Small and large sport clubs, in big cities or in the countryside, need to respond to external pressures created by social, financial and environmental factors. These pressures may come from the commercial environment, communities, national governing bodies, or political stakeholders. This chapter introduces the reader to the current pressures faced by Nordic sport clubs and the entrepreneurs’ role in the clubs’ development through the lens of entrepreneurship, and especially social entrepreneurship. This chapter addresses the role of the entrepreneur in relation to the triple bottom line of corporate social responsibility (CSR)—economy, environment, and society—in the context of Finnish and Swedish team sport clubs by using two football clubs as examples.

Syftet med rapporten är att ge ”… sammanfattande riktlinjer som stöd för en eventuell framtida överenskommelse från 2021.”, förutom att värdera de insatser som VGR gjort med fokus på SLU-Skara och de sammanhang dessa ingår i. Som grund för slutsatser ligger analyser av ett 30-tal dokument och 26 kvalitativa intervjuer med personer från skilda organisationer och företag. I rapporten redovisas sammanfattningar av analyserna och en diskussion kring resultaten. Intentionen med rapporten, och bilagorna, är att bidra till olika perspektiv som riktlinjer för framtida överenskommelser och utveckling. Utvärderingen visar övergripande på att insatserna bör bedömas i perspektivet av de komplexa nätverken av skilda organisationer och aktörer som i olika typer av relationer är knutna till varandra inom regionens geografiska avgränsning. Resultaten, utifrån metoden, visar också på att VGR:s insatser, i samverkan med SLU, har varit betydelsefulla för att stödja forskningen och dess utveckling på SLU-Skara. Utan insatserna hade troligen SLU-Skara lagts ner i början på 2010-talet framhåller intervjupersonerna genomgående. Om Lanna och Götala forskningsstationer sägs att utan VGR:s insatser hade stationerna troligen inte funnits idag. Utvärderingen visar vidare på att den forskning som bedrivs är en nod till andra organisationer inom regionens geografiska område. Emellertid, i rapporten förs också fram viss kritik mot utvärdering av insatserna. Utvärderingar av omfattning, prestationer och resultat i förhållande till resurserborde gjorts mer kontinuerligt. En sådan preciserad bedömning är inte möjlig att göra på den korta tid som funnits till förfogande för denna utvärdering.

The aim is to propose several concepts as tools to interpret and mess with the management and organization of collaboration in the making. To interpret means that the concepts help practitioners to term phenomena for which they previously did not have a language. To mess means learning to see new things that also challenge, both past beliefs and conclusions and previous research. Instead of describing models, systems or similar support for action, we have focused on concepts that can be helpful in understanding and developing complex processes of collaboration in the making.

he primary aim of this paper is to narrow down the description of how school leaders interpret the assignment (the task) and identify the markers for how they look upon the conditions of doing a good job in Sweden. The aim is in the context of practice-based and process-oriented research. We use complexity and complexity theories to frame the emerging practice of leading and organizing. This is in contrast to technocratic homogenization—that is, law texts, steering documents, documentation, standardized methods, planning, and ceremonies. A questionnaire was conducted with three open questions (n=363 out of a possible 548 participants) and four focus groups (n=21). Complexity, dilemmas, and inconsistency emerge in the respondents’ answers the closer they are to everyday action. The results show that complexity theories put focus on a conflict between the image of schools as complicated and complex. Complicated is accompanied by generalizing and weak contextualizing of control systems, standardized methods, planning, law texts, and evidence-based education—that is, the concept of technocratic homogenization. Complexity theories emphasize the life in organizations, everyday practice as leaders, and a conflict between weak and robust contextualizing from the perspective as practice-based and process-oriented research.

This book provides comprehensive and advanced analysis of the characteristics of social entrepreneurship in Europe. It offers innovative, up-todate research on the ecosystems of social entrepreneurship, the behavior of social entrepreneurs, their ability to produce social innovation, social capital and social inclusion, and the role of stakeholders in fostering socially oriented businesses. Moreover, it addresses the diversity of the European social enterprise sector from an evolutionary perspective, with particular reference to the rise of social entrepreneurship and the role of new-generation social entrepreneurs throughout Europe. Multidisciplinary contributions authored by experts from business and accounting, economics, and sociology serve the purpose of delivering a holistic study of social entrepreneurship, also providing the necessary data for delivering policy implications on the features of the most effective enabling social and institutional ecosystems.

Studien undersöker Högskolan Kristianstad studenters känsla av ensamhet i deras studiesituation i samband med covid-19 pandemin och vilka faktorer som påverkar ensamheten. Studiens syfte är vidare att ringa in den studentgrupp som kan tänkas vara i extra behov av att ta del utav regeringens riktade stöd. Kvantitativ metod tillämpades i form av enkätundersökning som besvarades av Högskolan Kristianstads studenter på samtliga program som i normala fall är campusbaserade. Resultatet visar på att känslan av ensamhet i sin studiesituation kan förebyggas med hjälp av socialt stöd från kurskamrater och studentens mental återhämtningsförmåga.Studien kommer fram till att studenter i årskurs 1 upplever en högre känsla av ensamhet i sin studiesituation då de har en lägre känsla av socialt stöd från sina kurskamrater. Högst sannolikhet för att kunna mentalt återhämta sig i samband med Covid-19 har de studenter som är över 28 år. Studiens slutsats är att gruppen som Högskolan Kristianstads studenthälsa bör fokusera sitt extra stöd på är studenter i årskurs 1 som är yngre än 28 år. 

The focus of our attention is the meeting between street-level bureaucrats and individuals with psychiatric disability exposed to interpersonal violence. Based on eleven interviews, we illustrate how stories are understood, used and made meaningful to the street-level bureaucrat. The contribution of this article is first of all that of being a framework, from a storytelling point of view, for the work and organizational experiences of street-level bureaucrats. Secondly, by paying attention to the story part of these relationships, we can better understand the situation of individuals with psychiatric disability exposed to interpersonal violence given their interaction with different street-level bureaucrats.

Does the in-between exist? And if so, does it have any significance for our wellbeing? This  article  takes  on  the  vital  process  of  recovery  from  work,  and  we  argue  that  to  understand that process there is a great potential in what we define as spaces in-between. The type of stressors we are exposed to in working life, or due to conflicts between work and  other  roles  in  life,  mostly  have  the  character  of  everyday  often  recurring  strain  and irritation. This form of low-intense stress can lead to mental deterioration. When resources are consumed we need time to reboot and recreate energy. We need time for recovery,  which  ought  to  take  place  somewhere.  Depending  on  organizing  processes  in  our  working  life,  these  “whereabouts”  are  more  or  less  accessible.  We  argue  that  the way space is controlled, managed, experienced and constructed affects its potential of being a place for recovery. Through these avenues and with the help of a fictional story,  we  show  how  an  increase  in  surveillance,  control  and  transparency  rationalize  and streamlines the spaces in-between “turning them” in to formal and corporate space. However,  we  also  uncover  the  potential  in  the  space  in-between  and  illustrate  when  these spaces are successfully constructed and made use of as recovery from work. This potential  is  associated  with  the  process  of  re-constructing  these  particular  spaces  to  humanized meaningful places.

With the daily rhythm as a backdrop, this study explore the pre-requisites for recovery. Based on group interviews and a diary study with employees at a Swedish insurance company we focus on the relation and tension between the first (labor), second (unpaid homework), and third (planning/organizing for the second shift), shift. The participants described that limited possibilities for internal recovery during work was compensated for by external recovery during off-work time. However, having solely responsibility for the third shift restricted the possibilities for recovery. The material showed that women between 30-45 had the main responsibility for a complex “third shift”.

Hur kan pedagogiskt klimat präglas av studentaktivitet, nyfikenhet och lust att lära? Detta tillsammans med vilka faktorer som motiverar studenter att studera en viss kurs är övergripande frågeställningar i vårt pågående utvecklingsarbete. Vi funderar kring hur undervisningen på bästa sätt ska fokusera på studentens egen vilja att studera och lägga tid på studierna. En pedagogisk modell har arbetats fram för att kunna uppnå bästa resultat kring detta.

Distansarbete är en arbetsform som blir allt vanligare i dagens arbetsliv, men som kan innebära ut- maningar för hur ledarskapet organiseras. Dessa utmaningar gäller såväl hur kommunikationen sker på distans samt hur ledare ska styra sina medarbetare. Tillit och kontroll nämns ofta som avgörande faktorer för ett fungerande distansledarskap. Syftet med denna studie är att undersöka ledares upp- levelser av att leda på distans. Studien fokuserar på ledarnas upplevelser kring hur kommunikationen sker med medarbetarna och om det är en viss ledarstil som kommer till uttryck i distansledarskapet. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för in- samling av material. I studien deltog 6 informanter från en utvald organisation. Resultatet visar att kommunikationen vid distans blir mer formell och att ledarna ger uttryck för både en relations- och uppgiftsorienterad ledarstil. En slutsats som kan dras från studien är att kommunikationen vid ett distansledarskap måste anpassas. Den andra slutsatsen är att det blir en balansgång för ledare att visa tillgänglighet för sina medarbetare samtidigt som de inte vill upplevas som kontrollerande. Vidare visar resultatet på kontrasterna mellan att leda på distans och på plats, vilket kan ha gynnats av att studien genomfördes under Covid-19 pandemin. Studiens resultat är ett bidrag för att utveckla för- ståelsen kring utmaningarna med ett distansledarskap och är till nytta för de organisationer som planerar att införa eller förbättra distansarbete.

This thesis aims to examine and analyse the department head's perspective on the onboarding process, as well as the new employees' experience of the onboarding process at a well- established Swedish grocery store. A semi-structured interview, as well as semi-structured focus group interviews were completed in order to gain an understanding of the onboarding process within the organisation. An analysis of the result presents an understanding of the complexities of the onboarding process that the organisation undergoes in comparison to three well- established models on the subject. The models were also used to form the focus group questions and also helped in determining seven themes to be analysed. The organisation garners a complex onboarding process that encompasses both formal and informal processes that aid the newcomer’s assimilation into the organisation. Despite this, there are areas for improvement. Furthermore, despite a functioning onboarding process, different agents have different understandings of when the onboarding process starts. 

Syftet med studien var att beskriva, tolka och förstå olika aspekter och sammanhang som kan påverka kvinnors chefskarriärer. Avsikten var att ta reda på vilka eventuella orsaker som kan ligga bakom varför kvinnor är underrepresenterade i organisationers högsta positioner. Webbformulär med narrativ utgångspunkt användes för att samla in kvinnors berättelser. Berättelserna innehöll deras personliga erfarenheter med koppling till syftet. Genom att sammanställa teori samt det empiriska materialet kom vi fram till olika aspekter och sammanhang som kan ha en påverkan. Några av dessa aspekter var exempelvis utbildning, utformning av livspusslet och identitet. Många olika aspekter kan påverka kvinnors chefskarriärer, vilket resulterar i ett omfattande ämnesområde. Aspekterna kan samspela med varandra eller ha en enskild påverkan. Vad som varit utmärkande i studiens resultat är att normer i samhället kan ha inflytande på hur kvinnor är representerade på de högre positionerna i organisationer. 

CSR eller idrottens sociala ansvar är en beskrivning av hur en idrottsorganisation förväntas ta höjd för sin påverkan på samhälle och miljö genom att integrera sociala, miljömässiga och finansiella åtagande, utöver juridiska skyldigheter, framtagna i dialog med sina intressenter, i sin dagliga verksamhet på frivillig basis. Även om det är frivilligt för idrottsorganisationer att arbeta utifrån ett (C)SR-perspektiv framstår det dock alltmer som intressenterna förväntar sig just detta. Detta kapitel diskuterar och presenterar praktiska förhållningssätt och lösningar såsom arbete med TBL, VMOSA-CSR och CSR-snurran.

Relationships at work are important to the psychosocial work environment and may be resources for the employees' well-being. There is a need for a better understanding of what generate positive relationships at work. The aim of the study was to gain a better understanding of the relationship between employees and managers in municipal healthcare. A qualitative study with twenty-seven individual interviews was conducted with healthcare employees and managers in municipal healthcare. The relationship between manager and employees and its possible contribution to well-being was a key focus. A comparison and tentative analysis, inspired by hermeneutics, was used in order to analyse similarities and differences in employee and manager experiences. The findings revealed similarities as well as considerable differences between employees and managers in their experiences. Two themes emerged from the interpretation of the text: (i) Health-promoting relationships are characterized by asymmetry and by a manager that stands outside the group; and (ii) Health-promoting relationships are characterized by mutuality and symmetry and by a manager that is part of the group. The relationship between the employees and the managers are both a resource for doing a good job and a means for achieving belongingness at work. To highlight well-working aspects of relationships at work, may contribute to a better psychosocial work environment and, ultimately, the well-being among healthcare recipients.

För att nya medarbetare ska få så bra förutsättningar som möjligt då de kommer till en ny arbetsplats så har arbetsgivaren en skyldighet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) att genomföra en introduktion - även kallad onboarding. En onboardingprocess handlar om att på ett effektivt sätt slussa in nyanställda i verksamheten tills dess att de levererar sin fulla kapacitet. I dagsläget använder sig många företag av denna välklingande process men det går att ställa sig frågan om den är anpassad efter organisationen eller den nyanställdas behov. Vid effektiviserade onboardingprocesser finns det en risk att mjuka värden i processen hamnar i skymundan och det går att fundera på om detta har någon påverkan på den nya medarbetarens känsla av tillhörighet. Med hjälp av bland annat Bauers (2010) framtagna modell The four C’s som delar upp onboardingprocessen i olika nivåer ville vi studera detta närmre. Syftet med denna studien är således att undersöka vad det finns för samband mellan onboardingprocessen och nyanställdas känsla av tillhörighet på arbetsplatsen, samt vilka andra variabler som kan vara av betydelse. Genom en digital enkät undersöktes 67 stycken tjänstemän som anställts inom de senaste tre åren. Bearbetning av materialet utfördes i IBM SPSS Statistics 27 där korrelationsanalyser och multipla linjära regressionsanalyser togs fram. Resultatet visade att det krävs olika typer av onboardingprocesser för att uppnå tillhörighet respektive nöjdhet med onboardingprocessen hos nyanställda. För att uppnå tillhörighet krävs i många fall en onboardingprocess på Culture-nivå, medan nöjdhet i de flesta fall uppnås redan på Clarification-nivå. 

BACKGROUND: The impact of positive social relationships on the health of municipal employees in the elder care sector in Sweden needs further examination.

OBJECTIVE: To explore the association between health and relationships among elderly care employees using a salutogenic perspective.

METHOD: Survey of all employees (n = 997) in special housing, home care and Disabled Support and Services in a Swedish municipality. The questionnaire, which had a salutogenic perspective, included information on self-rated health from the previously validated SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), psychosocial work environment and experiences, social climate, and health-promoting workplace relationships.

RESULTS: The response rate was 69% . Results of a multivariable linear regression model showed four significant predictors of health: general work experiences, colleague belongingness and positive relationships with managers and care recipients. In another model, colleague belongingness was significantly related to satisfaction with care recipients, work, length of employment as well as general work experiences and relationships with managers.

CONCLUSION: Strengthening of positive work relationships, not only between workmates but also with managers and care recipients, seems to be an essential area for employee health promotion. Colleague belongingness may be deepened by development of a positive work climate, including satisfactory work experiences, positive manager relationships and a stable work force.

Vi ställde oss frågande till varför det inte alltid finns med en HR-representant i ledningsgruppen. Vår uppsats syftar därför till att undersöka kvinnor som arbetar i ledande HR-positioner och deras inkludering i mansdominerade ledningsgrupper. I denna undersökning har vi intervjuat sju stycken kvinnliga HR som alla är en del av mansdominerade ledningsgrupper. Sex stycken av informanterna var HR-chefer och en var HR-partner. Vi har utöver det empiriska insamlandet även tagit del av ett antal vetenskapliga artiklar samt kurslitteratur för att besvara våra frågeställningar som lyder; 

●  Vilka egenskaper kan man beskriva en HR-person med? 

●  Vilken roll upplevs HR-medarbetaren/chefen få i ledningsgrupper? 

●  Vilka utmaningar finns inom HR-yrket och på vilket sätt kan de hindra inkludering i 

ledningsgrupper? 

●  Finns det ett glastak för HR kvinnor, hur tar det i så fall sig i uttryck? 

Vår slutsats blev att HR-kvinnors väg till ledarpositioner är betydligt krokigare än vad den är för män. Därav måste kvinnorna ta mer plats, ändra sina strategier för att passa in och förmedla värdet av HR:s bidrag. 

University teachers construe their work as important and creative (Swedish National Agency for Higher Education, 2008), contributing not only to the development of their students but also to the sustainable development of modern societies. However their working conditions have deteriorated during the last centuries (see e.g. Kallio, 2014, Swedish National Agency for Higher Education, 2008; Swedish Association of University Teachers, 2013). The negative trend can to a large extent be explained by fundamental changes in management and administration (Vakkuri & Meklin, 2003; Modell, 2003, 2005, 2006). This NPM-style management is often found in conflict with and having negative effects on the scholars’ intrinsic motivation and their knowledge-intensive work (Kallio & Kallio, 2014). In this study Swedish university teachers explore their professional role and work life experiences using a constructivist technique called rivers of experience (Denicolo & Pope, 2011).

This paper discusses academic leadership from a PCP- perspective. The proposed research is part of a planned project focusing on academic teacher-researcher-leader in Swedish higher education. Drawing on Kompf & Brown’s (2005) theories of teachers’ personal and professional ideas about the practice - superordinate constructs nexus, we aim to explore and gain a deeper understanding of their core identity (Denicolo, Long and Bradley-Cole 2016). This is related to being a good teacher-researcher-leader in the current politic-economic context of higher education: tensions between reforms based on managerial logic from the business world and the pedagogic processes informed by professional academic logic (Pettersen, 2015), have an impact on all aspects of the academic role. 

Swedish doctoral researchers are predominantly employed at their university, and their work is regulated under the Work Environment Act. Their situation has been described as “heavenly hell” (Ilar, 2017). On the one hand they feel privileged, performing creative work vital to the development of students and modern societies (Källhammer, 2008). On the other their working conditions are often charaterised by: high or very high stress levels and demands; unpredictable goals; unclear or tacit expectations; and lack of recognition and support (Källhammer, 2008; Swedish Higher Education Authority, 2016). Conditions which can lead to depression and fatigue syndrome, especially if they are individualised and normalized (Holmström, 2018). 31% have not completed their doctorate 8 years after being registered to a 4-5-year doctoral programme (Swedish National Agency for Higher Education, 2014).

This paper explores how Swedish universities can improve their doctoral researchers’ working conditions in order to not only minimize work-related illness and drop-out, but also to stimulate creativity and passion as well as flexibility to cope with the rigours inherent in research (Denicolo, 2018).  

Swedish university doctoral researcher-teachers construe their work as creative, vital to the development of students and modern societies. The majority feel privileged, even though they find themselves in tension between reforms based on managerial business world logics and pedagogic processes informed by professional academic logic. Autonomy and jurisdiction is threatened by managerial, administrative and external stakeholder pressure. Complexity, intensification and frequent change impede their potential to perform according to professional standards: endangering teaching quality, the doctorate, student results, work satisfaction, health and well-being. Drawing on constructivist theories about professional practice as superordinate constructs, we explore the core identity of academic staff/doctoral researchers, in relation to the experience of being a good teacher in the current politic-economic context of higher education. The results will inform recommendations about improving working conditions and models for policy and practice, designed to improve quality as sought by the Government by increasing professional freedom and discretion.