hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Edvardsson, Jenny
    et al.
    Wendesgymnasiet Kristianstad.
    Godhe, Anna-Lena
    Göteborgs universitet.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Digitalisering, literacy och multimodalitet2018Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Elevernas digitala kompetens i skolans olika ämnen betonas starkt i de reviderade läroplanerna från 2017, och digitaliseringens betydelse för lärande är en nyckelfråga för lärare, skolledare och samhället i stort. Men vad innebär digitaliseringen i skolan? Hur kan den bli en del av elevernas literacyutveckling? Och vad kan de ökade möjligheterna att uttrycka sig multimodalt betyda för elevernas lärande och lärarens undervisning?

    Författarna resonerar kring digitaliseringen av skolan och tar upp såväl potentiellt positiva som negativa aspekter. De sätter teorier kring digitalisering och dess inverkan på mänsklig kommunikation i relation till läsande, skrivande och samtalande samt diskuterar hur olika modaliteter – bilder, ljud, text – kan samverka i klassrumsarbete och undervisning.

    För att ge en tydlig bild av vad digitaliseringen kan innebära för lärarens planering, genomförande av undervisningen och efterarbete ges konkreta exempel från ämnena svenska och historia i gymnasiets årskurs 1.

    Digitalisering, literacy och multimodalitet vänder sig till en bred grupp av lärare och lärarstudenter med intresse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

  • 2.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Den skönlitterära texten – ett meningserbjudande i mångfalden2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

     Presentationen utgår från en del av ett pågående teoriprövande avhandlingsarbete som undersöker skolans meningsskapande arbete utifrån den övergripande forskningsfrågan: Vad kan en textteori byggd på multimodal teoribildning innebära för att utveckla skolans undervisning i meningsskapande? Med meningsskapande avser jag en process där man tillägnar sig, men också förändrar och utvecklar, erfarenheter. I denna presentation preciseras frågan till: Vad kan en textteori byggd på multimodal teoribildning innebära för den skönlitterära textens plats i skolans svenskämne?

     

    Avhandlingsarbetets material består av styrdokument för skolan och material i form av ljud- och filminspelningar från gymnasieelevers meningsskapande med till exempel bild, skrift, film, blogg och reklam. Insamlingen av klassrumsempirin är präglad av etnografisk klassrumsforskning.

     

    Materialet analyseras och beskrivs i ett multimodalt ramverk med analysverktyg från designteori, läsforskning och multiliteracy-forskning och resultaten diskuteras bland annat mot bakgrund av modern receptionsteoretisk litteraturteori.

     

    Det teoretiska ramverket består av multimodal teoribildning (ex. Kress, van Leuween, Jewitt, Selander, Björkvall), multiliteracy-forskning (ex. New London Group, Cope, Kalantzis), forskning om läsutveckling (ex. Langer, Liberg, af Geijerstam), forskning om litteratur och läsning i dagens medielandskap (ex. Lundström, Olin-Scheller, Persson), litteraturteori (ex. Eagleton, Pettersson, Hillis Miller, Felski, Littau).

     

    I presentationen undersöks och ifrågasätts argument för den skönlitterära textens särställning. Med utgångspunkt i multimodal teori sätts den skönlitterära texten i ett medieekologiskt sammanhang vilket ger anledning att problematisera dess särställning i undervisning och skolans styrdokument. Olika argument diskuteras utifrån antagandet att den skönlitterära texten är ett meningserbjudande i ett horisontellt och diversifierat meningsskapande. När den skönlitterära texten ses som en av andra texter i en mångfald av meningserbjudanden, leder det till frågor om den skönlitterära textens plats i en framtida svenskundervisning. Dessa nödvändiga didaktiska frågor menar jag kan besvaras med hjälp ett multimodalt perspektiv.

  • 3.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Den skönlitterära texten: ett meningserbjudande i mångfalden2015In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 46, no 2-3, p. 67-78Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Due to developments in media technology, the textworlds of today are undergoing a series of rapid changes. The aim of this article is to suggest multimodal theory formation as a theory ofmeaning-making in schools, and to discuss the consequences regarding the way in which fiction is viewed in education. Meaning-making is considered a process wherein one acquires, but also changes and develops, experiences. In other words, meaning-making is regarded as a form of design. When meaning-making is considered as multimodal, nonhierarchical and ecological, this will necessarily impact our conception of fiction. The article draws on my doctoral thesis in which empirical material showed similarities in pupils’ meaning-making regardless of mode and media. Reading fiction plays a strong role in Swedish curriculum, but this role needs to be discussed and strongly problematized. Drawing on multimodal theory formation and discussions among contemporary literature scholars, the article does not support the conception of fictional literature as exclusive and special. Rather, the arguments used for fictional literature also apply to other modes of meaning-making in other media than the printed verbal text. Swedish steering documents show a lack of conceptual resources for understanding the processes of contemporary meaning-making. The article argues that the challenges presented by contemporary methods of meaning-making should be recognized in schools, and should lead to a questioning of the role of fiction in the Swedish curriculum. When using multimodal theory formation to understand contemporary communication, fiction is revealed as only one way, among others, to make meaning.

  • 4.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Ett multiliteracies-perspektiv på läsutvecklingsarbete2015In: Svensk forskning om läsning och läsundervisning / [ed] Christina Olin-Scheller, Michael Tengberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, p. 69-82Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Ett multi-literacyperspektiv på läsutvecklingsarbete2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Presentationen utgår från en del av ett pågående teoriprövande avhandlingsarbete som undersöker skolans meningsskapande arbete utifrån den övergripande forskningsfrågan: Vad kan en textteori byggd på multimodal teoribildning innebära för att utveckla skolans undervisning i meningsskapande? Med meningsskapande avser jag en process där man tillägnar sig, men också förändrar och utvecklar, erfarenheter. I denna presentation vill jag diskutera utifrån frågan: Vad kan en textteori byggd på multimodal teoribildning innebära för arbetet med läsutveckling?

     

    Avhandlingsarbetets material består av styrdokument för skolan och material i form av ljud- och filminspelningar från gymnasieelevers meningsskapande utifrån till exempel bild, skrift, film, blogg och reklam. Insamlingen av klassrumsempirin är präglad av etnografisk klassrumsforskning.

    Materialet analyseras och beskrivs i ett multimodalt ramverk med analysverktyg från designteori, läsforskning och multiliteracy-forskning.

     

    Det teoretiska ramverket består av multimodal teoribildning (ex. Kress, van Leuween, Jewitt, Selander, Björkvall), multiliteracy-forskning (ex. New London Group, Cope, Kalantzis), forskning om läsutveckling (ex. Langer, Liberg, af Geijerstam), forskning om litteratur och läsning i dagens medielandskap (ex. Lundström, Olin-Scheller, Persson), litteraturteori (ex. Eagleton, Pettersson, Hillis Miller, Felski, Littau).

  • 6.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola/Kristianstad kommun.
    Lärare och elevers ”Design authorithy” - multimodal teori i skolpraktiken2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hösten 2011 planerar Kristianstad kommun att inleda ett arbete för att öka de undervisande lärarnas didaktiska medvetenhet om språkets betydelse för lärande. En del i arbetet är att ge lärarna kännedom om aktuell forskning på området i syfte att visa på verktyg som kan bidra till en ökad problematisering och medvetenhet om den egna undervisningen. Som utgångspunkt använder jag mig av teori från min licentiatuppsats (Magnusson 2011, under utgivning). I undersökningen av tre lärares praktiska teori utifrån en diskursanalytisk språksyn (Ivanič 2004) och en multimodal teoriram (se bl.a. Cope & Kalantzis 2000, Kress 2010, Selander & Kress 2010, Jewitt 2009) finner jag att lärarna visar på möjligheter att bygga en undervisning som bejakar elevernas texterfarenheter utifrån ett multimodalt textbegrepp samtidigt som den pappersburna skriften intar en central roll som kunskapsbärare. Lärarnas arbete kan beskrivas som ett utvecklande av vad jag kallar design authority som, i jämförelse med Pradls (1996) begrepp reading authority, räknar med meningsskapandet i olika teckenvärldar.

       De möjligheter som lärarna i undersökningen visar ligger till grund för det planerade utvecklingsarbetet där det är tänkt att arbetslag under en tid av minst ett halvt läsår ska diskutera och problematisera sin praktik med hjälp av verktyg från diskursanalys och multimodal teori. Arbetet är upplagt som en kombination av forskningscirkel och klassrumsobservationer. Mitt forskningsintresse är dels hur lärarnas arbete påverkas, dels hur deras eventuella ökade medvetenhet kommer eleverna till del.

       I föredraget planerar jag att ge exempel på de möjligheter som lärarna i min undersökning visar på när det gäller att utveckla elevernas design authority och ge exempel från diskussionen i de forskningscirklar som börjar i höst. I samband med det vill jag diskutera vilka möjligheter jag har att dokumentera och analysera det fortlöpande arbetet i forskningscirklarna utifrån en designteoretisk ansats.

     

  • 7.
    Magnusson, Petra
    Lunds universitet/Malmö högskola.
    Läsning i ny tid: pappersburen skrift i ett multimodalt perspektiv2011Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis investigates a practice at an upper secondary school in Sweden. The starting point is the teachers’ questions concerning the possibilities of supporting the development of the students’ reading abilities through texts that are long, alphabetical and printed, and in this study, non-fictional. The thesis suggests that by applying a multimodal and multiliteral approach the possibilities are widened. The purpose of the study is to investigate how teachers handle the challenge of teaching using lengthy alphabetical printed texts in the text realities of today, and to describe such teaching through a multimodal framework. Data was collected through ethnographical methods and includes information gathered in interviews with three teachers, observations of lessons, and group discussions on texts. The data also include the texts used in the history and social science classes. Three analyses were made. Firstly, the practical theory of the teachers was analysed using the discourse analytical tool suggested by Roz Ivanic. She presents two dynamic models, one showing four layers of language and one providing a framework of six discourses for understanding the layer in focus. The models were used in this study to examine each of the teachers’ approaches to reading, reading development, and learning as a whole. In the first analysis the teachers are shown to be focusing on different discourses but they all result in explicit, structured teaching. In the second analysis, the texts used in the history and social science classes are categorised and discussed from a multimodal point of view, and the questions used to influence the students’ reading strategies are examined in terms of what kind of meaning-making they promote. The third analysis focuses on the students’ group discussions, with and without the teacher. The discussions are described through a didactic designing model as a learning sequence. The results show that the teachers’ approach offers possibilities for working with lengthy alphabetical printed texts: in applying a multimodal view of text the teachers try to incorporate the text worlds of today. Through structured teaching they aim to develop the students’ skills in meaning-making processes in a multimodal world, which includes designing through texts that are alphabetical and printed. By using modelling in text conversations the teacher is pointing out reading paths to the students, guiding them through the questions. By using the field of multimodality in describing what is taking place in the study the thesis points to possibilities when the fields of didactics and multimodal research come closer together. It is suggested that by putting reading into a multimodal perspective it is possible to empower the students’ design authority and by using a didactic approach to other texts multimodal meaning-making is put in a broader perspective.

  • 8.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Läsning som design – didaktiska möjligheter2011In: Språket, kroppen och rummet – multimodala och digitala perspektiv på lärande: Åttonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Stockholm: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning / [ed] Magnusson, J., Malmbjer, A. & Wojahn, D., Stockholm: Södertörns högskola , 2011, p. 94-105Chapter in book (Refereed)
  • 9.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Meaning-making from different modes and media2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: the presentation is part of a Ph. D project concluded in October 2014 with the overall aims to investigate and conceptualize meaning-making in school in the frame of multimodal theory. It describes and analyzes meaning-making and design in learning with meaning-offerings from different modes and media from the students’ perspective.  Research question: What similarities and differences can be made visible in meaning-making from different modes and media when using analytical tools inspired by a multimodal theoretical framework? 

    Theoretical framework: From a socio-cultural perspective, multimodal theory formation is used to find suitable tools and concepts for developing teaching and learning. Meaning-making is seen as multimodal, non-hierarchical and ecological drawing on Kress and van Leeuwen (2001), Kress (2010), Jewitt (ed. 2014), McLuhan (1999). Analytical tools: the Learning Design Sequence developed by Selander (2008), the wheel of multimodality inspired by the New London Group (2000), and the pedagogy of multiliteracies developed by Kalantzis and Cope (2012). 

    Methodology: The study is a design study combined with an ethnographic inspired approach. In cooperation with the teacher the groups, tasks, instructions and timings were set in order to get data that will show meaning-making through different modes and media. In order to widen the base for explanation data was collected and documented through observations and audio and video recordings. Recordings were transcribed both verbally and multimodally and analyzed using the analytical tools mentioned above. 

    Data: Audio and video recordings from lessons over three days in in an upper secondary school in a class taking social sciences and media courses. 

    Results: The study shows that it is possible to use multimodal theory formation in order to describe and analyze the students’ meaning-making. Both similarities and differences are made visible. When discussions are described as multiliteracies processes and are looked upon as a learning sequence it is obvious that lack of clarity and lack of guidance are obstacles for learning. The tools make it possible to explain and to systemize the data which can be interpreted in a multimodal frame. The multimodal data collection gives a wide understanding of what is going on during the discussions.  

  • 10.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Meningsskapandets möjligheter: multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan2014Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis concerns the changing predispositions and conditions for contemporary meaning-making in school education. From a socio-cultural perspective, multimodal theory formation is used to find suitable tools and concepts for developing teaching and learning. The overall aims are to investigate and conceptualize meaning-making in school in the frame ofmultimodal theory. Firstly, the research questions are concerned with how teachers work with written; paper-based, expository texts, and secondly, with students' meaning-making, working with meaning-offerings from different modes and media. This is followed by questions surrounding the predispositions for a multimodal view in the Swedish curriculum outline. Finally, the consequences for the role of fiction in education, using multimodal theory formation as a framework are addressed. The thesis presents two empirical studies which investigate meaning-making in upper secondary education, followed by critical discussions of the cmTiculum outline and the role of fiction. The empirical data was collected using methods inspired by ethnography in classes taking social sciences and media courses. The analyses were inspired by multimodal research, and the main analytical tools consist of a discourse framework and model inspired by Roz IvaniC, the Leaming Design Sequence developed by Staffon Selander, the wheel of multimodality and the pedagogy of multiliteracies, both developed by the New London Group and Bill Cope and :Mary Kalantzis. The first study focuses on the teachers' perspective in trying to develop students' meaning-making through written, paper-based expository texts. Analyses within the discourse framework and design layer model are used to describe the teachers' practical theory. The wheel ofmultimodality is used to differentiate the meaning-offerings used in class, and the pedagogy of multiliteracies is used to describe and analyze the discussions in groups and with the teacher. Results highlight three major possibilities for working with written, paper-based expository texts: a vvider view on meaning-making, meaning-offerings encompassing several modes and media, and the teacher's modeling ofthe reading through discussion. The second study describes and analyzes meaning-making and design in learning \vith meaning-offerings from different modes and media from the students' perspective. The analytical tools are the wheel of multimodality, the Learning Design Sequence and the further-developed pedagogy of multiliteracies. Results show a similarity in meaning-making regardless of mode and media, staiiing with the visual mode and with the students focusing their efforts on comprehending the meaning-offering. This can be explained by lack of clarity and lack of guidance which are seen as obstacles for learning. The discussions surrounding the curriculum outline and the role of fiction show that, in using a multimodal theory formation frame, the curriculum does not explicitly support a multimodal view on meaning-making and that fiction can not be seen as unique due to neither mode nor media. The results suggest that multimodal theory formation gives access to tools that are useful in developing students' meaning-making according to the predispositions and conditions oftoday, in which reading development is viewed as part of developing meaning-making as a who lei and that meaning-making in school should be based on a non-hierarchical and inclusive view on modes and media to create a readiness and a flexibility to meet demands of a rapidly-changing society. As a consequence, the curriculum outline needs to be reworded and the role of fiction in education needs to be problematized.

  • 11.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Multiliteracies i lärande och undervisning2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Multimodalt meningsskapande2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 13.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Multimodalt meningsskapande i modersmålsämnet2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I presentationen diskuteras förutsättningar för multimodalt meningsskapande i den svenska gymnasieskolans svenskämne. Vilket utrymme ges i styrdokumenten för ett multimodalt meningsskapande och vad erkänns som lärande? I en översiktlig analys utifrån en multimodal teoriram av styrdokumenten för svenskämnet i Gy 11 pekas på möjligheter att utveckla förutsättningarna för ett multimodalt meningsskapande i svenskämnet (Magnusson, 2014). Genom att utgå från multimodal teori och begrepp som används i multimodal teoribildning synliggörs de förändrade förutsättningar för meningsskapandet som, bland annat på grund av den snabba medieteknologiska utvecklingen, är en reell utmaning i nutidens skola.

    Utifrån ett pågående analysarbete av elevarbeten i gymnasieskolans valbara kurs Skrivande belyses möjligheter att diskutera meningsskapande på generell och mer specifik nivå (Tønnessen, 2011). På den generella nivån används begreppet multiliteracies (Kalantzis & Cope, 2012) och för specifik nivå är utgångspunkten de olika teckenvärldarnas/teckensystemens (eng. mode) specifika resurser baserat på Kress och van Leeuwen (2001) och Kress (2010). I det praktiska exemplet används multimodal teoribildning och begrepp för att analysera en lyrikuppgift avseende uppgiftens möjligheter och elevernas val av lösningar. Därefter diskuteras elevernas uppgiftslösningar ur ett bedömningsperspektiv. Om och hur bedömning av det multimodala meningsskapandet sker och i vilken grad multimodalt meningsskapande erkänns som lärande (Selander & Kress, 2010) är en central del i inlemmandet av en icke-hierarkisk och medieekologisk syn på meningsskapandet i skolan. I presentationen ligger också en problematisering av frågan om modersmålsämnets möjligheter, och ansvar, för utvecklandet av multimodalt meningsskapande.

     

    Referenser

    Magnusson, Petra (2014). Meningsskapandets möjligheter. Multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Diss. Malmö: Malmö högskola.

    Kalantzis, Mary & Cope, Bill (2012). Literacies. Port Melbourne, Vic: Cambridge University Press.

    Kress, Gunther R. (2010). Multimodality, A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

    Selander, Staffan, & Kress, Gunther (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts.

    Tønnessen, Elise Seip (2011). Multimodal textkompetense og dataspill. I Ellvin, Madeleine, Skar, Gustav & Tengberg, Michael (Red.), Svenskämnet i förändring. Perspektiv på de nya kurs- och ämnesplanerna. Svensklärarföreningens årsskrift 2011, Svensklärarserien 234.

  • 14.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Pappersburen skrift – en av många texter2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    En pågående undersökning av läsningens möjligheter utförd inom ramen för Lärarlyftets licentiatforskarskola vid Mah och Lu.

    Min undersökning utgår från frågor och problem i undervisningspraktiken genom en grupp lärares försök att förhålla sig till rapporter om försämrade studieresultat och försämrad läsförmåga hos dagens ungdomar. Undersökningens lärare uttrycker en positiv inställning till undervisningens möjligheter och ungdomars (läs)förmåga och menar att det är nödvändigt att bejaka ett utvidgat textbegrepp och teknikens möjligheter. Jag vill undersöka hur arbetet med läsning av traditionell pappersburen skrift kan ses i relation till arbetet med andra texter och nya medier.

    Med utgångspunkt sociokulturell teori använder jag teorier om multimodalitet och multimedialitet när jag undersöker undervisningen i so-ämnen i en samhällsvetenskaplig klass i gymnasiets årskurs 1. Syftet är att belysa villkoren och möjligheterna för att arbeta med läsning och läsutveckling. Empirin består i huvudsak av elevernas arbete med pappersburen sakprosa som bearbetas i textsamtal med hjälp av lärarnas ”allmänna textfrågor” och ”textspecifika frågor”, men även av lärarnas uttalanden om arbetet med läsning och synen på andra kunskapskällor än den pappersburna skriften. Presentationen ger också exempel på hur jag försöker använda designteori som metod i analysen av textsamtalen.

  • 15.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humaniora.
    Poesi som multimodalt meningsskapande2016In: Svenskläraren: Tidskrift för svenskundervisning, ISSN 0346-2412, no 3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 16.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Twitter, Facebook och CS – men vanlig läsning då?2011In: Licentiaterna talar i egen sak: rapport från Symposium i Malmö 25 november 2011 med Forskarskolan/Lärarlyftet inom SMDI / [ed] kent Adelmann, Maria Brännström, Malmö: Malmö högskola , 2011, p. 50-61Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 17.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Ämne och språk i samspel2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 18.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap. Kristianstads kommun.
    Albin, Åse
    Kristianstads kommun.
    Bengtsson, Sofie
    Kristianstads kommun.
    Bondesson, Liselott
    Kristianstads kommun.
    Cronert, Eva
    Kristianstads kommun.
    Nilsson, Jessica
    Kristianstads kommun.
    "Nu sätter vi ord på det, ryggraden har flyttat till huvudet": kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt som beprövad erfarenhet i fritidshemsverksamheten2016In: Skolportens nättidskrift Undervisning & Lärande, no 13Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver ett utvecklingsarbete bedrivet i fritidshemsverksamhet. Syftet var att genom kollegialt lärande utveckla ett språkutvecklande förhållningssätt i verksamheten. Arbetet genomfördes under tre terminer och dokumentationen utgörs av anteckningar från observationer och samtalsträffar samt ljudinspelning från ett återkopplande samtal inspirerat av ”stimulated recall”. Resultatet bekräftar tidigare forsknings beskrivningar av fritidsverksamhet som en verksamhet som under senare år påverkats av organisatoriska förändringar och som en miljö för informellt lärande och processinriktad didaktik. Resultatet visar också på möjligheter att utveckla fritidshemsverksamhetens särskilda karaktär genom kollegialt lärande och strävan efter vetenskaplig grund. Utvecklingsarbetet bidrog till att stärka fritidslärarnas yrkesroll och öka deras medvetenhet om språkets betydelse för lärande.

1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf