hkr.sePublications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 58
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Att förstå uthålliga arbetsystem: en ingång från alienationsbegreppet2008Conference paper (Other academic)
  • 2.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Benchlearning 2012-2013 för rektorer i Finland och Sverige2013Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 3.
    Augustinsson, Sören
    Linnéuniversitet.
    ´Benchlearning´2012-2013 för rektorer i Finland och Sverige2013Report (Other academic)
  • 4.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Collaboration in public sectors: contradictions, paradoxes and complexities of practice2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Focus in this paper is collaboration between different parts of a Region in Sweden. The first aim is from reflexive pragmatism perspective study frameworks and processes in a two years project of a collaboration in the Region. The second aim is too understood and explores these processes in terms of theoretical concepts that seriously consider contradictions, paradoxes and complexities of practice. 

    The case in this paper is collaboration in a region where the Regional Council commissioned the Public Health Committee to form sector-integrated health-promoting network together with other units in the region. 

    The method used for get the empirical material is a dialogue between “insider”, in the form of project leader, and “outsider”, in form of researcher. Also interviews with staff and project leaders’ diaries were used as empirical material. So, the focus is on what is said to have happened, not what has actually happened. In order to understand this and try to explain what actually happened, we are addressing a comprehensive theoretical framework. 

    Some theoretical arias take account of collaboration as a contradicting, complex and dynamic practise. The combined characteristic of these theoretical arias need to be that they begin with the complexity of practice, it´s dynamics and constant emergent character. The reflexive pragmatic approach contains a critical perspective and at same time limiting the number of perspectives that will contribute to developing the practice and concepts that managers can use for future effective collaboration. This is in the paper; structure (the bureaucracy form), complexity theories and sensemaking. The concept of boundary objects and trust helped us to complete the picture of collaboration in practice as ambiguous, paradoxical and as mess – the ontological content of collaboration in practice.

  • 5.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Consequences for collaboration between different professionals and departments in public organizations: Lisbon Strategy and EU 2020 - strategies that never come true?2010In: Lisbon EGOS 2010 1-3 juli 2010, 2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In the political agenda, collaboration is emphasised more than ever due to e.g. the requirement of sustainable societies (economic, ecologically and socially), as expressed in Lisbon Strategy and European Union 2020 strategy which is currently being developed. For this reason, the public sector in Sweden has initiated collaboration between organisations, sectors, departments and various professional roles in order to integrate different factors that are considered of great importance in terms of a sustainable society. A concrete example of the implementation of the Lisbon Strategy on a regional level in Sweden is the development of a regional development programme (RUP), which focuses regionally on local development and how to achieve sustainability in the long term perspective. A project intended to facilitate collaboration in RUP between different sectors on a regional level will take place in Sweden from the year 2008 to 2010. This project is limited to collaboration between sectors that include public health issues and regional

  • 6.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    EFS-projektet BÄST på BUS: slutrapport följeforskning2013Report (Other academic)
  • 7. Augustinsson, Sören
    Grön rehabilitering på landsbygden: utmaning och möjlighet. Lantbrukarnas Riksförbund: en rapport från följeforskning av två projekt inom grön rehabilitering2009Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8. Augustinsson, Sören
    IFO - Organisering för rörelse eller rörelse som organisering: organisering för rörelse eller rörelse som organisering: forskningsrapport från en forskningscirkel med 7 chefer inom individ och familjeomsorg2010Report (Other academic)
  • 9.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Kultur på recept: modellens möjligheter - beskrivningar, tolkningar och upplevelser2011Report (Other academic)
  • 10.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences.
    Om organiserad komplexitet: integration av organisering, lärande och kunnande2006Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The overall purpose of the thesis is how organisations can be understood according their own conditions instead of trying to make them more rational and structured than they actually are in practice. In order to accomplish this, the thesis includes theoretical discussions with support in the following central concepts: organisation, learning and knowing. The contents of these concepts are treated as details, but are also to some extent integrated in order to understand organised complexity, which in this case means organisations. A feature of organised complexity is the dynamic character of relations and the fact that the results can be unpredictable. The phenomenon in itself is neither organised nor disorganised, but its most distinguishing feature is what is in between. These perspectives are represented within theories of complex adaptive systems. In this way, the last mentioned theories are used as an entirety, with the three themes, in order to understand organised complexity. By having themes (in this case organisation, learning and knowing) as a starting point, the result is that these central parts can be integrated with support in complex adaptive processes, where nine principles are considered somewhat more important than others. These principles are: self-organising, the future is under constant construction – a never-ending creation, circular causality, process is focused rather than result, paradoxes exist simultaneously, change is normality, small events and fluctuations rather than larger ones lead to change, time aspects are always present, and positive as well as negative feedback is given. These nine principles are crucial, also for the outcome of rational reason. In addition to this, there are roles, relations and interactions, general important concepts in order to understand the process within the three themes and thus organised complexity. In order to look into these concepts and their integration, two case studies are used: a study of a tax office and an ethnographic study of machine operators. The stories, and thus the descriptions, that emerge from the interviews are more ambiguous than logical and rational. In each organisation respectively, different kinds of interaction take place between the different roles, but also between the individual and his or her idea of the content of the role he or she has. Thus, the individual paradoxically appears simultaneously as individual and role. Moreover, relations are ambiguous: to the task, the work management and to other roles. In all these relations, meaning is constructed from roles and interactions, meaning that tends to repeat itself in selforganising processes. First and foremost, these processes take place out of circular causality rather than a simple reasoning of cause and effect. The creation of meaning with the time aspects of the past, the present and the future exist simultaneously as vital parts of interactions. For the machine operator this takes place in relation to the task, the machine, the supervisor, technicians, other operators and others, for tax administrators in relation to staff reductions and other changes initiated by the management. If the nine principles constitute largest possible entirety, then details are represented by the themes and their contents. In all the themes and in theories of complex adaptive processes, role, relation and interaction are recurring concepts. Together, they constitute some of the concepts that enable an analysis of connections between action and interest that are characterised as organised complexity which is constructed by interaction of details.

  • 11.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Om organiserad komplexitet: villkor för skolledare2012In: Skolledarens utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lars Lundström, Thomas Småberg, Malmö: Tankesmedjan , 2012, p. 63-75Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Om organiseringsprocessers komplikationer för utveckling av lean service i en kommun2013In: Lean i arbetslivet / [ed] Per Sederblad, Stockholm: Liber, 2013, p. 190-211Chapter in book (Other academic)
  • 13.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Kristianstad University, Research environment Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP.
    Om teamutredning för bedömning av medicinska förutsättningar för hjälpbehov: förutsättningar, problem, hinder och framtida möjligheter2015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 14. Augustinsson, Sören
    Om återkopplingens dilemman: ur relationellt perspektiv2016In: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, no 2, p. 4-17Article in journal (Other academic)
  • 15.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Pedagogiskt ledarskap2012In: Skolledares utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lundström, Lars, Småberg, Thomas, Malmö: Tankesmedjan , 2012, p. 38-42Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 16.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences.
    Perspektiv på lärande och förändring i organisationer2000Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ger olika perspektiv på och söker förståelse för anställdas handlande i organisationer utifrån temat lärande och förändring. Uppsatsen grundar sig på en studie av nitton organisationer med tio till tjugoanställda. Metoden är intervjuer och dokumentstudier. I uppsatsen presenteras, i impressionistisk stil, fyra klart åtskilda organisationstyper som återberättas utifrån begreppen struktur, kultur, lärande och förändring. Organisationerna är ett tillverkningsföretag, en kvartersbutik, två kommunala förskolor under samma enhet samt ett privat vårdhem. Studien har skett i organisationer som startat kompetens- och arbetsorganisatorisk utveckling med stöd från programkontor inom Mål 4.

    Resultatet av studien visar på att organisationsstruktur och organisationskultur ger ett antal möjliga perspektiv på och förståelse av processer för lärande och förändring. I strukturen och i kulturen finns inbyggt hinder och möjligheter för utveckling av arbetsorganisation och lärande. De fyra organisationerna uppvisar fyra från varandra klart skilda strukturer som ger olika möjligheter till lärande för de anställda. Enligt studien ger den organisationsstruktur som vårdhemmet uppvisar störst möjlighet till lärande. Möten, tät kommunikation, dialog och diskussioner gynnar enligt forskningen lärandet. I vårdhemmet finns dessa faktorer närvarande. Den organisation som uppvisar de största hindren för lärande och förändring är butiken med dess begränsningar inbyggda i verksamhetens struktur, dvs en enkel och rutinmässig verksamhet som ger små möjligheter till lärande. I produktionsföretaget finns i verksamhetens innehåll möjligheter till lärande, men organisationskulturen motverkar en sådan förändring. Ingen av organisationerna uppvisar några arbetsorganisatoriska förändringar. Resultaten pekar på att organisationsmedlemmarna är fångade i sin egen självbild vilket reducerar möjligheterna till förändringar. Detta fenomen är en trolig orsak till att en av Mål 4 projektens intentioner att åstadkomma arbetsorganisatorisk utveckling inte har ägt rum. Slutsatsen av studiens empiriska del är att det inte räcker att satsa på kompetensutveckling för individen. I ett inledningsskede bör de arbetsorganisatoriska förutsättningarna först utvecklas så att kompetensutveckling av individen sker i en miljö där kunskaperna kan används och ges möjligheter att utvecklas.

    En ytterligare teoretisk utveckling med utgångspunkt i syftet sker genom att låta fixeringspunkten falla på individen, till skillnad från den empiriska delen där organisationen är i centrum för studien. Ur idén om livsvärlden framträder en bild av de processer som är verksamma i den sociala konstruktionen. Dessa är; social integration, kulturen som en resurs för den kunskap som individen använder för meningskapande och handlande samt socialisation till en personlighet och identitet som också har unika drag för varje individ. Främst sker den sociala konstruktionen och rekonstruktionen genom språkliga handlingar, men även annan typ av handlande ingår i skapelseprocessen.

    Utifrån Habermas modell av livsvärlden argumenteras för att vid en utveckling av lärande i organisationen bör individen vara integrerad i organisationen som helhet och samtidigt ha möjlighet att utveckla en egen personlighet och identitet i organisationen.

    Slutsatsen av studien är att vid arbete med t ex arbetsorganisatorisk utveckling bör olika dimensioner i organisationen beaktas. I uppsatsen föreslås tre dimensioner; objektiva-, sociala-, och subjektiva världen. Den objektiva världen relaterar till t ex arbetsfördelningen, den sociala till kulturen och den subjektiva till den enskilda individens föreställningsvärld och upplevelser samt personlighet.

  • 17.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Prescribed culture: the uncertain and ambiguous meets the clearly defined and completed : summary of resulting research2011Report (Other academic)
  • 18.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Rehabilitering genom Kultur på recept - en omöjlig möjlighet2011Conference paper (Other academic)
  • 19.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Rektors mod att förändra2012In: Skolledares utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lars Lundström, Thomas Småberg, Malmö: Tankesmedjan , 2012, , p. 21-27p. 21-27Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 20.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Relation som centralt i vardagens ledarskap2012In: Skolledarens utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lars Lundström, Thomas Småberg, Malmö: Tankesmedjan , 2012, p. 54-59Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 21.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Re-thinking förändringars vindar och virvlar i komplexa världar: förändringsprocesser för salutogen äldreomsorg i Landskrona2012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 22.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Kristianstad University, Research environment Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP.
    Samverkan, samarbete och samordning - en omöjlig snårskog eller en strategi för hållbar utveckling: en rapport från komplexa verkligheter och dess konsekvenser2010Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 23.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Skolan och arbetslivet: ett öppet system2003Report (Other academic)
  • 24.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Tillväxt Trädgård: en utvärdering genom dokumentanalys. SLU-Alnarp2010Report (Other academic)
  • 25.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Utveckling av generell kunskap2013In: Aktionsforskning i vård och omsorg: tillämpning och teori / [ed] Liselotte Jakobsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB , 2013, p. 125-140Chapter in book (Other academic)
  • 26.
    Augustinsson, Sören
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi2017In: Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård / [ed] Granskär, M. Höglund-Nielsen, B., Lund: Studentlitteratur AB, 2017, p. 15-26Chapter in book (Other academic)
  • 27.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences.
    Bringsén, Åsa
    Kristianstad University College, Department of Health Sciences.
    Skiss Skåne: konstnärer på arbetsplatser: en insats för hälsa, välbefinnande och kreativitet...2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Konst i arbetslivet är en konst i sig. Ungefär så kan rapporten sammanfattas då arbetslivet består av komplexa sammanhang på samma sätt som konst är komplext. Mötet mellan två komplexa världar är svårt, eller t o m omöjligt, att beskriva som ett samband mellan orsak och verkan. Därför har vår forskning haft fokus på både konstnärerna och arbetsplatserna. Konstnärerna har skrivit berättelser och intervjuats och på arbetsplatserna har personal och chefer intervjuats. Detta ger en bild av vad som kan ha hänt i de lokala sammanhang där konst och arbetsliv har mötts genom Skiss-Skåne. Bilden som konstrueras är oskarp, vilket är skäligt när två komplexa världar möts. Skiss-Skånes syfte var att konstnärlig kompetens ska ha effekter på arbetsplatserna och dess arbetsmiljö, främst personalens välbefinnande och hälsa. Även att som konstnärer bidra till nytänkande och utveckling fanns med i syftet. På så sätt har för konstnärerna andra arbetsområden än de mera traditionella tydliggjorts. Konstnärernas möten med arbetsplatserna, där det fungerat bra, kan något förenklat sammanfattas med orden roa och oroa vars innehåll har skapats genom konstnärens kompetens och synsätt. Konstnärens närvaro och relation till personalen har inneburit ett ifrågasättande av deras praktik. Personal har då tvingats till att tolka och försöka förstå vad som har skett i mötet. Arbete består ofta av relativt väl avgränsade uppgifter och mål vilka, enligt organisationsforskningen, har en strävan till att sätta fokus på konstruktioner av rutiner och att upprätthålla det kända och existerande. Genom att genomföra aktiviteter som är utmanande i mötet mellan konstnären och arbetsplatsen kan befintliga rutiner oroas. På så vis kan konstnärernas kommunikation med anställda och chefer främja en förändring av det vardagliga handlandet på en arbetsplats. Ny mening kan ha konstruerats i mötet mellan konstnärer och anställda, i smått och i stort, med andra förtecken än de enbart strikt rationella och instrumentella. I vilken om fattning och exakt när detta har skett är svårt att uttala sig om. Varje relation innehåller samtidigt konkurrens och samarbete. Konkurrens innebär att maktförhållandena tydliggörs och utmanas. I alla relationer finns makt närvarande. Samarbete är förutsättningen för ett samtal. På så sätt, när det är som bäst, innehåller mötet konkurrens i form av makt såväl som samarbete för att etablera ett kreativt innehåll i relationen mellan konstnären och personalen. Mötet innehåller också paradoxer som exempelvis det kända och okända som båda samtidigt finns närvarande. Att roa innebär att locka fram positiva känslor som glädje och skratt. I mötet mellan det kända och okända, roandet och oroandet sätts kreativa processer igång som kan ha lett till att individers välbefinnande har gynnats och nya tankar som utvecklar verksamheten kan ha konstruerats. Genom att agera med utgångspunkt i det för personalen okända som kan gränsa till fiktion och fantasi så kan konstnärerna ha bidragit till förnyelse av personalens vardagliga kommunikation och till att skapa ny mening. Detta skiljer sig från de flesta konsulters infallsvinklar. På så sätt är konstnärernas bidrag ett nytt och hoppingivande inslag i det Skånska arbetslivet. Om ovanstående är den positiva bild av projekten så finns där också problem. Om arbetsplatsen inte ges möjlighet att känna sig inkluderad i ett projekt så är risken stor att det förskjuts eller i bästa fall bara blir en kul grej som stör personalen i deras arbete. Ramar och struktur för varje enskilt projekt är också nödvändigt. Om dessa är för vida finns en risk att kreativiteten och bidraget till välbefinnande uteblir, för konstnär såväl som hos personalen. Det är viktigt att det finns möjligheter för att de tillsammans kan skapa en arena där självorganisering av relationers innehåll tillåts ske. På så sätt utmanas också konstnärens makt utav personalen. Detta sker genom att konkurrens (makt) och samarbete är ständiga processer som finns närvarande i relationen. Behovet av ödmjukhet i det lokala mötet är stort. En sådan ödmjukhet har konstnärerna i hög grad också uppvisat, även i de projekt som inte kan anses fullt ut lyckade. Beroende på lokala specifika förutsättningarna har resultaten inte alltid blivit vad som har förväntats. Genom att i större omfattning beakta det lokala och organisationens specifika förutsättningar så kan effekten i kommande projekt, där möten mellan två komplexa världar sker, ytterligare förbättras.

  • 28.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences.
    Bringsén, Åsa
    Kristianstad University College, Department of Health Sciences.
    Skiss Skåne: projekten som ständiga konstruktioner i små världar: en sammanfattning av forskarrapporten "Skiss Skåne – konstnärer på arbetsplatser"2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I projektet Skiss Skåne har konstnärer varit anställda på olika arbetsplatser för att med sin kompetens bidra till minskad sjukfrånvaro och främja hälsa, kreativitet och nytänkande. Samtidigt är målet också att de ska bredda sin arbetsmarknad. Det är ett svårt uppdrag. Så vitt vi vet har ingen presenterat någon slutlig plan för eller lösning av sjukfrånvaroproblematiken och hur kreativitet utvecklas i olika sammanhang. Org-anisationer är komplexa och därmed oförutsägbara, vilket gör att sådana specific-erade planers genomförande inte är realistiska verktyg för att minska sjukfrånvaro och öka välbefinnandet på arbetsplatser. Enligt oss är utsikterna därför små för att kunna ta fram en specificerad plan för t ex hur sjukfrånvaron skall minskas.

    De resultat av Skiss Skåne som kan avläsas är yttringar av vad som konstrueras genom dynamiska och mångfacetterade relationer. I centrum för projektens resultat står en omfattande kommunikation mellan människor och mellan människor och teknologi. På så sätt är resultaten i detalj specifika för varje enskilt projekt. Projektens resultat har ingått i komplexa sammanhang och är därför svåra att mäta. Däremot kan vi med stöd i tidigare forskning påvisa de mönster och principer som ligger bakom de resultat och processer som projekt inom ramen för Skiss Skåne har genererat, för att stödja välbefinnande, hälsa och kreativitet på arbetsplatserna.

    Intervjuer av konstnärer, personal och chefer samt berättelser som konstnärerna har skrivit har syftat till att beskriva och förstå vad som sker i mötet mellan konstnärer och personal samt ge exempel på resultat som uppnåtts. Detta har satts i relation till vår tidigare forskning med dess olika teorier och perspektiv inom främst hälsa, välbefinnande, organisering, lärande och kreativitet.

  • 29.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Brynolf, Margrethe
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Headmaster leadership in public schools: complexity and change2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Why does not the teacher staff act as they are told to according to the school management documents? Why are not the latest curriculum and its contents within public schools carried through? Why do not the rational forms of implementation and management, recommended by management literature, work? (Alvesson & Sveningson 2003); Bartunek 2006; Brunsson 2007; Morrison 2002; Pye 2006; Weick & Sutcliffe 2001; Weisly). Furthermore they are used for managing Swedish public School. Managing Swedish public organizations, as for example public schools, has been discussed and there are controversies as to why actions as management models, laws and other regulations do not give the intended results as expected (Scherp and Scherp 2007). The article, with its empirical material and theoretical issue, is meant to give a comprehension and explanation of why logic and contents of management sometimes fail to correspond to logic and contents in practice. To answer questions about implementation and management this article sets out from what actually happens within organizations, and not what is expected to happen. You cannot explain a rule by another one; a rule needs to be explained by its practice.

  • 30.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Brynolf, Margrethe
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Rektors ledarskap: komplexitet och förändring2012 (ed. 2)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Att vara rektor innebär att ständigt bli inkastad i olika händelser. Rektor förväntas ta ansvar för och lösa alla problem som uppstår i skolan oavsett om det handlar om ett läckande rör, en elev som inte uppnår målen eller ett ekonomiskt underskott som ska vändas till plus.

    Författarna erbjuder i denna bok verktyg för att bättre kunna förstå och hantera den faktiska vardagen som rektor eller skolledare. Dessa verktyg gör det möjligt för skolledare att utveckla förmågan att manövrera i en komplex och föränderlig värld, där paradoxer som kontroll och icke-kontroll är ständigt närvarande. Genom att skapa strukturer där människor tillåts hantera komplexiteten på egna villkor utvecklas mening och passion för verksamheten. Det innebär att rektor har ett medansvar snarare än ett odelat ansvar som ledare.

    Denna andra upplaga innehåller ett nytt kapitel om chefers eget lärande, nyare forskning har inarbetats och fler tips om hur man kan hantera den komplexa vardagen har lagts till.

    Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma ledare inom skolan – förskolechefer, rektorer och skolledare inom grund- och gymnasieskola och arbetslagsledare – men är relevant för alla med intresse för organisation och styrning.

  • 31.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Brynolf, Margrethe
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Rektors ledarskap: komplexitet och förändring2009Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att vara rektor innebär att ständigt bli inkastad i olika händelser. Rektor förväntas ta ansvar för och lösa alla problem som uppstår i skolan oavsett om det handlar om ett läckande rör, en elev som inte uppnår målen eller ett ekonomiskt underskott som ska vändas till plus.

    Med verkligheten som utgångspunkt erbjuder författarna rektorer och skolledare på olika nivåer verktyg för att bättre kunna förstå och hantera den faktiska vardagen. Att som ledare utveckla sin förmåga att manövrera i en värld som är komplex och föränderlig, där paradoxer som kontroll och icke-kontroll ständigt finns närvarande. Författarna belyser och diskuterar hur den komplexa vardagen kan förstås och hur människor konstruerar mening. Genom att skapa strukturer där människor tillåts hantera komplexiteten på dess egna villkor utvecklas mening och passion för verksamheten. Detta innebär att rektorn har ett medansvar som ledare i nära samverkan med all personal.

    Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma ledare inom skolans verksamheter, rektorer och skolledare inom grund- och gymnasieskola samt förskolechefer, arbetslagsledare och andra som är intresserade av skolans organi-sation och styrning.

  • 32.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences.
    Carlsson, Peter
    Kartläggning av personalens syn på vilka konsekvenserna blir av en sammanslagning av E och T vid högskolan Kristianstad2004Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 33.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Ericsson, Ulf
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Is it possible to design for sustainable work systems?: exploring the conjunction between regenerative work and complexity2008Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    The aim of this paper is to explore the social challenge of sustainable work systems and regenerative work. This is done by using complexity theory to grasp and understand the vision of sustainable work systems. A comprehensive literature review generated a theoretical framework for both sustainable work systems and understanding of complexity and in addition these two phenomena’s point of contact. Two case studies provide an empirical example and illustrate the potential in the conjunction of sustainability and complexity.A sustainable work system can be described as a simultaneous development and convergence between different levels and interests interrelated to the work organisation; from the individual perspective to the surrounding world of the organisation. A sustainable work system is characterised by having the capacity to regenerate and support the growth of the individual’s (employees) cognitive and emotional resources and at the same time maintain or increase competitiveness of the organisation. From the employee’s perspective this paper suggests that in order to reinforce and strengthen the individual, these same resources must be both recognised, adopted and have satisfactory support in the work organisation.This paper suggests that work organisations ought to create a work environment condition that supports self organisation, and acknowledge complexity and uncertainty as the normal state of reality.

  • 34.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Ericsson, Ulf
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Mellanrummet2011In: Skiss: konst, arbetsliv, forskning: nio rapporter / [ed] Anders Widoff, Stockholm: Konstfrämjandet , 2011, p. 140-157Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 35.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Ericsson, Ulf
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    On principles of sustainability and complexity: a qualitative quest for regenerative work2008Conference paper (Other academic)
  • 36.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Ericsson, Ulf
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    On the complexity of being a principal - emerging identities and performance in a new work reality2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper is the first piece of a jigsaw puzzle in an effort to study the conditions that enable

    Swedish principals and preschool leaders to do a good job, create an identity and safeguard

    health. The present study is the first step to approach the overarching aim of understanding

    how principals’ and preschool leaders’ assignments are interpreted and construed and of who

    or what enables or prevents them from doing a good job. The primary aim of this paper is to

    narrow down how the assignment (the task)) is interpreted and to identify the markers for how

    principals and preschool leaders look upon the chances of doing a good job. These markers

    will subsequently form the basis of an in-depth qualitative study we have begin.

  • 37.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Ericsson, Ulf
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Planering i komplexa verksamheter2013In: Chefstidningen, ISSN 2000-3498, no 3, p. 48-51Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 38.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Ericsson, Ulf
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    På spaning efter hållbara förutsättningar för individens välbefinnande och utveckling i arbetet: en betraktelse genom komplexitetsteorier2009In: Arbetslivsforskning och hållbarhet: empiriska illustrationer och framtidsvisioner, Växjö: Växjö Universitet , 2009, Vol. 1, no 1, p. 100-113Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 39.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    Ericsson, Ulf
    Slutrapport från EU projekt: Tango Verkstad och kunskapsutveckling i små och medelstora verkstadsföretag2004Report (Other academic)
  • 40.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Kristianstad University, Research environment Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP.
    Ericsson, Ulf
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Sustainable work systems and complexity: a social challenge2008In: / [ed] B.Frostell, Å. Danielsson, L. Hagberg, B.-O. Linnér, E. Lisberg Jensen, Uppsala: Föreningen Vetenskap för Hållbar Utveckling (VHU) , 2008, p. 231-238Conference paper (Other academic)
  • 41.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Ericsson, Ulf
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Pettersson, Pär
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    On the organisation of sustainable prerequisites for the subjective well-being and growth of individuals2012In: Vulnerable Groups & Inclusion, ISSN 2000-8023, Vol. 3, p. 18938-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The effects that work has on individuals are not unknown. The importance of work in terms of the subjective well-being and growth of individuals through their work, however, is not as extensively discussed and documented. Risk factors and unhealthy factors have long been discussed at the expense of positive conditions for well-being and personal growth. We like to call work with that type of potential regenerative work. Hence, that is the type of work that we have chosen to focus on in this study. The following research objectives have guided us through the study: Which everyday work processes may contribute to sustainable prerequisites for the subjective well-being and growth of individuals? The study takes an explorative approach to two workplaces - a care unit at a hospital and a manufacturing company. Our aim is to increase the understanding of prerequisites for the well-being and growth of individuals through their work. Three themes emerged in this type of regenerative work: performance, general overview and participation, and dialogue. These themes are problemised by looking at their potential in relation to the organisation of the work. Prerequisites for performance, general overview and participation, and finally dialogue prove to be more efficient in contexts where the complexity of the work and organisation is acknowledged and where there is room for inter-subjective sense-making and self-organising.

  • 42.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Fröjmark, Daniel
    Hansson, Jesper
    Skolinspektionen - exempel på "funktionell dumhet"?2014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 43.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Karlsson, Jessica
    Linnéuniversitetet.
    Ericsson, Ulf
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    On evaluation of base-groups in headmasters academic leadership program2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Background

    The effects of leadership training are disputed in research. Evaluations of participants’ training experiences are commonplace. Studies are seldom made which investigate and problematize the impressions that can be left in their complex practice by training, and which can have an effect on their practical duties and on the leaders’ capacity to deal with leadership in their everyday complexity. 

    Empirical material

    The 3-year Headmaster Training Course in Sweden which offers 30 Swedish university credits, equivalent to 30 ECTS, comprises approximately 500 headmasters and pre-school leaders. The leaders of the base groups are university staff. During the course the groups meet 6 times, each time containing a different theme. Curiosity dictated that we should ascertain what work and discussions took place within the base groups, how this is experienced, and how it contributes to the participants’ professional development. 

    Method

    In order to study what happens in the base-group meetings, two of the university base-group staff kept a diary noting down the contents and discussions from each specific session. Recorded interviews were made with 21 participants from 4 base groups. Part of the result of this part of the study has been tested on other base-group leaders from the university (7 people). In order to handle the empirical material we turn to narrative organizational research. The method involves a systematic interpretation of other people’s sense-making of the worlds they experience, here basic group meetings. The interpretation is based on how people create meaning in the experiences of what happens in the groups using perspectives from their everyday complexity as leaders.

    Result

    Preliminary results show an ongoing frustration related to their perception of having too limited resources to allow them to do a good job as headmasters. Within the base groups they are given the opportunity, together with others in similar situations, to exchange experiences and feelings regarding the complex, tangible, everyday work duties they carry out. The frustration felt by the leaders about the complexity of their workday was dealt with by the participants by taking advantage of common discussions held outside of the organizational hierarchy. Within the base groups they can talk and negotiate with colleagues about their complex workday as leaders in schools and pre-schools. According to the participants, they were able to solve common puzzles, even a health puzzle. The base-group meetings were also perceived as energizing them in their practical role as leaders.

    The study will be of significance for the continued structuring of base groups as a support for the education and development of headmasters and pre-school leaders. A questionnaire will now be sent to a random number of participants who have completed the headmaster training course.

  • 44.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    Nilsson, Anders
    OsbyNova AB.
    Regional hållbar utveckling: fallet OsbyNova2005In: Lindelöf, Jan (red.). Lärande hela livet: en antologi om lärandets betydelse för utveckling i arbetsliv och samhälle, Lund: Studentlitteratur , 2005, p. 109-121Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att upprätthålla en hållbar långsiktig utveckling såväl i näringslivet som i offentlig sektor är en av de stora utmaningar som vi har framför oss. Ett recept har sedan slutet av 1980-talet varit omfattande satsningar på utbildningar av olika slag. Emellertid vet vi idag att relationen mellan utbildning och tillväxt är icke-linjär. för att utbildning skall kunna bidra till tillväxt krävs att denna omsätts i handling. Det är alltså relationen mellan de villkor som finns i det dagliga handlandet mellan personal och mellan personal och ledning, och de kunskaper som avses utvecklas i en utbildning, som är kritiska. Förståelsen av relationen mellan individers drivkrafter för utbildning, utbildningsprocessen och de konkreta villkor som finns för att kunskaperna skall användas är bristfällig (Augustinsson och Persson, 2003). Samma bristfälliga förhållanden kan vi finna i projekt där staten och EU ställt medel till förfogande för kompetensutveckling i företagen. Effekterna har inte alltid blivit de förväntande i förhållande till de resurser som satts in (Augustinsson och Richard, 1999). Frågan som bör ställas är: Varför händer så lite trots att insatserna varit omfattande?

    En bidragande orsak är att tillväxt ansetts kunna administreras och planeras fram, vilket inneburit att de komplexa processerna för utveckling av företagen förbisetts i för hög grad. Även om offentliga satsningar med ekonomiskt stöd till kompetensutveckling har byggt på företagens villkor, har mallar, regler och förutsättningar för projekten reglerats på förhand. Istället bör större hän- syn tas till hur den komplexa praktiken faktiskt fungerar. Praktiken består av människor som befinner sig i en mängd relationer med olika innehåll. Det är ur dessa relationer som allting växer fram, även tillväxt. Missar man denna enkla realitet kommer satsningar, med stora planer som skall förverkligas genom planering, gå om intet. Utveckling tillhör det okända och kan alltså inte planeras fram, möjligen stödjas (Stacey, 2003).

    Utveckling och tillväxt är synonymt med framtid. Hade framtiden varit möjlig att planera och förutse hade vi fortfarande befunnit oss utanför grottan med förhoppningsvis eld och mat (Arendt, 2004). Tillväxtens innehåll är alltså på förhand okänd beroende på dess ständiga konstruktion i nuet. Vilka konsekvenser får detta för hur vi ser på tillväxt? Vad har vi för alternativ till att administrera och planera tillväxt?

    För att ge ett exempel på vilka konsekvenser dessa ändå ganska elementära tankegångar får vid stöd till företag redovisas OsbyNova-projektet. Dess syfte är att lokalt stötta främst företag i deras utveckling. Projektet har sedan 1999 utvecklats ur mängder av mikroprocesser mellan olika lokala aktörer. Ur lokala relationer och idéer växte ett frö som utvecklades till en buske, numera ett träd, där rötter, stam, grenar och löv har konstruerats i en växelverkan mellan sig. Olika slags energitillförsel i form av människors engagemang har berikat utvecklingen av projektet. Hur OsbyNova ser ut idag är mer en fråga om slump och tillfällighet parerat med engagerade människor vars visioner och mål har förankrats och utvecklats i konkret samverkan med regionens befintliga företag. vår beskrivning skildrar de mönster som framträder som resultatet av alla de relationer och processer som tillsammans har konstruerat vad OsbyNova är idag. Projektet såsom det idag framträder är alltså resultatet av många människors relationer. OsbyNova som det ser ut idag hade 1998 inte kunnat förutses mer än grottmänniskan kunde ha förutsett Osby!

    Detta bidrag är disponerat så att först skildras fröet och röttema. Därefter framväxten av en stam som är en metafor för de fastare strukturer som OsbyNova idag har tagit. Därefter ges en ögonblicksbild av de grenar och löv som OsbyNova numera består av. Slutligen drar vi några slutsatser om hur dessa processer kan förstås utifrån ett fåtal nedslag i nya sätt att förstå regional utveckling.

  • 45.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Paulsson, Lars
    Region Västra Götaland.
    Collaboration: balancing on an unsecured association : collaboration between public sectors as complex organizing and Learning2011In: EGOS 2011 Göteborg: sub-theme 18, 2011Conference paper (Other academic)
  • 46.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Paulsson, Lars
    Collaboration in public sector: complex organizing2012In: Multi-faceted nature of collaboration in contemporary world / [ed] Tamara Besednjak Valic, Dolores Modic, Ursa Lamut, London: Vega Press , 2012, 1, p. 61-90Chapter in book (Other academic)
  • 47.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Kristianstad University, Research environment Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP.
    Petersson, Pia
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health.
    On discharge planning  : dynamic complex processes – uncertainty, surprise and standardisation2015In: Journal of Research in Nursing, ISSN 1744-9871, E-ISSN 1744-988X, Vol. 20, no 1, p. 39-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    How can discharge planning (DP) for patients who require care in the home following a period in hospital be understood and developed through the lenses of complexity theory? With the help of complexity theory and practice-based narrative research this study discloses the formal routines and complex dynamic practices that are associated with DP. A study of the literature established that there was an almost total absence of complexity-theoretical perspectives on interpreting and developing DP.                 

    The researchers collected narratives about the DP processes using qualitative interviews with the nurses responsible for this in a hospital ward: these were audio-recorded and transcribed verbatim. They also participated in and documented meetings where these nurses, as a group, discussed DP.                 

    The findings show that nurses have to continuously deal with uncertainty, surprises and the unknown. They have to make sense and take charge of dynamic complex events and new knowledge, and manage complex relations and information. The researchers argue that looking upon practice from the lenses of complexity theory, and therefore accepting the complexity of practice, could facilitate the development of nurses' skills in order to guarantee good quality in DP.

  • 48.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    Richard, Elvi
    Växjö University.
    Balancing and bridge-building with difficulties...: clinical nursing teachers2007In: In tension between organization and profession: professionals in Nordic public service / [ed] Aili, C., Nilsson, L-E., Svensson, L.G., Denicolo, P., Lund: Nordic Academic Press , 2007, p. 227-245Chapter in book (Other academic)
  • 49.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Richard, Elvi
    Linné university.
    Balansering och brobyggande med svårigheter : en studie av de kliniska lärarnas vardag i vården inom Region Skåne2006Report (Other academic)
  • 50.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Ekonomi.
    Richard, Elvi
    Linnéuniversitetet.
    Jämställdhet och diskriminering: om strukturer och sociala handlingar2013Report (Other (popular science, discussion, etc.))
12 1 - 50 of 58
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf