Bakgrund/Syfte: Sjuksköterskan har i sin kompetensbeskrivning att föra omvårdnadsdokumentation. Syftet med arbetet är att ta reda på vad sjuksköterskan har för syn på denna. Olika lagar och författningar styr hur dokumentationen ska skrivas, dock ser detta inte likadant ut i alla länder. Ändå beskriver detta arbete en internationell syn på dokumentationen, då systemen inte beskrivs i detalj, utan presenteras mer överskådligt med fokus på själva dokumentationen. Att föra anteckningar om en patient går tillbaka så långt som Florence Nightingales tid och är i ständig utveckling. Den utveckling och anpassning som sker kontinuerligt stärks av teorin om copingmekanismer som Callista Roy beskriver.

Metod: Kvalitativ litteraturstudie med fokus på omvårdnad har använts. En manifest innehållsanalys har följts.

Resultat: I resultatet beskrivs det att synen på dokumentationen är komplex, då det används flera olika system. Ändå är synen på dokumentationen inte riktat på specifika system, utan mer generellt. De kategorier som presenteras är: Sjuksköterskans dokumentationskunskap och dennes syn på utbildning i dokumentation, sjuksköterskors syn på och inställning till dokumentationssystem, synen på sitt eget och andras ansvar då det gäller omvårdnadsdokumentation och sjuksköterskors upplevelser kring hur patienten påverkas av omvårdnadsdokumentation.

Slutsats: En god och kontinuerlig utbildning och genomgång i de system som används i respektive arbetsplats är förutsättningen för att sjuksköterskor ska kunna känna sig trygga och säkra i sin egna omvårdnadsdokumentation.