Syftet med studien är att undersöka hur elever som går på gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgång ur elevens och ur skolans perspektiv.

Studien är inspirerad av Antonovskys salutogena förhållningssätt där hälsa står i fokus. Utifrån sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsättningar för välmående, lärande och utveckling. Med hjälp av enskilda intervjuer, med stöd av föreställningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, åtgärdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation.

Att välja att tacka ja till stöd av elevassistent är en lång process för gymnasieeleven. Den kan sträcka sig över elevens hela första gymnasieår, vilket då inkluderar skolans ansökningsprocess. Elevens självkänsla och självförtroende minskar under denna tid och både elever, assistenter och specialpedagoger beskriver elevernas känsla av misslyckande. Resultatet visar att elever som har stöd av assistent har en eller flera funktionsnedsättningar. Alla intervjugrupper beskriver att stöd av assistent innebär en ökad känsla av sammanhang för de intervjuade eleverna. Assistenten ses av eleven som ett stöd, en vän och en förebild som bidrar till att sätta kunskaper i fokus och ge studierna mening. Relationen kan också bidra till inkludering genom att eleven känner sig delaktig och agerar mer aktivt både i det pedagogiska och i det sociala sammanhang som klassrummet utgör. På så vis motverkar relationen med assistenten upplevelsen av stödet som särskiljande. Assistenten bidrar till att studierna blir begripliga och hanterbara genom att finnas till hands för eleven och på ett konkret sätt stödja planering, fokus och dialog kring skoluppgifter. Flera elever önskar samtidigt mer kontakt med mentor och lärare. Målet med stödet är enligt skolans personal att eleven ska bli alltmer självständig under sin gymnasietid.

Specialpedagogen ses som en viktig handledare, både av elev och assistent. Eleverna ser specialpedagogen som den som har överblick över studierna.  Assistentens roll och uppdrag är otydlig i skolans dokumentation och behöver förtydligas.  Assistentens kunskap om eleven och elevens styrkor behöver få större påverkan på den pedagogiska praktiken genom samverkan med mentor och undervisande lärare, något som ytterligare kan öka elevens men också personalens känsla av sammanhang.