Denna studie handlar om skrivandet som ett redskap för lärande och kommunikation och om eleverna är medvetna om detta för att uppnå målen i kursplanen i svenska för årskurs fem. I skrivandet som ett redskap för att lära fokuseras skrivandet på att det är ett sätt att tänka medan redskapet skriva för att kommunicera fokuserar på att det finns en mottagare till det skrivna ordet. Studien baseras på intervjuer av totalt sex elever i årskurs tre och fem. Årskurserna där intervjuerna genomförts, har valts för att kunna se om förmågan att uppfatta skrivandet som ett redskap för lärande och kommunikation, är något som kommer med åldern. Genom fördjupning i litteraturen och intervjuer visar studien tendenser till att redskapet skriva för att lära är något som kommer med åldern, medan skriva för att kommunicera är den form av skrivande som alla de intervjuade eleverna är medvetna om. I studien framkommer även att eleverna i skolår tre fokuserar i större utsträckning på formalia än eleverna i skolår fem.