Bakgrund: Vid ett akut insjuknande vänder sig patienter till akutmottagningar för att få hjälp. På senare år har väntetiderna på Sveriges akutmottagningar ökat och prioriteringen av patienter har försämrats. Information från sjuksköterskor är viktig och brister den kan känslor såsom oro uppkomma hos patienter. Sjuksköterskor bör därför arbeta personcentrerat för att minimera patienters negativa erfarenheter. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att vara patient på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa (n=13) och kvantitativa (n=1) har gjorts. De empiriska studierna eftersöktes i databaserna Cinahl Complete, Pubmed samt Psycinfo med publicering mellan årtalen 2012-2021. HKRs granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier användes under granskningen och analysprocessen inspirerades från Graneheim och Lundman. Etiska överväganden och etiskt godkännande har eftersökts i de empiriska studierna. Resultat: Patienters erfarenheter påvisade att de tvingats vänta lång tid på akutmottagningar. Förmedlad information från sjuksköterskor upplevdes bristfällig och i behov av förbättring. Det uppkom mycket känslor hos patienter, de kände sig oroliga och sårbara. Miljön på akutmottagningar ansågs vara opersonlig och stressfylld. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades trovärdighetsbegreppen utifrån Lincoln och Guba: tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. De kvantitativa begreppen diskuterades utifrån Shadish: Intern validitet, extern validitet, statistisk validitet samt reliabilitet. I resultatdiskussionen diskuterades de fyra fynden Väntan, Vikten av information, Känslor och Miljön på akutmottagningar, med koppling till ett samhällsperspektiv, Orlandos Interaktionsteori och etiskt förhållningssätt samt förslag på förbättringsarbete.Slutsats: Akutmottagandet kunde förbättras enligt patienter. Sjuksköterskor var en central del av besöket och god kompetens behövs för att ge information och tillgodose patienters behov.