This article is a philosophical review of school nursing and its constructs framed by Barbara Dossey's holistic nursing theory. The author describes the application of holistic nursing theory within the school nurse's area of activity. The review suggests that holistic nursing theory can be applied in several areas of school nursing. School nurses have a multifaceted occupation that includes meetings with students, parents, and school staff. Barbara Dossey's holistic nursing theory offers the school nurse tools to deal with people's varied experiences, feelings, and needs.

I denna studie beskrivs skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Studien belyser skolsköterskors betydelse för att identifiera särskilda behov hos elever med NPF vilket kan främja en hälsosam inlärningsmiljö för alla elever.

Studien genomfördes i södra Sverige i form av fokusgruppsintervjuer med skolsköterskor. Tre teman identifierades: att hjälpa elever med NPF att tolka sinnesintryck, att upptäcka tidiga tecken på ångest eller andra besvär bland elever med NPF, och att använda ett inkluderande förhållningssätt i sina hälsopedagogiska insatser.

(1) Background: Overweight and obesity in children have increased worldwide and tend to persist into adolescence and adulthood. The Child Health Service (CHS) has an important role in providing health-promotive interventions, and such interventions are required to be documented in a child’s health record. The aim of the study was to investigate Child Health Care (CHC) nurses’ documentation of weight-related, health-promotive interventions in the Child Health Care Record (CHCR) regarding lifestyle habits in connection to the four-year visit. (2) Methods: A record review of 485 CHCRs using a review template was accomplished. Of the included CHS units, four used electronic records and two used paper records. Chi-square tests and Spearman’s rank-order correlations were used to analyse data. (3) Results: The results showed that CHC nurses document interventions regarding lifestyle habits to a low extent, although children with overweight/obesity seemed to undergo more interventions. There was also a difference between electronic and paper records. (4) Conclusions: The consequences of not documenting the interventions in the CHCR make it difficult to follow up and demonstrate the quality of the CHC nurse’s work. There is a need for more research to gain a deeper understanding of the reasons that the work of CHC nurses is not visible in children’s health records.

School nurses are one of the first health-care professionals to meet unaccompanied refugee children and adolescents and therefore have an important impact on health outcomes. The aim of this study was to describe school nurses' experiences working with unaccompanied refugee children and adolescents. Semistructured interviews were conducted with school nurses (n = 14) who worked with unaccompanied refugee children and adolescents. The interviews were analyzed via qualitative content analysis. The results fell into three themes: (a) knowledge of trauma-informed care, (b) knowledge of intercultural nursing, and (c) importance of self-awareness. School nurses require the development of tailor-made skills that focus on crisis, trauma, and cultural awareness to meet the complex needs associated with working with unaccompanied refugee children and adolescents.

I samband med regelbundna hälsobesök möter skolsköterskan alla elever i skolan och får kunskap om deras hälsa och livssituation. Tillsammans med övriga yrkeskategorier inom elevhälsan och i skolan har skolsköterskan en viktig uppgift att främja elevernas kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa samt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Denna omarbetade och utökade upplaga belyser skolsköterskans insatser för att möta de behov som barn och unga har i dag. Dessutom visar den på skolsköterskans roll i skolan, inspirerar till utveckling av yrket och lyfter fram forskning och metoder som kan användas i arbetet med skolbarns hälsa.

De flesta av författarna har egen erfarenhet av arbete som skolsköterska och arbetar med undervisning och som forskare inom områden och ämnen som ingår i skolsköterskans verksamhet. Boken är skriven av skolsköterskor – för skolsköterskor, såväl blivande skolsköterskor i utbildning som yrkesverksamma. Skol-VIPS-folder medföljer boken.

DISA – ett skolbaserat program som förebygger depressiva symtom hos ungdomar

Pernilla Garmy^a,b, Eva K Clausson^a, Agneta Berg^a, Katarina Steen Carlsson ^b, och Ulf Jakobsson ^b

^a Fakulteten för Hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstad

^b Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Kontakt: pernilla.garmy@hkr.se

Vad är DISA?

DISA är ett skolbaserat program som bygger på tekniker hämtade från kognitiv beteendeterapi, och leds av skolsköterskor, kuratorer och lärare. Programmet ges under skoltid, vid ett tillfälle á 2 timmar i veckan under 10 veckor i årskurs 8.

Fungerar DISA?

Syftet var att undersöka användbarheten och kostnadseffektiviteten av det skolbaserade programmet DISA vas mål är att förebygga stress och depressiva symtom hos ungdomar.

Hur genomfördes studien?

Deltagande eleverna gick i årskurs 8 (medianålder: 14 år). 462 elever deltog i DISA (79% flickor) och 486 elever gick i jämförelseskolor och deltog därför inte i DISA (46% flickor). Eleverna besvarade enkäter om sin självskattade hälsa vid start och avslut av DISA, samt efter ett år. Eleverna i jämförelseskolorna besvarade enkäter vid samma intervaller.

Resultat:

Självskattade depressiva symtom minskade och den självskattade hälsan ökade hos de elever som deltagit i DISA i signifikant större utsträckning än hos de som inte deltagit i DISA.

Slutsats:

Resultatet tyder på att DISA minskar depressiva symtom och stärker ungdomars självskattade hälsa. Kostnaden är låg i förhållande till dess effekt, vilket indikerar att DISA kan anses vara kostnadseffektivt.

Referens:

Garmy, P., Clausson, EK., Berg, A., Steen Carlsson K., Jakobsson, U. (2017) Evaluation of a school-based cognitive behavioral depression prevention program. Scand J Public Health. doi: 10.1177/1403494817746537. [Epub ahead of print]

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29226799

För lite sömn och lång skärmtid har samband med övervikt hos skolbarn

Pernilla Garmy^a,b, Eva K Clausson^a, Per Nyberg ^b, och Ulf Jakobsson ^b

^a Fakulteten för Hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstad

^b Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Kontakt: pernilla.garmy@hkr.se

Syfte: I studien undersöktes sömn, tv och datorvanor, och övervikt hos elever i årskurs 4.

Metod: I denna tvärsnittsstudie besvarade 1260 tio-åriga skolbarn en enkät som sömn och medievanor i samband med hälsosamtalet hos skolsköterskan i årskurs 4. I samband med detta besök vägdes och mättes även 1097 av barnen. Beskrivande och analytisk statistik användes.

Resultat:

• I genomsnitt sov barnen 9½ timma på skolnätter.
• Ungefär 40 % av barnen rapporterade att de sov mindre än 9 timmar per natt.
• I genomsnitt gick barnen och lade sig klockan 21:00 på vardagkvällar, och en timma senare på helgen.
• I genomsnitt tillbringade barnen 1 timma vid tv:n och 1 timma vid datorn varje dag.
• Förekomsten av övervikt (inklusive fetma) var 18%.
• Rekommendationen för skolbarn är att sova minst 9 timmar per natt, och kortare sömn än 9 timmar på skolnätter var associerat med övervikt, och skärmtid mer än 2 timmar per dag, samt sömnsvårigheter och trötthet i skolan.

Slutsats: Skolbarn som får för lite sömn har större risk för att ha en övervikt och att spendera mycket tid framför tv och dator. Skolsköterskor har en viktig uppgift att lyfta betydelsen av sunda sömnvanor och rimliga skärmvanor.

Referens:

Garmy, P., Clausson EK., Nyberg P., Jakobsson U. (2018) Insufficient Sleep is Associated with Obesity and Excessive Screen time Amongst Ten-year-old Children in Sweden. Journal of Pediatric Nursing. doi: 10.1016/j.pedn.2017.11.009.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29157744

Skolan är en värdefull arena för hälsofrämjande arbete enligt såväl gällande skollag som vägledningsdokument för elevhälsan. På många skolor har livskunskap införts på schemat som ett led i det hälsofrämjande arbetet. De senaste decenniernas rapporter om ökande självrapporterad psykisk ohälsa har även lett till lansering av ett flertal manualbaserade (standardiserade) program med syfte att minska utåtagerande beteende, eller för att förebygga stress, depressiva symtom och ångest. Din Inre Styrka Aktiveras (DISA) är ett skolbaserat program som används frekvent på svenska högstadieskolor, framför allt för flickor, men även för pojkar. En utvärdering av DISA är genomförd i form av en doktorsavhandling (Garmy, 2016). I detta kapitel presenteras en sammanfattningav denna undersökning.