This contribution studies the new forms of work that arise as a consequence of the pandemic, and presents how students in education can be prepared for these forms of work. More and more discussions concern adjustments to remote work. This also applies to the academy, which then has a responsibility, not only to change work towards distance forms, but also train students in these for their future professional career. A survey was conducted during the autumn semester of 2020 when a course in Software Engineering, which normally is dependent on physical meetings, was forced to be given completely online. The outcome was documented by the teachers during the course through continuous discussions and investigations, and was later compiled into a conference contribution, which is currently in a peer-review process [1]. Among the discussions it was mentioned that we may experience a ‘game-changer’, and more precisely that in the future we may work globally and distributed, i.e., independently of a localized office. Globally, it is possible to see discussions regarding such a 'game-changer'. At the World Economic Forum's Davos Agenda 25-29 January, 2021, the possible future labor market was discussed via the article [2]. This as a reflection on the situation that has arisen that the pandemic has contributed to, and future possible consequences of this. Similar discussions on the expansion of remote work, are covered, e.g., in [3] and [4], which in turn demands for new responsibilities at academia, with respect to adjustments in courses to meet challenges of future remote work. The contribution presents changes in teaching so that this corresponds well with a shift in the IT-industry towards remote working. New teaching elements are implemented in larger project courses, where the focus is on online-based development with modern tools for testing and integration. Process models that were previously seen as flexible and efficient, but have been dependent on physical meetings, are adjusted to be able to be performed distributed and remote. Studies of corresponding changes in the regional IT-industry are reported, as well as psycho-social consequences of the new forms of working.

To build student engagement and belonging early in the education is crucial for retention and student success. Since the COVID-19 outbreak, universities worldwide were forced to seek for alternative and complementary teaching approaches. In Sweden, universities adopted hybrid teaching since the end of the spring in 2020. The traditional face-to-face teaching facilitates immediate, real-time engagement with activities such as discussion and instant interaction between instructors and students and/or among students which encourages active learning, while an online teaching allows the students to watch videos and read requested materials many times, to complete the assignments at their suitable time and place, to enable good discussion and interaction via online forum and messaging. A hybrid approach combines the advantages of both face-to-face and online approaches. Research shows several challenges with online teaching, for examples, students´ engagement [1], communication between student(s) and teacher(s) [2], connection with/within the group, study groups, study buddies [3] as well as social engagement [4]. When a hybrid approach is applied to the First-Year courses due to the COVID-19, these challenges might have even more serious implications on the retention and success. This study explores two successful cases of how active learning, togetherness and engagement can be created among First-Year students. The study is based on two large introductory courses for the first-year students in Computer Science and in Business Administration at Kristianstad University, Sweden. Both programmes provide the Introduction courses for larger number of students (135 respective 195 students). Various methods and tools were used in the course design to engage students and create an active learning [5] environment using the hybrid approach. The results and experience were also presented. We experienced that students had actively participated in the arranged activities and the course passing rate was higher compared with the face-to-face teaching. The course evaluation also showed that the students were satisfied with course contents and various course activities.

This contribution addresses how two parallel courses during the last semester, where one is a final course for degree projects, have been synchronized. This is to give students a greater chance to complete the courses on time, and at the same time create a greater understanding of complicated problems.

The three-year Computer Engineering program at Kristianstad University, Sweden, has for several years suffered from difficulties during the third semester of the third year, where students most often tend to miss significant deadlines. This semester, which is the students' last, comprises a final degree project of 15 credits, which corresponds to half the work effort during the semester. Different approaches have been tested to give students the best possible conditions to complete the degree project on time. On the one hand, the degree project has been full-time during the latter part of the semester, with the first half consisting of other courses. On the other hand, the degree project has run in parallel with other courses throughout the semester. However, both approaches have resulted in situations where the students in many cases do not complete the degree project, and that other courses during the semester have also suffered.

A revision of the Computer Engineering program was made three years ago. The difficulties with the last semester have then also been considered. An effort has been made to develop synchronization opportunities between the courses during this semester. A new course, Systems Engineering, of 15 credits throughout the semester, has been developed, where the content of the course, as well as levels of learning objectives and examination forms have been considered to suit the parallel ongoing course for the degree project. Students have been offered opportunities to develop and analyze advanced systems where the course System Engineering has been based on the implementation of technical constructions, while the course for degree projects has been based on more theoretical and exploratory perspectives.

The students design the systems with both hardware and software. At the same time as they conduct literature studies, and investigate suitable analysis methods. Examples of systems include:

- Drones. Processors for these, as well as software to give these flying properties, are developed. Technical measurements are made, for analysis and evaluations. Measurements made are based, e.g., on the placement of sensors, and performance on technical protocols.

- Body Sensor Networks. Here, too, both hardware and software are designed to put the system into operation, and technical measurements are made to study at the usability of the system.

Synchronizing the courses has generally given good results, where the opportunity to complete the courses has increased drastically. A survey of the students' experiences has been made, and this has shown high satisfaction.

The program is clearly CDIO-oriented, which is also expressed in the education plan. The perception is that the synchronization of courses described in this contribution, and the effects of this, further increase the fundamental values ​​pointed out by the CDIO.

Akademisk skrivande för studenter på datasystemutvecklingsprogrammet (ett kandidatprogram i datalogi) har alltid varit en komplex uppgift. Studenter skriver många rader av programkod i nästan varje kurs. Kodningen dokumenteras i projektrapporter där tyngdpunkten ligger på tekniska detaljerna. En viktig fråga är hur studenter kan lära sig att skriva akademiska uppsatser? Examensarbete på datasystemutvecklingsprogrammet körs på halvfart. Som ett självständigt arbete krävs det mycket disciplin av studenter. Ett av lärandemålen säger att studenter ”ska kunna självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar”. Vad behövs för att studenter ska bli färdiga i tid?

Med inspiration från Sjuksköterske- och Ekonomprogrammet vid Högskolan Kristianstad har vi byggt en modell som gör att studenter inom datasystemutvecklingsprogrammet klarar av att skriva akademiska uppsatser. Lärare från Sjuksköterskeprogrammet inspirerade oss med sin modell av examensarbete, där mittseminarium inte är ett obligatoriskt moment. Lärare från Ekonomprogrammet inspirerade oss med akademisk slinga, som har för syfte att integrera generella kompetenser och färdigheter i ämneskurser i grundutbildningar. I sin grundform ska akademisk slinga även utveckla studenternas kommunikativa förmågor (skriva, tala) och förmågan att lösa problem och arbeta i grupp.

Även CDIO modellen som datasystemutvecklingsprogrammet är byggd på, har spelat en stor roll då studenter har lärt sig jobba både självständigt och i grupp. Seminarium som undervisningsform används genomgående i utbildningen. Det vetenskapliga förhållningssättet medvetandegörs och konkretiseras i olika projekt och laborationer. Där bland annat tränar studenter att hitta en vetenskaplig vinkling på de tekniska lösningarna.

Kursen Examensarbete Datalogi består av flera moment: idé - grupphandledning-projektplan - handledning -mittseminarium -handledning -slutpresentation. Alla moment har sina deadlines och riktlinjer.

Resultatet visar att ”vältränade” studenter klarade av denna uppgift. VT2016 fick 15 av 16 kandidatstudenter godkänd projektplan och 13 av de 15 studenter presenterade sittexamensarbete i tid.

Akademisk slinga är ett pedagogiskt begrepp som används vid Högskolan Kristianstad. Akademisk slinga har för syfte att integrera generella kompetenser och färdigheter i ämneskurser i grundutbildningar. I sin grundform ska akademisk slinga även utveckla studenternas kommunikativa förmågor och förmågan att lösa problem och arbeta i grupp. Under 2014 genomgick kandidatprogrammet i datalogi (Datasystemutvecklingsprogrammet) vid Högskolan Kristianstad en rad förändringar. En av de viktigaste drivkrafterna bakom dessa förändringar var att skapa förutsättningar för en systematisk introduktion i ett vetenskapligt förhållningssätt och på detta sätt hjälpa studenterna att utveckla kunskap om ämnets vetenskapliga grund och förmåga att orientera sig om aktuella forskningsfrågor. Utbildningen skulle få en tydligare forskningsanknytning. Akademisk slinga, som i sin grundform syftar till att fokusera på generella kompetenser, sågs som ett möjligt verktyg för att uppnå detta mål. En systematisk utveckling av generella kompetenser ansåg vi kunna skapa viktiga förutsättningar för utveckling av det vetenskapliga förhållningssättet vilket i sin tur skulle leda till att studenterna kunde tillgodogöra sig det ämnesspecifika och även uppnå utbildningens examensmål. Den akademiska slingan i datalogiprogramme tblev på så vis ett verktyg som skulle skapa en tydlig länk mellan det generella och det ämnesspecifika. För att möjliggöra detta definierades övergripande lärandemål och examinationsmoment för den akademiska slingan. Lämpliga kurser valdes ut och omarbetades avseende lärandemål och innehåll. Kursmoment som fokuserar på generella kompetenser och forskningsanknytning inkorporerades i dessa kurser med lärandemål och examinationsformer som haren tydlig relation till utbildningens övergripande lärandemål. Dessa kursmomen tutgjorde på detta vis ett tydligt, progressivt spår i utbildningen. En viktig punkt som den akademiska slingan fokuserar på är att ge studenterna möjlighet att tidigt i utbildningen bekanta sig med olika forsknings tema och forskningsprojekt. Moment med vetenskapsteori och vetenskaplig metod introduceras tidigt. Seminarium som undervisningsform används genomgående i utbildningen. Det vetenskapliga förhållningssättet medvetandegörs och konkretiseras i olika projekt och laborationer.

Akademisk skrivande för studenter på datasystemutvecklingsprogrammet (ett kandidatprogram i datalogi) har alltid varit en komplex uppgift. Studenter skriver många rader av programkod i nästan varje kurs. Kodningen dokumenteras i projektrapporter där tyngdpunkten ligger på tekniska detaljerna. En viktig fråga är hur studenter kan lära sig att skriva akademiska uppsatser? Examensarbete i datasystemutvecklingsprogrammet körs på halvfart. Som ett självständigt arbete krävs det mycket disciplin av studenter. Ett av lärandemålen säger att studenter ”ska kunna självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar”. Vad behövs för att studenter ska bli färdiga i tid?Med inspiration från Sjuksköterske- och Ekonomprogrammet vid Högskolan Kristianstad har vi byggt en modell som gör att studenter inom datasystemutvecklingsprogrammet klarar av att skriva akademiska uppsatser. Lärare från Sjuksköterskeprogrammet inspirerade oss med sin modell av examensarbete, där mittseminarium inte är ett obligatoriskt moment. Lärare från Ekonomprogrammet inspirerade oss med akademisk slinga, som har för syfte att integrera generella kompetenser och färdigheter i ämneskurser i grundutbildningar. I sin grundform ska akademisk slinga även utveckla studenternas kommunikativa förmågor (skriva, tala) och förmågan att lösa problem och arbeta i grupp.Även CDIO modellen som datasystemutvecklingsprogrammet är byggd på, har spelat en stor roll då studenter har lärt sig jobba både självständigt och i grupp. Seminarium som undervisningsform används genomgående i utbildningen. Det vetenskapliga förhållningssättet medvetandegörs och konkretiseras i olika projekt och laborationer.Där bland annat tränar studenter att hitta en vetenskaplig vinkling på de tekniska lösningarna.Kursen Examensarbete Datalogi består av flera moment: idé - grupphandledning - projektplan - handledning - mittseminarium - handledning - slutpresentation. Alla moment har sina deadlines och riktlinjer.Resultatet visar att ”vältränade” studenter klarade av denna uppgift. VT2016 fick 15 av 16 kandidatstudenter godkänd projektplan och 13 av de 15 studenter presenterade sittexamensarbete i tid.