röster. Boken belyser estetikens många möjligheter, men även begränsningar inom utbildning och undervisning. Genom författarnas samlade erfarenheter inom estetisk, teoretiskt såväl som praktiskt, får läsaren ta del av en bred kunskap. Estetiska ämnen har befriande få begränsningar, som i ett exempel ur denna bok där dinosauriedans blir en spännande arena för nya kunskaper.

Studies in children’s understanding of visual metaphor. A literature review from a cognitive semiotic perspective

Sara Lenninger, Kristianstad University

The use of metaphor is pervasive in human communication (Stites & Özçaliskan, 2012). However, in the literature there are many ways to define metaphors (e.g. Black 1954; Kirby 1997; Gibbs 2008). In this paper, the metaphor will be considered to be a sign, and in addition, as an instance of iconic sign use. This means, firstly, that metaphor is studied as a meaning construction based in a sign relation. In this context, a sign relation consists of something perceived as an expression for something else, which also is conceived as its corresponding meaning or “content” (Sonesson 2008). As a consequence, a sign relation always involves an interpreting subject. Secondly, it means that iconic relations are crucial to the definition of what the metaphor is. Consequently, the concept of iconic signs has to be explored. This is why developmental studies on metaphor use (and understanding) link to cognitive theories on metaphor thinking (Billow, 1975; Lakoff & Johnson, 1980; Kogan et al., 1980) and to semiotic theories of meaning relations and sign use. Children’s understanding of pictorial metaphor is a field of research which has received less study than, notably, verbal metaphors. Nevertheless, the present paper will review studies on children’s development of metaphor use departing from different approaches on what metaphor is, and with particular attention to pictorial metaphors.

 Black, M. (1954). Metaphor. Proceedings of the Aristotelian Society, New Series.55 (1954-1955), 273-294.

Billow, R. (1975). A Cognitive Developmental Study of Metaphor Comprehension. Developmental psychology, 11(4), 415-423.

Gibbs, R. W. (red.) (2008). The Cambridge handbook of metaphor and thought. New York: Cambridge University Press

Kirby, J. (1997). Aristotle on Metaphor. The American Journal of Philology, 118(4), 517-554.

Kogan, N., Connor, K., Gross, A., & Fava, F. (1980). Understanding visual metaphor: Developmental and individual differences. Monographs of the society for research in child developmental serial, No. 183, Vol. 45 (1).

Lakoff, G., & Johnson, M. (1980). Metaphors we live by. Chicago: University of Chicago Press.

Sonesson, G. (2008). Prolegomena to a general theory of iconicity. Considerations on language, gesture, and pictures. In K. Willems & L. De Cuypere (eds.) Naturalness and iconicity in language (pp.47-72). Amsterdam: John Benjamins.

Stites, L., j., & Özçaliskan, S. (2012). On Learning to Draw the Distinction between Physical and Metaphorical Motion: Is Metaphor an Early Emerging Cognitive and Linguistic Capacity? Journal of Child Language, 32, 291–318.

The present study looked at the extent to which 2-year-old children benefited from information conveyed by viewing a hiding event through an opening in a cardboard screen, seeing it as live video, as pre-recorded video, or by way of a mirror. Being encouraged to find the hidden object by selecting one out of two cups, the children successfully picked the baited cup significantly more often when they had viewed the hiding through the opening, or in live video, than when they viewed it in pre-recorded video, or by way of a mirror. All conditions rely on the perception of similarity. The study suggests, however, that contiguity – i.e., the perception of temporal and physical closeness between events – rather than similarity is the principal factor accounting for the results.

Studien har valts att göras utifrån en fenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på fritidspedagogers uppfattningar om fysisk tillgänglighet på fritidshemmet, med fokus på pedagogens arbets- och förhållningssätt, material, anpassning och inkluderande lärmiljöer. En kvalitativ studie, med intervjuer har gjorts med fem fritidspedagoger. Fokus har i intervjuerna varit att ta reda på deras upplevelser av fenomenet. Resultatet av studien visade flera faktorer som påverkade den fysiska tillgängligheten. En av faktorerna var att fritidslärarna som medverkade upplevde att barnen idag fick erfara rörelseglädje, dessutom upplever att det finns elever som det är svårare att främja rörelse för. Resultatet visade även att fritidspedagogerna upplevde ökad rekreation för vissa elever. Samtidigt visade resultatet att fritidsläraren har en stor påverkan på eleverna om de väljer att vara fysiskt aktiva eller inte, då läraren som förebild påverkar främjandet, eller hämmandet. Likaså finner vi pedagogers upplevelse av brist från ledningen, i form av stöd och förståelse. Fritidslärarna upplevde att barngruppen har stor betydelse för verksamhetens utformning, samt att delar av skolans lärmiljöer inte är lämpade för dagens pedagogik.

The study provides empirical comparison across different settings; Teacher education in Sweden, Finland and England. Greater contact quality in practical placement significantly predicted more positive attitudes toward ASD. Perceptions of positive social norms toward ASD significantly predicted more positive attitudes toward ASD. Contact quantity or perceptions of course knowledge do not predict more positive attitudes toward ASD.

Syftet med studien är att undersöka hur digitala verktyg inom IKT används i fritidshemmet. Sett utifrån frågeställningen så kan vi se ett problem med att styrdokumenten utifrån dess skriftliga form är oerhört abstrakta och tolkningsbara. I styrdokumenten finner vi IKT:s syfte och sammanhang, men inte hur det ska integreras i fritidshemmets kontext under strukturerade former. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv, eftersom undersökningen grundar sig utifrån pedagogernas uppfattning av integreringen. För att närma oss detta så använde vi oss av observation och semistrukturerad intervju som metod för att få fram det empiriska underlaget utifrån de 5 medverkande pedagogerna. I studiens resultat påvisas en viss skillnad utifrån integreringen och motiveringen av digitala verktyg inom fritidshemmets kontext.

Denna studie syftar till att synliggöra och lyfta fritidspedagogers, fritidshemlärares samt rektorers upplevelser och tankar om ansvar och arbetsfördelning. Studien behandlar hur arbetsfördelningen, arbetslaget och arbetsuppgifterna påverkas av behörig eller obehörig personal i fritidshemmet. Studien har genomförts via intervjuer och mailkorrespondens. Resultatet för studien visar att behörig personal i fritidshemmet upplever sig bära det pedagogiska huvudansvaret för fritidshemmets verksamhet, men även gällande vägledning och planering av uppgifter för den obehöriga personalen i verksamheten. Rektorerna anser sig bära det yttersta och övergripande ansvaret för att skapa förutsättningar för sin personal så att de ska kunna utveckla och utöva sin yrkesprofession. 

Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har filmat två undervisningssituationer i en skogsmiljö. Studien genomfördes vid en förskola i södra Sverige med 5-åriga barn, där förskolläraren undervisar inom ämnesområdet naturvetenskap och matematik. I undervisningen placerade förskolläraren ut naturmaterial som bildade olika mönster för att möjliggöra konceptuell subitisering för barnen. Syftet med studien var att undersöka hur naturmaterial kan användas i undervisning, för att erbjuda barn möjlighet att utveckla förmågan i konceptuell subitisering. Syftet var även att studera förskollärares undervisningsstrategier i arbete med naturvetenskap och matematik i naturlandskap utanför förskolegården. Forskningsfrågan som ställdes var: Hur använder sig förskollärare av olika resurser i undervisningen, för att erbjuda barn möjlighet att utveckla sin förmåga i konceptuell subitisering, med hjälp av naturvetenskap? Med hjälp av begreppet resurs i det multimodala perspektivet kunde studien besvaras utifrån syftet och forskningsfrågan. Förskolläraren kunde använda sig av naturmaterial, vilket har koppling till naturvetenskap. Undervisningen möjliggjorde det matematiska ämnesinnehållet subitisering genom olika undervisningsstrategier och resurser. Det viktigaste resultatet är förskolläraren eftersom hen möjliggör och skapar undervisningsstrategierna och resurserna.

Syftet med studien är att ökad kunskapen om vilka arbetsuppgifter några fritidslärare uppfattar att de har under skoltid. I studien har fem intervjuer genomförts med utbildade fritidslärare där de berättar om vilka arbetsuppgifter de har under skolverksamheten samt även hur de förhåller sig till detta efter fritidshemsverksamhetens integrering med skolverksamheten.

I analysarbetet kommer det fram om vad intervjupersonerna har för uppfattningar kring uppdraget, vissa av de tycker att de utnyttjas som vikarierar, medans andra anser att det är bra för eleverna när fritidslärarna kommer in i skolverksamheten då fritidslärarna arbetar mer på ett pedagogiskt sätt jämfört med ämneslärarna.

Sammanfattningsvis så finns det kvalitativt skilda uppfattningar om vad en fritidslärare gör och vilka olika arbetsuppgifter de har. Övergripande så visar det att de fritidslärare som har en heltidstjänst behöver arbeta inom skolverksamheten och där vara ett stort komplement eller avlastare.

Genom att finnas inom skolans verksamhet och ha ständig kontakt med eleverna så uppfattar fritidslärarna att de får en bättre kontakt och relation till eleverna då de senare träffas under fritidsverksamheten också. Dessa relationer uppfattar fritidslärarna har en positiv inverkan på samspelet i skolan med eleverna för att skapa en så bra och trygg miljö som möjligt.

I slutändan uppfattas det som att fritidsläraryrket är det komplement och klister som skolan behöver för att vara en funktionell verksamhet då klasslärarna måste avlastas och andra tomrum måste fyllas ut för att ge alla elever de bästa förutsättningarna på en bra skolgång med mycket kunskapsinlärning och trygghet.

This open access book develops a theoretical concept of teaching that is relevant to early childhood education, and based on children’s learning and development through play. It discusses theoretical premises and research on playing and learning, and proposes the development of play-responsive didaktik. It examines the processes and products of learning and development, teaching and its phylogenetic and ontogenetic development, as well as the ‘what’ of learning and didaktik. Next, it explores the actions, objects and meaning of play and provides insight into the diversity of beliefs about the practices of play. The book presents ideas on how combined research and development projects can be carried out, providing incentive and a model for practice development and research. The second part of the book consists of empirical studies on teacher’s playing skills and examples of play with very young as well as older children.

This paper reports on model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena related to socio-scientific issues (SSI) in Swedish preschools (ages 1-5 years). A special focus is children's learning related to intended and enacted objects of learning, and the research discusses teaching and learning processes with and without scaffolding by contemporary information technologies. A developed theoretical framework for analysis of different referential meanings experienced during work with chemistry and physics in preschool will be presented at the conference. Results describe in detail how reasoning and questioning during modelbased teaching and collaborative inquiry learning engage children and preschool teachers. The role of tablet computers, in supporting collaborative learning of chemical processes and physical phenomena related to children's everyday life will be discussed.

This paper describes an analysis of teaching instances that are part of an in-service preschool teachers programme. The overall aim of the project is – together with teachers – to study model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena in preschool. Our interest is directed towards the teaching of science in preschool, with particular focus on use of digital tools and the verbal communication and intersubjectivity established, or not established, between teachers and children during learning situations in preschool. Teaching activities were jointly developed by work teams in preschools and researchers. A qualitative analysis of video recordings of enacted teaching activities has been performed. The focus was excerpts representing qualitative differences in intersubjectivity related to the object of learning, and what characterised the communication in these situations – the roles of teacher, children and scaffolding digital technology. The focus of this report will be teaching activities developed  with air resistance as the object of learning. The result indicates the importance of intermediary objects of learning and place them on the science teaching agenda indicating that they can constitute a supporting element in the conquest of new knowledge. Further, children’s understanding of abstractions and physics concepts when designing a digital movie about investigated phenomena is discussed. The three-year professional development (PD) programme is ongoing and analysis of several instances during the first and second years will be discussed at the conference.