hkr.sePublications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 68
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abrahamsson, Agneta
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Brobyggare: kulturtolkare mellan invandrare/flyktingar och det svenska samhället: en utvärdering2007Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Augustsson, Janeth
    Jennfors, Lars
    Kristianstads kommun.
    Allaktivitetshuset Näsby: utvärderingsbedömning2006Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Karjalainen, Jennie
    Knutsson, Christina
    Humana basala strategier: flyktingkvinnors hälsa och resurser i utvecklingen av närsjukvård2005Report (Other academic)
  • 4.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Lindskov, Cecilia
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Berg, Agneta
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Darin, Marianne
    Jörnrud, Carina
    Lennartsson, Ingela
    Mattson, Stina
    Sigurdsson, Marie
    Särnblad, Pia
    Tillawi, Ulrica
    Familjehuset Näsby: en utvärdering för utveckling2007Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5. Abrahamsson, Caroline
    et al.
    Eek, Nina
    Jönsson, Marie
    Kristianstad University, Faculty of Health Science, Department of Nursing and Integrated Health Sciences. Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health.
    Beck, Ingela
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Department of Nursing and Integrated Health Sciences. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Forskningsmiljön Man - Health - Society (MHS).
    Att drabbas av sorg i samband med vuxen närståendes död: En allmän litteraturöversikt om anhörigas upplevelser av sorg och vad som förvärrar och lindrar sorgen2021Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sorg är en normal reaktion i samband med närståendes död. Sorg är inteen sjukdom men kan ge besvär som liknar dem som uppkommer vid sjukdom. Om sorgeninte kan hanteras av personen som drabbas av sorg kan den leda till kompliceradsorg och sorgeprocessen förlängs. Sjuksköterskor som arbetar inom vård och omsorgmöter anhöriga som upplever sorg i samband med närstående döende och död ochbehöver ha kunskap och förståelse för hur deras situation kan vara för att kunna geadekvat stöd för anhöriga i sorg.

    Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av sorg i samband med vuxen närståendesdöd.

    Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativstudiedesign. Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna Cinahl Complete, Pub-Med och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån kvalitativa kvalitetskriterieroch analysen av studiernas resultat genomfördes utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter.

    Resultat: Upplevelsen av sorg delas in i två kategorier och tio underkategorier. En känslomässigbelastning och att känna sig vilsen och oviss med underkategorierna Chockoch oförmåga att minnas, Smärta, Ångest och ledsenhet, Skuld och lättnad, Ensamhetoch saknad, Ovisshet samt Vilsenhet. Omgivningens agerande förvärrar och lindrarsorgen med underkategorierna Att mötas av personer som inte förstår, Att få informationsom ger förståelse samt Att få känslomässigt stöd.

    Diskussion: Studiens kvalitet diskuteras utifrån trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet,verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras de trecentrala fynden: upplevelser av skuld, ovisshet och betydelsen av känslomässigt stödvid sorg. Fynden diskuteras i relation till personcentrerad vård och sjuksköterskorsbehov av kunskap för att kunna möta personer i sorg.

    Download full text (pdf)
    Att drabbas av sorg isamband med vuxennärståendes död: En allmän litteraturöversiktom anhörigas upplevelserav sorg och vad somförvärrar och lindrar sorgen
  • 6. Alam, Farzana
    et al.
    Nilsson, Annika
    Petersson, Pia
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Research Environment PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Trygghet och delaktighet: vård- och omsorgspersonalens syn på närståendes behov av stöd vid palliativ vård av äldre2019Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    När äldre inte klarar av att bo hemma längre flyttar de ofta till ett vård-och omsorgs-boende, lever den sista tiden där och är i behov av palliativ vård. Palliativ vård är ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan utifrån individens behov. De som arbetar nära den äldre och den närstående är vård- och omsorgsperso-nalen och det är distriktssköterskan som har det övergripande ansvaret för omvårdna-den. Stöd till den närstående är av största vikt inom den palliativa vården. Syftet med studien var att beskriva vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av att uppmärk-samma och stödja närstående till den äldre på vård- och omsorgsboende utifrån ett palliativt förhållningssätt. Datainsamlingarna gjordes i två omgångar, en fokusgrupp-sintervju 2017 och genomförda diskussionsgrupper 2010, analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och tolkades med hjälp av Dosseys "Theory of integral nur-sing". I resultatet framkom kategorierna att skapa trygghet för den närstående, önskan att göra den närstående delaktig och att få kunskap om palliativ vård. Kategorierna utmynnade i temat: I ett palliativt förhållningssätt stöds närstående genom att de får känna trygghet och delaktighet. Slutsatsen är att vård- och omsorgspersonalens in-tention är att stödja de närstående men behöver arbeta mer i ett partnerskap med de närstående för att de ska känna en helhet och därmed trygghet och delaktighet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Melander, Katarina
    Blomqvist, Kerstin
    Kristianstad University, School of Health and Society. Kristianstad University, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 22013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdo- men. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden. Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utveckas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8. Andersson, Emma
    et al.
    Levin, Ida
    "Jag kan inte tänka på något annat": en empirisk studie om rädsla ur ett livsvärldsperspektiv2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Background: Nursing staff often meet with patients that experience fear. An understanding of human's lived experiences is central in nursing. Attempts to understand phenomena that influence daily life of humans might contribute to a positive interaction between patient and nurse. Purpose: The aim was to describe fear from a life-world perspective. Method: The study was based on 74 narratives about fear, written by nursing students and a qualitative content analysis was used. Results: Situations that led to uncertainty and powerlessness triggered fear. When experiencing fear the usually silent body became “loud”, the body was felt as uncontrollable and the informants were temporally confused and had an altered perception of reality. The fear arouses more and new emotions and wishes to fight and flee. When the fear faded away, the body became silent, the informants perceived the situation unreal and embarrassing and felt that the experience left marks on their bodies and minds. Discussion: What frightens humans is individual as different people direct their consciousness differently. Fear exists in the lived body. It influences and is influenced by the lived time. Attempts to make one‟s own fear consciousness contribute to an ability to recognize and understand other's fear as well. Conclusion: To see and understand other's fear is central in nursing, as well as in other caring services. Since lived experience of fear is central it is important not to be prejudiced about what situations that trigger fear and to

    avoid judging other peoples fear.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9. Andersson, Malin
    et al.
    Tufvesson, Malin
    Barnavårdsutredningar i tid eller otid?2013Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10. Andersson, Martina
    et al.
    Cronvall, Caroline
    Beck, Ingela
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Erfarenhet av att bedöma äldre personers problem i livets slutskede: en fokusgruppsstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv2020Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Andelen äldre personer i Sverige ökar och en del äldre personer drabbas av en eller flera kroniska sjukdomar. Allt fler personer önskar att vårdas hemma vid livets slut och kan då vara i behov av allmän palliativ vård. Vid palliativ vård i livets slutskede är det en eftersträvan att lindra lidande och förbättra livskvaliteten genom att tidigt uppmärksamma och lindra personers fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Äldre personer i livets slutskede har ofta flera komplexa problem som påverkar varandra. För att lindra lidande behöver sjuksköterskor kunna bedöma och tolka olika problem som äldre personer kan uppleva i livets slutskede. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bedöma problem som äldre personer besväras av i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod har använts. Data samlades in med fyra fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog 13 sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård från tre olika kommuner i studien. Data analyserades med Kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema: strävan efter kontinuitet för att lära känna personen genom återkommande hembesök underlättar bedömning av problem som behöver tillgodoses i livets slutskede samt kategorierna; att bygga en relation underlättar bedömningen, att samtala för att erhålla information, att observera kroppsspråket skapar en bild och att ta del av andras iakttagelser som stöd. Resultatet visade att relationen till den äldre var viktig för att bedöma den äldres problem och att sjuksköterskor till stor del förlitade sig på sin kliniska blick vid bedömningen. Vidare framkom att sjuksköterskorna sällan använde sig av skattningsinstrument, vilket de uttryckte en önskan att bli bättre på. Slutsatsen är att en ökad användning av skattningsinstrument skulle kunna förenkla bedömning av problem hos äldre personer som sjuksköterskorna inte sedan tidigare har någon relation till. Detta skulle kunna skapa en känsla av trygghet för sjuksköterskorna och stärka dem i deras professionella roll. Användningen av skattingsinstrument skulle kunna öka kvaliteten på den allmänna palliativa vården som utförs i kommunal hemsjukvård. För att sjuksköterskorna ska få stöd i att öka användningen av skattningsinstrument har organisationen en viktig roll för att skapa rutiner och se till att etablerade arbetsformer utvecklas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11. Andrisan, Loredana
    et al.
    Molin, Klara
    Beck, Ingela
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Department of Nursing and Integrated Health Sciences.
    Att uppmärksamma och tillgodose äldre personers behov utifrån ett palliativt förhållningssätt på vård och omsorgsboende: omvårdnadspersonals perspektiv2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Äldre personer som bor på vård- och omsorgsboende befinner sig i livetsslut och är ofta svårt sjuka. Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att förbättralivskvaliteten för patienter och deras familjer i samband med livshotande sjukdom.Förhållningssättet lämpar sig väl att använda vid vård- och omsorgsboende. Syfte:Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens uppfattningar om vad de gör och kan göra för att uppmärksamma och tillgodose äldres behov på vård- ochomsorgsboende utifrån ett palliativt förhållningssätt. Metod: Sju fokusgruppdiskussioner som representerades av omvårdnadspersonal på fyra olika vård- och omsorgsboende genomfördes, sex fokusgruppdiskussioner genomfördes 2010 och en 2017. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat:Genom analysen framträdde ett övergripande tema Att möta den äldre utifrån dennes tankar, känslor och värderingar och tre huvudkategorier Att lära känna den äldre, Att sörja för den äldres angelägenheter och Att den äldre ges valmöjligheter. Slutsats: Föratt kunna tillgodose äldre personers behov utifrån ett palliativt förhållningssätt behöver omvårdnadspersonal möta den äldre personen utifrån dennes tankar, känslor och värderingar vilket kräver resurser i form av tid men också handledning i att samtala omexistentiella frågor.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Berg, Agneta
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Rask, Marie
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Patienternas syn på individualiserad vård på en ortopedisk klinik2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhället ställer ökade krav på uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet. Individualiserad vård anges som något av det mest centrala i vården och omvårdnaden av patienten (ICN, 2006) och betonas i olika policy- och kvalitetsdokument både nationellt och internationellt (Nilsson, 2005, OECD, 2004). I närsjukvårdsprofileringen och utvecklingen som redovisats för Nordöstra Skåne betonas att vården skall utgå från patientens behov (Region Skåne, 2003) och innefatta utveckling av nya vård- och behandlingsformer där patienten och närstående står i fokus. Behovet av vård och omvårdnad och dess utförande varierar då en patient blir inlagd på sjukhus och det är viktigt att beakta att patienten och dennes närstående kan känna sig sårbara och utsatta (Hälso- och Sjukvårdsrapporten från 2001). Utvärderingar som belyser ett helhetsperspektiv på vårdtagarna är viktiga och måste innehålla både medicinska- och omvårdnadsdata. I föreliggande rapport är det det omvårdnadsperspektivet som står i centrum.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13. Bergström, Ann-Marie
    et al.
    Blomqvist, Kerstin
    Kristianstad University, School of Health and Society. Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health.
    Äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen"2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre personer ökar i det svenska samhället. Med stigande ålder ökar risken för olika sjukdomar och besvär. För att kunna tillgodose en trygg och god vård till denna patientkategori krävs samordnade och välplanerade insatser. Distriktsnämnden för Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt har beslutat att äldrevårdsteam ska tillskapas för att kunna erbjuda hembesök till äldre vid akuta/halvakuta sjukvårdsbehov. Syftet med detta arbete var att beskriva processen hur projektet äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen" initierades, planerades och startades upp samt som en del i utvärderingen av projektet undersöka vad olika berörda intressenter ansåg var nyttan med äldrevårdsteam utifrån sitt perspektiv. Metoden som användes var intervjuer med yrkesverksamma och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna framkom att äldrevårdsteamet kan vara en resurs och ett stöd vid bedömning samt utgöra en möjlighet för förbättrad samverkan och delaktighet kring patienten. Genomgående bedömde informanterna att det innebär en stor nytta för den äldre personen att kunna få vård i hemmet och slippa åka iväg till sjukhuset eller vårdcentralen. I några intervjuer betonades värdet av att svårt sjuka och döende människor bereds möjlighet att få vara kvar i sitt hem. Det är av största betydelse att utvärdera projekt på olika sätt och en viktig del är att ta reda på vilken nytta äldrevårdsteamet innebär för den enskilde patienten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Bing, Vibeke
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Sociala insatser på en familjecentral - en utvärdering2011Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15. Björck, Maria
    et al.
    Nilsson, Ingela
    Beck, Ingela
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Sjuksköterskans stöd till hemtjänstpersonal i samband med vård i livets slutskede: ur ett sjuksköterskeperspektiv2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Äldre personer i ordinärt boende som befinner sig i livets slut har behov av palliativvård för att ges förutsättningar att leva med värdighet och välbefinnande. Hemtjänstpersonal är undersköterskor och vårdbiträde som till stora delar utförden praktiska omvårdanden vid vård i livets slut till äldre personer i ordinärt boende. Sjuksköterskan är ytterst ansvarig för att den äldre får den vård som behövs och har därmed också ett ansvar att ge personalen det stöd som behövs för god palliativvård. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vara ett stöd till hemtjänstpersonal i samband med allmän palliativ vård till äldre personer i livets slutskede. Datainsamlingen bestod av 19 individuella intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom kategorierna; Indirekt stöd och Direkt stöd. Det indirekta stödet handlade om att vara tillgänglig, att samverka med andra professioner och organisationer samt att kommunicera och bekräfta hemtjänstpersonalen. Det direkta stödet handlade om att vara delaktig i det direkta patientarbetet och att ”ta” svåra samtal med närstående. Det framkom att sjuksköterskan alltid upplever sig tillgänglig via telefon för hemtjänstpersonalen i samband med vård i livets slutskede. Något regelbundet strukturerat direkt eller indirekt stöd verkar inte till att förekomma i någon större utsträckning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Blomqvist, Kerstin
    Kristianstad University, School of Health and Society. Kristianstad University, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Helhetssyn – att binda samman, avgränsa och leda2010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17. Brandt, Maria
    et al.
    Larsson, Anne-Lie
    Beck, Ingela
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health.
    Sjuksköterskors upplevelse av vad som främjar ett gott etiskt klimat inom hälso- och sjukvård av äldre2014Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 18. Cato Jurlander, Ingegerd
    et al.
    Edfors, Ellinor
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-Karin
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Betydelsen av en förändrad utemiljö vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Demens är ett syndrom med kognitiv svikt som leder till svårigheter att klara det dagliga livet, vilket medför att omgivningen och miljön måste vara anpassad efter personens behov. Tidigare forskning har visat att utevistelse i en anpassad trädgård som skapar trygghet, är orienterbar, stimulerar till aktiviteter och gemenskap samt erbjuder avskildhet och skyddar mot intryck som kan skapa oro kan leda till ett ökat välbefinnande för personer med demenssjukdom. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av en förändrad utemiljö vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studien har en case study design med mixed metod approach med tyngpunkt på kvalitativansats. Studiens resultat visar att den förändrade utemiljön stödjer de boendes välbefinnande, inbjuder till aktivitet, gemenskap och avskildhet samt väcker minnen.Trädgården väcker förväntningar hos de boende men ställer krav på personalen och användningen styrs av personalens tid och kunskap. En förändrad utemiljö med större möjligheter till en stimulerande utevistelse visar sig skapa ett ökat välbefinnande förboende, närstående och personal

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19. Delfin, Linda
    et al.
    Peterson, Pia
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Research Environment PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Department of Nursing and Integrated Health Sciences.
    Ett frågeformulärs användbarhet som stöd mellan  besökspersonen och senioren vid ett förebyggande hembesök: en kvalitativ pilotstudie2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan är samordnare för flera projekt varavett är Preventiva Hembesök till Seniorer (Pre-H). Syftet med Pre-H programmet är attutveckla en gemensam modell för preventiva hembesök samt implementera och utvärderaden. Fokus ligger på utveckling av besökstjänsten, organisationen och av ettdigitalt stöd (digitalt bedömnings-, rådgivnings- och beslutsstöd). Grunden i det digitalastödet är en enkät uppbyggd med signalfrågor och följdfrågor. Det framtagna frågeformulärethar under 2016 genomgått en första remissgenomgång och är redo atttestas på seniorer för att ytterligare förbättringar ska möjliggöras innan den används ipraktiken. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka seniorers uppfattningar omett frågeformulärs användbarhet som stöd för samtalet mellan besökare och seniorvid preventiva hembesök. Studien hade en kvalitativ induktiv ansats. Tio personer intervjuadesgenom ”fiktiva” hembesök. Seniorernas uppfattning om frågeformuläretsanvändbarhet som stöd i samtalet resulterade i tre kategorier och tolv subkategorier.Under kategorin ”Seniorens uppfattning om frågorna i frågeformuläret” erhölls tresubkategorier: Tydlighet och otydlighet, Relevans och Känsliga ämnen. Under kategorin”Seniorernas uppfattning av frågeformuläret uppbyggnad” erhölls två subkategorier:Struktur, Omfattning. Under kategorin ”Seniorernas uppfattning om utvecklingav frågeformuläret och besöket” erhölls sex subkategorier: Besökspersonen, Säkerhetoch hjälpmedel, Kost och motion, Undersökningar, Läkemedel samt Besökets avslutoch uppföljning. En enkät som stöd och struktur vid samtalet är av godo om frågornabegränsas och strukturen är tydlig. Av stor vikt är även att senioren ges återkopplinggenom konkreta förslag på åtgärder som senioren själv vill/kan vidta. Information iform av broschyrer kan med fördel lämnas till senioren som efter besöket kan ta delav texten i lugn och ro. Några områden kan utvecklas mer för att öka besökets värdetill exempel information kring läkemedel och äldre. För att hembesöket skall upplevasmeningsfullt för senioren ställs stora krav på besökspersonens kompetens.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20. Duran, Maria
    Välkommen till den Europeiska Unionen: En litteraturstudie om ensamkommande barn i EU2013Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Dychawy-Rosner, Irena
    Kristianstad University College, Department of Health Sciences.
    Samtal om närsjukvården i Bromölla2007Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Edfors, Ellinor
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Health Science, Research Environment PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Department of Nursing and Integrated Health Sciences. Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health.
    Nobis, Regina
    Högskolan Väst.
    Partnerskap i samverkan: Utveckling av ett specialistsjuksköterskeprogram med inriktning vård av äldre i samverkan mellan sex lärosäten2021Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antal äldre sköra personer med komplexa vårdbehov ökar. Kartläggningar visar att det finns brist på rätt kompetens inom vård och omsorg för att möta det specifika behov som denna grupp kräver. Framför allt finns ett ökat behov av specialistsjuksköterskor med specifik utbildning inom vård äldre. Trots att det sedan 1993 finns möjlighet att erbjuda denna specialistutbildning har endast ett mindre antal sjuksköterskor specialiserat sig inom området. För att möta det ökade behovet av specialistsjuksköterskor och skapa möjligheter för sjuksköterskor till nätbaserad utbildning startade sex lärosäten i södra Sverige 2008 en samverkan kring att utveckla ett gemensamt nätbaserat specialistsjuksköterskeprogram med inriktning vård av äldre.

    Syfte: Syftet var att beskriva utvecklingen av ett specialistsjuksköterskeprogram med inriktning vård av äldre i samverkan mellan sex lärosäten.

    Metod: Fokusgruppsintervjuer som analyserades kvalitativt genom en konventionell innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon.

    Resultat: Analysen visade att de hinder och svårigheter som befarades i inledningen av samverkan kunde överbryggas genom ett målmedvetet och engagerat arbete. Resultatet presenteras under fyra kategorier: Mångfald av kompetenser, Organisatoriska utmaningar, Stärkande organisatoriska strukturer, Från frustration till konstruktiv kreativitet och Ett gynnsamt samarbetsklimat.

    Diskussion: Studien visar att de sex lärosätenas utveckling av ett specialistsjuksköterskeprogram med inriktning vård av äldre resulterade i ett framgångsrikt partnerskap som möjliggjorde att det första utbildningsprogrammet i samverkan startade 2010. Avgörande för att uppnå ett partnerskap är att det finns en drivkraft bland deltagarna och ett samarbetsklimat som främjar utvecklingen av en värdegemenskap så att samsyn kan nås kring gemensamma mål och syften. Vidare krävs en väl utvecklad gemensam organisation och ett tydligt koordinatorskap som ger strukturer och stöd i utvecklingen till att nå och upprätthålla ett framgångsrikt partnerskap i samverkan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 23. Edvardsson, Ewa
    et al.
    Johansson, Carolin
    Clausson, Eva
    Kristianstad University, Faculty of Health Science, Research Environment Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Department of Nursing and Integrated Health Sciences.
    En skyldighet men inte en självklarhet: barnhälsovårdssjuksköterskanserfarenhet av att överväga anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kunskapen om att vissa barn far illa finns och Barnhälsovårdssjuksköterskan har en skyldighet att anmäla vid oro eller vetskap om detta. Barn kan fara illa genomföräldrars bristande omsorg, och/eller genom fysiska och psykiska kränkningar. Detta kan ge upphov till livslångt lidande. BHVsjuksköterskans roll är att identifiera och uppmärksammabarn som riskerar att eller far illa, för att dessa barn ska få den hjälp dehar rätt till av socialtjänsten. Syftet med studien var att undersöka BHVsjuksköterskan serfarenhet av att överväga anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Metod: Tio BHVsjuksköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data. Resultat: Studien resulterade i ett övergripandetema, tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Det övergripande tematblev "En skyldighet men inte en självklarhet", huvudkategorierna är, Perspektiv utifrånyrkesrollen, Perspektiv utifrån personliga erfarenheter och Mötet med barn och föräldrar. Slutsats: Samtliga BHVsjuksköterskor ansåg att det inte alltid var lätt att se vilka barn som for illa. De upplevde det tråkigt och sorgligt att behöva göra en anmälan. De satte alltid barnet främst och menade att det inte kunde bli sämre för barnet om en anmälan gjordes. En återkommande beskrivning hos samtliga BHVsjuksköterskor som medverkade i intervjun var att de fick en känsla av att något inte stämde.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 24. Ek, Ann-Marie
    et al.
    Lindell, Lisbeth
    Nilsson, Marie
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Formativ utvärdering av Projekt neuropsykiatri i närsjukvård, Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt: tentativa resultat2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med utvärderingen har varit att beskriva hur Projekt neuropsykiatri i närsjukvård har genomförts under dess första två år. I arbetet med utvärderingen har speciellt fokus lagts på en del av projektet; endagarsutbildningarna. Hur har dessa upplevts av deltagarna? Har de fått de önskade effekterna? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Projektets andra delar har mer indirekt berörts i utvärderingen.

    Som grund för insamling av data har observationer i samband med endagarsutbildningarna använts, liksom kursutvärderingar och informella samtal med såväl kursdeltagare som personal från Minnesmottagningen. Dessutom har strukturerade intervjuer genomförts med tre sjuksköterskor.

    Nyckelinformanter är personalen på Minnesmottagningen, distriktsläkare, sjuksköterskor samt biståndshandläggare. Dessa upplever utbildningarna som positiva och lärorika och att de kan leda till en ökad kunskap om demens. Samverkan mellan kommun och Region Skåne upplevs ha ökat till följd av utbildningarna. En ursprunglig förhoppning fanns att utbildningarna skulle leda till att kunskapen sprids vidare ut i organisationerna. Resultatet av utvärderingen tyder emellertid på att detta inte har skett, åtminstone inte i den utsträckningen som önskats av Minnesmottagningens personal. En orsak till den begränsade kunskapsspridningen kan vara att utbildningsdeltagarna ej har någon pedagogisk grund att stå på. En annan faktor som kan ha verkat hindrande för kunskapsspridningen är att det inom huvudmannaorganisationerna saknas en gemensam värdegrund för synen på demens.

    De tentativa resultaten av utvärderingen tyder på att projektet i stort har fått en rad positiva följder för vårdpersonalen. Förutom en ökad samverkan mellan kommun och Region Skåne har samverkan med olika enheter inom Centralsjukhuset Kristianstad ökat, liksom med Neuropsykiatriska kliniken i Malmö. I studien framkommer att personal från såväl hälso- och sjukvården som från den kommunala omsorgen vet att de med förtroende kan vända sig till Minnesmottagningen, något som visar sig ha lett till en ökad trygghet. Projektet har även fått till följd att antalet diagnoser samt användningen av bromsmediciner har ökat.

    Utvärderingen identifierar ett antal möjliga hinder för en god demensvård, bland annat vårdens hierarkiska struktur, bristen på gemensamt förhållningssätt gentemot demenssjuka samt att tilliten till experterna på Minnesmottagningen riskerar att öka deras arbetsbörda i stället för den önskade motsatta utvecklingen.

    Denna utvärdering har fokuserat på hur vårdpersonalen upplever projektets verksamhet. I en eventuell fortsatt utvärdering av verksamheten föreslås att fokus läggs på hur kunskap och erfarenheter sprids i verksamheterna samt hur projektet påverkar patienterna och deras anhöriga. 

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25. Eriksson, Johanna
    et al.
    Strömblad, Annika
    Andersson, Magdalena
    Beck, Ingela
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Närståendes upplevelser på ett vård- och omsorgsboende: en kvalitativ intervjustudie2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det blir allt fler äldre personer i samhället idag eftersom vi lever längre. Ett större antaläldre personer kan innebära att fler närstående blir involverade i den äldre personenslivssituation och vård. Den personcentrerade omvårdnadsmodellen visar att närståendeär en viktig resurs för den äldre och för den äldres välbefinnande. Idag ska närståendekunna vara ett naturligt inslag i vården av den äldre personen. Sedan år 2009när nya bestämmelsen i Socialtjänstlagen kom, har vården ett ansvar att ge närståendestöd och vägledning. Detta leder till att en dialog mellan vårdpersonal och närståendeär betydande för att främja den äldres hälsa, men också för att främja närståendes delaktighetoch välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelserav att ha en äldre person vid ett vård- och omsorgsboende. Studien har en kvalitativstudiedesign. Tre fokusgruppsintervjuer och två enskilda intervjuer genomfördesmed sammanlagt 26 närstående till en äldre person på ett vård- och omsorgsboende.Intervjuerna analyserades med en konventionell innehållsanalys. Ett gott bemötandeoch en öppen kommunikation med vårdpersonalen gjorde att de närstående kände sigvälkomna och sedda som en viktig del i vården. Närstående upplevde trygghet då desjälva och den äldre personen kände sig hemmastadda på vård- och omsorgsboendet.Slutsats: Personalen har en betydelsefull roll för närståendes välbefinnande och delaktigheti vården på ett vård- och omsorgsboende.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 26. Forsén, Lotta
    et al.
    Janlöv, Ann-Christin
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health.
    De äldstas erfarenhet av att leva i närsamhället: en fokusgruppsstudie i Kristianstad kommun2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En stor och snabb ökning av en äldre befolkning ses i nästan hela världen vilket utmanarsamhällen att anpassa sig och planera i syfte att maximera deras hälsa och funktionsförmåga.Ett åldersvänligt samhälle har stödjande miljöer och kultur av delaktighet med möjlighetatt fullt ut delta i samhället. Syftet med denna studie är att studera upplevelsen avKristianstads kommuns äldre invånare över 75 år ur hälso- och aktivitet perspektiv. Studienanvänder empiriska data som samlats in från två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt14 informanter och kvalitativ induktiv innehållsanalys. Seniorerna beskrev oberoendeoch självständighet, samt social delaktighet och känslan av att vara till nytta både för sigsjälv och samhället som helhet som viktiga faktorer i åldrandet och hälsa. Självständigtboende med tillgång till service, samhällsresurser och infrastruktur ger möjlighet att behållaoberoendet. Rikligt med aktiviteter och umgänge samt känslan av trygghet var centralt försocial delaktighet. För att behålla känslan av att vara till nytta och en resurs beskrev informanternavikten av att delta i och påverka sina levnadsvillkor. Sammanfattningsvis ger denväxande äldre befolkningen tydliga signaler om att arbeta för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandeåtgärder skapar möjlighet till friskt och aktivt åldrande. Analysresultatetska ingå i Kristianstad kommun WHO Age-friendly cities projekt vars syfte är att göra enförvaltningsövergripande plan med fokus på framtiden för ett aktivt och hälsosamt åldrandesamt även med förhoppning om att denna rapport kan bidra till diskussion i kommuner ochlandsting om utmaningar och möjligheter till förbättringar av de äldstas livsvillkor och hälsa.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 27. Fridh, Marielle
    et al.
    Joffré, Angelica
    Norén Jonasson, Johanna
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Kristianstad University, School of Health and Society. Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health.
    Kurator på akuten?: personalens syn på behovet av en kurator på akutmottagningen2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården där de medicinska behoven vanligen har högst prioritet. Samtidigt inrymmer dessa situationer även praktiska, sociala, emotionella och existentiella aspekter som inte bara rör personen som är akut sjuk utan också deras anhöriga och personalen. Patient och anhöriga kan komma i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Även personalen kan hamna i svåra situationer då de måste tackla svåra händelser som inte alltid bearbetas. På vissa akutmottagningar används en kurator som har till uppgift att stödja patienter, anhöriga och personal.

    Syfte: Syftet med den aktuella studien var att undersöka vårdpersonalens syn på behovet av en kurator på en akutmottagning.

    Metod: En intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i tre fokusgrupper. Materialet analy- serades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Personalen uttryckte att det fanns behov av en kurator inom fyra skilda områden: Som stöd och resurs för anhöriga och patienter i kris; Som stöd och resurs för personalen i anslutning till krävandesituationer; Som ansvarig för debriefing samt Som ansvarig för att utbilda personal i samtalsmetodik ochkrishantering. Vikten av att kuratorn är känd av personalen och känner akutmottagningens verksamhet påtalades genomgående i intervjuerna.

    Diskussion: I verksamheten på en akutmottagning finns behov av att ge stöd inte bara till patienter och anhöriga utan också till personalgruppen som ska tackla svåra och krävande situationer i sitt arbete. Om inte ett sådant stöd finns är risken stor att omvårdnaden blir uppgiftsinriktad istället för omsorgsinriktad och att personalens hälsa i förlängningen påverkar negativt. En kurator med koppling till akutmottagningen skulle kunna fylla en sådan funktion.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28. Fält, Isabel
    et al.
    Jangenmo, Marcus
    Bringsén, Åsa
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, Faculty of Health Science, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    "När jag har haft PULS-pass så spinger jag till klassrummet och känner att jag är jätteglad": En kvalitativ studie om skolbarns beskrivningar av självupplevt välbefinnande och fysisk aktiviitet i skolmiljö2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hälsoutvecklingen bland skolbarn i Sverige vittnar om att psykosomatiska besvär ökaroch att barnens självskattade hälsa minskar med stigande ålder. Samtidigt minskarockså andelen barn som uppnår tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet, medan stillasittandeistället ökar. Interventioner för mer fysisk aktivitet i skolan är ett sätt problematikenskulle kunna bemötas med. Fysisk aktivitet fungerar som en skyddsfaktor motflera livsstilsrelaterade sjukdomar och mer fysisk aktivitet i skolan har bland annatvisats leda till förbättrade kognitiva förmågor och ökat välbefinnande. Syftet med studienvar att undersöka barns beskrivningar av välbefinnande i relation till deltagandei PULS-projektet på Degebergaskolan, en intervention för mer fysisk aktivitet i skolan.Via fokusgruppsintervjuer med elever som deltog i PULS-projektet erhölls studiensempiri, från vilken vidare induktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatenfrån studien påvisade att det viktigaste för erhållandet av subjektivt välbefinnandevar att ha roligt och att känna glädje. Vidare visade resultaten att deltagarna erhöllökat subjektivt välbefinnande från sitt deltagande i PULS-projektet och att utövandetav fysisk aktivitet hade en betydande roll för välbefinnande, både i skolan och påfritiden. Detta är viktiga fynd då hälsointerventioner för mer fysisk aktivitet i skolanmedför möjligheter att motverka den negativa hälsoutveckling som förekommer blandskolbarn i Sverige. Djupare förståelse för hur barn själva definierar välbefinnande ochvilken inverkan interventioner som PULS-projektet har för deras subjektiva välbefinnandebidrar till att det skapas underlag för att också möta barnens självupplevda behovoch därmed utveckla och förbättra utformandet av lika interventioner ytterligare.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Jakobsson, Liselotte
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan Cancerreahbiliteringsmottagningen och Försäkringskassan i Kristianstad2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Cancerrehabilitering ska vara en integrerad del av svensk cancervård och alla patienter med cancer och deras närstående ska få möjlighet till rehabiliteringsinsatser utifrån sina individuella behov. Försäkringskassans uppdrag är att besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen. För att förbättra bemötandet av sjukskrivna personer med cancer, utsågs två handläggare på Försäkringskassan att inrikta sig på sjukskrivna personer med cancer. Dessa två handläggare fick extra utbildning i ämnet, och ett samarbete inleddes mellan Försäkringskassan och cancerrehabiliteringsmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad. Det övergripandesyftet med studien var att undersöka patienters och medarbetares erfarenheter och upplevelser av Försäkringskassans och Cancerrehabiliteringsmottagningens insatser. Utvärderingens form har teoretiskt inspirerats av metoder som beskriver vikten av att forskningspersoner görs delaktiga i forskning och utvärdering och därmed bidrar till kunskapsutveckling. Datainsamlingen bestod av enkäter och fokusgruppsintervjuer och både kvantitativa och kvalitativa analyser har använts. Slutsatsen är att patienterna är övervägande nöjda med bemötandet från såväl handläggarna på Försäkringskassan och på Cancerrehabiliteringsmottagningen, men att mer insatser krävs för att nå alla patienter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 30. Hantoft, Jennie
    et al.
    Larsson, Linda
    Beck, Ingela
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Omvårdnadspersonals upplevelser av att möta döende äldre personer inom hemvården: en kvalitativ intervjustudie2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Äldre personers omvårdnadsbehov blir alltmer komplexa och majoriteten av de äldreönskar att få vård i hemmet den sista tiden i livet och att få lov att dö hemma. Vård aväldre personer med komplexa omvårdnadsbehov och vård i livets slut ställer särskildakrav på omvårdnadspersonal. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalsupplevelser av att möta döende äldre personer inom hemvården. En kvalitativintervjustudie med induktiv ansats har använts för insamling av data. Tio semistruktureradeintervjuer genomfördes i en kommun i nordöstra Skåne som inkluderadehemvårdsområden både på landsbygd och i stadskärna. Resultatet består av följandekategorier: Att vara betydelsefull, Att känna sig otillräcklig, Att känna olust, Att kännalättnad och Att känna sorg och saknad. Omvårdnadspersonal behöver adekvat stödbåde från sjuksköterskan och från det tvärprofessionella teamet samt från organisationoch ledning. För att personalen ska kunna tillgodose döende äldres behov krävsresurser såsom stöd, handledning och ökat kunskapsstöd. Detta behövs för att personalenska kunna utföra god vård men även kunna bearbeta känslor för att utveckla ettempatiskt förhållningssätt när de möter döende äldre personen i hemmet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 31. Hultén, Maria
    et al.
    Larsson, Theresa
    Minnenas trädgård: ett underlag för utvärdering av utemiljön vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alla individer mår bra av regelbunden utevistelse, trots detta har personer med demenssjukdom som bor på särskilda boenden inte alltid den möjligheten. Om personen med demenssjukdom får leva i en stimulerande miljö kan det bidra till att personens funktioner bibehålls. Syfte Att skapa ett underlag för utvärdering av en ny utemiljö vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom. Metod Datainsamlingen vid aktionsforskningsprojektet skedde genom fokusgruppsamtal med personal på boendet och deltagare i projektet, totalt fem informanter. Resultat Informanternas tankar och erfarenheter analyserades och delades in i tre huvudkategorier för att beskriva projektet – utformning, hinder och mål. Utvärderingsbedömning en organisatorisk struktur är en förutsättning för projektets genomförbarhet och behöver utvecklas för att projektet ska kunna utvärderas. Utvärderingsplan visar på olika utvärderingspunkter och möjliga tidpunkter när datainsamling är lämplig.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32. IIiev, Nuray
    et al.
    Börjesson, Malin
    Behm, Lina
    Kristianstad University, Faculty of Health Science, Department of Nursing and Integrated Health Sciences. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Forskningsmiljön Man - Health - Society (MHS).
    Hälsa och levnadsvanor bland äldre personer (77+) i Skåne: En tvärsnittsstudie2021Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den åldrande befolkningen och den förväntade livslängden ökar såväl i Sverigesom i resten av världen och kraven på välfärdssystemet ökar. Forskning visar attdet är möjligt att förebygga sjukdom genom att påverka ogynnsamma levnadsvanoroch att främja goda levnadsvanor skapar förutsättningar och möjligheter att åldrasmed hälsa. Således är därför satsningar på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandearbete angeläget för att minska samhällets kostnader men även för att äldre ska bibehållasin hälsa och förmåga till egenvård.

    Syfte: Att kartlägga oberoende äldre personers (77+) hälsa och levnadsvanor samtstudera skillnader utifrån ålder, kön och demografiskt läge.

    Metod: En icke-experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som baseras på ett urval av 876 oberoende äldre, oberoende av vård och omsorg och som var hemmaboendei ordinärt boende i någon av de sju nordöstra kommunerna i Skåne, södra Sverige.

    Resultat: Oberoende äldre skattade sin hälsa som god (76,3%) och deltagarna som var81 år och äldre skattade sin hälsa signifikant högre än de som var yngre. En signifikant skillnad har kartlagts gällande alkoholkonsumtion utifrån ålder och kön samt tobakgällande ålder.

    Slutsats: Kartläggningen av oberoende äldres hälsa och levnadsvanor utifrån ålder, kön och demografiskt läge visade uppmuntrande resultat. Hälsan och levnadsvanor under åldrandet kan påverkas av flera faktorer. Med utgångspunkt från resultatet ärdet viktigt att distriktssköterskan samtalar och stödjer äldre till hälsosamma levnadsvanor.Fortsatt forskning förespråkas för att främja ett hälsosamt åldrande hos oberoende äldre personer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 33. Johansson, Maria
    et al.
    Janlöv, Ann-Christin
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, School of Health and Society.
    Maria Skåne Nordost: ett samverkansprojekt med syfte att förebygga missbruk och drogberoende bland ungdomar2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Samverkan mellan socialtjänst och hälso-och sjukvård har betydelse för tidig upptäckt av riskbruk, missbruk och beroende av droger hos ungdomar och unga vuxna. I avsaknad av samverkan för stöd och behandling av denna målgrupp startade de båda huvudmännen en gemensam öppenvårdsmottagning i Nordöstra Skåne. Syfte Syftet var att beskriva erfarenheter av samverkansprojektet Maria Skåne Nordost som vänder sig till ungdomar och unga vuxna med drogrelaterade problem. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med tio individuella intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vid analysen identifierades fyra teman: Förväntningar inom teamet, Svårigheter i samverkan- och samarbetsprocessen, Möjligheter i samverkan- och samarbetsprocessen och Framtida planer för samverkan- och samarbete. Åtta subteman identifierades: att ha förväntningar på varandra i teamet, att ha förväntningar om att göra skillnad, att ha svårigheter med huvudmännens samverkan, att ha svårigheter med samarbetet, att se samarbete och personlig utveckling, att samverkan medförde åtskilliga sökanden till mottagningen, att samverka och samarbeta med andra organisationer, att samarbeta med nätverk med familjen i fokus. Slutsats: Samverkan är svårt när två stora organisationer ska samverka. En gemensam policy hade varit önskvärd för att samverkan mellan organisationerna ska fungera smidigare. Det finns behov av vidare vetenskapliga studier för att utvärdera redan befintliga samverkansprojekt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 34. Johansson, Maria
    et al.
    Martinsson, Lena
    Larsson, Lena
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, School of Health and Society.
    Lära sig leva med demenssjukdom2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Upplevelse av att inte känna sig ensam i situationen och att få dela med sig av sina erfarenheter till andra. Kursen som helhet ökade de närståendes känsla av trygghet och minskade deras upplevelse av stress och oro. Syfte: Syftet var att utvärdera hur närstående uppfattade kursen "Lära sig leva med demenssjukdom". Kursen avsåg att ge stöd i relationen mellan personen med demenssjukdom och den närstående. Metod: Utvärderingen genomfördes som deltagarbaserad aktionsforskning med fokusgruppssamtal. Deltagarna var närstående till personer med demenssjukdom. Resultat: Närstående upplevde en känsla av trygghet genom att få utbildning och information om demenssjukdomen. Att prata med andra i liknande situation och att känna igen sig gav dem en känsla av samhörighet.Diskussion: Upplevelse av att inte känna sig ensam i situationen och att få dela med sig av sina erfarenheter till andra. Kursen som helhet ökade de närståendes känsla av trygghet och minskade deras upplevelse av stress och oro.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35. Jönsson, Cecilia
    et al.
    Jönsson, Marie
    Hur kan vi på bästa sätt klara av vår nya vardag tillsammans?: ett underlag för utvärdering av ett projekt som syftar till att stödja relationen mellan personer med demens och deras närstående2009Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Lamminsaari, Tero
    et al.
    Osby kommun.
    Peterson, Pia
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Uppsökande verksamhet i Osby kommun: Äldre personers perspektiv2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser och erfarenheter av uppsökandeverksamhet i Osby kommun. Förebyggande hälsoinsatser för äldre bedrivs iSverige med olika benämningar. I Osby kommun bedrivs de med benämning uppsökandeverksamhet. Uppsökande verksamhet med förebyggande insatser och råd kanstärka äldres egenvård och skjuta upp funktionsnedsättning samt förbättra den äldrepersonens välbefinnande och livskvalitet. Ur samhällsekonomiskt perspektiv kan uppsökandeverksamhet också minska kostnader för vård och omsorg på sikt.Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning med öppna frågor. Studien genomfördesunder juni- november år 2015 och tio äldre personer intervjuades. Av dessa var detfem kvinnor och fem män. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmanskvalitativa innehållsanalys.I resultatet framkom två kategorier och sju subkategorier. Essenserna som hittadesfrån intervjuerna var: förväntningar, tillit i mötet, attityder till förändring, information,utförarens kompetens och personlighet, vikten av relation och kreativitet. Resultatetvisar tydligt att äldre upplever arbetet med uppsökande verksamhet värdefullt och villse detta arbete fortsätta.Denna studie ger utan tvekan stöd att utföra uppsökande verksamhet och uppsökandeverksamhet kan ses som en redskap för de äldre att skapa bra förutsättningar att bevarahälsan och ger möjlighet till ett aktivt och självständigt liv.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 37. Larsson, Emma
    et al.
    Abrahamsson, Agneta
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Sova ute aktivitet: en utvärderingsbedömning2005Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38. Larsson, Jane
    et al.
    Wernram, Emma
    Andra vägar för att tillgodose barnets behov: en kvalitativ studie om kommuner som använder andra arbetsvertyg eller modeller än BBIC2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    BBIC (Barns Behov I Centrum) är ett arbetsverktyg för utredning, dokumentation och uppföljning inom barnavårdsutredningar. Vi ville göra en studie angående BBIC och när vi fick reda på att endast fem utav Sveriges 290 kommuner inte hade implementerat verktyget ville vi undersöka varför. Vi ville studera orsakerna till varför det inte är implementerat och vad de använder sig av för verktyg istället. Vi genomförde två telefonintervjuer och upptäckte att de flesta av våra intervjupersoner är tveksamma till verktyget och hur man använder det i utredningar. Eftersom tre utav de fem kommunerna ligger i Dalarna valde vi att göra telefonintervjuer, även med de som ligger i Skåne. Vi valde detta eftersom vi ville att informanterna skulle kunna svara på frågorna under samma förutsättningar. I vårt resultat fann vi att bristen på pengar och resurser är en av anledningarna till att kommunerna ännu inte implementerat BBIC.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Larsson, Lena
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Blomqvist, Kerstin
    Kristianstad University, School of Health and Society. Kristianstad University, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Har han det bra så har jag det bra: ett aktionsforskningsprojekt där ett närståendestöd planerades i samarbete med närstående till yngre personer med demenssjukdom2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Introduktion och rapportens uppläggning

    Det finns ett fåtal studier som har undersökt situationen för närstående till yngre personer med demenssjukdom. Dessa studier talar för att närstående som lever tillsammans med en person med demenssjukdom kommer att belastas allt tyngre och de kommer att behöva individuellt anpassat stöd för att orka med sin situation eftersom varje närståendevårdares situation är unik (Luscombe, Brodaty & Freeth, 1998, Jubb, Pollard & Chaston, 2003, Armstrong, 2003). Om närstående ska orka leva tillsammans med en partner som är demenssjuk behöver de erbjudas ett stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. I Hälso- och sjukvårdprogrammet för Region Skåne betonas vikten av att lyfta fram yngre personer med demenssjukdom och deras närståendes situation ur ett regionperspektiv (Hälso- och sjukvårdsprogram, region Skåne, 2005). En studie där närstående själva får delta i att utforska hur ett närståendestöd bör utformas kan ge värdefull kunskap som kan bilda en bas för regionens planering av olika stödjande insatser. Syftet med denna studie var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd.

    Bakgrund till projektet

    Att få en demenssjukdom och att vara närstående till en person som utvecklar en demenssjukdom är en ny situation för alla inblandade. Vi vet ganska lite om hur närstående till yngre personer med en demenssjukdom upplever sin situation. För att undvika att bördan blir för stor för de närstående behövs olika samhälleliga insatser. För att öka kunskapen kring närståendes situation genomfördes fokusgruppsintervjuer med närstående till yngre personer som drabbats av demenssjukdom.

    Studiens genomförande och etiska överväganden

    Studien pågick mellan januari-april 2008 och genomfördes som ett deltagarbaserat aktionsforskningsprojekt där närstående till yngre personer med demens tillsammans med forskare samtalade om vilka problem närstående har att tackla samt gav förslag på hur ett närståendestöd skulle kunna utformas. Samtliga närstående var maka eller make till en person med demenssjukdom.

    Vad fokusgrupperna kom fram till

    Diskussionerna i fokusgrupperna omfattade tre faser; Tiden före diagnos – när man anar att allt inte står rätt till, Tiden i samband med och efter diagnos – bekräftelse på att det man anat var sant, Den sena fasen – när det blev ohållbart. Dessutom framkom att det fanns behov av en funktion som benämndes Lotsen. Namnet tillkom då fokusgrupperna signalerade ett behov av en lotsfunktion, en person som skulle kunna leda och lotsa närstående i vård- och omsorgsdjungeln.

    Vad hände sedan?

    Studien har lett till att en dagsjukvårdsenhet har startat ett projekt med avsikt att stödja relationen mellan yngre personer med demenssjukdom och deras närstående.

    Utvärderingsplaneringen och utvärderingen har utförts av studenter i sjuksköterskeprogrammet vid högskolan Kristianstad under handledning av forskare vid forskningsplattformen för Närsjukvård.

    Slutord

    Inom professionen tror man att man vet vilket stöd närstående behöver och min bestämda uppfattning var att närstående till yngre personer med demens framförallt behöver emotionellt stöd. Under studiens gång blev det dock tydligt för mig att det är omöjligt att ge stöd till närstående utan att samtidigt ta hänsyn till den sjukes behov och situation. Redan tidigt i sjukdomsförloppet behövs individuellt anpassat stöd som bör förändras i takt med sjukdomens fortskridande. Dessutom behövs en sammanhållande länk som kan lotsa vidare i processen och vara ett stöd både för den sjuke och närstående. Demenssjuksköterskan i kommunens hälso- och sjukvård skulle kunna fungera som den lots som efterfrågas. 

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40. Lindell, Lisbeth
    et al.
    Ek, Ann-Marie
    En fungerande vardag: en studie om samverkan mellan brukare, kommun, och region i psykiatrisk öppenvårdverksamhet2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Psykiatrireformen tydliggjorde när den trädde i kraft 1995 ett delat ansvar mellan kommuner och landsting för psykiskt funktionshindrade. Såväl före som efter reformen har bristande samverkan mellan kommun och landsting varit föremål för försök till kraftansamlingar på både nationell och lokal nivå. Det är mot bakgrund av detta som ett samverkansprojekt mellan Social– och omsorgsförvaltningen i Småstads och storstads psykiatriska klinik initierades under hösten 2004. Forskningsplattformen för Närsjukvård fick våren 2005 i uppdrag att utvärdera verksamheten. Syftet med studien är att undersöka brukarnas upplevelser och erfarenheter av verksamheten, vad personalen uppfattar som det speciella med verksamheten samt hur denna personal anställd vid kommun respektive psykiatri arbetar tillsammans för att stödja människor med svåra psykiska och sociala problem.Utvärderingen har karaktären av en kvalitativ fallstudie. Studien bygger på individuella och personal, deltagande observation, deltagande vid och bandinspelningar av interna samverkansmöten, deltagande i samverkansgrupper med chefer, studiebesök och intervju vid dagsjukvården i en närliggande stad, återkoppling till besökare, fokusgruppdiskussion och återkoppling till personal. Resultatet visar att verksamheten har utvecklats väl under sin inledande tid. Samlokaliseringen och det nära samarbetet ger goda resultat. Personal och chefer från båda verksamheterna är nöjda. Brukarna är i hög grad nöjda och menar att de kan påverka verksamheten. Vi kan se att det är hela konceptet som ger framgång. Alla delarna i verksamheten är lika viktiga och de interagerar med varandra på ett positivt sätt, vilket medför att helheten blir större än delarna. Utmaningen inför framtiden är att gemensamt komma fram till hur verksamheten ska utvecklas framöver. I en eventuell fortsatt utvärdering föreslås fokus läggas på besökarnas väg ut från verksamheten, användandet av Can-skattningar och genomförandet av gemensamma utbildningsinsatser för kommunens och Region Skånes personal.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41. Lindskog, Ann-Sofie
    et al.
    Ringdahl, Ida
    Ovisshet upptar människans hela sfär: en studie av sjuksköterskestudenters upplevelse av fenomenet ovisshet2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att inte veta hur saker och ting förhåller sig, är att sväva i ovisshet. Att leva i ovisshet och att inte veta hur ens framtid kommer att bli kan skapa funderingar som kan leda till olika reaktioner. Sådana funderingar och reaktioner blir ofta synliga i berättelser om det inträffade. En berättelse är en skildring av ett händelseförlopp muntligt eller skriftligt av verkliga eller påhittade händelser. Genom berättandet fångas helheten upp och återskapar upplevelser och känslor. Syfte: Syftet med studien var att få en ökad förståelse för fenomenet ovisshet. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie där studenters livsvärldsberättelser om fenomenet ovisshet utgjorde grunden för resultatet. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Resultatet presenterades utefter tre frågor: 1 Vad innebär ovisshet? Tankar om framtiden och att inte ha makt att kunna påverka, 2 När uppkommer ovisshet? När det vardagliga bryts och 3 Vad gör ovisshet med människan? Känslor här och nu, tankar som svävar iväg. Diskussion: En ökad förståelse för vad ovisshet är underlättar för sjuksköterskan i hennes arbete att vårda och förstå den enskilde patientens livsvärld.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42. Ljungbeck, Birgitta
    Anhörigas upplevelser av personalens stöd i hemtjänst och på särskilt boende2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mer och mer forskning har tillägnats anhörigstöd och kunskap om vilket stöd anhöriga behöver har växt fram. Studier visar att det uppstår onödiga konflikter mellan personal och anhöriga inom äldreomsorgen på grund av bristande kommunikation och förståelse för varandra. Sedan 2009 är personal skyldiga att erbjuda anhöriga stöd vilket har lett till behov av att utveckla modeller för hur personal och anhöriga kan mötas. Anhörigstöd i Partnerskap är en sådan modell.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka sorters stöd som anhöriga i hemtjänst och på särskilt boende uttrycker att de behöver av personalen. Ett ytterligare syfte var att belysa om de anhöriga upplevde några för- ändringar i stödet efter att personalen genomgått en utbildning, "Anhörigstöd i Partnerskap".

    Metod: Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med anhöriga till äldre på särskilt boende och i hemtjänst. Intervjuerna har analyserats med en latent innehållsanalys.

    Resultat: I ett gott anhörigstöd ingick att veta att den äldre hade det bra, att anhöriga blev sedda av personalen, att anhöriga fick stöd av personalen i beslutsfattande och att anhöriga fick stöd av personalen i att våga släppa taget och kunna slappna av. Endast smärre förändringar efter utbildningen noterades.

    Slutsats: Flera viktiga aspekter av ett gott anhörigstöd har framkommit, vissa av dessa aspekter var tillgodosedda medan andra inte var det. Personalen har genom utbildningen fått verktyg för att ytterligare utveckla anhörig- stödet. Möjligheten att lyckas bedöms som stor då intresset och engagemanget för att utveckla stödet till anhöriga finns bland både personal och chefer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 43. Lu, Jun
    et al.
    Zhang, Song
    Chen, Eric
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, School of Health and Society.
    E-health web application framework and platform based on the cloud technology2013Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 44. Molin, Frida
    et al.
    Sundberg, Andreas
    Hinder för och vägar till smärtdokumentation: en empirisk studie av äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av individer med smärta 65 år och äldre. Resultatet visade att många äldre hade ont vid vila och aktivitet. De valde vila framför aktivitet som smärtlindrande åtgärd, trots att fanns nackdelar med vila. Resultatet visade även på brister i sjuksköterskors dokumentation av smärtan. Ett hinder för dokumentation var att en grupp äldre inte berättade om sin smärta vilket kunde bero på att de äldre bland annat inte ville vara till besvär eller att de ansåg att smärta var en del av att bli gammal.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45. Nilsson, Jonna
    et al.
    Johansson, Marie
    Smärta och dokumentation i sjukhusmiljö2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta är vanligt hos Sveriges befolkning. I en undersökning av levnadsförhållanden i Sverige från 2008 framgår att 19 % i åldrarna 16-84 lever med svår värk. Forskning visar att sjukvården brister i smärtdokumentation vilket kan innebära att vårdens smärtlindring blir lidande. Syfte: Syftet var att, hos en grupp sjukhusvårdade patienter med smärta, beskriva smärta och i vilken utsträckning smärtan dokumenterats samt belysa hinder för smärtdokumentation. Metod: Empirisk studie med kvantitativ, beskrivande statistik samt ett avsnitt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Smärta hos en grupp patienter visar att en stor andel alltid har ont vid aktivitet men även vid vila. Dokumentationen brister främst gällande duration och är mest tillfredsställande angående lokalisation. Ett hinder för god dokumentation är patienter som väljer att inte visa eller berätta om sin smärta. Diskussion: En god relation mellan sjuksköterska och patient underlättar smärthantering. Sjukvårdens smärtlindring är otillräcklig och alltför många lider av att ha ont. Nuvarande smärtbehandlingsmetoder har god möjlighet att, om inte eliminera, så ge en betydande smärtlindring. Dokumentation är viktig för att kunna lindra smärta och därmed minska patienters lidande. Förslag till vidare forskning inriktar sig på hur tillfredställande dokumentation ser ut. Även forskning kring alternativa behandlingsmetoder behövs för att kunna sänka andelen som lever med smärta och värk. Detta skulle öka livskvaliteten hos Sveriges befolkning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Nilsson, Marie
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Patient centeredness: annotated bibliography2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This short annotated bibliography covers literature on patient centeredness in the Swedish context during the period 1993-2005. The criteria for selection have taken one particular slant on patient centeredness namely: are the authors trying to describe/see things from the patient’s point of view. The following databases were used: CINAHL, Diva , HighWire, Google Scholar, Elin Libris. The search terms used were: Patient focused, patient centred, patient perspective; patientnear; Sweden, qualitative analysis; nursing; caring; lived experience.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Norén, Johanna
    Högskolan i Kalmar.
    Uppamma mod och utjämna makt: ett aktionsforskningsprojekt där arbetsredskap utformades tillsammans med sjuksköterskestudenter för att kunna lindra för personer att leva med ovisshet2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Uncertainty is a well-known phenomenon that is recurring in biographies, imaginative literature and science, but is less studied in nursing science. The aim of this participatory action research project was to, in collaboration with nursing students; explore nursing activities for relieving patients’ uncertainty. A qualitative approach was chosen with focus groups and the text was content analyzed. The students studied their third semester on a nursing program. The findings showed two different kinds of uncertainty, existential uncertainty and care evoked uncertainty. Relieving uncertainty showed to be a process in three steps. The first step is to reach deeper understanding of what uncertainty is and how it affects patients. The second step is to develop sensibility for how to discover uncertainty and the third step is to use uncertainty relieving strategies. To do this requires courage and a wish to share power with the patient. The strategies for relieving existential and care evoked uncertainty differed.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Näslund, Andriette
    et al.
    Osby kommun.
    Peterson, Pia
    Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Förebyggande hembesök i Osby kommun: åtgärder äldre personer utfört efter hembesöket2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhället står inför förändringar som innebär att andelen personer över 65 år har ökatoch över tid även de närmsta åren kommer att öka. För att möta den ökande andelenäldre i samhället behövs förebyggande insatser. Ett sätt att arbeta förebyggande äratt göra hembesök som syftar till att bibehålla självständighet och god hälsa. Osbykommun har sedan 2006 arbetat förebyggande med att besöka 75 åringar i ordinärtboende. För att kunna utvärdera effekten av verksamheten i Osby behövs det kunskapom hur personerna förhåller sig till rekommendationer som ges och vilka åtgärder devidtar. Denna studie syftade till att undersöka vilka åtgärder äldre personer utfört efteratt de fått ett förebyggande hembesök. En kvantitativ ansats valdes för att utförastudien. Enkäter sändes ut till 147 personer som fått förebyggande hembesök under6 månader. Frågorna som ställdes handlade om säkerhet i hemmet, träning och rörelse,mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Svarsfrekvens var 83 personervilket motsvarar 56%. Analyser av enkäten gjordes i analysverktyget SPSS utifrånsignifikansprövning enligt McNemar och logistisk regression. Statistik togs fram på hurmånga som utfört åtgärder innan besöket och hur åtgärderna ökade efter rekommendationernasom lämnats under samtalet. Resultatet visade att signifikans uppmättespå flera områden runt säkerhet i hemmet och träning och rörelse. Flera av de som fåttförebyggande hembesök utförde åtgärder efter besöket inom dessa områden. Majoritetenav de äldre rörde på sig aktivt efter besöket och flertalet genomförde åtgärdersom förbättrade säkerheten i hemmet. Ingen signifikans framkom i de logistiska regressionernamellan kön, ålder, ensam/sammanboende eller läge på bostaden och deberoende variablerna, det vill säga insatser gällande säkerhet i hemmet, träning ochrörelse, mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Studien har ett litet urvalvilket gör det svårt att dra slutsatser utifrån de framkomna resultaten. På det antalindivider som besvarat enkäten framkom att samtalet hade effekt och att åtgärderutfördes efter de rekommendationer som gavs. Distriktssjuksköterskorna påverkar desom besökts till att bli delaktiga runt förändringar i sin vardag. Vidare behövs fler studierför att resultatet ytterligare ska kunna säkerställas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 49. Olausson, Jenny
    et al.
    Abrahamsson, Agneta
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Karlsson, Leif
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    "Doh, välkommen till verkligheten!": Kristianstads ungdomars budskap till beslutsfattare2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I "Doh, välkommen till verkligheten" får vi en glimt av hur unga människors vardarg ser ut i Kristianstad kommun. Rapporten bygger på enkätsvaren från cirka 1800 ungdomar från Kristianstads åk 8 skolor på grundskolan samt gymnasieskolans åk 2. Enkäten ställer frågor om hur deras villkor ser ut vad gäller områden som fritid, skola, inflytande, trygghet, hälsa och framtid. Rapporten fokuserar speciellt på områdena politik och inflytande, skola, fritid, trygghet och hälsa.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Kristianstad University, Research Environment Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, School of Health and Society.
    Anhörig och Soldat: Soldatens motiv och anhörigas respons på beslut om internationell militär insats. Oro, saknad och längtan2018Book (Other academic)
    Abstract [en]

    Dialogical participatory action research was conducted during 2012-2017 with and about Swedish soldiers, veterans and their families, experiencing having a family member deployed abroad in areas of war and terror. It was explored how the families managed, what support they needed as well as the capacity they themselves developed. The study comprised 110 adult participants, of which 42 were soldiers/veterans, 42 partners, 21 parents of soldiers, 10 siblings.  There were participants having a double connection, for example being a veteran and a partner. Also 37 children of soldiers/veteran have particpated and even more been told about.

     

    In this report focuses on the soldier's motivation and adds the relational aspect.  The soldier’s motivation emerges as designed by the soldier in relation to and in interaction with significant others in the soldier's family, military work and network. The motivation is joint in something that can be seen as an interlinked network of wishes and hopes, expectations and demands communicated in the interaction between people in the soldier's network and several different contexts surrounding the soldier. Unbalance in the interaction can lead to a soldier longing for the context of the deployment with predictability as to what is expected of the participants, with tasks that feel meaningful. Without this, the “poison of mission " and "mission guts" sucks the veterans into becoming deployed again.

     

    Family members report on how the interaction within the family has become influenced for better or worse. The results indicate that the more the soldiers are able to involve their families and explain for them about what is going on as well as motivate themselves to listen and pay attention to each other's perspectives, the better conditions for successful deployment both for the soldiers and the families. There are narrations about relatives having deep feelings of loss and how these feelings become harder to bear when combined with concerns for the soldier's safety and continued capacity to manage at home if something undesirable happens. Crucial in all stages and phases is the access to good means of communication and enough opportunities for communication in relation to each other. Together with the families, the military system needs to make adjustments and develop solutions that make the combination work - family easier for soldiers expected to be able to fulfill parenting and be a member of his/her family at distance. In this couples and families may experience difficulties to distinguish external circumstances from concerns stemming from their inner processes and relationships. This can be prevented by:

     

    1) The military system facilitating troops maintenance of relational contact with their families and relatives, advising on forms that allow this to proceed an integrity-proof manner, both during pre-deployment and deployment.2) Families and relatives become informed early in the process and invited to become more familiar with the purpose and goals of military initiatives, specifics of the commission and the conditions of the deployment, including working and living conditions awaiting the soldier, and, what can be expected to emerge during the deployment including families’ and family-members’ own responses as well as from others in the environment. This could include tips on how these issues can be prevented, approached and resolved.3) That the soldier is encouraged and offered support in preparing and communicating with his family and relatives before action, in good time, as well as when necessary during and after the event. Each commanding officer is suggested to keep him/herself informed about the development of the home front of each subordinated soldier in context of deployment.

    Download full text (pdf)
    fulltext
12 1 - 50 of 68
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf