hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 367
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aase, Laila
    Universitetet i Bergen.
    Fagdidaktikk og skoleutvikling i Norge2007Ingår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 9-17Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Ahlner Malmström, Elisabet
    Lunds universitet.
    Är barns bilder språk?1991Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    "Är barns bilder språk?" Det traditionella språkbegreppet har ändrat karaktär. Begrepp tenderar att bli utslitna - så även begreppet "språk". Bildspråk är en av byggstenarna i vår kommunikation.

    I denna bok presenteras en bildpedagogisk metod för barn i åldrarna 2-7 år. Författaren delar med sig av sina egna bildpedagogiska erfarenheter. Med många exempel i ord och bild visar hon hur en bildspråklig medvetenhet kan utvecklas hos barn. Inte minst framgår hur roligt barnen ofta tycker det är att prata om sina bilder, i synnerhet när de vuxna själva har utvecklat sitt bildkunnande. Här behandlas sådant som färgblandning, modellteckning och diktillustrering. Bildanalys pekar på vad som kan upptäckas i barnens bilder. Här finns dessutom en översikt över bildpedagogikens historia och dess olika teorier.

    Den välillustrerade boken ger en utmärkt grund för pedagoger - och föräldrar - som vill stimulera barnen att uttrycka sig i bild.

  • 3.
    Ahlquist, Sharon
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Storyline: the importance of "fun" in the young language learner classroom2015Ingår i: UZRT 2014: Empirical studies in applied linguistics / [ed] Stela Letica Krevelj & Jelena Mihaljevic Djigunovic, Zagreb: FF press , 2015, s. 81-90Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala Universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A semiotic analysis of the disciplinary affordances of the Hertzsprung-Russell diagram in astronomy2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One of the central characteristics of disciplines is that they create their own particular ways of knowing the world. This process is facilitated by the specialization and refinement of disciplinary-specific semiotic resources over time. Nowhere is this truer than in the sciences, where it is the norm that disciplinary-specific representations have been introduced and then refined by a number of different actors. As a consequence, many of the semiotic resources used in the sciences today still retain some traces of their historical roots.

    In this paper we analyse one such disciplinary-specific semiotic resource from the field of Astronomy—the Hertzsprung-Russell diagram. We audit the potential of this semiotic resource to provide access to disciplinary knowledge—what Fredlund et al (2012) have termed its disciplinary affordances. Our analysis includes consideration of the use of scales, labels, symbols, sizes and colour. We show how, for historical reasons, the use of these aspects in the resource may differ from what might be expected by a newcomer to the discipline.

    We suggest that some of the issues we highlight in our analysis may, in fact, be contributors to alternative conceptions and therefore propose that lecturers pay particular attention to the disambiguation of these features for their students.

  • 5.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    What do you see here?: using an analysis of the Hertzsprung-Russell diagram in astronomy to create a survey of disciplinary discernment2014Ingår i: Book of abstracts: The First Conference of the International Association for Cognitive Semiotics(IACS-2014), September 25-27, 2014 Lund University, 2014, s. 52-53Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Becoming part of a discipline involves learning to interpret and use a range of disciplinary-specific semiotic resources (Airey, 2009). These resources have been developed and assigned particular specialist meanings over time. Nowhere is this truer than in the sciences, where it is the norm that disciplinary-specific representations have been introduced and then refined by a number of different actors in order to reconcile them with subsequent empirical and theoretical advances. As a consequence, many of the semiotic resources used in the sciences today still retain some (potentially confusing) traces of their historical roots. However, it has been repeatedly shown that university lecturers underestimate the challenges such disciplinary specific semiotic resources may present to undergraduates (Northedge, 2002; Tobias, 1986).

    In this paper we analyse one such disciplinary-specific semiotic resource from the field of Astronomy—the Hertzsprung-Russell diagram. First, we audit the potential of this semiotic resource to provide access to disciplinary knowledge—what Fredlund et al (2012) have termed its disciplinary affordances. Our analysis includes consideration of the use of scales, labels, symbols, sizes and colour. We show how, for historical reasons, the use of these aspects in the resource may differ from what might be expected by a newcomer to the discipline. Using the results of our analysis we then created an online questionnaire to probe what is discerned (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, in press) with respect to each of these aspects by astronomers and physicists ranging from first year undergraduates to university professors.

    Our findings suggest that some of the issues we highlight in our analysis may, in fact, be contributors to the alternative conceptions of undergraduate students and we therefore propose that lecturers pay particular attention to the disambiguation of these features for their students.

  • 6.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fredlund, Tobias
    Uppsala universitet.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet.
    On the disciplinary affordances of semiotic resources2014Ingår i: Book of abstracts: The First Conference of the International Association for Cognitive Semiotics(IACS-2014), September 25-27, 2014 Lund University, 2014, s. 54-55Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the late 70’s Gibson (1979) introduced the concept of affordance. Initially framed around the needs of an organism in its environment, over the years the term has been appropriated and debated at length by a number of researchers in various fields. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when they are perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al. (2001) have claimed that different modes have different specialized affordances. Then, building on this idea, Airey and Linder (2009) suggested that there is a critical constellation of modes that students need to achieve fluency in before they can experience a concept in an appropriate disciplinary manner. Later, Airey (2009) nuanced this claim, shifting the focus from the modes themselves to a critical constellation of semiotic resources, thus acknowledging that different semiotic resources within a mode often have different affordances (e.g. two or more diagrams may form the critical constellation).

    In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical tool for use in education. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the discernment of one individual, it refers to the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by those functions that the resource is expected to fulfil by the disciplinary community. Disciplinary affordances have thus been negotiated and developed within the discipline over time. As such, the question of whether these affordances are inherent or discerned becomes moot. Rather, from an educational perspective the issue is whether the meaning that a semiotic resource affords to an individual matches the disciplinary affordance assigned by the community. The power of the term for educational work is that learning can now be framed as coming to discern the disciplinary affordances of semiotic resources.

    In this paper we will briefly discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings.

  • 7.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala Universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fredlund, Tobias
    Uppsala universitet.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet.
    The concept of disciplinary affordance2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since its introduction by Gibson (1979) the concept of affordance has been discussed at length by a number of researchers. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al (2001) claim that different modes have different specialized affordances.

     

    In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical educational tool. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the perception of an individual, it refers to the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by the functions that it is expected to fulfil for the discipline. As such, the question of whether these affordances are inherent or perceived becomes moot. Rather, the issue is whether what a semiotic resource affords to an individual matches the disciplinary affordance. The power of the term is that learning can now be framed as coming to perceive the disciplinary affordances of semiotic resources.

     

    In this paper we will briefly discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings

  • 8.
    Alexandersson, Mikael
    Göteborg University.
    Professionsinriktad forskarutbildning som grund för utbildningsvetenskaplig forskning2007Ingår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 19-30Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Alvegård, Christer
    et al.
    Lunds universitet.
    Anderberg, Elsie
    Lunds universitet.
    Svensson, Lennart
    Lunds universitet.
    Johansson, Thorsten
    Uppsala universitet.
    Användning av uttryck och innebörd i relation till uppfattning av ett fysikaliskt fenomen och dess didaktiska implikationer2007Ingår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 77-87Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Andersson, Björn
    et al.
    Department of Education, Göteborg University.
    Harms, UteIPN, University of Kiel.Helldén, GustavHögskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).Sjöbeck, Maj-LisDepartment of Education, Göteborg University.
    Research in didaktik of biology: proceedings of the Second Conference of European Researchers in Didaktik of Biology, University of Göteborg, November 18-22, 19982000Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Sjöholm, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Läsförståelse - mer än bara att förstå: fyra lärares beskrivningar av arbetet med läsförståelseundervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete studeras hur lärare beskriver sin utformning av läsförståelseundervisning i grundskolans tidigare år. För att göra studien möjlig har vi valt att intervjua fyra verksamma lärare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisering och en diskussion om undersökningens resultat har gjorts mot bakgrund av vald forskning och den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att lärarna anser att det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla läsförståelse och deras förhållningssätt till läsning är att det inte enbart är en färdighet utan även att det är viktigt att förstå och tänka kring innehållet i texter. Det finns en medvetenhet hos lärarna om att det är flera faktorer som samspelar i utvecklingen av läsförståelse och det som framkommer som mest centralt att arbeta med är ordförståelse. Av studiens resultat framgår det att högläsning och textsamtal är ett vanligt förekommande arbetssätt med läsförståelse och det arbetar lärarna med på olika sätt men gemensamt är att En läsande klass används i undervisningen. Gemensamt lärande och arbete med läsförståelse i meningsfulla sammanhang anser samtliga lärare är väsentligt i läsförståelseundervisningen. 

  • 12.
    Andersson, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Engelska på lågstadiet i ett flerspråkigt klassrum: Utveckling av flera språk samtidigt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper focus on the question whether second language pupils in primary schools have an advantage or a disadvantage when being introduced to English as a school language, while their mother tongue and Swedish as a second language are still being developed. The aim is to find potential benefits or drawbacks that may be inherent in multilingual learning, and examine if various methods and approaches can be the basis for the actuation of pupils' performance in the subject. Research shows varying perspectives on what is considered best for the pupils. Therefore, a number of interviews have been conducted to find out what experienced teachers and students think about the topic. The study shows that it is advantageous to introduce English at primary school, but certain conditions need to be fulfilled. It also shows that a good introduction to the subject is dependent on a number of different methods and procedures. Among other things, the teaching language proved to be important for how the subject is perceived by the students, and how you choose to teach and what parts you want to accomplish.         

  • 13.
    Andersson, Paulina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Maria, Berggren
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Matematik i förskolan: en observationsstudie om förskolans lunchmåltid2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur matematiken synliggjordes och användes under förskolans lunchmåltid. Många förskolor arbetar idag aktivt med planerade matematikstunder. Från egna erfarenheter av förskolans verksamhet upplever vi att matematik kan vara svår att synliggöra på ett enkelt sätt i barnens vardag För att undersöka vilka matematiska begrepp som användes av förskollärarna samt hur de tog tillvara på barnens eventuella frågor kring matematiska begrepp valdes en kvalitativ studie för att kunna svara på dessa frågeställningar. Som metod användes observationer i form av filminspelning. Studien har analyserats utifrån Vygotskys perspektiv på barns lärande genom att lyfta fram hans tankar om den proximala utvecklingszonen.

     

    Resultatet från samtliga observationer visade att det fanns en hel del matematik runt lunchmåltiden, men att synliggöra den på ett medvetet sätt var inte en självklarhet. Däremot visade resultaten att förskollärarna använde många matematiska begrepp under lunchmåltiden och att barnens frågor oftast togs tillvara på ett betydelsefullt sätt.

  • 14.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    How scientists invite young people to the scientific community.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholm University.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Marketing the ’Broad Line’: invitations to STEM education in a Swedish recruitment campaign2013Ingår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 35, nr 1, s. 147-166Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In many Western societies, there is a concern about the tendency of young people not choosing Science, Technology, Engineering, and Mathematics (STEM) education and occupations. In response, different initiatives have been launched. If one believes that science should have a place in more young people's lives, an important question is to what extent recruitment campaigns communicate messages that open up for STEM education to become relevant in young people's identity formation. Here, we analyse a Swedish government-initiated, primarily Internet-based recruitment attempt (‘The Broad Line Campaign’) aimed at increasing the number of young people choosing the natural science programme in upper secondary school. The campaign is based on marketing principles and deliberately draws on identity issues. The data analysed consists of campaign films and written resources describing the campaign. Data are analysed by use of the constant comparative approach in order to produce categories describing different messages about why to engage in STEM education. These messages are then analysed from an identity perspective using the concept of subjective values. Our results show that the messages communicated in the Broad Line campaign emphasise utility value, attainment value and relative cost rather than interest-enjoyment. The campaign communicates that the natural science programme is to be associated with a high attainment value without establishing relations to the field of science. Finally, potential consequences of the communicated messages in the campaign are discussed in light of previous research.

  • 16.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholm University.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Problematizing industrial engagement in STEM-initiatives2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Recruitment campaigns as a tool for social and cultural reproduction of scientific communities: a case study on how scientists invite young people to science2014Ingår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 36, nr 12, s. 1985-2008Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Young people's interest in pursuing science and science-intense educations has been expressed as a concern in relation to societal, economic and democratic development by various stakeholders (governments, industry and university). From the perspective of the scientific communities, the issues at stake do not necessarily correspond to the overall societal aims. Rather, initiatives to recruit young people to science are also ways for the scientific community to engage in the social and cultural reproduction of itself. For a community to survive and produce a future, it needs to secure regeneration of itself in succeeding generations. The aim of this study is to, from a perspective of social and cultural production/reproduction, shed light on an initiative from the scientific community to recruit young people to science education. This is a case study of one recruitment campaign called the Chemistry Advent calendar. The calendar consists of 25 webcasted films, produced and published by the science/technology faculty at a university. The analysed data consist of the films and additional published material relating to the campaign such as working reports and articles published about the campaign. The analysis focussed on what messages are communicated to potential newcomers. The messages were categorised by means of a framework of subjective values. The results are discussed both from a perspective of how the messages mirror traditions and habits of the scientific community, and in relation to research on students' educational choices.

  • 18.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ideland, Malin
    Malmö högskola.
    Political rationalities in science education: a case study of teaching materials provided by external actors2018Ingår i: Cultural, social, and political perspectives in science education: a Nordic view / [ed] A. Arvola Orlander, K. Otrel-Cass, & M.K. Sillasen, Springer, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholm University.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Ideland, Malin
    Malmö University.
    Political rationalities in science teaching materials provided by external actors2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Attorps, Iiris
    University of Gävle.
    Concept definition and concept image: in the case of equations2007Ingår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 89-97Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Bach, Frank
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Wallin, Anita
    Göteborgs universitet.
    Ämnesdidaktiska teorier: är det undervisningsteorier?2007Ingår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 99-109Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Balan, Andreia
    et al.
    Helsingborgs kommun.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning2014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Belova, Nadja
    et al.
    Tyskland.
    Dittmar, Johanna
    Högskolan Kristianstad.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hofstein, Avi
    Israel.
    Nielsen, Jan Alexis
    Danmark.
    Sjöström, Jesper
    Malmö University.
    Eilks, Ingo
    Tyskland.
    Cross-Curricular Goals and Raising the Relevance of Science Education2017Ingår i: Cognitive and Affective Aspects in Science Education Research: selected Papers from the ESERA 2015 Conference / [ed] Kaisa Hahl et al., Springer, 2017, s. 297-305Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Relevance’ is one of the most commonly used terms when it comes to reforms in science education. The term is used in manifold ways. It can be understood – among other things – as meeting an interest, fulfilling needs or contributing to intellectual development. Many components of relevant science education go beyond single contents and concepts; many challenges are tied to cross-curricular goals. Specifically, when it comes to the societal and vocational relevance of science education, many demands can only be met when we develop corresponding skills across disciplines and grade levels. This chapter focuses on a set of such cross-curricular goals from a chemistry education perspective, namely, education for sustainability, critical media literacy, innovation competence, vocational orientation and employability. It relates them to the idea of relevant chemistry and science education. Directions for research and curriculum development will be suggested that emerge from taking into account

  • 24.
    Bergsten, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Larsson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Det är väl inget att dividera om: En kvalitativ studie av matematiklärares klassrumskommunikation2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur lärare som undervisar i matematik i årskurs 7-9 använder matematiskt språk i relation till ett vardagligt samt i vilken utsträckning de använder en kombination av de två språken. Studien var kvalitativ och metoderna som använts är observation med efterföljande samtal. Syftet med studien medför att ett lärarperspektiv var givet. De observerade lektionerna och samtalen resulterade i olika kategorier av begrepp vilka sedan resulterade i en teori kring hur lärare använder de olika språken vid genomgångar. Samtliga lärare använde både matematiskt och vardagligt språk vid genomgång medan endast ett fåtal använde språken i kombination. Studien visade att lärare använder sig av både matematiskt och vardagligt språk vid genomgångar med elever, men i varierande grad.

  • 25.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    "En röst som manar eleverna att ta upp boken och fatta pennan": om modersmålsämnet och vägen ut i det offentliga samtalet1998Ingår i: Tors bok: vänbok till Tor G Hultman: svenska med didaktisk inriktning / [ed] Adelman, Kent, Malmö: Lärarhögskolan , 1998, s. 35-65Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Bergöö, Kerstin
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Litteraturlista för svensklärare1979Ingår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 24, nr 6, s. 20-23Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Bergöö, Kerstin
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Litteraturlista för svensklärare1980Ingår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 25, nr 1, s. 23-29Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Bergöö, Kerstin
    Malmö högskola.
    Vilket svenskämne?: grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Which Swedish? Swedish as a school subject, from the perspective of teacher training describes how a group of future teachers of years 1 to 7 of the compulsory school relates to various concepts of the subject Swedish through three courses delivered at the School of Education. The study has the aim of firstly analyzing the students’ construction of the subject of Swedish as taught in school, and secondly to analyse teacher education in Swedish from an institutional point of view. The empirical material is made up of policy documents applicable to teacher education, planning documents written by teachers and texts written by students in the course of their studies, as well as three interviews with each student. The theoretical framework is didactic and socio-constructivist. The history of the subject Swedish is dicussed as a struggle for and against a democratic mother tongue education. The students are critical of the lack of integration, between the theoretical and practical elements of the university education, and between faculties and subjects. In the practical work they miss dialogue around the content of the teaching and long-term planning. The picture they give of teaching based on activities, individual factual research and the reading of literature as individual experiences and skills training – they speak of it as ”an old Swedish subject” – means that they have lost the possibility of discussing how the content of a common project can be generated and analysed in their construction of what they call ”a new Swedish subject”. The strength of the Swedish courses lies in exchange of experience and dialogue around the elements of subject theory and analysis of other teachers’ teaching. Its weakness lies in the lack of connection to the students’ own teaching experiences. The work done at the school of education has neglected the students’ need to learn by teaching and discussion of that teaching. This in turn is consistent with the fact that the school of education’s cooperation with teachers at schools has hardly begun. The thesis finally discusses a possible mother tongue subject for early school years which transcends the view of language ability as a skill, a Swedish subject where language development and the school’s dual tasks of promotion of democracy and knowledge are held together.

  • 29.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Gerhardsson, Örjan
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Holmberg, Olle
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Lindberg, Anna Lena
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Lindberg, Ulf
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Linnér, Bengt
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Lundberg, Frank
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Malmgren, Gun
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Malmgren, Lars-Göran
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Rösler-Rosenberg, Ingegärd
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Thavenius, Jan
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Wargelius, Cecilia
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Arbetsboken: för elever och lärare: texter och förslag till jobb kring temat arbete1981Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Jönsson, Karin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Nilsson, Jan
    Lärarhögskolan i Malmö.
    Skrivutveckling och undervisning1997Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad utmärker en bra elevtext? Hur påverkas elevernas skrivutveckling av den undervisning de får, och vad menar vi egentligen när vi säger att barns skrivande "utvecklas"? Dessa och andra frågor diskuteras ingående i den här boken där läsaren får följa tre låg- och mellanstadieelevers skrivande över lång tid. Elevernas texter diskuteras och analyseras ur olika perspektiv samt med utgångspunkt i modern teoribildning. Särskild vikt har lagts vid att granska de olika texterna ur ett undervisningsperspektiv. Författarna försöker synliggöra den undervisningskontext i vilken texterna producerats, eftersom förklaringen till en texts kvalitéer och brister ofta står att finna i den undervisningssituation som texten tillkommit i. Syftet med boken är att underlätta för lärare och lärarstuderande i deras strävan att förstå och utveckla sina kunskaper om skrivande, skrivpedagogik och textanalys.

    Boken är avsedd för grundutbildning och fortbildning av lärare.

  • 31.
    Björkhem, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Intensivundervisning i matematik: En uppföljningsstudie av intensivundervisning i matematik i åk 2 och 32016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en uppföljningsstudie av ett projekt där 30 elever i åk 2 och 3 fick intensivundervisning i matematik för ungefär två år sedan. I studien ingår 13 av de elever som fick intensivundervisning, samt deras lärare och vårdnadshavare. Resultatet har analyserats utifrån enkäter, intervjuer samt resultat från talförståelsetest.

    För analys av arbetet används Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen samt Kilpatrick m.fl:s modell för utveckling av matematiskt kompetens. Enligt Vygotskijs teori bör undervisning för att vara fruktbar utgå ifrån det eleven kan och fokusera på det eleven ännu inte kan, men klarar av med hjälp av någon annan. Kilpatrick m.fl:s modell innebär att matematikundervisning behöver beröra fem olika delar för att hjälpa eleven att uppnå matematisk kompetens nämligen logiska resonemang, problemlösning, begreppsförståelse, förtrogenhet och goda färdigheter.

    Resultatet på testerna visar att en del elever förbättrade sina matematikkunskaper under intensivundervisningen och fortfarande ligger bättre till i matematik jämfört innan intensivundervisningen. Många elever har dock fallit tillbaka till samma nivå som de hade före intensivundervisningen. Ett fåtal elever förbättrade aldrig sina resultat. Resultaten från utvärderingarna som elever och vårdnadshavare gjort visar däremot att nästan samtliga elever och vårdnadshavare upplever att eleverna förbättrade sina matematikkunskaper under intensivundervisningen och att de fortfarande tycker att matematik är lättare och roligare nu än de tyckte innan de fick intensivundervisning. Eleverna har fått bättre självförtroende och mer positiv inställning till matematik. En del elever har fått mer positiv inställning även till skolarbete som inte handlar om matematik.

  • 32.
    Borgfeldt, Eva
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Lyngfelt, Anna
    Göteborgs universitet.
    Elevtexter som sociosemiotiska uttryck: en studie av elevrespons och sociosemiotisk positionering i årskurs 32014Ingår i: Mångfaldens möjligheter: litteratur- och språkdidaktik i Norden / [ed] Peter Andersson, Per holmberg, Anna Lyngfelt, Anna Nordenstam & Olle Widhe, Göteborg: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2014, s. 131-153Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 33. Borghi, A.
    et al.
    De Ambrosis, A.
    Mascheretti, P.
    Albe, V.
    Hemptinne, J.L.
    Magro, A.
    Simonneaux, L.
    Buck, P.
    Fishler, H.
    Méheut, M.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Eskilsson, Olle
    Högskolan Kristianstad.
    Collaborazione di ricercatori europei sulla preparazione degli insegnanti: un esempio2004Ingår i: La Fisica nella Scuola, ISSN 1120-6527, Vol. 37, nr 1, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 34.
    Bruér, Rebecka
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Wiklund, Jenny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Elevers möjligheter att lära bråk2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs 6 uttrycker sina kunskaper om olika aspekter av bråk, jämförelser och division samt vilka resonemang och strategier de då använder. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter eleverna upplever de fått att lära sig detta samt vilka möjligheter lärarna upplever att de har gett eleverna att lära sig, eftersom vi vill veta orsaker till att använda strategier valdes och vilka samband det kan finnas mellan elevers kunskaper om bråks olika aspekter och deras kunskaper om jämförelser och division med bråk. Studien är förankrad i teoretiska modeller om hur bråk kan förstås, teorier om lärande samt tidigare forskning med liknande frågeställningar. Det tillvägagångssätt som valts är flermetodsforskning som omfattar kvantitativ metod för insamling och analys av en skriftlig diagnos och kvalitativ metod för insamling och tematisk analys av intervjuer med elever och lärare. Resultatet visar att eleverna hade tillräckliga kunskaper totalt sett om bråks aspekter, jämförelser och divisioner men otillräckliga kunskaper om framför allt aspekten bråk som kvot vilket medförde otillräckliga kunskaper om innehållsdivision.

  • 35.
    Brännborn, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Dahlgren, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En förändrad praktik?: om digitalaverktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolans digitalisering är en effekt av teknikens framgång i samhället. Det finns numera utskrivet i läroplanen att skolan ska bidra till att eleverna ges möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna använda sig av tidsenliga verktyg och därmed öka sin digitala kompetens.

    Syftet med det här arbetet är att belysa användningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år. Två klassrum har observerats under tre tillfällen vardera och intervjuer med två pedagoger har utförts. Dessa klassrum och pedagoger har valts ut strategiskt.

    Undersökningen resulterade i att digitala verktyg främst används i svenskundervisningen för att skriva, men även för att komplettera den övriga undervisningen. Genom att arbeta med digitala verktyg i undervisningen upplever lärarna att det är lättare att individualisera och för att eleverna ska få känna känslan av att lyckas.

  • 36.
    Burreau, Sven
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Fotosyntesspel på ett science center: lärande eller bara roligt?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den föreliggande studien diskuteras och undersöks olika aspekter av lärandet som sker på ett science center. I arbetets empiriska del undersöks om elever från skolår 4 till gymnasiets år 3 lär sig något om hur fotosyntesen går till, genom att spela det dataspel som heter Fotosyntesen. Totalt ingick i studien 182 elever, uppdelade på tre åldersklasser. Alla deltagande elever fick svara på en enkät med frågor om fotosyntesen. Hälften av dem fick först spela Fotosyntesen. Resultaten visar att spelet har en signifikant positiv påverkan på elevernas svar på vad som behövs i fotosyntesen. Någon motsvarande effekt av spelet sågs dock inte när det gällde kunskap om fotosyntesens produkter. Dessa resultat gällde för alla åldersklasser. Resultaten förklaras i studien med att kontroll på fotosyntesprodukterna inte poängmässigt gynnar den som spelar spelet, till skillnad från kontroll på ljus och de ämnen som behövs i fotosyntesen. När det gäller djupare förståelse om fotosyntesen visade sig spelets effekt vara åldersberoende. De av de äldre elever som spelat spelet uppvisade bättre djupförståelse än de som inte spelat spelet. Följaktligen lär sig alla som spelar Fotosyntesen mer om processen, och för äldre elever gäller detta även den djupare förståelsen.

  • 37.
    Cederholm, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hellström, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Artkunskap: en studie om en grupp femåringars kunskap om och erfarenhet av olika djur och växter2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter. De växtarter barnen visar intresse för eller känner till är bland annat solros, maskros, smörblomma, ros, blåsippa, vitsippa och näckros. Vad gäller djurarter är barnen intresserade av eller känner till bland annat giraff, älg, häst, rådjur, katt, igelkott, gädda och rödhake. Förskolebarnen berättar om många erfarenheter de har av djur och växter. Barnen har också många frågor som de är nyfikna på, vilket visar att barnen gärna vill veta mer om djur och växter.

  • 38.
    Dillon, Justin
    et al.
    King's College London.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Introduction of Strand 10: science curriculum and educational policy2014Ingår i: E-Book Proceedings of the ESERA 2013 Conference: Science Education Research For Evidence-based Teaching and Coherence in Learning. Part 10 / [ed] C. P. Constantinou, N. Papadouris, A. Hadjigeorgiou, Nicosia, Cyprus: European Science Education Research Association , 2014, s. 1-6Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 39.
    Einarsson, Elisabeth
    Lund University.
    Den nya lärarfortbildningen: med klimatet i fokus2014Ingår i: LMNT-nytt, Riksföreningen för lärarna i matematik, naturvetenskap och teknik, s. 24-25Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Einarsson, Elisabeth
    Lund University.
    Dinosaurier på schemat!2008Ingår i: Bladet, Vol. 08, nr 4Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Einarsson, Elisabeth
    Lund University.
    Dinosaurier på schemat: från förskola till gymnasieskola2011Ingår i: Bi-lagan, nr 3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Einarsson, Elisabeth
    Lund University.
    Geologi för alla: från förskola till gymnasium!2011Ingår i: Geologiskt forum, Vol. 18, nr 71Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Einarsson, Elisabeth
    Lund University.
    Geologi i skolan: en framtida verklighet?2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Einarsson, Elisabeth
    Lund University.
    Geologi i skolan: en samlingspunkt i inlärningen2012Ingår i: Geologiska föreningen, Vol. 19, nr 74, s. 31-31Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Einarsson, Elisabeth
    Lund University.
    Geology in school2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Einarsson, Elisabeth
    Lund University.
    Geology in school: interdisciplinary teaching based on Lgr11 with geology as the theme2014Ingår i: Geology in school: interdisciplinary teaching based on Lgr11 with geology as the theme, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Einarsson, Elisabeth
    Lund University.
    Vilken är din favoritplats på skolgården?2010Ingår i: Bladet, Vol. 10, nr 3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Einarsson, Elisabeth
    et al.
    Lund University.
    Vajda, Vivi
    How improve teachers’ motivation to educate in geology within the Swedish school system2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Einarsson, Elisabeth
    et al.
    Lund University.
    Örbring, David
    Lund University.
    Ämnesdidaktiska hörnet: skolämnet geografi i relation till geologi2016Ingår i: Geografiska notiser, Vol. 74, nr 2, s. 61-63Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Malmö Högskola.
    Ideland, Malin
    Malmö Högskola.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Malmberg, Claes
    Malmö Högskola.
    Ottander, Christina
    Umeå Universitet.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ska man vaccinera sig mot influensa, även om det finns risk för biverkningar? Är strålningen från mobiltelefoner farlig eller inte? Och vad stoppar vi i oss? Kan vi lita på att maten vi köper är bra?

    Även om de flesta grundskoleelever inte kommer att välja en naturvetenskaplig yrkesbana kommer de att möta den här typen av frågor, som kallas för samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Denna bok erbjuder både en teoretisk ram och konkreta exempel på hur man kan jobba med SNI i skolan.

    Elever tycker ofta att frågorna är intressanta, men de fastnar lätt i att diskutera personliga värderingar och det finns en risk att det naturvetenskapliga innehållet och samhällskontexten går förlorad. Läraren behöver därför stödja eleverna i arbetet med att formulera frågor, arbeta källkritiskt, argumentera, planera undersökningar samt värdera resultat och information. Syftet med arbetsmetoderna är att stärka elevernas möjligheter att använda sig av dessa kunskaper i vardagslivet

    Författarna har under tre år bedrivit ett forskningsprojekt om SNI i grundskolan. Erfarenheter och resultat från detta projekt ligger till grund för boken.

1234567 1 - 50 av 367
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf