Bakgrund: Astma är en kronisk sjukdom och antalet patienter ökar. I Sverige är var tionde person astmatiker. Patienter med astma kan uppleva symtom såsom andnöd och hosta som beror på inflammation och sammandragning av luftrören. Grundbehandlingen är inhalationskortison som dämpar inflammation i luftvägsslemhinnan. Vid bristande följsamhet ökar risken för försämrad hälsa, vilket leder till ökat lidande för patienten och ökade samhällskostnader. Trots att inhalationskortison är en vedertagen behandling följer flertalet patienter med astma inte sin ordination.

Syfte: Att belysa patienters erfarenhet av inhalationskortison vid astma. 

Metod: En litteraturstudie som baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen gjordes i två databaser Cinahl Complete och PubMed. Högskolan Kristianstads granskningsmallar användes som stöd vid artikelgranskning. Därefter gjordes analysprocessen av artiklarna med hjälp av Fribergs analysmodell. 

Resultat: Belyser patienters erfarenhet av inhalationskortison vid astma: Tre kategorier framträdde ”Att vara delaktig”, ”Följsamhetsstrategier vid inhalationskortison” samt ”Insikt om inhalationskortisontets långsiktig effekt”. “Patienter önskade vara delaktig i vården, svårigheter med att etablera följsamhetsstrategier för daglig behandling med inhalationskortison samt brist på kunskap gällande läkemedelsbehandling.

Diskussion: De fyra kvalitativa trovärdighetsbegreppen diskuteras i metoddiskussionen. Tre huvudfynd framkom, som beskrev patienters erfarenhet av att de inte gavs möjlighet till delaktighet, sjukvården kunde till exempel byta kortisoninhalator utan deras samtycke samt ge bristfällig information om inhalationskortisonens farmakologiska effekt. Dessa resultat diskuterades utifrån personcentrerad omvårdnadsteori.