Syftet med denna uppsats har varit att analysera och förklara utvecklingen av den frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningen mellan år 2015 och 2018. Anledningen till detta är att frågor som rör miljön och klimatet blivit allt viktigare i dagens samhälle. Konsekvensen av detta har dels blivit att nya lagstiftningar har instiftats, dels att diverse olika organisationer tagit fram en mängd olika direktiv och ramverk som är frivilliga att följa. För att undersöka denna problematik har empiri tagits fram genom en innehållsanalys där års- och hållbarhetsrapporter har analyserats. Innehållsanalysen har utförts på sju olika företag inom tre branscher. Dessa branscher är dagligvaruhandeln, skogs- och pappersindustrin samt bygg- och anläggningsindustrin. 

I analysen har empirin tolkats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande följande teorier: legitimitetsteorin, intressentteorin och multi-level governance. Resultatet har visat att den frivilliga rapporteringen blivit allt viktigare för samtliga företag i uppsatsen, detta på grund av att intressenter och investerare idag har högre krav på företagen i dessa frågor. Slutsatsen i arbetet är därav att hållbarhetsredovisning och framförallt den frivilliga delen har utvecklats från att tidigare vara mer ytlig till att idag karaktäriseras av ett mer omfattande arbete. Under analysens första år fanns tendenser till att företag endast kort beskrev sitt hållbarhetsarbete. Detta har utvecklats under analysens sista år då hållbarhetsrapporterna istället innehåller en mer djupgående och omfattande beskrivning. Det innebär att både förarbete och resultat av hållbarhetsarbetet beskrivs. 

The purpose of this paper has been to analyze and explain the development of the voluntary and mandatory sustainability reporting between 2015 and 2018. The reason behind is that issues relating to the environment and the climate have become increasingly important in today's society. The consequence has been that legislation has been instituted, but also that organizations have produced a variety of directives that are voluntary to follow. In order to investigate this problem, empirical data has been developed through a content analysis where annual and sustainability reports have been analyzed. The content analysis has been implemented on seven different companies within three industries. These industries are the grocery trade, the forest and paper industry and the construction industry. 

The analysis has been interpreted by a theoretical framework containing the theory of legitimacy, stakeholder theory and multi-level governance. The result has shown that the voluntary reporting has become increasingly important for all companies in the paper. The reason behind is that stakeholders today have higher demands on the companies. The conclusion is therefore that the sustainability report and, above all, the voluntary part have evolved from earlier being more superficial to today being characterized by a more extensive work. During the first year of the analysis, companies tended to only briefly describe their sustainability work. This has been developed during the last year of the analysis as it now contains a more comprehensive description. This means that both preliminary work and results of the sustainability work are described.