Inom den offentliga sektorn i Sverige används idag på bred front olika Leanmetoder som bygger på Toyota Production System (TPS). Vanguardmetoden är en metod som bygger på TPS samt Systems thinking och sägs vara mer anpassad till offentlig- och tjänstesektorn än Lean. Vid litteratursökning av forskning om Lean respektive Systems thinking med koppling till TPS framträder få deskriptiva studier där personalens tolkningar och agerande sätts i fokus när förändringsprocesserna iscensätts. Syftet med studien är därför att bidra med förståelse för vad som händer i en offentlig organisation, på individsnivå när specifikt Vanguardmetoden och dess kännetecken av Systems thinking införlivas. Syftet är att lyfta fram vad som händer hos individen vid iscensättning av Vanguardmetoden och hur effektsambanden ser ut på individnivå vid en förändring genom arbete med metoden.

Metodval för studien är kvalitativ med inriktning på observationer och intervjuer med en hermeneutisk ansats för att tolka det empiriska materialet. Författaren använde sig av etnografisk metod med fokus på "Shadowing" under tio veckor i sex olika verksamheter förlagda till en kommun i Sverige.

Resultaten visar att påverkan på individen till en början består mycket av osäkerhet kring arbetsmetoden. Efter iscensättning i en verksamhet ökar dock engagemanget inom den verksamheten för att, med hjälp av metoden, nå kvalitetshöjningar. Det visade sig viktigt att kunna uppvisa konkreta resultat, bevis, för att metoden fungerade i den egna verksamheten. Själva iscensättningen hade således stor betydelse för personalens tolkningar av metoden. En annan slutsats av studien är att engagerade och framför allt delaktiga ledare är av stor vikt. Saknas detta blir genomförandet svårt, tar väsentligt längre tid, minskar de positiva individeffekterna och kostar organisationen mer resurser.