I denna studie beskrivs skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Studien belyser skolsköterskors betydelse för att identifiera särskilda behov hos elever med NPF vilket kan främja en hälsosam inlärningsmiljö för alla elever.

Studien genomfördes i södra Sverige i form av fokusgruppsintervjuer med skolsköterskor. Tre teman identifierades: att hjälpa elever med NPF att tolka sinnesintryck, att upptäcka tidiga tecken på ångest eller andra besvär bland elever med NPF, och att använda ett inkluderande förhållningssätt i sina hälsopedagogiska insatser.

Introduktion

Ungdomars hälsobesvär betraktas i dag som ett globalt folkhälsoproblem. Hälsobesvär kan vara både kroppsliga och psykiska, och kan komma till uttryck genom exempelvis ledsenhet, sömnsvårigheter och smärta. Eftersom hälsobesvär uttrycks på olika sätt kan de vara svåra att förstå och därigenom bemöta. Ledsenhet är en känsla som människor återkommande erfar under livet, men ledsenhet är också ett av symtomen vid depression. Forskning har hittills fokuserat på depression hos ungdomar, men ledsenhet är däremot inte lika utforskad, och inte heller relationen mellan ledsenhet och andra hälsobesvär.

Syfte

Syftet var att utforska ledsenhet och andra hälsobesvär hos ungdomar.

Metod

En kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på enkätdata insamlade på gymnasieskolor i södra Sverige (n = 1489; 15–17 år) (svarsfrekvens 71,3 %).

Resultat

Ledsenhet var vanligt hos ungdomar. 21,8 % av ungdomarna uppgav att de upplevde ledsenhet ofta eller alltid (flickor: 17,9 %, pojkar: 26,7 %, annat kön: 28,0 %). Ledsenhet var relaterat till sömnsvårigheter, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, spänningar och nedsatt aptit.

Diskussion

Ett sätt att tolka relationen mellan ledsenhet och andra hälsobesvär är att förstå ledsenhet som en förkroppsligad känsla. Med förkroppsligande menas att känslor tar sig kroppsliga uttryck, och ledsenhet kan på så vis manifesteras genom exempelvis huvudvärk och sömnsvårigheter. Olika sätt att förstå hur känslor uppkommer och yttrar sig leder till olika behandling och stöd. Det finns en risk att vardagliga känslouttryck betraktas som sjukliga och därför medicineras. Tidigare forskning har visat att flickors och pojkars känslouttryck tolkas och bemöts på olika sätt, och att grunden till deras besvär inte alltid kommer upp till ytan.

Slutsats

Som hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att försöka förstå vad hälsobesvär är ett uttryck för, för att kunna erbjuda personcentrerat stöd som har positiv effekt på den ungas välbefinnande.

Artikeln i sin helhet

Garnow, T.; Einberg, E.-L.; Edberg, A.-K.; Garmy, P. Sadness and Other Health Complaints among Swedish Adolescents: A Cross-Sectional Study. Int. J. Environ. Res. Public Health 2021, 18, 3999. https://doi.org/10.3390/ijerph18083999

Introduction

There is growing concern that adolescents’ mental health is deteriorating. Additionally, concepts of embodiment have gained increasing importance in research in recent decades. Since emotions are expressed in the body, it can be challenging to understand what adolescents’ health complaints stand for and how they can be responded to.Sadness is a common emotion that repeatedly occurs during life, but sadness is also one of the main symptoms of depression. A large body of previous research has examined depression among adolescents, but little is known about nonpathological sadness and the relationship between sadness and other health complaints.

Aim

The study aimed to investigate sadness and other health complaints among adolescents.

Methods

Swedish adolescents completed a survey with a cross-sectional design (n = 1489, 15–17 years old), and a logistic regression analysis was used to analyze the relationship between sadness and other health complaints.

Results

Sadness was related to health complaints[headache (OR: 1.58), sleeping difficulties (OR: 2.00), reduced appetite (OR: 1.43), tension (OR: 2.44), and concentration difficulties (OR: 2.75)].

Conclusion

A possible interpretation of the relationship between sadness and other health complaints may be an embodiment of emotions. Different understandings of how emotions arise and are expressed lead to different treatments and care. By not considering embodied emotions, there is a risk of medicating a normal emotional state. Therefore, it is important to reflect on what adolescents’ health complaints are an expression of and take into account the body as physical and psychological intertwined. This might entail person-centered support that hopefully leads to an improvement in adolescents’ well-being.

Reference

Garnow, T.; Einberg, E.-L.; Edberg, A.-K.; Garmy, P. Sadness and Other Health Complaints among Swedish Adolescents: A Cross-Sectional Study. Int. J. Environ. Res. Public Health 2021, 18, 3999. https://doi.org/10.3390/ijerph1808999

Tidskriften Sömn och Hälsa ges ut av Nätverket Sömn och Hälsa i Svensk Sjuksköterskeförening i samarbete med Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad. Syftet med tidskriften är att sprida praktiknära kunskap om sömn och hälsa. Tidskriften ges ut två gånger per år. Artiklar är tillgängliga open access.

Öppet digitalt seminarium om ”Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar”. Doktorand Tide Garnow presenterar en ny studie om ledsenhet och hälsobesvär hos ungdomar. Forskarna Pernilla Garmy och Eva-Lena Einberg presenterar tillsammans med magisterstudenter studier i forskningsprojektet "Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar”. Seminariet arrangeras av forskningsmiljön Cyphisco i samarbete med Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad.

Seminariet spelades in, se länk: https://hkrplay.hkr.se/media/t/0_sbig84lx