Bakgrund

Lagen om anmälningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fått en svårare roll. De förväntas agera i samhällets intresse samtidigt som de löper risken av att själva drabbas av negativa effekter när de anmäler brott.

Syfte

Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om lagen visat sig vara effektiv. För att mäta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansåg vi det intressant att jämföra revisorskårens inställning till lagen med revisorer som anmält brott.

Metod

Den empiriska undersökningen har gjorts genom en enkätundersökning. Urvalsgrupperna har utgjorts av revisorer som anmält brott samt revisorer som inte anmält brott. Gruppen revisorer som inte anmält brott har tjänat som ett stickprov på hela revisorskåren. Denna urvalsgrupp har använts för att dra slutsatser huruvida lagen varit effektiv. Vidare har jämförelser gjorts mellan urvalsgrupperna för att lokalisera intressanta likheter och skillnader.

Slutsatser

Vår slutsats är att lagen haft en relativt liten effekt. Revisorskåren varken anmäler eller avhjälper brott i större utsträckning sedan lagens infördes. Revisorer som anmält brott är generellt mer positiva till lagen men få tycker att den haft stor effekt. Genom en utvärdering av lagens konsekvenser, med hjälp av modellen AGUFE, har vi landat i slutsatsen att lagen är ineffektiv. Antalet anmälningar är få och lagens förebyggande effekt bedöms som liten. Syftet med lagen, att förhindra och förebygga ekonomisk brottslighet, har därmed inte uppnåtts i tillräckligt stor grad för att bedömas som effektiv.

The purpose of this essay is to examine which factors that influence the design of internal control in municipal context and how well it works. We choose seven municipals, where we interviewed the administrative managers, the chairmen of the committees and two persons of the staff in each activity unit. The interviews were performed by telephone, due to the keeping of the essay’s timeframe.

The theory in our essay comprises eight hypotheses. These hypotheses were operationalised into different variables aiming to make statistical tests possible.

Through this survey we have explored whether the size of the activity units affect how extensive the internal control tends to be. Another factor that can affect the extent of the internal control of municipals is what kind of damage that exists in the unit. Yet, it doesn’t seem to be a correlation between the cost of the internal control and how well it seems to work.

The dissertation is written in Swedish.

Revisorns arbetsuppgifter är i samhället föremål för missuppfattningar. Intressenter har, som denna uppsats skall visa, under många år haft för högt ställda förväntningar på revisionen.

Denna kravfullhet borde även yttra sig i höga förväntningar vad gäller revisionens omfattning. Då många intressenter tycks ha uppfattningen att revisionen mer eller mindre innebär en totalgranskning, är det därför ett skäligt antagande att dessa vad gäller revisorns väsentlighetsbedömning, kommer kräva en bredare granskning.

Denna studie skall klarlägga om och hur revisorernas uppfattning av väsentlighet skiljer sig från en av de allra viktigaste intressenternas, nämligen kreditgivarna. Således skall både kreditgivarnas perspektiv, och vad som kan tänkas vara anledningen till dessas anspråksfullhet, liksom revisorernas och de faktorer som påverkar dessas väsentlighetsbedömning, innefattas i vår redogörelse.

Både revisorer och kreditgivares väsentlighetsuppfattning har i uppsatsen genom en webenkät studerats. Det empiriska materialets giltighet analyserades med hjälp av ett statistikprogram.

Enkäten och testen kunde inte urskilja något förväntningsgap mellan revisorer och kreditgivare. Revisorns bidrag till väsentlighetsbedömningens variationer och avsteg från god redovisningssed, indikerades dock inte bero på revisorns karaktäristik som uttrycktes i uppsatsens hypoteser (dvs. kön, ålder, erfarenhet och yrkesbefattning). Signifikant varians kunde å andra sidan mellan olika revisionsbolag skönjas.

Våra förslag till lösningar härleddes ur de båda parterna. Information ansåg vi inte i hög grad vad gäller kreditgivare vara nödvändig. En alltför vidlyftig reglering menade vi också också bl.a. pga. intressenternas varierande informationsbehov, vara svår att genomföra. Dels pga variationernan mellan de olika revisionsbolagens bedömningar och tröskelnivåer, förespråkades dock standardiserade sådana.

Culture drives how people communicate and what they communicate. In addition,

culture influences the people’s perception of advertisements. Understanding the

consequences of cultural differences is, therefore, crucial for marketing and

advertising people when it comes to the development of international advertising.

The main purpose of this dissertation was to investigate the approach of

advertising agencies towards cultural differences during the development process

of international advertising. Furthermore, the authors wanted to find out, if

advertising agencies know and apply the cultural theories of Geert Hofstede and

Edward T. Hall during this process, and whether it would be possible to expand

their cultural theories by using the insights gained from the practical work of the

agencies. In order to answer this paper’s research questions, four interviews with

account managers and CEOs in three advertising agencies were conducted and

documentary data were collected. Based on the research findings, one can

conclude that even though advertising agencies are constantly aware of cultural

differences during their development process, there is no structural knowledge or

a structured approach to it. Furthermore, the cultural dimensions of Hofstede and

Hall or any other scientist are not known to the agencies and also not applied, as

they are for various reasons not regarded as supportive and useful guidelines for

the development of suitable ads for culturally different target groups. In addition,

the authors have learned that culture is not a dominating issue during the

development process of international advertising. Thus, instead of adding further

cultural dimensions to the existent theories, a model was developed which

depicts the influencing factors on international advertising and puts cultural

considerations in relation to them.

Keywords: culture, cultural dimensions, advertising, advertising agencies

Trust is important to establish a good relationship between employees and managers in an organization. For the modern organization, trust is important to be able to survive and be successful in the long run. We believe that the employees are the key players, which the organization relies on to create value and to be competitive in the market. The purpose of the dissertation was to find out, how the managers worked with the internal factors affecting trust during a downsizing process and to compare the findings with the employees’ level of trust in the managers. To be able to measure the level of trust, we created the COCR-model, which we used when we analysed the data from the survey. The result of the survey showed that the employees had some trust in the managers, and that the managers had worked actively with almost all internal factors that were measured in the COCR-model. Our conclusion is that there are external factors affecting employees’ trust in managers as well. These external factors could be one explanation why the employees in our case study had some trust in their managers, even when they had experienced a downsizing. According to us this is an irrational behaviour, which becomes rational only when the external factors are considered.

I denna uppsats har ämnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nätverket Skåne Nordost. Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstås.

Tillvägagångssättet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nätverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstå samverkan har vi valt att utgå ifrån ett nätverksteoretiskt perspektiv. Ett sådant grundar sig på flertalet forskares uppfattning om hur organisationer interagerar med varandra. Uppsalaskolans nätverksmodell har varit vägledande. Denna pekar på samspelet mellan aktörer och relationerna som uppstår, vilket skall ge svar på hur samverkan fungerar och hur den uppkommer. För att ge svar på vilka motiv som är drivande för att samverkan skall komma till stånd har mer sociologiskt inriktad interorganisatorisk teori använts. Dessa teoretiska infallsvinklar ligger till grund för den analysmodell som utvecklats i studien. Slutsatsen av studien är att alla kommuner gynnas av samverkan. Vi fann tre motivgrupper vi ansåg vara orsaken till att kommunal samverkan. Dessa motivgrupper var ekonomiskt relaterade fördelar, politisk styrka och utvecklings- och tillväxtsmöjligheter. Analysen har delats upp i en övre och en undre nivå. I de olika nivåerna har motiven kategoriserats in i ekonomiskt relaterade fördelar, politisk styrka och utvecklings- och tillväxtsmöjligheter. Den övre nivån ses utifrån hela nätverkets motiv till att samverka för att utveckla en gemensam styrka gentemot stat och region. I motsats till den övre nivån ses den undre nivån istället ur den enskilda kommunens motiv till att ingå i nätverket.

Examensarbete i företagsekonomi vid högskolan Kristianstad, Höstterminen 2006.

Uppsatsens titel: Vad ligger till grund för revisorns väsentlighetsbedömning?

Seminariedatum: 2007-01-19

Ämne/kurs: FEC 632, kandidatuppsats, 10 poäng

Författare: Delveen Ali, Sara Gunnarsson, Aleksandra Sivarsson, Anna-Karin Sollin

Handledare: Fredrik Ljungdahl

Nyckelord: Väsentlighetsbedömning, revisor, revision

Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara var gränsen går för om ett fel i bokföringen skall anses vara väsentligt samt vad som kan komma att påverka revisorn vid denna bedömning.

Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Undersökningen utfördes med hjälp av en enkät samt ett fall som skickades ut genom mail.

För att få förståelse för det valda ämnet har tidigare forskning studerats.

Slutsatser: En svår del för revisorns yrkesroll är att bedöma om ett fel i bokföringen skall anses vara väsentligt eller inte. Då det inte finns någon generellt nedskriven tröskelnivå för alla revisorer i Sverige, har vi genomfört en undersökning för att kunna besvara vårt syfte om vad bedömningarna grundar sig på. De motiveringar vi har erhållit tyder på en stor variation mellan de grunder som används. Motiveringarna har varit allt ifrån olika procentberäkningar till företagets karaktär. Eftersom att variationerna har varit så många har vi istället tagit hänsyn till detta och fört diskussioner runt varför revisorernas grunder är så olika. Vårt erhållna material tillät en undersökning mellan tre byråer och hur enhetliga de verksamma revisorerna är trots det geografiska avståndet, fann vi att en av tre var enhetlig. De två andra byråernas revisorer gav helt skiljda grunder för sina bedömningar, vilket tyder på att de inte har någon generell bedömningsgrund för de anställda.

Under de senaste åren har det skett en kraftig ökad fokusering från SKV:s sida att privat beskatta ägare för stugor, båtar och bilar som används som en del i näringsverksamheten oavsett om de använts privat eller inte. Ett problem som har uppstått är om beskattning av förmåner för ägare i fåmansföretag ska beskattas utifrån dispositionsrätten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan ägaren göra för att undgå beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som är bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?

Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra när en delägare i ett fåmansföretag presumeras ha dispositionsrätt och om ägarna därmed ska förmånsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rättsfall som behandlar problematiken kring detta.

Ett rättsfall som har varit avgörande inom vårt område är RÅ 2002 ref. 53 där Regeringsrätten har fastslagit den viktiga principen att det är dispositionsrätten som ska ligga till grund för förmånsbeskattning av dyrare egendom och inte det faktiska nyttjandet. Både domstolarna och SKV har gått på riktlinjen att det är dispositionsrätten som ska ligga till grund för värdering och inte det faktiska nyttjandet. Då ägare i fåmansföretag har bestämmanderätten över egendomen, blir ägaren ofta beskattad för själva dispositionsrätten även när ägaren inte faktiskt har nyttjat egendomen. Detta leder till att ägaren blir beskattad då det är svårt att bevisa att ägaren inte har nyttjat egendomen förutom när dispositionsrätten varit inskränkt som t ex vid uthyrning till utomstående.

Idag är aktiebolagsformen den vanligaste associationsformen i Sverige där man gör en uppdelning på publika och privata bolag. Den lag som är tillämplig på dessa bolag är Aktiebolagslagen, vilket gör den omfattande då den ska täcka in alla förhållanden som kan uppstå i både större och mindre bolag. Inom EU har en konkurrenssituation på aktiebolagsrättens område uppstått, då det i ett flertal EU-länder har gjorts en anpassning till bolag med få ägare.

Vi har uppsatsen valt att inrikta oss mot mikrobolag som innebär bolag med färre än tio anställda och en omsättning på högst tre miljoner kronor. Syftet med uppsatsen var att undersöka och förklara behovet av en ny bolagsform hos mikrobolagens ägare.

Vi kan i slutsatsen konstatera att majoriteten av mikrobolagens ägare anser att det finns ett behov av en ny bolagsform. Mikrobolagens ägare vill i en ny bolagsform behålla skalet av egenskaperna som utgör grunden i ett aktiebolag, dock efterfrågas en del förändringar för att den bättre ska anpassas efter mikrobolagens enskilda behov. En stor förändring som efterfrågas är att aktierna avskaffas och ersätts med ett avtal. Då den nya bolagsformen grundar sig på avtal mellan ägarna istället för aktier innebär det att man från aktiebolag till avtalsbolag.

De senare års skandaler i offentliga organisationer har ökat kraven på att kontrollen av medborgarnas resurser förvaltas på så sätt som är lagstadgat och effektivt. För att kunna få den interna kontrollen förankrad krävs det ökad dialog och kommunikation mellan kommunens olika avdelningar.

Ansvaret för den interna kontrollen måste klargöras så att alla berörda inom organisationen vet vad som gäller vid utförandet av kontrollen.

I min studie har jag använt mig av att gå djupare in i problematiken intern kontroll. Jag har utgått från en fallstudie med en deduktiv ansats. Den teori som jag har använt mig av är agentprincipalteorin och den modell som användes för att underlätta min forskning kallas för COSO-modellen.

I början av 2005 blir IASB:s regler tvingande och gemensamma för alla noterade bolag inom EU. Årsredovisningarna skall nu upprättas enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. De förändringar IAS/IFRS väntas bära med sig kommer i många fall att påverka bolagen och därmed antas att bolagen försöker tolka standarderna utifrån sin egen nytta. De olika tolkningarna kan leda till att IASB:s målsättning, harmonisering av den ekonomiska redovisningen, blir svår att uppnå.

Vi har utgått från en positiv ansats och i studien används en deduktiv metod då våra hypoteser baseras på tidigare forskning och redan existerande teorier. Vår studie grundas på en totalundersökning, där målpopulationen omfattas av alla noterade bolag med goodwill på Stockholmsbörsen. Studien har utförts genom en enkät, vilken består av elva tolkningsfrågor samt en öppen fråga. Svarsfrekvensen på enkäten uppgick till 25 procent, då 43 av de 172 utskickade breven besvarades. De teorier uppsatsen grundas på är institutionell teori, agentteorin och positiv redovisningsteori. Studien består av en huvudhypotes och utifrån ovan nämnda teorier har åtta underhypoteser skapats. Vår sekundärdata är hämtad ur årsredovisningar tillhörande vår målpopulation.

Då vi testat sambanden i insamlad data har vi använt oss av Pearsons Chi-tvåtest, T-test och Mann-Withney test. Även i bortfallsanalysen har nämnda tester använts.

Slutsatsen i vår undersökning är att den låga detaljeringsgraden i standarderna bidrar till att bolag väljer att tolka standarderna olika.

Uppsatsens titel: Revisionsplikt i små företag – en ekonomisk eller ideologisk fråga?

Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poäng), HT 2006

Författare: Anna Andersson och Charlotte Norling

Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin

Bakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet är idag högst aktuellt och Svenskt Näringsliv har begärt att Justitiedepartementet ska utreda frågan.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrån bakomliggande faktorer i mikroföretaget.

Metod: Vi inriktar oss på det positivistiska synsättet och använder oss av en deduktiv ansats. Utifrån en kvantitativ metod samlar vi via enkäter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka är beroende på attityden till revisionsplikten.

Teoretiska perspektiv: För att skapa vår egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgångspunkter i uppsatsen.

Slutsats: Vår slutsats av undersökningen är att vi kan se att företagen reagerar starkare på nyttan/kostnaden än på revisionsplikt. Man ser mer en nytta av revisionen än vad man ser med nyttan av revisionsplikt. Nyttan/kostnaden påverkas av faktorer i företaget och revisionsplikten påverkas av faktorer hos individen i företaget.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anställning på en av de s.k. Big 4-byråerna, är man med lång arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmåga att arbeta i grupp, stresstålighet och är engagerad i företaget? I så fall stämmer du bra in på beskrivningen av en högavlönad medarbetare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i så fall beror på. Vi har utgått från en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), där författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig åt. Dessa sju områden är prestations-, beteende-, storleks-, marknads-, homofil-, individuella karaktärs- och rangordningskriteriet.

Vi har skickat ut en webbenkät till 600 av Sveriges auktoriserade revisorer och även gjort två expertintervjuer för att få underlag till enkätens utformning.

Genom att analysera materialet har vi funnit samband som kan förklara varför lönen är högre för en del av de auktoriserade revisorerna. Dessa förklarande faktorer är kön (en man har högre lön än en kvinna), anställning vid en Big 4-byrå (ger högre lön än de som är anställda vid mindre byråer), emotionell intelligens (högre lön vid egenskaper/beteende som social kompetens, förmåga att arbeta i grupp, stresstålighet och är engagemang i företaget), arbetslivserfarenhet (längre erfarenhet ger högre lön) och om man reviderar börsbolag (revisorer som arbetar med börsbolag har högre lön än de som mer arbetar med andra företagsformer som t.ex. ägarledda företag).

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en samling befintliga metoder och teorier studera de frivilligt publicerade miljöredovisningarna inom sulfatmassabranschen i Sverige.

De företag som studien baseras på är Stora Enso AB, SCA AB, Södra Cell AB och Rottneros AB.

Länsstyrelsen och den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden, med hjälp av miljöskyddslagstiftningen, var de första som aktivt ställde krav på många företag att ta miljöfrågorna på allvar. Företag i Sverige som bedriver verksamhet och som behöver tillstånd enligt miljöbalken har i flera år varit skyldiga att lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna. Det finns idag ett stort antal internationellt publicerade riktlinjer och modeller för extern miljöredovisning.

Vår hypotes belyses med hjälp av agentteorin, analysmodellen, undersökningsmallen och Svante Beckmans 4N-typologi. Agentteorin uppfattar företagets styrnings och kontrollproblem utifrån ägarens, investerarnas och externa intressenters synvinkel. Analysmodellen består av 11 kategorier av miljöinformation som används för att klassificera miljöredovisningarnas innehåll. Undersökningsmallen svarar på till vem företagen vänder sig till i sin miljöredovisning och om företagen följer nationella och eller internationella rekommendationer. Svante Beckmans 4N-typologi avgör varför företagen miljöredovisar.

Sammanfattningsvis har vår studie visat att det har skett en positiv förändring av informationen i miljöredovisningarna inom sulfatmassabranschen under perioden 1995-2003.

I uppsatsen behandlas styrelsejäv i aktiebolag, som regleras i 8 kap. 20 § ABL. Syftet med uppsatsen är att se vad 8 kap. 20 § ABL omfattar samt hur paragrafen tillämpas och tolkas. Vi arbetar enligt den rättsdogmatiska arbetsmetoden. I uppsatsen avgränsas följande bort; jäv för verkställande direktör och aktieägare, nyemission samt bolagsrättsliga frågor.

Nära knutet till regleringen om jäv är Corporate Governance som på svenska översats till bolagsstyrning. Det är en kod som skall medverka till en förbättrad styrning av svenska bolag. Koden riktar sig i första hand till börsnoterade bolag med stor ägarspridning och skall vara ett led i självregleringen inom det svenska näringslivet.

En styrelseledamot får inte handlägga en fråga om avtal mellan styrelseledamoten och bolaget, ej heller avtal mellan bolaget och en tredje man där styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. Styrelseledamoten får inte heller handlägga en fråga om avtal mellan bolaget och en juridisk person som styrelseledamoten själv eller med någon annan får företräda. I uppsatsen presenteras även paragrafens tillämplighet på styrelsesuppleanter och arbetstagarrepresentanter.

Det finns två undantag från jävsregeln och det första behandlar avtal mellan bolaget och styrelseledamoten när denne är ensam aktieägare. Det andra undantaget behandlar fall då samma ledamot sitter i styrelsen för två olika bolag i samma koncern eller företagsgrupp och som skall ingå avtal med varandra.

In this dissertation we focus on how hedge funds registered in Sweden are behaving compared to foreign hedge funds. Since the Swedish regulation concerning hedge funds is tough, we believe that this might affect the performance of the Swedish hedge funds, both negative and positive. The purpose then, is to be able to find out what benefits Swedish hedge fund investors the most – investing in Swedish hedge funds, or investing abroad.

We formed hypotheses according to how we thought hedge funds registered in Sweden should perform in comparison with foreign hedge funds, since we believe that the Swedish hedge funds will perform differently due to sterner regulation. Since we test these hypotheses with statistical methods we are using a deductive approach. The data used are mainly of a secondary nature available from hedge fund indexes.

The statistical measures could not support any differences between the Swedish and foreign hedge funds.

The picture a company sends out is important. Corporate identity, corporate image and the corporate communication are three concepts linked together. The purpose with this dissertation was to examine a corporate movie done by Ifö, a company producing bath and toilet equipment, by looking at its identity, image and communication. A deductive approached was used and in the theoretical framework an introduction regarding marketing was first presented. Further different theories and models were discussed with focus on the Operational model by Gray & Balmer and also the spiderweb developed by Bernstein. This model was also modified to give a clear picture of how Ifö is perceived.

In the beginning of the dissertation an interview was done with the marketing director at Ifö, which was a base for the questionnaire survey. This was distributed to investigate the perception of Ifö from its stakeholders. Different attributes were decided to represent the corporate identity of the company Ifö. The result showed that the stakeholders in general perceived Ifö in the same way as Ifö wanted them to do except in some attributes where Ifö has sent out a more confused picture.

Vår uppsats har inspirerats av tsunamikatastrofen vid slutet av 2004. Året efter, under 2005, samlades de största medlen till katastrofen in, bara i Sverige samlades det in drygt en miljard kronor på ett halvår. Det är viktigt för insamlingsorganisationer att ha ett förtroende hos allmänheten då organisationerna är beroende av att allmänheten skänker stora summor till deras ideella arbete. På senare år har det dock skett en del stora skandaler vilket gjort att detta förtroende försvagats, det blir därför väsentligt för insamlingsorganisationer att förankra sin accountability i redovisningen. Vårt syfte är att förklara vad som påverkar omfattningen av insamlingsorganisationers redovisning.

Utifrån den forskning och teori som finns inom området för insamlingsorganisationer har vi identifierat olika faktorer som kan tänkas påverka deras redovisning. Dessa faktorer är innehav av 90-konto, medlemskap i FRII, ålder, storlek samt bidrag från SIDA.

Vi har valt att göra en urvalsundersökning av de insamlingsorganisationer som hade 90-konto utfärdat av SFI under 2005, men även en del stiftelser som inte innehar 90-konto ingår som en kontrollgrupp i studien. Undersökningen består av dokumentstudier av årsredovisningar från år 2005.

Vi har i vår analys kommit fram till att samband finns mellan mängden redovisad information och några förklarande variabler. I analysen visas att våra identifierade faktorer; innehav av 90-konto, medlemskap i FRII, ålder, storlek och bidrag från SIDA tillsammans ger en justerad förklaringsgrad om 58,9% av mängden redovisad information.

Transaktionskostnader återfinns i årsredovisningar där en del utav dessa utgörs av bankkort respektive kontanter. I Tyskland har Deutsche Bank lyckats minska transaktionskostnaderna för elektroniska bankkortsbetalningar till andra europeiska länder med 80 %. En ökad kortanvändning skulle minska kontanthanteringens kostnader.

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför privatpersoner fortfarande betalar med kontanter trots att det finns ett modernare betalningsalternativ som bankkort. Vidare skall ses vilka möjligheter det finns för att kunna öka kortanvändningen, så att transaktionskostnader kan minska ytterliggare.

Grunden för den empiriska studien utgår från en intervju med en anställd på Kristianstads Sparbank som är insatt i bankkortsanvändandet. Genom intervjun kommer förståelsen om bankkortväsendet att öka. Informationen som ges under intervjun kommer sedan bl.a. att ligga som grund för utformning av frågor till en enkätundersökning bland privatpersoner i Kristianstad. Detta för att studera hur privatpersoner resonerar när det kommer till valet: kontanter eller bankkort?

Syftet med vår uppsats är att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som främjar alternativt hämmar intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.

För att förklara de faktorer som påverkar intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vår teori för läsaren. Vi har försökt att med hjälp av redan befintliga teorier och olika synsätt styrka vår egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. Vår övergripande hypotes utgår från revisorernas oberoende. Alla våra hypoteser bygger på intensiteten i relationen som vi anser bero på dels utbyte av information och dels utförande av granskningsaktiviteter åt varandra.

Undersökningen har vi genomfört med hjälp av enkäter som utfördes genom telefonintervjuer. Respondenterna bestod av både intern och externrevisorer. För att testa hypotesernas riktighet valde vi att använda oss av Fisher´s test.

Resultaten visar att informationsutbytet mellan intern och externrevisorerna varierar beroende på olika faktorer. Aktivitetsutbytet påverkas däremot inte av våra faktorer från teorin, utan tenderar vara litet oavsett. Internrevisorns oberoende påverkar enligt vårt resultat inte revisorerna val av samarbete, det vill säga intensitet i relationen främjas inte av revisorernas oberoende.

Den samhällsrelaterade redovisningen har utvecklats under de senaste åren och fått en allt större betydelse för företagen och dess intressenter. Att utvecklingen går mot mer kunskapsintensiva verksamheter borde öka betydelsen av personalredovisning, vilken är en del av den samhällsrelaterade redovisningen. Det bör ligga i företagens intresse att redovisa sin personalrelaterade information med tanke på att det är en allt viktigare tillgång. Med anledning av att det endast finns ett fåtal regler för hur personalen skall redovisas, väljer företagen det sätt som passar repektive företag bäst. Syftet med undersökningen är att klargöra för i vilken omfattning svenska börsnoterade företag redovisar sin personalrelaterade information, om det skiljer sig mellan företagen beroende av branschtillhörighet, storlek eller någon annan faktor. För att undersöka och besvara syftet genomfördes en dokumentstudie gällande företagen på Stockholms fondbörs A- och O-listas årsredovisningar. Dokumentstudien grundade sig på en checklista sammanställd för att på bästa sätt besvara om skuldsättningsgrad, personaluppdelning, börsintroduktion, ägarstruktur, multinationellt eller inte, storlek, kunskapsföretag eller icke-kunskapsföretag och lönsamhet går att relatera till omfattningen av den personalrelaterade redovisningen. Undersökningen resulterade i att skuldsättningsgrad, personaluppdelning, börsintroduktion och ägarstruktur inte gick att relatera till personalredovisningens omfattning. Vi fann fyra faktorer som är direkt relaterade till omfattningen av ett företags personalredovisning. Multinationella företag har en mer omfattande personalredovisning än nationella, större företag har en mer omfattande personalredovisning än mindre, icke-kunskapsföretag har en mer omfattande personalredovisning än kunskapsföretag och lönsamma företag har en mer omfattande personalredovisning än olönsamma. Vi kan även konstatera att vissa branscher väljer att redovisa specifika variabler mer än andra.

____________________________

During the last decade socially related accounts have increased and are of great importance to companies and their stakeholders. Because of the development towards more know-how companies the importance of human resource accounting has increaed. But there are few rules of how human resource accounting should be done and human resource accounting therefore varies a lot from one branch to another. The purpose of our survey is to find factors that we can relate to the extent of human resource accounting in the annual reports of companies at the stockexchange, Stockholms fondbörs. The result of our document study indicates that the degree of debts, personnel dividing, date of stockmarket introduction and owners’structure can’t be related to the extent of human resource accounting. We found four factors with a significant relation to the extent of human resource accounting. Multinational companies have a larger extent of human resource accounting than national companies. Major companies have a larger extent of human resource accounting than small companies. Non-know-how companies have a larger extent of human resource accounting than know-how companies. Profitable companies have a larger extent of human resource accounting than non-prifitable companies. We can also establish that some branches choose to disclose specific variables before others.

The dissertation is written in Swedish.

Benämningen Lex Uggla uppkom när artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 då Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med särskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag är tillgångarna i bolaget skattepliktiga hos ägaren så länge det inte rör sig om rörelsetillgångar. Lagens huvudsyfte är att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att på så sätt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna räknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rättsfall visat att det beror på följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framåt.

I flertalet av rättsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gått på Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit påförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och påvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget. Trovärdigheten bygger på att den skattskyldige har kunnat styrka tidigare års affärsuppgörelser samt underlag för framtida investeringar.

Vi anser att lagen i sig skall finnas kvar för att det inte skall vara möjligt att dölja privata tillgångar genom att tillskjuta företaget kapital för att på så sätt undvika förmögenhetsbeskattning. Däremot anser vi dagens tolkning och tillämpning är felaktig då personer som är innovativa och som driver lönsamma företag drabbas. Detta eftersom företagens internt upparbetade vinster i princip skall ”lyftas” ut ur företagen och beskattas som ägarens privata förmögenhet.

Vi anser att lagen leder till att företagare troligtvis blir mer angelägna om att komma fram till avancerade tekniska skattelösningar. Vi kommer säkerligen att få se fler vägledande avkunnanden den närmaste tiden efterhand som Skatteverket upptäcker dessa.

Auditing demands knowledge in many diverse areas. To be able to provide all this knowledge it is necessary for the auditor to have access to persons with special skills. Through these contacts the auditor builds up a business network that brings support in the daily work.

Our purpose with this study is to find out how auditor’s network in big auditing firms is organized and to show how they use their network.

We have compared our study with another study concerning the auditor’s network in small auditing firms. Their study concluded that auditors in small firms are depended on an external network, because the firm does not have access to this special knowledge. During this study we therefore expected to find a difference between the networks used by auditors in small verses big auditing firms. Our result showed that the external network was as important in big firms as it is in small firms, but it differs in other ways like connecting with new clients.

Our study was carried out through interviews with auditors in big auditing firms and led to the conclusion that the importance of networks is highly individual, but is regarded as an important asset to the auditor in his work. The auditor’s network is built up by internal and external contacts, but they are valued different by different auditors. The networks are very similar but are used in different ways.

The purpose of our essay is to study the institutional-, demographic and accounting theoretical factors that influence an organisations actuarial commitment.

The research was performed through a web based survey, with complimentary telephone interviews, directed to companies listed on Stockholm Stock Exchange A- and O-list on the 30 of November, 2003.

Our data was analysed with a Median test, Kolomogorov-Smirnov test, T-test and a Mann-Whitney test. The purpose of the Mann-Whitney test was the low number of respondents that took part in the research. The Kolomogorov-Smirnov test was done to determine whether the population variances was equal or not. The data showed that organisations with a majority of female employees assume a lower salary increase, and a higher average age than other companies with a male majority. Only 2 of 11 hypothesis can be accepted as temporary truths but several other visible relations are indicated in our research, but can not be statistically proved.

We think that the major problem with our is the time it was performed. Several companies that was contacted had not yet prepared for the transition to IAS 19 / RR 29 and could therefore not participate in our research.

The dissertation is written in Swedish.

Det finns två olika typer av koncernchefer, de som blivit utsedda och de som endast kallas för det. Det är endast den som är utsedd som kan inta en rättslig ställning som koncernchef. Då koncernchefen har en organställning, såsom VD eller styrelseledamot, intar denne den rättsliga ställning som organställningen innebär. Om koncernchefen inte har någon organställning kan denne få en rättslig ställning genom ställningsfullmakt eller genom delegation från styrelsen.

Vid helägt dotterbolag kan koncernchefen ge bindande direktiv till styrelsen i dotterbolaget. För att koncernchefen ska kunna ge direktiv till styrelsen i icke helägt dotterbolag krävs det att detta går genom bolagsstämman. För att koncernchefen ska kunna företräda dotterbolaget krävs att dotterbolagets styrelse ger särskild firmateckningsrätt.

Skadeståndsrättsligt bör en koncernchef bedömas efter om denne har en organställning eller inte. Då denne har en organställning och agerar som detta ska dennes agerande bedömas efter de associationsrättsliga reglerna, det vill säga ABL 15 kapitlet. Då koncernchefen inte har en organställning bör dennes agerande bedömas enligt de allmänna skadeståndsrättsliga reglerna i SkL eller enligt sysslomannareglerna i HB 18 kapitlet.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad som påverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken består av ett flertal faktorer; såsom kön, ålder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestämmande, påverkan, arbetslivserfarenhet, avstånd till arbetsplats, kommunikation umgänge och sammanhållning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjälpa oss att försöka få fram om det finns några samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen är utförd på nämndnivå, barn- och utbildningsnämnden, i tre mindre kommuner runt om i Skåne. För att få fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nämnd. För att få fram de olika faktorer som kan tänkas påverka inslaget genomfördes en enkätundersökning, via mail, till alla rektorer inom respektive kommun. Utifrån modellens faktorer har elva hypoteser framtagits och sedan empiriskt prövats. Då underlaget i denna undersökning var ringa kunde inga statistiska säkerställningar av hypoteserna göras utan endast empiriska indikationer på dess relevans. Den empiriska prövningen visade att faktorerna kön, vidareutbildning, arbetslivserfarenhet samt avstånd till arbetsplats påverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen.

Det har länge debatterats huruvida de svenska skattetilläggsreglerna är förenliga med de krav som Europakonventionen ställer upp i artikel 6. Efter att Sverige blev fällda av Europadomstolen i fallen Janosevic mot Sverige och Västberga Taxi AB & Vulic mot Sverige har regeringen gjort justeringar i skattebetalningslagen och taxeringslagen, med syfte att göra den svenska lagstiftningen förenlig med Europakonventionens krav.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka om den nya lagregleringen är förenlig med Europakonventionens artikel 6 eller om Sverige riskerar att fällas ytterligare fler gånger av Europadomstolen rörande det svenska skattetillägget. Vi har använt oss av en rättsdogmatisk metod som innebär att vi har använt oss av lagstiftning, förarbeten, praxis och befintlig doktrin för att undersöka vårt syfte på bästa möjliga sätt. Vi undersökte den framförda kritiken mot den nya lagregleringen samt de punkter där Sverige blev fällda av Europadomstolen. Dessa punkter har vi sedan jämfört med den nya lagstiftningen för att granska om den var tillräckligt ändrad för att Sverige i framtiden inte skall riskera att fällas av Europadomstolen.

Vi konstaterade att Sverige inte har gjort fler lagkorrigeringar än man var tvungna till. Detta kan bero på att man var nöjd med befintligt lagrum och ändrade därför endast det som Sverige var tvungna att ändra på, för att vara förenliga med Europakonventionens artikel 6. De områden vi ställer oss tveksamma inför vid ett eventuellt framtida mål är hållbarheten i beviskravet, oskuldspresumtionen och slutligen skälig tid.

Vi tycker att regeringen borde ha anpassat skattetilläggsreglerna fullt ut eftersom en eventuell ny fällande dom skulle bidra till en ny lagreglering som är både tidskrävande och kostsam.

_______________________

It has been widely debated whether the Swedish regulation concerning tax surcharges is in accordance with the requirements stipulated by Article 6 of the European Convention. After Sweden being convicted by the European Court of Human Rights in the Janosevic and Västberga AB cases, the Swedish Government has adjusted the SBL and the TL in an attempt to ensure that legislation is in alignment with the requirements of the European Convention. The aim of this dissertation is to investigate whether this new legislation is in accordance with the requirements stipulated by Article 6 of the European Convention, or whether Sweden is in danger of further convictions by the European Court of Human Rights on account of its tax surcharges. To fulfil the aim of this dissertation we have studied legislation, legislative history, practice and doctrine when possible. We have analysed the criticism given to the new legislation and the items where the European Court of Human Rights has convicted Sweden. These items have been compared to the new legislation to examine whether the European Court of Human Rights has adequately adjusted the legislation in order to reduce the possibility of a future conviction. We found that Sweden has made no alterations to its legislation apart from those absolutely necessary in order to be in alignment with Article 6 of the European Convention, possibly because Sweden was satisfied with its former legislation and therefore minimised the alterations. The areas where we sense the possibility of future problems are those concerning requirements regarding evidence, the presumption of innocence and finally within a reasonable amount of time. We believe that the Swedish Government ought to adjust the regulation concerning tax surcharges fully, since a future conviction would lead to further adjustments of the legislation, which is both time-consuming and costly.

The dissertation is written in Swedish.

I den allmänna debatten om revisorer diskuteras bl.a. revisorns oberoende och hur det kan påverkas av revisorns roller som rådgivare till och granskare av ett företag. Vi ville undersöka inom vilka områden revisorn bidrar med rådgivning och få en uppfattning om hur detta eventuellt kunde påverka oberoendet mellan revisorn och ett nystartat företag. Vi valde att undersöka nystartade företag då vi inte funnit några tidigare studier på just den här kombinationen, revisor/nystartat företag.

I vårt syfte att undersöka revisorns roll i nystartade företag har vi tagit reda på de vanligaste problemområdena, som nystartade företag upplever, och i vilken mån revisorerna hjälpt till som rådgivare. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där respondenterna bestod av tre revisorer och ägarna till tre nystartade företag. Vi använde ett kvalitativt tillvägagångssätt för att finna svaren. Detta ledde till att vi hittade och har redogjort för ett antal tongivande drag, som utmärker revisorns roll i nystartade företag.

Resultatet av undersökningen visar att det finns ett förväntningsgap mellan revisorerna och de nystartade företagen. Revisorernas lösning på problemet var att ständigt informera de nystartade företagen om deras roller i företaget. Undersökningen påvisade även att revisorns arvode och revisorns oberoendekrav var två faktorer som påverkade de nystartade företagens efterfrågan på rådgivning. Vi anser att dessa hinder kan lösas och ger därför förslag i uppsatsen hur man kan lösa dessa problem.

_________________________

In the public debate, the auditor independence is often discussed and how that might be affected by his role as a counsellor to and auditor of a company. We wanted to examine in what areas the auditor contributes with guidance and get an idea of how this might affect the auditor’s independence in relation to a newly formed company. We chose to examine newly formed companies since we haven’t found any previous studies of this combination, auditor/newly started business.

The purpose with our essay has been to examine role of an auditor in newly started companies. We have found the most common problem areas that the companies experience and also in which areas the auditor contributes with guidance. We used qualitative interviews of three auditors and the owners of three companies to investigate the relation between the auditors and the companies. We found and describe a number of aspects that distinguish the auditor’s role in the companies.

The result of the investigation shows that there is a gap in expectations between the auditors and the companies. The auditors solution on this problem is to constant inform the company managers about the auditor’s role. The investigation also showed that the fee charged by the auditor and the independence requirement were two factors that affect the company’s demands for guidance. We believe that these obstacles can be solved in the essay we make some suggestions on how these problems may be solved.

The dissertation is written in Swedish.

Den 1 januari 1999 infördes lagen som säger att revisorn ska anmäla till åklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen är bra eller dålig. Vissa revisorer anser att lagen är negativ, eftersom de är rädda att ses som statens förlängda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stärks, vilket kan leda till att de slipper påtryckningar genom hänvisning till lagen. Syftet med studien är att förklara varför vissa revisorer anmäler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det. I undersökningen har vi använt oss av en deduktiv ansats, eftersom det finns mycket litteratur inom området, urvalet är stort samt för att kunna dra generella slutsatser. Utifrån den befintliga teorin på området har hypoteser om kön, ålder, erfarenhet, titel, revisionsbyråns storlek, klientstorlek, arbetskamrater, inställning till anmälningsplikten, konkurrens och klientrelation formulerats. Dessa oberoende variabler testades mot den beroende variabeln anmälningsbenägenhet. I den bivariata analysen kunde konstateras att hypoteserna om ålder, erfarenheten, revisionsbyråns storlek, klientstorleken, arbetskamrater, inställningen, klientkonkurrens och klientrelationen inte kan falsifieras. Analysen visar även att hypoteserna om kön och titel falsifieras. Den multipla regressionsanalysen visade att endast 4,9 % av anmälningsbenägenheten förklaras av andra faktorer än det rättsliga läget. Denna analys visar samband som stödjer hypotesen om klientkonkurrensen. Analysen visar att modellen är signifikant.

Revisorns huvudsakliga uppgift kan sägas vara att fungera som en kvalitetssäkrande länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Den information som de redovisningsskyldiga lämnar ut får med hjälp av revisorns kvalitetssäkring en ökad trovärdighet för de redovisningsberättigade. Metodiken revisorerna använder för att genomföra denna kvalitetssäkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten är den avvägning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen kräver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar. Vi har valt att i uppsatsen studera denna problematik närmre.

Fokus i arbetet ligger på den datorstödda revisionsmetodiken som är en del av en strukturerad process, samt hur denna påverkar revisorernas subjektiva bedömningar. Datorstöd har under senare år fått en betydande roll inom revisionsarbetet. Vår studie syftar till att beskriva och analysera hur fyra revisorer uppfattar att deras subjektiva bedömningar har påverkats av datorstödd revisionsmetodik. Studien baseras på en empirisk undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer.

Det empiriska materialet tyder på att datorstödd revisionsmetodik inte har någon direkt negativ påverkan på de subjektiva bedömningarna. Respondenterna framhåller snarare positiva påverkansfaktorer som exempelvis att information som tidigare krävde en subjektiv bedömning har blivit möjliga att utvärdera objektivt då teknisk bevisning har blivit mer tillgänglig.

The last decade’s discussions concerning the climate changes have started different counter measurements in order to save the environment. One of these is to reduce the carbon discharges by pushing the car industry towards an introduction of environmental friendly cars. The increased sales of environmental friendly cars in Sweden made us want to investigate the concept and its users.

The main purpose with this dissertation was to identify the most typical buyer of environmentally friendly cars and study which factors affect them in the purchase of one. This was done by emphasizing on peoples environmental attitude, behavior and demographic factors. Further the marketing mix together with political/economical stimuli stood for the affecting factors towards a purchase of an environmental friendly car.

To answer our research questions we chose to collect our primary data through the research strategy of a self administered questionnaire. The sample consisted of 90 respondents.

The findings of our dissertation showed that elder women born in Sweden, parents of children and with a high social status are the most typical buyers of environmental friendly cars. Safety was the most important factor to base a car purchase on among the respondents. TV was seen as the most affecting information source concerning gained information about the eco friendly cars.

Syftet med uppsatsen är att mot bakgrund av löneunderlagsreglerna i IL 57 kap. 16-19 §§ analysera vilka effekter de nya reglerna kommer innebära för den enskilde fåmansföretagaren.

Vi har använt oss av den rättsdogmatiska metoden för att analysera det nya

regelverket. Utifrån detta har vi att analyserat effekterna av regeländringarna.

Numera får endast kontant ersättning som har lämnats till arbetstagarna i företaget ingå i beräkningen. Detta kommer att leda till tolkningsproblem, bland annat vid förmåner. För de mindre fåmansföretagen kommer schablonregeln att innebära dels en förenkling dels en ökning av gränsbeloppet. Det är svårare att uttala sig om de större fåmansföretagen. Deras gränsbelopp har visserligen blivit väsentligt mycket högre än tidigare och utdelningar beskattas numera med en lägre skattesats. Dock kommer de flesta av dessa företag inte kunna utnyttja höjningen, då de inte har möjlighet att dela ut mer än de gjort tidigare. Dessutom finns risken att spärrlönen har blivit högre än tidigare. Därför tror vi att vissa av delägarna i större fåmansföretag kommer att agera annorlunda. De största företagen kommer att gynnas eftersom deras lönesumma inte längre begränsas till 50 gånger den aktiva delägarens lön. Företag med flera aktiva delägare gynnas eftersom de numera kan räkna in sina egna löner i lönesumman. Tjänsteföretag med jämförelsevis stora lönesummor kommer att gynnas framför kapitaltunga industriföretag. Ett av syftena med reformen var att förenkla reglerna. Vi kan konstatera att detta mål har uppnåtts till viss del genom schablonregeln. För de som inte kan utnyttja denna är regelverket minst lika komplicerat som tidigare.

The natural disasters of recent time have caused the people of Sweden to donate very large amounts of money to different fundraising organizations. With this in mind, we found it interesting to examine the extent of disclosure in the annual reports of the Swedish fundraising organizations. Thus, the purpose of this study is to identify which factors that influences the extent of disclosure of accounting principles in the annual reports of Swedish fundraising organizations. To fulfill this purpose we conducted a content analysis of 149 annual reports from Swedish fundraising organizations. To help us explain the levels of disclosure we applied stakeholder theory, institutional theory and legitimacy theory. This study has revealed that the extent of disclosure of accounting principles in the annual reports of Swedish fundraising organizations is positively correlated with the size of the organization and whether the organization is a member of the Swedish fundraising council (FRII) or not.

Keywords: legitimacy theory, institutionalism, stakeholder theory, disclosure, non-profit organizations

Titel: Existerar ett förväntningsgap mellan finansiella rådgivare och dess intressenter? – En fallstudie på tre av Kristianstads största banker

Kurs: Examensarbete i Företagsekonomi, FEC 632.

Författare: Martin Antonsson, Fredrik Bertilsson, Therese Norberg.

Handledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin.

Bakgrund: Den senaste tidens uppmärksamhet kring finansiella rådgivarnas förtroende har resulterat i en ny lagstiftning. Det är främst ifrågasättningen om rådgivarnas kompetens som lett kunderna till att kräva bankerna på skadestånd då de anser sig erhållit vårdslös rådgivning.

Finansiella Rådgivare: Resultatet av kundernas anmälningar mot bankerna blev således lagen om finansiell rådgivning där ett ökat krav på rådgivarnas kompetens och förfarande har skärpts. Detta har för rådgivarna inneburit ett ökat kompetenslyft och även utökade krav på hur en rådgivning får tillämpas. Rådgivaren ska iaktta god rådgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen. Anpassning av rådgivningen och avrådan är ytterligare två aspekter i den nya lagen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara det eventuella förväntningsgap som kan finnas mellan finansiella rådgivarna och deras intressenter.

Metod: Utgångspunkten i vår forskning är att tillämpa fallstudier där vi gjort ett icke sannolikhetsurval av banker med ambitionen av en generaliserande studie till Kristianstad kommun. Då vi valt att undersöka ett eventuellt existerande förväntningsgap i trepartsförhållandet Bankledning – Finansiella Rådgivare – Kunder föll valet att tillämpa både intervju och survey som datainsamlingsmetod.

Resultat och slutsatser: Genom att fastställa vilka faktorer som påverkar ett förväntningsgap har vi antagit ett antal hypoteser. Signifikanta samband har funnits beträffande faktorerna påtaglighet, tidigare erfarenhet, rådgivningens struktur och rådgivarens kommunikation. Härmed har fyra av tio hypoteser ej förkastats och ett förväntningsgap i relationen Rådgivare –Kunder har statistiskt påvisats.

Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig. Därefter analyseras mängden totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer genom att de fyra kategorierna slåss samman. Undersökningen omfattar sju hypoteser som analyseras utifrån en checklista som är framarbetad av författarna. Hypoteserna grundar sig på institutionell teori, positive accounting theory samt legitimitetsteorin. Syftet med hypoteserna är att finna samband som påverkar mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer samt finna samband som påverkar homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. 

Analysen sker genom en multipel linjär regressionsanalys för varje kategori av risk samt för totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien visar att företag, trots reglering, lämnar olika mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Vidare visar studiens resultat att storleksmåttet antal anställda påverkar upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer vid strategisk risk. Därefter påträffas inget som kan sägas påverka företagens upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Resultatet av studien visar att mängden upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inte kan förklaras av institutionell teori, positive accounting theory eller legitimitetsteorin. Det påvisas dock samband vid homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk, där dessa samband tyder på att institutionell teori och positive accounting theory kan förklara homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk. 

In the beginning of the 21st century, a number of scandals were pointed out in the US. Enterprises like WorldCom and Enron went into bankruptcy, and inaccuracies in their account were made public. This led to the fact that a new law, SOX 404, was established in the US. The law says in its whole that enterprises must have better control of their internal accounts.

The aim with this paper is to examine how the surrounding world of an organization with stakeholders as well as other surrounding elements, affect or force an organization to change, and how a changing process is introduced and accomplished.

We carried through a survey as well as interviews at the actual organization. Furthermore, we investigated why the change has come into practice as well as attitudes and opinions towards the change, and lastly, how the changing process has been accomplished. The primary data we collected has been put together and analyzed from those theories that we have identified as significant for this paper.

The conclusion we have come up with in this paper is the following: organizations must adapt to the demands of the surrounding world in order to become legitimate in the eyes of their stakeholders, as well as being able to survive and control its organization.

The conclusion of this paper is that organizations have to adapt to their environments demands in order to remain legitimate in stakeholders eyes and be able to continue to govern their organization as they want to.

The dissertation is written in Swedish.

The internationalisation process of companies has for long been popular to observe among researchers. Although many of the developed theories do explain this process rather accurately, we found them too general in their definition of what sorts of companies they apply to. In this dissertation we compared the internationalisation process in high-tech companies to low-tech companies in an attempt to observe differences or similarities. Was it really possible that the existing theories or at least some of them could explain this process in two so clearly different business sectors? Our conclusion is that they could not. The research of this dissertation found main differences between high-tech and low-tech companies in country focus, network-settings, and what phase their products were in at the time of their internationalisation process. As a by-product we also observed the importance of personal experience in the choice of market, which seems to be closely linked to small companies, that is thus both in high-tech and in low-tech companies.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen.

Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ”rättvisande bild” kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme när det gäller vilken metod som ska tillämpas vid nedskrivning av anläggningstillgångar. De metoder som tillåts ger dessutom utrymme för subjektiva bedömningar. Genom att utgå från teorier som handlar om att människor är rationella och strävar efter att maximera sin egen nytta är syftet med denna studie att undersöka om nedskrivningar görs av företagsledningar för att uppnå en rättvisande bild, om nedskrivningar görs i eget intresse eller på grund av institutionella faktorer.

Genom att statistiskt analysera ett material som samlats in via granskning av de svenska börsföretagens årsredovisningar, testas hypoteser som är ställda utifrån Positive Accounting Theory och Institutionell teori.

Studien visar att det finns starka samband mellan nedskrivningarnas storlek och företagens räntabilitet på totalt kapital samt mellan nedskrivningarnas storlek och huruvida företagen gjort VD-byte eller inte. Dessutom konstateras att någonting händer år 2004 som skulle kunna härledas till den stundande övergången till IAS/IFRS.

China has grown rapidly to become one of the largest manufacturing countries in the world. Products with China as Country of Origin can be seen everywhere today and the label “Made in China” is more of a rule than an exception. The question is how the consumers react on such labels; does it matter to them?

The purpose of this dissertation was to investigate whether China as Country of Assembly and/or Country of Design constituted a negative impact on the Swedish consumers. The study has also measured the differences in age groups and how the impact varies with the level of product differentiation.

To collect the necessary data a questionnaire was handed out to Swedish consumers in the southern part of Sweden. The sample consisted of 416 answers which can be assumed to represent the Swedish population.

Consumers are negatively affected to some extent of China as both Country of Assembly and Country of Design. Older consumers are more affected than younger consumers, with an exception of those aged 31 – 40 who are affected the most. The impact increases as the level of product differentiation becomes higher. Further, China is perceived rather similar both as Country of Assembly and as Country of Design.

Keywords: Country of Origin, China, Swedish consumers.

Some MNEs encounter frustration or failures when they enter a new market. The main reason is due to a lack of adaptation. There is a lack of theoretical study about the local adaptation phenomenon of Swedish MNEs in China. Most studies are at the level of experience. Therefore, the purpose of this study is to find out the dimensions subject to local adaptation and their degree for the Swedish MNEs in China.

Culture and business practices, government demands, competition intensity, product customization, distribution channels and organizational structure, are the six main dimensions subject to local adaptation. The degree of their adaptation varies depending on different factors (established network, the MNE strategic choice, entry mode, etc). We have developed eight hypotheses to test the theories and find new factors influencing the need of local adaptation. A new model is developed by applying existing models and with the new insights specific to the Chinese market. The central dimension in this model is the culture and business practices, as it influences the other dimensions to different extents.

Syftet med denna studie är att undersöka och skapa förståelse för vilka framgångsdrivarna är för företagsekonomiska institutioner.

För att kunna uppfylla syftet har vi tagit fram BEN-modellen. Modellen består av ett antal framgångsdrivare som kan leda till konkurrensfördelar samt bestående konkurrensfördelar för en företagsekonomisk institution. Dessa leder i sin tur till framgång, något som vi själva definierat med fyra olika mätbara variabler; söktryck, genomströmning av studenter, ställning i arbetslivet samt forskningsproduktivitet.

Studien har genomförts på tre olika företagsekonomiska instituitioner där intervjuer och samtal genomförts med personer i ledande befattning på respektive institution. Som komplement till intervjuerna har empiriskt material insamlats i form av statistik för att kunna utröna hur framgångsrika de är enligt BEN-modellen.

Studien visar att ambition och entreprenörsskap är två viktiga framgångsdrivare. Dessa två drivare kan en institution erhålla genom finansiella resurser. Dock är finansiella resurser ej avgörande för en framgångsrik positionering av institutionen. En institution kan, visar studien, vara framgångsrik avseende söktryck endast genom sitt geografiska läge. Avslutningsvis konstateras att det finns ett stort beroende mellan de olika framgångsdrivarna.

__________________________

The purpose of this study is to examine and make comprehension of who the success drivers are for academic departments within business administration.

In order to fulfil our purpose we have developed the BEN-model. The model consists of a number of success drivers, who can lead to competitive advantage and sustainable competitive advantage for an academic department within business administration. These drivers will lead to success, by which we mean pressures from prospective students, non-completion rates for students, employment of graduates and research output.

This study has been implemented in three different business administation deparmtments where interviews and conversations have been carried out with people in leading positions in each department. As a complement empirical information have been gathered in statistical form to be able to find out how successful these departments are according to the BEN-model.

Ambiton and entrepreneurship are two main success drivers. These two drivers can be achieved by an business department through financial resources. Although financial resources are important they are not conclusive to a successful positioning of a department. According to the study, a department can be successful just by its geographical location (in terms of pressures from prospective students). Finally, the study states that there is a great level of dependency between the different success driver.

The dissertation is written in Swedish.

The purpose of this paper is first to define the entrepreneur and also to study certain strategies. Furthermore, we want to make a connection between the two.

Revising various literature and articles on entrepreneurs and strategy was the first step of this dissertation. The next step was to create a matrix ourselves which was based on the literature and articles read. The idea with the matrix was to show that there might be a connection between the entrepreneur’s characteristics and the strategy that they implement. To test if our conclusions were accurate, we created three hypotheses that we tested with the help of our results obtained from the questionnaire from our study.

In the course of the work we found that in some cases there are links between certain characteristics and certain strategies that we focused on in this dissertation.

Trying to define the entrepreneur is not an easy task, different authors say different things. However, some adjectives were used more commonly in the sources we reviewed. This lead us too six characteristics and three strategies that we would be using when studying the entrepreneur. We also chose to limit the choice of our study to service organizations founded in the year 2000, which were still active and located in the area of Kristianstad.

In practice it can be of value for small scale entrepreneurs to be aware of the fact that they themselves very well could be influencing their chosen strategies. If an entrepreneur is aware of this fact he or she might have a more open view to other suggestions and approaches. In the long run this insight could be valuable for their success and the growth of their company.

The value of the paper is that it brings up an approach: the linkage of characteristics and strategy that we did not ourselves find in the existing literature.

BrainDrain has traditionally been connected with the migration of academics from

developing towards developed countries. Nowadays, on the contrary, also

developed countries suffer from BrainDrain. A new phenomenon of migration

within the developed countries has come to existence. This phenomenon is in

contradiction with the traditional theories about BrainDrain, which state that the

difference in financial opportunities is the main cause of the migration of

academics. So far, there has been very little research towards the causes of the

new phenomenon of BrainDrain. The purpose of this dissertation is to provide

deeper insights of the reasons of the migrants who move within the developed

countries.

The migration from Germany and Holland to Sweden is used as a case study.

Interviews with German and Dutch emigrants are applied to collect the

information for this investigation.

The main reasons for migration are the labor conditions, the natural environment

and the dissatisfaction with the society of the home country. These reasons

belong to the highest layer in Maslow’s hierarchy of needs, namely selfactualization.

Remarkably, the emigrants expect to earn less in the country of

migration. However, the emigrants expect to have a better work-life-balance, for

example less stressful job conditions and better possibilities for a comfortable life

in the host country. Social contacts in the host country, positive experiences of

other emigrants and the easiness of finding a job are the most important

encouraging factors during the process of migration.

Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning

(Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jämförelse mellan Kodens

och Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jag

använt mig av den traditionella juridiska metoden och utgått från den

rättsdogmatiska ansatsen.

Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stämman i samband

med att tredje kvartalsrapporten lämnas. I god tid ska bolaget på sin hemsida

informera om aktieägarnas rätt att få ärende behandlat av stämman och Koden

har även noterat ett ökat internationellt ägande i svenskt näringsliv och därför

ska bolaget överväga om stämman ska simultantolkas. Även regeln om att man

ska kunna delta i bolagsstämma från annan ort underlättar för utländska ägare.

En av de stora nyheterna i Koden är att bolagen ska ha en valberedning med

uppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering av

styrelsen, nominera revisor och föreslå arvode till revisorn. Bolagen ska även ha

ett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssäkra den finansiella

rapporteringen, och ett ersättningsutskott med ansvar för att bereda förslag till

principer för ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen.

Utöver att stärka ägarnas position är informationsgivning Kodens nyckelord. På

bolagets hemsida ska en speciell plats skapas där all information som krävs

enligt Koden ska vara lätt tillgänglig.

Koden fokuserar starkt på den interna kontrollen och transparens i ekonomin som jag anser är förutsättningar för ett väl fungerande näringsliv. Min slutsats blir därför att Koden har en stor funktion att fylla.

Syftet med denna uppsats är att utreda om förvaltningsrevision tillför något värde eller om det bara är en historisk kvarleva som innebär en extra kostnad för företagen.

För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om förvaltningsrevisionens värde. Denna teori kretsar kring relationerna VD – Styrelse, VD/Styrelse – Ägare, VD/Styrelse – Bank och VD/Styrelse – Staten. För att undersöka riktigheten i vår teori gjordes dels en intervjuundersökning och dels en enkätundersökning på Internet.

Vår undersökning visar på att förvaltningsrevisionen främst riktas till externa aktieägare. Även leverantörer, banker och staten framhålls som intressenter till förvaltningsrevisionen. Efterlevnad av lagar, vilket är en del av förvaltningsrevisionen, upplevs som viktigt för att bedöma om ett företag är seriöst. Vad gäller reducering av osäkerhet om företagets fortlevnad så var respondenterna inte överens. Revisor Y anser att denna punkt snarare hamnar inom räkenskapsrevisionen.

Uppsatsens slutsats är att förvaltningsrevisionen har ett värde eftersom den upplevs som viktig av samtliga respondenter.The purpose of this thesis is to investigate if management audit provides value or if it is just a historical remnant that means an extra cost for the companies.

___________________________

In order to fulfil our purpose, we developed a theory about the value of management audit. This theory revolve around the relations CEO – Board of directors, CEO/Board of directors – Owners, CEO/Board of directors – The Bank and CEO/Board of directors – The Government. In order to investigate whether our theory was correct we conducted an interviewsurvey and a self-administrating questionnaire on the Internet.

Our investigation shows that the management audit is mainly directed to external shareholders. Suppliers, banks and the government are also pointed out as stakeholders to the management audit. Observance of the law, which is an important part of the management audit, are thought of as important to assess whether a company is serious or not.

The conclusion of the thesis is that the management audit does have a value since it is considered important by all respondents.

The dissertation is written in Swedish.

The purpose of our essay is to investigate and compare the general and operational risk management in the private and public sector. As an introduction to the subject we describe the differences and similarities between the two sectors. Our survey is based on the term risk, the definitions of risk management, its development and finally the process of risk management. Since our survey is focusing on operational risks we also describe the operational process and the specific operational risks.

The method we used to investigate the subject is a quantitative method. A survey was sent to 100 companies in Sweden, of which 50 were private companies and 50 were public companies. We analysed the data in SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). By doing this we found that the private companies indeed are more developed than the public companies. But the public companies are not that far behind and our five hypotheses, in which we had drawn the conclusion that the public sector was poorly developed, were not always verified.

The report is written in Swedish, which is our mother tongue.

Vi valde att i vår uppsats behandla ämnet gåva och vårt syfte var att definiera vad som är en gåva, både civilrättsligt och skatterättsligt. Vi har använt oss av den traditionella juridiska metoden och utgått från den rättsdogmatiska ansatsen.

På senare tid har man konstaterat att det inte finns något enhetligt sätt att definiera gåva i alla civilrättsliga sammanhang, utan det beror på i vilken situation transaktionen sker. Dock återkommer tre olika rekvisit hos transaktioner som kan anses vara gåva. Dessa är förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt.

Begreppet gåva är hämtat från civilrätten och den civilrättsliga definitionen får betydelse även för skatterätten. Man brukar säga att det civilrättsliga begreppet bildar en yttre ram för det skatterättsliga. Alltså måste en gåva, för att komma till stånd skatterättsligt, föreligga civilrättsligt. Skatterättsligt brukar man dock komplettera med ytterligare ett rekvisit, detta är skatteförmågeprincipen.

Ett specialfall som inte betraktas som en benefik transaktion är remuneratoriska gåvor. En remuneratorisk gåva är en gåva som ges som ersättning för ett utfört arbete eller en utförd arbetsprestation. Speciellt utmärkande är detta när en arbetsgivare ger en anställd en gåva, i regel betraktas detta alltid som remuneratorisk gåva.

Vi har kommit fram till är att det beror på i vilken situation en transaktion sker om den ska betraktas som en gåva eller ej, dock måste de tre rekvisiten vara uppfyllda för att det skall bli tal om en gåva. Skatterättsligt tillkommer ytterligare ett rekvisit, detta rekvisit är skatteförmågeprincipen.

Nowadays the world of football has become more commercial than before. As a result of this the clubs' financial status is getting more and more important. Therefore the UEFA has given the national federations a specific task to make sure that the clubs from each country follow certain standards of maintaining the football credibility. The Swedish federation has decided that the Swedish clubs must follow the so-called “elitlicensen”.

The purpose of this essay is to investigate what type of organizational control mechanism developed by Ouchi (1980) the Swedish clubs prefer. The different mechanisms are: bureaucracy, clan and market. Bureaucracies are characterised by rules that state what one is allowed to do and what consequences it will have if one does not follow them. Markets rely on competition to neutralize opportunistic actions. Individuals that want the same thing and therefore have made common standards that they follow build a clan.

To come up with a conclusion to our statement we have used metaphorical thinking. We think of Football Europe as a concern. The UEFA is the parent company, the national federations are subsidiary companies to UEFA and the clubs are in their turn subsidiary companies to the nationell federation.

We have interviewed one representative from each club by phone and let them answer seven different questions. We wanted them to decide which of the organizational control mechanisms they preferred in each question.

For each mechanism we had an alternative.

We found that the clubs do not prefer the same mechanism in all the seven questions. The answers varied depending on which type of transaction the question concerned. However, there were a majority of bureaucratic answers and the clubs wanted rules that control their and other clubs' actions. They did like the existing system, elitlicensen, however preferably they wanted to add some criteria, such as for example prognoses.

The dissertation is written in Swedish.

Problem

Utgångspunkten för kvalitetskontrollen är EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssäkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte på alla kvalificerade revisorer som är ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillämpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byråerna har ofta ett byråinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrå finns sällan något internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför då substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrån och till Kvalitetsnämnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.

Syfte

I denna uppsats har vi valt att undersöka om kvalitetskontrollen skiljer sig åt beroende på om man är föreningsintern kontrollant, dvs. oberoende, eller om man är en kollegial kontrollant.

Metod

Vi använde oss av intervjuer för att genomföra undersökningen. Intervjuerna genomfördes med åtta kollegiala och lika många företagsinterna kontrollanter och utfördes med hjälp av uppställda fall och fyra standardiserade frågor. Samtliga fall betraktades som allvarligt fel av Revisorsnämnden. Svaren vi fick ifrån de två grupperna av kvalitetskontrollanter jämfördes och analyserades statistiskt.

Slutsats

Vi har inte kunnat finna några skillnader mellan de kollegiala och företagsinterna kontrollanterna i bedömningen av underkännande eller godkännande vid en kvalitetskontroll. Trots detta anser vi att vi har kunnat märka tendenser till att det finns en viss skillnad mellan de två olika typerna av kontrollanter både vad det gäller egenintresset och styrningen.

Communication is a prerequisite for companies to engage in different relations. Communication represents an important factor in building trust between actors, which in turn will determine the possibility to develop and maintain favourable business relationships. We believe that there are differences in how the communication is carried out depending on if the relations are domestic or foreign. The purpose of this dissertation was to find empirical signs of differences and similarities in the communication and in the level of trust between the buyer and its domestic and foreign supplier respectively. We also wanted to see if there were any connections between the differences and similarities in the elements of communication and the level of trust in the buyer’s relationship with the suppliers. We developed six hypotheses and chose to test them on Swedish companies within the pharmaceutical industry. The result of the first research question showed some differences in the elements of communication but in all there were more similarities. Regarding the level of trust, there were no differences. After evaluating our second research question we concluded that even if there were some differences in the elements of communication it did not seem to affect the level of trust, regardless whether the supplier was Swedish or foreign. We draw the conclusion that there is a possibility that different communication elements have the ability to compensate each other. That is, communication does not exist of several elements working in isolation; instead it is a gathering of elements working as an entirety.