I vår undersökning har vi valt den kvalitativa metoden, närmare bestämt intervjuerna, för att få svar på våra frågor. Vilka arbetssätt använder sig lärarna av och slutligen vilka förhållningssätt märks i mötet mellan skolan och elever i en skolsituation? I den empiriska delen har vi presenterat svaren i olika rubriker: Mötet, Arbetssätt, Elevens självbild och Organisationen. I vår undersökning intervjuade vi 22 elever och 4 lärare. Frågorna till respondenterna berör de 4 olika rubrikerna i vår undersökning. Intervjusvaren visar på att undervisningen bedrivs utefter det segregerande perspektivet. Vidare fann vi vissa brister i arbetssättet gällande åtgärdsprogram eftersom flertal av elever inte kommer ihåg vad som skulle förbättras. Relationer mellan lärare och elever tyder på ett bra förhållningssätt. Den här undersökningen hade varit intressant att utveckla i ett större perspektiv där diskussionen om betyg kan tas upp.

Studiens syfte är att fokusera på om och i så fall hur lärare säger sig omsätta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexåringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lärare säger sig differentiera i sexårsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering.

I den empiriska delen av studien ingick sju lärare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.

Huvudresultatet visar på att lärare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom då läromedel används samt att innehållet i undervisningen inte differentieras. Lärarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsättningar och behov.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse. Vi har även jämfört litteraturen med våra intervjupersoners svar och analyserat och diskuterat dessa utifrån en hermeneutisk analysmetod.

Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att deras kompetens är god. Dock har inte alla fått någon fortbildning inom området.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad 10-12 åringar läser. Det är av stor vikt är att se vilka orsaker som påverkar valet. Det är även av intresse att se hur pedagoger kan motivera och inspirera ett fortsatt läsande.

Forskningslitteraturen belyser vikten av att läsa och hur pedagoger och andra vuxna bäst kan stimulera elevers läsintresse.

En enkätundersökning på 126 elever i årskurs fyra och fem har använts för att få reda på mer om elevers läsvanor.

Utifrån resultatet kom vi fram till att elevernas individuella intressen styr läsvalet och att i stort sett alla tillfrågade läser kapitelböcker minst ett par gånger i veckan. Pedagoger i elevernas närhet har stor möjlighet att motivera och inspirera läsandet genom att skapa en god läsmiljö, erbjuda ett rikt utbud av litteratur, samt låta den vara en naturlig del av undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt i samspelet mellan pedagog och elev påverkar elevernas engagemang och motivation. Vi vill genom studien skapa en möjlighet för alla som är verksamma inom skolan att se hur avgörande den vuxnes bemötande gentemot eleverna är samtidigt som förhållningssättet och dessa faktorers betydelse för elevernas motivation och engagemang betonas. Elevernas motivation påverkas av den vuxnes förhållningssätt.

Studien gjordes på två skolor där fem pedagogers förhållningssätt observerades. Utifrån observationer, intervjuer, elevsamtal samt reflekterande frågor som gavs till pedagogerna samlades data in som analyserades och som sedan kopplades till respektive pedagog och deras förhållningssätt samt den respons som eleverna gav.

Åter igen elevernas motivation påverkas av den vuxnes förhållningssätt!

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om barns förståelse för olika matematiska begrepp blir tydligare och mer lättöverskådlig för pedagogen genom användning av ett konkret undervisningssätt. Vår undersökningsgrupp bestod av 25 elever i år 5. De hade inte tidigare arbetat med begreppet area så därför valde vi det området. Metoden vi använde vid de sju lektionstillfällena bestod av varierande och konkreta uppgifter som gav tillfälle till många diskussioner och reflektioner både hos oss och hos eleverna. Resultatet visade genom utvärderingar och diskussioner att majoriteten av eleverna uppvisade förståelse för begreppet när de arbetade med våra uppgifter. Dock visade ett flertal elever stor osäkerhet när de i slutet av undersökningen skulle lösa snarlika uppgifter i matematikboken.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan och gymnasiet tycker om moderna språk, för att förstå deras motivation att fortsätta eller inte med ämnet. Arbetet är relevant eftersom allt färre elever läser moderna språk i skolan, trots samhällets behov av personer som behärskar mer än ett främmande språk. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Enkäter har delats ut till elever på en grundskola och ett gymnasium i en stad i södra Sverige. För att placera elevernas svar i ett större sammanhang har enkäterna kompletterats med intervjuer av skolpersonal. Samtliga svar har analyserats främst utifrån R. C Gardners motivationsteori.

Undersökningens resultat är positiva: majoriteten av eleverna som läser moderna språk tycker om ämnet och undervisningen. Det är dock många elever som väljer att inte läsa mo-derna språk av olika skäl. Vi har försökt att förstå vad det är som motiverar eleverna att läsa moderna språk eller att hoppa av, och har kommit fram till att deras motivation beror på en kombination av olika faktorer, varav språkundervisningen, samt elevernas valfrihet och själv-förtroende är determinerande.

Denna fenomenografiska studie handlar om elevers upplevelser av läxa. Vårt syfte är att undersöka hur elever i en klass erfar läxa. Resultaten från undersökningen jämförs därefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar på att läxa används av lärare som ansvarsträning, bestraffning och ett medel för att uppnå uppsatta mål i tid. Vår undersökning visar att elever upplever läxa som en tråkig men viktig uppgift som bestäms och kontrolleras av läraren.

I vår kvalitativa undersökning har vi använt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda på 15 grundskoleelevers uppfattningar om läxa. Vi fann att det finns en stor variation i upplevelser av fenomenet läxa, trots att eleverna i studien har samma läxbörda och läxsituation. Resultaten av undersökningen pekar på att eleverna saknar inflytande över läxorna. De elever som har ett framtidsperspektiv i sin läxläsning tar ett större ansvar än de elever som har ett kortsiktigt perspektiv, och som läser läxan för provens och läxförhörens skull. Vi menar att det är viktigt att elever inser syftet med läxa för motivationens och framtidens skull.

Vår slutsats är att läxan behövs som ett träningsredskap för att stärka och utveckla elevers ansvarskänsla inför vuxenlivet.

Our purpose with this essay was to explore students’ experiences of interdisciplinary working method in thematic form. With a starting point from Lpf-94, the curriculum for the upper secondary school and several theories of learning, we wanted to explore if interdisciplinary working method in practice could create an environment for a meaningful learning situation. The study took place in an upper secondary school class, study preparatory, third grade, who works interdisciplinary in thematic form. Our study was qualitative and we used an open structural questionnaire where the students confidentially were able to describe the working method, explain which subjects that participate in the work, and bring forward good respectively bad factors about the method. In the analysis we found many indicators among the answers, such as own responsibility, deeper learning, motivation, commitment and learning for the future, that the theories mean lead to a meaningful learning situation. From this we draw the prudent conclusion that an interdisciplinary working method in thematic form, can create an environment for learning and a meaningful learning situation.

"Är barns bilder språk?" Det traditionella språkbegreppet har ändrat karaktär. Begrepp tenderar att bli utslitna - så även begreppet "språk". Bildspråk är en av byggstenarna i vår kommunikation.

I denna bok presenteras en bildpedagogisk metod för barn i åldrarna 2-7 år. Författaren delar med sig av sina egna bildpedagogiska erfarenheter. Med många exempel i ord och bild visar hon hur en bildspråklig medvetenhet kan utvecklas hos barn. Inte minst framgår hur roligt barnen ofta tycker det är att prata om sina bilder, i synnerhet när de vuxna själva har utvecklat sitt bildkunnande. Här behandlas sådant som färgblandning, modellteckning och diktillustrering. Bildanalys pekar på vad som kan upptäckas i barnens bilder. Här finns dessutom en översikt över bildpedagogikens historia och dess olika teorier.

Den välillustrerade boken ger en utmärkt grund för pedagoger - och föräldrar - som vill stimulera barnen att uttrycka sig i bild.

Uppsatsen handlar om förskolebarns fysiska aktivitet. Syftet var att få kunskap om betydelsen av barns fysiska aktivitet i och utanför förskolan, samt att få reda på hur aktiva barn är. Vi har använt oss av enkätundersökningar som riktar sig till pedagoger och föräldrar, stegräknare som vi har fäst på barnen och så har vi haft samtal med barnen. Resultatet av enkätundersökningarna visar att både pedagoger och föräldrar är medvetna om barns fysiska behov. Ett av de resultat som vi har sett efter att ha använt stegräknare är att barn är mer aktiva om de har gymnastik eller om de vistas utomhus jämfört med om de är inne i förskolan. När vi har tittat på samtalsresultaten visar det att barnen har mer fysiskt ansträngande aktiviteter när de är ute, som t.ex. cykla och klättra, och när de har gymnastik där de springer och hoppar mycket, jämfört med när de är inomhus då de gärna ritar och målar eller leker med leksaker.

Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna förväntar sig hjälp från nationellt håll om en mer differentierad betygsskala träder i kraft. Lärarna förväntar sig, vid en reform, att tydligare mål och kriterier kommer att utarbetas. Studien visar också utsagor som hävdar att fler steg skulle motivera eleverna att sträva mot högre betyg, samtidigt som lärarna lättare kommer att kunna förklara för eleverna varför de får ett specifikt betyg.

Syftet med undersökningen är att försöka belysa lärares inställning till utomhuspedagogik. Ett subjektivt urval av lärare gjordes och intervjuer genomfördes och analyserades därefter. Resultatet visar att lärarna i undersökningen är positivt inställda till utomhuspedagogik och ser många möjligheter med den. De är entusiastiska till att använda naturen i undervisningen. Naturen ses som en del i lärandeprocessen. Lärarna i undersökningen anser att utomhuspedagogik ger piggare barn, möjlighet till varierad undervisning samt ett sammanhang i undervisningen. Styrdokumenten upplevs av lärarna som öppna och ger därmed lärarna en valfrihet när det gäller utomhuspedagogik. Undersökningen visar att lärarna anser att barn är olika och därmed lär bäst på olika sätt. Lärarna i undersökningen anser därför att skolan måste erbjuda olika sätt att lära, där flera sinnen används vid inlärning.

Denna studie handlar om hur lärare uppfattar läxor och dess betydelse för lärande. Studien, som är en kvalitativ undersökning, är baserad på nio lärare som undervisar på gymnasiet i skilda ämnen och med olika antal års erfarenhet av läraryrket. Det pågår en debatt i skolvärlden idag ifall läxor är nödvändiga eller inte. Eftersom debatten främst riktar sig till grundskolan valde vi att lyfta den till gymnasial nivå. Vi har med hjälp av litteratur och lärares medverkan i intervjuer kommit fram till olika orsaker till varför lärare ger läxor. Lärarna i studien ger framförallt läxor i förberedande, repeterande och reflekterande syfte. Andra syften som kom fram i studien var att läxor var väsentliga då de lär eleven att ta eget ansvar samt att läxor är till hjälp för att befästa kunskap.

Syftet med arbetet är att undersöka hur några pedagoger i förskolan arbetar med sagoläsning och sagoberättande för att stimulera barnens språkutveckling, samt hur de involverar barnen i berättandet och läsningen av sagor. Forskningsbakgrunden tar upp hur barns språkutveckling går till och vad en del teoretiker anser om sagoläsning och sagoberättande och hur barnen kan involveras i detta. Den empiriska delen består av sex kvalitativa pedagogintervjuer och observationer, utförda på sex olika förskolor. I resultatdelen redovisas resultaten av intervjuerna samt vad som framkom under observationerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av både läsning och berättande av såväl sagor som andra berättelser. Många förskolor involverar även barnen i både läsningen och berättandet på olika sätt. Diskussionen uppmärksammar pedagogernas respektive forskarnas och teoretikernas uppfattningar om användandet av sagor för att stimulera språkutvecklingen.

Lpfö 98 framhåller att barns språkutveckling och intresse för den skriftspråkliga världen ska stimuleras, däremot ges det inga direktiv hur förskolan ska gå tillväga för att uppnå detta uppdrag. Vi har därför valt att titta närmare på tre olika läsinlärningssätt man kan använda sig av i förskolan. De läsinlärningssätten vi tittat närmare på är läsinlärning med hjälp av ordkort, Montessoripedagogik och litteratur. Dessa tre tillvägagångssätt har studerats och därefter har vi undersökt hur långt barnen, som möter de specifika läsinlärningssätten har kommit i sin läsutveckling. Syftet med undersökningen är att studera om det finns någon skillnad i hur långt barnen har kommit i sin läsutveckling beroende på läsinlärningssättet de möts av i förskolan. För att ta reda på var varje enskilt barn befinner sig i sin läsutveckling har vi valt att använda oss av LUS-schemat som bedömningsinstrument. I analys av våra undersökningar kan vi se att det sätt som förskolan väljer att arbeta med läsinlärning på inte har någon större betydelse för hur långt barnen kommit i sin läsutveckling. Då vi utifrån våra undersökningar kan utläsa att barnen som mött de olika läsinlärningssätten överlag har kommit ungefär lika långt i LUS-schemat. En annan intressant aspekt är att hälften av de barn som mött läsinlärning med hjälp av Montessoripedagogik har kommit ett steg längre i LUS-schemat och att det är fler barn från den förskolan som har nått längst i fyra av de sex uppnådda stegen.

Portfolio är ett sätt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar på barnets framsteg.

Vi vill med vår undersökning ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill även ta reda på varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vår litteraturgenomgång har vi tagit upp kort om förskolans historia, lärande, pedagogisk dokumentation och reflektion. Därefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehåll. Vi har använt oss utav kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan, som arbetar med portfolio. Vår studie visar på att pedagogerna anser portfolio vara en bra metod för att synliggöra barnens lärande för barnen, pedagogen och även föräldrarna. Det är en tidskrävande metod som fordrar att all personal är involverad och strävar mot samma mål. I diskussionsdelen för vi ett resonemang om resultatet och vi tar även upp nya tankar som väckts hos oss under arbetets gång.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare – elev och elev – elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8. Undersökningsgruppen bestod av 35 elever och två lärare. Elevtexter till bild respektive text samt intervjuer med lärarna har fungerat som underlag för resultatet. Resultatet visar på ett antal hinder i elevers skrivande till en text som till exempel sammanblandning av redskap, bristande läsförståelse och analytisk förmåga. Texterna till bilden gav en positiv stimulans och resulterar i logiskt tänkande, kreativitet och reflektion. Bilden bör innefattas i det dialogiska begreppet, som ett hjälpmedel i elevers skrivutveckling.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare – elev och elev – elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8. Undersökningsgruppen bestod av 35 elever och två lärare. Elevtexter till bild respektive text samt intervjuer med lärarna har fungerat som underlag för resultatet. Resultatet visar på ett antal hinder i elevers skrivande till en text som till exempel sammanblandning av redskap, bristande läsförståelse och analytisk förmåga. Texterna till bilden gav en positiv stimulans och resulterar i logiskt tänkande, kreativitet och reflektion. Bilden bör innefattas i det dialogiska begreppet, som ett hjälpmedel i elevers skrivutveckling.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. Nämligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv på historia växa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lägga vikten på samtiden och ”de långa linjernas perspektiv”. Dessa två perspektiv står i stark kontrast till det perspektiv på historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan. Det författarna till denna uppsats valt att undersöka är hur denna trend inom historieforskningen gestaltat sig i den svenska gymnasieskolan och då framför allt i läroböckerna i historia, från 1940-talet fram till idag. Författarna har valt att göra en litteraturstudie på läroböcker i ämnet historia för gymnasiet. Frågeställningarna de ställt sig är: Spelar långa linjer en större roll i dagens gymnasieskola än tidigare? Och är samtidsförståelsen av större vikt när det gäller historieämnet idag än tidigare?

Författarna kommer i resultaten fram till att det råder diskrepans mellan utvecklingen av historieforskningen och kursplanerna å ena sidan och läroböckerna i historia å den andra. Den utveckling som skett inom historieforskningen återspeglas i kursplanerna men är i stort sett obefintlig i läroböckerna.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan å ena sidan lärares attityder till och kunskaper om grammatik och deras undervisningsformer samt å andra sidan elevers attityder till och kunskaper om grammatik. Fem olika elevgrupper och deras undervisande svensklärare fick därför svara på en enkät som handlade om grammatik och grammatikundervisning. Undersökningen visar att lärare och elever är överens om att grammatik är viktigt att lära sig, huvudsakligen därför att det förbättrar den studerandes skriftliga och muntliga språkförmåga. Merparten av lärarna tror att deras elever tycker att grammatik är både tråkigt och svårt på grund av den traditionella typen av grammatikundervisning, och väljer därför att undervisa på ett annorlunda vis. Men många av eleverna verkar inte vara medvetna om sin egen inlärningsprocess om grammatiken inte lärs ut på ett mera traditionellt sätt. Studien visar dessutom att lärarnas förväntningar på eleverna kan ha stor påverkan på elevernas attityder, något som varken lärare eller elever är medvetna om.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om eleverna i förskoleklassen och skolår tre har en medvetenhet kring samhället som kunskapskälla för läsutvecklingen. Detta då skolan och samhället är delar av en helhet, den gemensamma verkligheten. Genom intervju som metod har undersökningen genomförts med totalt sexton elever. Utifrån intervjuerna har det framkommit att eleverna i dessa skolår har en kännedom om samhället som kunskapskälla. Denna förståelse är dock mer utvecklad hos eleverna i skolår tre. Teoretikerna Dewey, Vygotsky och Peastalozzi talar om vikten av att samhället lyfts in i skolans värld och att dessa båda delar förs samman till en helhet, den så kallade gemensamma verkligheten. Om denna fulländade sammansmältning existerar öppnar den upp för nya erfarenheter hos eleverna. Detta leder dem därefter till vidare utveckling i sin läsutveckling. Idag lever vi i ett kunskapssamhälle där utvecklingen hela tiden fortskrider framåt, därför måste individerna i samhället följa med för att inte på något sätt stagnera.

Dagens samhälle blir allt mer inaktivt. Motion är inte längre en naturlig del av många människors vardag, vilket leder till att varje individ måste ansvara för sitt eget motionerande. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelevers motionsvanor ser ut på fritiden. Detta har gjorts genom en enkätundersökning som besvarats av 241 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Studiens resultat redovisas i tabeller och visar att det finns skillnader mellan pojkar och flickors motionsvanor på fritiden. Ett större procentantal pojkar än flickor motionerar på sin fritid. Det finns även skillnader mellan pojkar och flickor i deras motiv till att motionera respektive till att inte motionera.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på två utvalda gymnasieskolor samt en högskola i Skåne väljer/har valt att använda i sin undervisning i Svenska B, och varför de har valt just denna litteratur. Vi vill även undersöka om det redan finns någon uttalad lokal litterär kanon på de skolor vi besökt eller om det finns en underförstådd sådan. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sammanlagt nio lärare fick svara på frågor om detta. Intervjuerna, liksom litteraturdelen, där vi huvudsakligen refererat till ett antal litteraturpedagoger, har utgjort underlag för den diskussion vi fört. I litteraturdelen behandlar vi exempelvis skräplitteraturen, det vill säga vissa böcker ur den populära kulturen, hur man bör välja litteratur, samt den danska kanon. Det intervjumaterial vi samlat in visar på att lärarna inte använder sig av samma litteratur i sin undervisning som de vill ska finnas med vid ett eventuellt införande av en litterär kanon. Robinson Crusoe är det verk flest använder sig av i undervisningen, medan Shakespeare, Strindberg och något grekiskt drama är de författare/verk lärarna anser vara viktigast att ha med i en kanon. De flesta lärare ställer sig negativa till införandet av en litterär kanon i ämnet svenska.

Rapporter från bland annat skolverket visar att barn i dagens samhälle blir allt mer överviktiga och orörliga och skolverket har i en proposition tydliggjort skolans ansvar i detta samhällsproblem. Eftersom barnen är en stor del av dagen i skolan ska skolan erbjuda fysisk aktivitet till alla elever inom ramen för hela skoldagen. Skolverket lyfter även fram sambandet mellan hälsa och inlärning.

Med anledning av detta egna intresse och dessa rapporter fann vi det intressant att undersöka pedagogernas uppfattning om motorisk träning och syftet med detta är att erhålla och delge en ökad kunskap och förståelse för ett antal pedagogers uppfattningar om motorisk träning. För att uppnå detta syfte har djupintervjuer gjorts i enlighet med den kvalitativa undersökningsmetoden. Undersökningen bygger på intervjuer med åtta pedagoger i en sydsvensk kommun, där vi ämnar att ta reda på deras uppfattningar om motorisk träning. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna aktivt arbetar med motorisk träning och anser att det är viktigt. Dock varierar uppfattningarna när det gäller syfte med och metoderna för den motoriska träningen, några utgår från hälsan och några från inlärningen. Om elevernas hälsa och inlärning påverkas olika beroende på syftet med och metoderna för den motoriska träningen är inget vi kan svara på med vår undersökning, eftersom det inte varit vårt syfte, men detta skulle vara mycket intressant att forska vidare om.

Kemilaborationer i skolan är ibland förenade med risker. Om elevers och lärares

säkerhetsmedvetenhet är otillräcklig kan det göra att riskerna leder till allvarliga olyckor. Studien syftar till att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan sker utifrån ett säkerhetsperspektiv. För att förhindra olyckor är det viktigt att lärare och elever känner till riskerna som finns. I studien behandlas elevers kunskaper kring säkerhetsutrustning och säkerhetsrutiner i laborationssalen samt den riskinformation som delges eleverna. Resultatet av undersökningen baseras på en enkätundersökning som genomfördes bland gymnasieelever och deras kemilärare. Undersökningen visar att kemisäkerheten i undersökningsgruppen har vissa brister. Bristfällig kunskap kan ses gällande säkerhetsutrustning, säkerhetsrutiner samt farliga kemikalier. Orsakerna är med hjälp av studiens resultat svåra att klargöra eftersom elev- och lärarsvar ibland går isär. En slutsats man kan dra utifrån resultaten är dock att säkerheten behöver

få mer utrymme i kemiundervisningen.

Syftet med denna uppsats avser att undersöka vad verksamma lärare anser att trygghet hos eleven innebär, hur de arbetar för att skapa trygga elever samt om de anser att tryggheten har förändrats. Teoridelen beskriver vad trygghet innebär, människans behov av trygghet, lärarens förhållningssätt och slutligen kännetecken på en otrygg elev. Teoridelen utmynnar i fyra problempreciseringar. I empiridelen presenteras urval och avgränsningar för undersökningen samt behandlas tillförlitlighet och metodkritik, genomförande och etiska aspekter. Undersökningen genomfördes utifrån kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes på sju lärare som arbetade med elever från 6-12 år. Resultatet visar att lärarna var medvetna om vad trygghet innebär för eleven. De arbetade på varierade sätt för att skapa trygga elever och gav olika förslag på hur man kan upptäcka om en elev är otrygg. Majoriteten av lärarna ansåg att tryggheten hos eleverna hade förändrats sedan de började arbeta som lärare. Avslutningsvis diskuteras resultat, teori och empiri med koppling till syfte och problemprecisering i diskussionen.

Examensarbetet handlar om maten i en specifik förskola som arbetar med Livsstil och hälsa under läsåret 2004/2005. Vi har genom intervjuer och enkäter undersökt vad kokerska och förskollärare/barnskötare anser om måltiderna i förskolan och om förskollärarna/barnskötarna känner att de kan påverka dessa. Resultatet blev att frukosten var den måltid personalen var mest nöjda med, lunchen ville de tillaga själva på förskolan och mellanmålet var lite enformigt. En majoritet av förskollärarna/barnskötarna kände att de kunde vara med och påverka måltidernas innehåll genom diskussioner med kokerskan. En intervju har även genomförts med kostkonsulenten i den kommun som förskolan tillhör, för att ta reda på vad hon utgår ifrån när matsedeln för förskolan utarbetas. Kostkonsulenten utgår ifrån Livsmedelsverkets riktlinjer för barnomsorgens måltider när hon sammanställer förskolans matsedel.

Dagens samhälle ställer höga krav på våra elever. De ska förberedas för ett samhälle där det inte bara är faktakunskaper som är det viktiga, utan främst förmågan att inhämta och lära de kunskaper som krävs för den specifika situationen. Detta kräver en allt högre grad av individanpassad undervisning, där varje elevs behov tillgodoses. Samtidigt blir vi ständigt påminda om nedskärningar i skolan som resulterar i bristande resurser och allt större klasser. Hur ska pedagoger i dagens skola lyckas bedriva en individanpassad undervisning under dessa förutsättningar? Med denna fråga som utgångspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i ämnet individanpassad undervisning. Mycket av denna litteratur inriktar sig på inlärningsstilar och multipla intelligenser och vi vill därför med detta examensarbete undersöka möjligheterna med att bedriva en individanpassad undervisning utifrån just inlärningsstilar och multipla intelligenser. I vår teoridel presenterar vi olika faktorer och intelligenser som påverkar varje elevs inlärningsstil och i vår empiriska del redovisar vi för vår undersökning, där vi intervjuat aktiva pedagoger på fältet om hur de arbetar med inlärningsstilar och individanpassad undervisning. Vi hoppas att denna uppsats ökar läsarens medvetenhet om hur viktig kunskapen om olika inlärningsstilar är. Vi hoppas också att ge läsaren inspiration, lust och vilja att bedriva en individanpassad undervisning.

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka om det finns genusrelaterade skillnader i barns läsinlärningstakt fram till september månad i skolår ett. Syftet är också att studera om det finns skillnader i mängden högläsning, i tidig ålder, mellan flickors respektive pojkars föräldrar och om detta kan kopplas samman med barnens läsinlärningstakt. Kopplat till det huvudsakliga syftet kommer studien även att beröra förskolepersonalens förberedande samt lärarnas beredande arbete för barnens läsinlärning.

För att uppnå syftena med studien har fyra respondentgrupper bestående av lärare i skolår ett, elever till lärarna i skolår ett, föräldrar till barnen i skolår ett samt förskolepersonal i de sexårsverksamheter där barnen i skolår ett tidigare gått, undersökts. De fem lärarna i skolår ett och de fem förskolepersonaler har intervjuats och barnen och deras föräldrar har deltagit i vars en enkätundersökning. Litteraturstudier, intervjuer samt enkätundersökningar visar att bland de 84 barn som undersökts har störst andel flickor lärt sig läsa. Det har också framkommit att trots föräldrarnas stora engagemang för högläsning, då deras barn befann sig i åldrarna 0 – 5 år, har en stor andel av barnen inte lärt sig läsa ännu.

Detta arbete handlar om de kontaktformer som förekommer mellan skolan och hemmet. Syftet med arbetet var att studera vilka former av kontakter som förekommer idag och vad föräldrar och lärare anser om dessa. I arbetet presenteras det litteratur som behandlar ämnesområdet, i denna del tas bland annat upp läroplanens riktlinjer inom undersökningsområdet. I arbetets empiriska del redogör vi för våra undersökningar. Dessa genomfördes med enkäter till en grupp föräldrar och intervjuer med två lärare. Resultatet av våra undersökningar stämmer väl överens med våra litteraturstudier. Båda visar att föräldrar och lärare anser att det är viktigt att det finns goda kontakter mellan skolan och hemmet. Vilka kontaktformer som föredras är beroende av kontaktens syfte.

Uppsatsens syfte är en undersökning av fyra skolors intentioner och arbete i skolår 0-3 med daglig fysisk aktivitet. Undersökningen består av åtta intervjuer med fyra rektorer och fyra lärare. Intervjufrågorna bygger på att få en insikt om rektorer och lärares inställning till fysisk aktivitet. Uppsatsen tar upp viktiga fysiska och psykiska effekter av fysisk aktivitet. Teorier om idrott och hälsa styrker behovet av rörelse. Tillägg i Lpo94 har gjorts om fysisk aktivitet. Myndigheten för skolutveckling har i en rapport angivit riktlinjer om att alla elever skall få regelbunden daglig fysisk aktivitet i cirka 30 minuter i skolan. Resultaten visar att alla rektorer och lärare i undersökningen uttrycker sig positivt om fysisk aktivitet. Det är endast en av fyra skolor som uppfyller kraven om daglig fysisk aktivitet i 30 minuter. Intervjupersonerna menar att det krävs intresse, utbildning och samarbete med elever för att daglig fysisk aktivitet skall integreras i skolan.

Synen på grammatik har förändrats mycket över tid och debatteras än idag. Eftersom grammatik ofta anses som en teoretisk och alltför abstrakt del av språkundervisning har vi valt att med hjälp av kvalitativ metod studera grammatikövningar i två nyutkomna läromedel – i engelska respektive tyska – för gymnasieskolan och ställa dessa övningar i relation till de direktiv som anges i styrdokument samt de resultat som forskning i andraspråkslärande pekar på. Några viktiga faktorer som nämns i forskning och styrdokument kring språkinlärning innefattar kommunikativa mål, elevers behov och förutsättningar, elevinflytande och elevansvar, reflektion, par- och grupparbete samt meningsfull kontext. Resultatet visar i stort att de grammatikövningar vilka undersökts i detta arbete inte motsvarar vad forskning och styrdokument understryker som viktigt när det gäller språkinlärning, i synnerhet av grammatikmoment.

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolår fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, välmående och hur den främjar inlärning och koncentration. Genom litteraturen belyses även hur viktig skolans inställning är, och vilka faktorer i skolan som påverkar elevernas motoriska utveckling.

I arbetet har en enkätundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolår fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas inställning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansåg att det var roligt att röra på sig och insåg att rörelse bidrar till att de mår bättre.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig tillgenusmedvetenhet och hur de arbetar för att främja jämställdhet. I vilkenomfattning arbetet med jämställdhet sker i förhållande till Lpfö 98 (Skolverket,1998) är också föremål för intresse i undersökningen. Syftet är också att fåintryck av hur förskolepedagoger uppfattar och genomför uppdraget att motverkatraditionella könsmönster. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder,intervjuer och observationer gjordes, och de fördelades på fyra förskolor.Resultatet av undersökningen pekar på att det bland pedagoger finns en vissmedvetenhet kring genus och traditionella könsmönster i förskolan. Tydligtframgår också att det råder osäkerhet kring definitionen av genusbegreppet ochatt pedagogerna saknar verktyg för hur de skall gå till väga i arbetet med genus.Det har visat sig att pedagogerna ofta prioriterar andra områden och att de intealltid uppfattar behovet av att arbetet med genus bör genomsyra helaverksamheten. Validiteten hos undersökningen är tillräcklig för att ge idéer omvar vidare forskning inom området kan göras och att ge fingervisningar om vilkabehov det finns av utbildning inom området genus i förskolan.

Arbetet handlar om barns och deras föräldrars fysiska aktivitet och barnens och föräldrarnas inställning till fysiska aktivitet i skolan. Kvantitativ metod används, i form av en enkätundersökning. Definition av fysiskt aktiv är all kroppslig rörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. 156 elever i årskurs 9 från två högstadieskolor ligger till grund för undersökningen. Eleverna besvarade frågor om ämnet idrott och hälsa och deras fysiska aktivitet på fritiden och i skolan. De fick även svara på frågor gällande deras föräldrars inställning till idrott och hälsa och deras fysiska aktivitet. Syftet är också att undersöka om det finns ett samband mellan barns och deras föräldrars inställning till fysisk aktivitet. Tidigare forskning i ämnet visar olika resultat gällande om det finns samband mellan barn och föräldrars inställning till fysisk aktivitet. Resultatet i arbetet visar att mödrars fysiska aktivitet har ett samband med barnens fysiska aktivitet. Resultatet visar att över hälften av föräldrarna och en stor del av elevgruppen är fysiskt aktiva en eller fler dagar i veckan. Eleverna och föräldrarna tycker idrott och hälsa är ett viktigt ämne i skolan.

Vi har i vårt arbete studerat hur ART (Aggressive Replacement Training) som metod kan användas ute i skolans värld. Frågan vi ställde oss var: Kan ART användas som resurs i grundskolan och i så fall hur? Arbetet syftar till att belysa och konkretisera ART både som behandlingsmetod för elever med aggressivt beteende samt i förlängningen, integrerat i skolverksamheten som skolämne. I teoridelen beskriver vi ART utifrån litteratur i ämnet, tillvägagångssätt och metodik. I empiridelen har vi intervjuat både elever och pedagoger/tränare ute i verksamheten. Frågorna ställdes i avsikt att belysa både lärares och elevers syn på ART för att utröna vilken nytta de anser sig ha av ART, samt vilken nytta de kommer att ha i framtiden. Vi har genomfört våra undersökningar under vår VFU-placering på en resursskola på vilken ART genomsyrar den dagliga verksamheten. Vi kan konstatera att ART är ett verksamt instrument i våra strävanden att skapa en trygg och lärorik läromiljö för alla våra elever.

Syftet med arbetet har varit att nå kunskap om mångkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de säger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där man lär sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstå behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som är viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet är språket, identiteten och föräldrasamarbetet. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med personal på mångkulturella förskolor. I resultatdelen har vi valt att belysa de intervjuades syn på kulturmöten gällande kulturmötens innebörd, vardagligt arbete i en mångkulturell barngrupp, föräldrasamverkan, samstämmigheten mellan lokala arbetsplanen och Lpfö-98 gällande kulturmöten. Vårt huvudsakliga resultat av undersökningen blev att två kategorier av reflekterade inriktningar gick att urskilja. Den ena reflekterade inriktningen hade ett inkluderande tolkning av kulturmöten utifrån Lpfö-98, medan den andra inriktningen såg kulturmöten som integrerade i verksamheten utan att ingå till fullo i den. De som hade medvetenhet om inklusionens betydelse arbetade trots medvetenheten likt de utan medvetenhet.

Skolverket anser att grunden i integrationen mellan de båda skolformerna förskola och skola nu är lagd och det är dags att bygga vidare. I denna grund påtalar dock Skolverket att det har skett en ”skolifiering” av förskoleklassen. Med tanke på detta är syftet med studien att studera pedagogers syn på förskoleklassens verksamhet med speciellt fokus på lek. Att beskriva vad en ”skolifiering” av förskoleklassen har betytt och eventuellt kommer att betyda för lärandet och leken i de lägre åldrarna, anser vi som skribenter kan leda till att en integration mellan de bägge skolformerna förskola och skola inte bör ske på någons bekostnad. För lika viktigt som det är att inte skapa en ”skolifiering” ska det inte heller skapas en ”förskolning”. I resultatet har vi utifrån enkätundersökning och relevant litteratur sett att viljan till en lyckad integration finns hos pedagoger på fältet i de berörda skolformerna. Kan då en integration där ett gemensamt synsätt på både lärande och lek vara en utgångspunkt för en gemensam plattform att bygga vidare på. Leker lika barn bäst, med andra ord är varje skolform sig själv närmast?

Syftet med studien är att kartlägga vad som serveras, vad elever väljer för mat och huruvida riktlinjerna följs i en svensk respektive engelsk skola. Undersökningen gjordes i form av observationer på vad som serverades i matsalen och elevernas val av mat. Valet av mat observerades vid ett lunchtillfälle och med en klass på 20 elever. Forskning visar att vart femte barn i Sverige har tendenser till övervikt. Denna siffra är vart fjärde i England som också räknas till ett av de länder i Europa med högst andel överviktiga barn och ungdomar.

Resultatet av undersökning visar att man i den svenska skolan serverar en mer hälsosam kost med ett stort utbud av grönsaker. I den engelska skolan serveras alldeles för lite fisk och grönsaker i förhållande till riktlinjerna. Riktlinjerna i de båda skolorna följs väl med undantag från vissa punkter. Resultatet visar även att eleverna i den svenska skolan äter mer grönsaker medan de i den engelska äter kakor och efterrätter. Konsekvenserna av detta kan påverka elevernas studieresultat och hälsa.

Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Resultatet tyder på att främlingsfientlighet uppfattas av religionslärarna som en rädsla för det som anses vara annorlunda oss själva och rasism som en hierarkisk indelning av folkgrupper i olika raser. Vidare visar resultatet att lärarna anser att religionskunskapsämnet har en viktig roll vad gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att ämnet inte har ett mer specifikt uppdrag och ansvar än övriga skolämnen. Att öka elevernas kunskaper och förståelse samt främja en stabil grund hos eleverna ser lärarna som religionskunskapsämnets roll. De strategier som religionslärarna uppger att de tillämpar för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism är framför allt diskussion med eleverna, men även att i undervisningen utgå från ett aktuellt problem, tydliggöra likheter mellan olika kulturer och religioner samt att läraren visar sig vara en god förebild för eleverna. Slutligen uppvisar resultatet att lärarna inte planerar sin religionsundervisning med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att de flesta lärarna ändå anser att de arbetar med detta i stor utsträckning då det genomsyrar all undervisning de bedriver.    

Idag är engelska ett världsspråk som talas i större delen av världen. I Sverige och övriga västvärlden kommer vi dagligen i kontakt med det engelska språket. Detta har gjort oss intresserade av att undersöka om tidig inlärning skulle gynna engelska till att bli ett naturligt andraspråk för våra barn.

Litteraturgenomgången behandlar barns tidiga språkutveckling, positiva och negativa aspekter med flerspråkighet, flerspråkighetens betydelse i dagens globalisering samt förslag till engelskundervisning för yngre barn.

Genom intervjuer av fyra pedagoger på en skola i en mindre ort i Sverige, samt observationer av undervisningen på en skola i Sverige och en svensk skola i Thailand, har vi kunnat undersöka pedagogernas förhållningssätt till engelskundervisning i tidig ålder.

De intervjuade pedagogerna var eniga om att tidigt införande av engelska i skolan inte stör barnens modersmål. Det poängterades dock att det måste ske på ett lustfyllt sätt och med leken i centrum, vilket även observationerna visade.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka om pedagogen utvecklar elevens kunskapsbearbetning genom att ställa öppna frågor. Vår undersökning bygger på en fallstudie vi genomförde i två klasser i skolår 3. För att få resultat, har vi i fallstudien genomfört deltagande observationer samt konstruerat ett test som eleverna fått utföra vid tre tillfällen. För att synliggöra elevernas kunskapsbearbetning har vi i den ena gruppen använt av oss öppna frågor utan givna svar, och i den andra gruppen av slutna frågor med givna svar. Vår frågeställning var: – Kan pedagoger utveckla elevers kunskapsbearbetning i ett givet ämne genom att ställa öppna frågor? Med resultatet från observationerna och elevernas testresultat har vi med hjälp av analys och vald litteratur kunnat besvara vår frågeställning; Att pedagoger kan utveckla elevers kunskapsbearbetning genom att ställa öppna frågor.

Den här studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsätt på konflikter som pågår mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och genus, detta för att få en bakgrund och en förförståelse om hur pedagogerna kan tänka kring ämnet konflikter.

För att kunna få reda på hur pedagoger ser på konflikter som pågår mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. Intervjufrågorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De här intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och teman. Teman benämns som: Utvecklande och en nödvändighet, Tror mycket på pedagogerna, Pedagogrollen och genus, Genus – fostran hemma och impulsstyrda pojkar – flickor eftertänksamma.

De resultat som jag kommit fram till baseras på dessa teman. Av studien framgår det att informanterna vid denna förskola såg konflikter som något positivt. Ett annat resultat som har varit övergripande för denna studie är pedagoger ska vara kritiska i sin roll eftersom det är de som skapar genus, miljö och klimat.

I detta arbete tas det del av hur uppfattningen till daglig fysisk aktivitet är bland lärarna ute på fältet. Syftet var att undersöka vad lärarna på stadier 7-9 har för inställning till fysisk aktivitet, hur de använder sig av det i sin undervisning samt vad de gör för att påverka detta.

Vi tar även allmänt upp betydelsen av fysisk aktivitet och visar på vad fysisk inaktivitet kan leda till.

Vad som framkommit under arbetets gång är att elevers fysiska aktivitet har minskat. Skolan har därför en viktig roll då det gäller att aktivera barn och ungdomar. Undersökningen har genomförts på en högstadieskola, på en mindre ort i Skåne. Genom att använda kvalitativ undersökningsmetod och har 12 stycken lärare intervjuats. Syftet med intervjuerna var att ta reda på hur dessa lärares inställning var till fysisk aktivitet och hur de arbetar för att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet inom ramen av skoldagen. Resultatet visade att samtliga lärare på den undersökta skolan var positivt inställda till fysisk aktivitet, men över lag var de inte villiga att få in det på sina lektioner. Ett resultat av intervjuerna visar att skolan bör arbeta för att skapa bättre möjligheter för fysisk aktivitet genom att uppmuntra till daglig rörelse.

Barn blir allt mer stillasittande och folkhälsan befaras att inom kort försämras avsevärt. Skolan är den plats där vi når samtliga barn och kan skapa förändring. Skolan måste ta sitt ansvar i barns utveckling av en hälsosam livsstil. Motorisk träning har betydelse för hur rustade barnen är för det vardagliga livet samt har stor inverkan på barnens inlärningsförmåga. Med anledning av detta fann vi det högst relevant att undersöka hur stort tidsutrymme pedagoger ägnar åt grovmotorisk träning.

En kvalitativ studie med observationer av klassrumsverksamheter samt intervjuer har genomförts. Resultatet visar att samtliga respondenter har god inblick i ämnet motorik och bedömer det som mycket viktigt i samband med barnens inlärningsprocess. De känner även till Skolverkets riktlinje att elever skall erbjudas fysisk aktivitet dagligen och regelbundet. Trots det är den lärarledda grovmotoriska träningen samt den fysiska aktiviteten i undervisningen så gott som obefintlig. Samtliga strävar dock efter att få in mer rörelse, men menar att främsta orsaken till att detta inte sker är tidsbrist, vilket även kan bero på bristande motivation. För vidare studier vore det intressant att undersöka skolmiljöns betydelse för barns motoriska utveckling.

I detta arbete får ni ta del av en undersökning som är utförd på två skolor. Den inriktar sig på barns rörelse i form av bland annat trädklättring. Dessa skolor är belägna nära skog och natur. Enligt litteraturen som ni får ta del av i arbetet är rörelse viktig för barn då motoriken förbättras, koncentrationsförmågan ökar och det sociala samspelet gynnas. Skolgårdens utformning är viktig då barnen tillbringar stor del av sin utevistelse där under skol- och fritidstidshemstid. Det är viktigt att vi pedagoger är aktiva i barnens lek. Det är då vi har möjlighet att inspirera och aktivera barnen till mångsidig rörelse. Undersökningen visar att pedagogerna är positiva till att barnen klättrar i träd och de kan även se många fördelar (till exempel att motoriken förbättras) med klättringen. Eleverna på de båda skolorna är positiva till att klättra i träd men uppfattningen om huruvida de får klättra i träd eller inte varierar från den ena skolan till den andra. Vi diskuterar om detta möjligen kan vara en miss i kommunikationen eller om det är så att pedagogerna sänder ut dubbla budskap.

Detta arbete belyser skolpersonals, föräldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning är ett vanligt förekommande fenomen i skolans värld som måste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sättas in i skolan och vem som bär vilket ansvar i processen. Skolpersonals, föräldrars och elevers åsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angående respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen. Paralleller kommer att dras mellan empirin, litteraturen och egna ställningstaganden. Den metod som har använts är enkät och den har delats ut till 188 respondenter. Resultatet visar genom analys och tolkning att respondenternas åsikter kring mobbning skiljer sig åt. Undersökningen visar också att de flesta har god insikt i vad mobbning är och hur det bör förebyggas. Kontakten mellan skolan och hemmet är en viktig del som det inte läggs stor fokus på. Slutligen kommer det i slutsatsen att tas upp hur det förebyggande arbetet kan påverkas av respondenternas åsikter. För att det förebyggande arbete skall fungera på bästa sätt måste alla parter såsom skolpersonal, elever och föräldrar vara delaktiga. Vidare måste även det finnas ett samspel mellan dem så att alla strävar mot samma mål.

Syftet med denna uppsats belyser hur lärare med erfarenhet av arbete med elever i behov av särskilt stöd, upplever att lärare kan underlätta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lärare med erfarenhet av arbete med elever i behov av särskilt stöd. Våra informanter består av en fritidspedagog, en lärare och fyra specialpedagoger. Våra informanter arbetar på resursskolor respektive ”vanliga” skolor.

Undersökningen resulterade i ett antal slutsatser om vad läraren bör göra, nämligen:

• Skapa en positiv kontakt med barnet

• Ha kunskap om barnets eventuella diagnos

• Skapa struktur i skolmiljön och en lugn arbetsmiljö

• I sitt arbetslag ha samsyn i det pedagogiska arbetet

• Genom samarbete med alla involverade utgå ifrån individen,

gällande skolmiljö och arbetssätt

• Arbeta förebyggande med barnets sociala beteende

Med detta arbete vill vi undersöka om personalen i förskolan använder samtalet som en språkutvecklande metod även utanför den planerade språkträningsstunden. I förskolan lägger man grunden till barnens språkliga utveckling, och för att barn ska kunna utveckla sitt språk måste de ha bl.a. vuxna som lyssnar, stödjer och bekräftar det barnen säger. Vår litteraturgenomgång tar upp barnets tidiga språkutveckling och hur man redan här kan se att barnet är inställt på kommunikation med omgivningen, samt hur man gör när man samtalar för att det ska vara språkutvecklande för barnen.

För att få en djupare kunskap om och förståelse för hur personalen i förskolan använder samtal har vi valt att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod, dvs. enkätundersökning och observationer. Det vi undersökte var hur samtalet används och om personalen ser samtal som en språkutvecklande metod, och om personal i förskolan är lyhörd och engagerad i att lyssna, stödja och utmana barnet i samtalet, samt om de tar vara på varje tillfälle till samtal som ges under dagen?

Resultatet visar att det finns en medvetenhet om att samtal kan användas som en språkutvecklande metod och att personalen i de flesta fall använder samtalet på rätt sätt för att det ska ses som språkutvecklande. Det vi upptäckte var att en del av personalen i förskolan framförallt samtalar med barnen under måltider och samlingar. Resten av dagen innebär att bl.a. tidsbrist och för stora barngrupper kan göra att samtalet inte alltid används på rätt sätt och det kanske därmed inte alltid blir språkutvecklande för barnen.