Kriminaliteten i universitetsstaden Lund har alltid varit ett förekommande fenomen. Vid medborgardialoger framhäver de lokala medborgarna till polis och kommun vad de upplever som otryggast. Baserat på fyra frågeställningar har studiens syfte varit en blottläggning av samverkan mellan medborgarna, kommunen och polisen som har gett upphov till medborgarlöftet i kampen mot brottsligheten i Lund. Denna samverkan har ett brottsförebyggande syfte. För att kunna besvara frågeställningarna har arbetet koncentrerats på två kriminologiska teorier, rational choice- och rutinaktivitetsteorin. I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod som gör gällande sekundäranalys av offentlig statistik. Valet av den här metoden föll sig naturligt då den är lämpar sig väl för den studie av brottslighet inom Lunds kommun som vi ämnat att beakta. Metodvalet är även motiverbart utifrån ett tids- och ekonomiskt perspektiv då den stora mängden av kvantitativa data i form av inrapporterade polisanmälningar, som vi analyserat, upptas av polismyndigheterna och sedermera bearbetas av Brottsförebyggande rådet och presenteras i statistisk form. Som en avgränsning har vi valt att fokusera på åren 2010-2015. Vi har analyserat fyra olika brott inom kommunen: brott mot trafikbrottslagen, tillgrepp av icke motordrivet fortskattningsmedel, cykel, brott mot narkotikastrafflagen samt en analys av samtliga anmälda brott inom kommunen. Den totala mängden anmälda brott indikerar under perioden 2010-2015 en svag eskalerande trend och tendens gällande brottsutvecklingen och den totala mängden anmälda brott. En genomsnittsberäkning visar att det i snitt anmäls 14 924 st. brott årligen mellan åren 2010 till och med 2015.