This (master thesis) examines teachers’ and transgender students’ accounts of meeting and encountering each other and what possibilities and obstacles for recognition that their stories portray. The study and analysis are based on interviews with three students and three teachers at different upper secondary schools in Sweden (carried out during the fall of 2020). The analysis is grounded in Axel Honneths (2003) theory of recognition and aided by Carl-Göran Heidegrens (2009) analytical levels of recognition. The findings show how students’ experience recognition and misrecognition in school and in encounters with their teachers as well as how different aspects of teacher-student encounters affect trans and queer students’ everyday life in upper secondary school. The teachers’ accounts support these findings and the analysis sheds light on potential underlying reasons for acts of, or students’ experiences of, misrecognition. Such reasons include: Teachers’ knowledge gaps concerning (LGB)TQ issues, fear of ‘touching’ upon the subjects, their own need for recognition and difficulties to take the others’ perspective. The study concludes the need for school strategies that, among other things, aim to fill in teachers’ knowledge gaps concerning (LGB)TQ issues in order to better recognize trans* and queer students.

Denna uppsats syftar att undersöka lärares och (trans)elevers berättelser om möten med varandra i förhållande till erkännande och att vara elev på gymnasienivå med normöverskrivande könsidentitet. Materialet består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre (trans)elever och tre gymnasielärare i samhällskunskap, vilket analyseras utifrån Axel Honneths (2003) teorier och olika former av erkännande samt Carl-Göran Heidegrens (2009) tre analysnivåer av erkännande. Resultatet visar hur elever upplever icke-erkännande och missaktning relaterat till att vara trans i skolan. Lärarnas bemötande och erkännandepraktik framstår bland annat bero på icke-erkännande förhållningssätt och attityder; rädslor och kunskapsluckor; samt brist på stöd och erkännande. Analysen tyder på lärares svårigheter att se bortom normativa föreställningar och hegemoniska diskurser om kön, framförallt grundade i den institutionaliserade erkännandeordningen som leder till en praktik som är skadliga för transelevers välbefinnande i skolan. Studien visar framförallt på behovet av mer fortbildning och kollegiala diskussioner om hbtq-frågors implementering i undervisningen för att bättre erkänna transelever.