hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 32 of 32
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Andersson
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Övergång förskola-grundsärskola: samverkan mellan förskola och grundsärskola med sikte på kommunikation och samspel.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien har behandlat hur förskollärare och speciallärare (inriktning utvecklingsstörning) arbetar för att utveckla kommunikation och samspel för barn/elever med utvecklingsstörning i respektive verksamhet och hur de i övergången mellan skolformerna upplever och arbetar för att barnet/eleven ska få med sig färdigheter inom kommunikation och samspel och utveckla dem i grundsärskolan.

    Syfte: Utifrån förskollärares och speciallärares redogörelser finna implikationer för hur samverkan och samarbetet mellan skolformerna skulle kunna utvecklas i övergången förskola-grundsärskola för att barnet/eleven ska kunna utvecklas så långt som möjligt i kommunikation och samspel.

    Metod: En kvalitativ metod användes där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt fyra personer deltog i studien, två förskollärare och två speciallärare inriktning utvecklingsstörning.

    Teori: Resultatet analyserades genom ett sociokulturellt perspektiv.

    Resultat: För att kunna besvara syftet genomfördes studien i två steg, där förskollärare, respektive speciallärare först fick ge en nulägesbeskrivning av arbetet med kommunikation och samspel i respektive verksamhet, utifrån en sammanställning av informanternas svar besvarades sedan syftet. Studien visar att barnet/eleven får möjlighet att utveckla kommunikativa/språkliga förmågor som att samspela, tolka och använda olika kommunikativa uttryckssätt i både förskolan och i grundsärskolan. Däremot menar två av förskollärarna och en speciallärare att delaktigheten i kommunikation och samspel med andra barn/elever är låg.

    Implikationer som framkommit utifrån intervjuerna med förskollärarna är att det kan finnas ett behov av kunskapsutbyte mellan de både professionerna kring didaktiska frågor för att barn med utvecklingsstörning ska kunna bli mer delaktiga i kommunikation och samspel. I samtliga intervjuer framkom att rutinen kring övergången mellan skolformerna kan behöva utvecklas. Det kan behöva skapas fler möten mellan professionerna för att säkra att barnen får behålla och vidareutveckla sina kunskaper och färdigheter i kommunikation och samspel från förskolan när de blir elever i grundsärskolan. För att minimera följderna av sena utredningar behöver rutinerna vid övergångarna utvecklas, så att processen kan starta utan onödig fördröjning.

  • 2.
    Andersson, Helena
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Malmö universitet.
    Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan2017Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis concerns students’ engagement with school. In Sweden there are as many as 17,5 % of the students, who after year nine do not get the grades in order to be admitted to the national program at the upper secondary school. In this thesis, Students’ experiences are focused in order to understand engagement with school. The study is grounded in a socio cultural perspective on learning where learning is considered to originate from social actions, as well as theoretical perspectives on engagement. In the thesis learning is seen as development not as a process within the child but rather as development that takes place when the child participates in practices within their cultural community and in relations with others. Learning is looked upon as a perspective where the context of our lived experience of participation in the world is important. Learning should be seen as social participation. This kind of participation does not only shape what we do but also who we are and who we can become. In this thesis the concept of engagement is considered as both the wanting to do something, and what the student actual do, the agency of the student. An exploratory sequential mixed method has been used in the data collection, mainly with a student perspective. This means that both quantitative and qualitative methods of collecting and analyzing data has been used to be able to answer the research questions. The overall aim of the thesis is to contribute with knowledge about students’ engagement in school by identifying aspects that influence the engagement. The thesis consists of three different studies. One quantitative study, where 1298 student participated in a survey concerning student engagement with school, which was followed by two qualitative studies, where the descriptive analysis was broadened with interviews, one with students and teachers in two different classes and one with students from eight different schools. Apart from that, students have written reflections on how they experience their learning environments in school. The discussion concerns whether students in year seven are engaged with their school, both according to the psychological and according to the cognitive engagement. The discussion also concerns what aspects of engagement students and their teachers in two highly engaged classes have experienced. In the study students with different socioeconomically and cultural backgrounds take part. The concepts of students’ participation and influence in their schoolwork is also discussed.

  • 3.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Lärares relationskompetens: vad är det? Hur kan den utvecklas?2018Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Relationskompetens är en central kompetens inom många yrken där man arbetar med människor. Denna kompetens behövs för att verksamhetens kvalitet ska bli god och för att målen ska uppnås, men även för att goda relationer är värdefulla i sig. Inom skolans värld visar studier att lärares relationskompetens är av avgörande betydelse för att främja elevers lärande och utveckling. I boken presenterar därför författaren teoretiska begrepp och forskning i syfte att bidra med ny kunskap om vad relationskompetens är och hur den kan utvecklas.

  • 4.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Omsorg och pedagogik2018In: Pedagogik som vetenskap: en inbjudan / [ed] Mattias Nilsson Sjöberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, p. 157-168Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Relationskompetens i pedagogiska sammanhang: rapport från en forskningscirkel2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna skrift rapporteras ett forskningscirkelprojekt ompedagogisk relationskompetens. Projektet hade sin bas påHögskolan Kristianstad och pågick under 2017, medrapportering våren 2018. I cirkeln samverkade nio förstelärarefrån Sölvesborgs kommun med en forskare från högskolan. Detsom utforskades var hur relationskompetens tar sig uttryck ipedagogisk praktik.I ett inledande kapitel introduceras projektet. Därefterpresenteras lärarnas studier. Rapporten ger konkret inblick i ett(alltför) outforskat område i skolvärlden.

  • 6.
    Barow, Thomas
    et al.
    Gothenburg University.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    The significance of SEN assessment, diagnoses, and pschometric tests in inclusive education: studies from Sweden and Germany2018In: Testing and inclusive schooling: international challenges and opportunities / [ed] Björn Hamre, Anne Morin, Christian Ydesen, London: Routledge, 2018, p. 231-248Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Bruce, Barbro
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Rubin, Maria
    Malmö högskola.
    Thimgren, Pia
    Malmö högskola.
    Åkerman, Roger
    Malmö högskola.
    Specialpedagogik i professionellt lärarskap: synsätt och förhållningssätt2016Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det specialpedagogiska perspektivet på professionellt lärarskap handlar om att utgå från de förutsättningar, resurser och drivkrafter som varje barn har.

    Lärares synsätt och förhållningssätt har stor betydelse för barns och elevers möjligheter att utvecklas till nyfikna och lärande människor. Som lärare behöver man förhålla sig till läroplaner och styrdokument och samtidigt lyssna på, läsa av och bekräfta barnen och eleverna, inte minst i situationer där man blir utmanad i sin lärarroll. Utmaningarna driver varje lärares professionella utveckling, vilket förutsätter självkännedom, mod att våga se och höra sig själv samt en beredskap att anpassa, utveckla och förändra sitt förhållningssätt utifrån barnen.

    Den här boken vänder sig till lärare på alla stadier, från förskolan till gymnasieskolan. Det pedagogiska uppdraget och stöd i och för lärandet tas upp i förhållande till respektive skolform. Ett särskilt fokus riktas på relationer och samspel, språk och kommunikation samt samtal och kollegial handledning.

  • 8.
    Byström, Annette
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Specialläraren: en specialistkompetens i skolans värld: en studie av speciallärarens (specialiseringspråk-, skriv- och läsutveckling) pedagogiska lärande- och utvecklingsuppdrag.2018In: Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, ISSN 2000-0022, Vol. 15, no 3, p. 1-44Article in journal (Other academic)
  • 9.
    Forsberg, Maria
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Elevassistentrollen i gymnasiesärskolan2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att bidra med kunskap om elevassistenternas uppdrag inom särskolan, genom att lyssna till, jämföra och analysera speciallärare med inriktning utvecklingsstörning och elevassistenters utsagor kring undervisningen inom gymnasiesärskolan. Drivkraften bakom studiens inriktning utgår från forskarens upplevelser inom såväl lärar-, som elevassistentrollen. Elevassistentrollen är komplex, men samtidigt viktig. Forskaren var nyfiken på hur samarbetet mellan professionerna såg ut i gymnasiesärskolan. Arbetet har utgått från tidigare nationell och internationell forskning kring bland annat elevassistenters roll, utbildning och funktion i undervisningen. Studien utgick från kvalitativa metoder, där forskaren genom kvalitativa forskningsintervjuer sökte olika aspekter av informanternas bild av omgivningen kring elevassistenters uppdrag, vad elevassistenter bidrog med till undervisningen samt hur samarbetet mellan speciallärare med inriktning utvecklingsstörning och elevassistenter ser ut. Det teoretiska ramverk som studiens resultat har tolkats utifrån är Säljös (2016) beskrivning av sociokulturellt perspektiv, med betoning på begreppen

    mediering och situerat. Resultatet av studien visade att uppdraget för elevassistenter var mångfacetterat och handlade om både omsorgsuppgifter och pedagogiska uppgifter. Resultatet visade även att elevassistenten bidrog med teckenstöd, förflyttningar mellan aktiviteter och genom att stötta eleverna vid pedagogiska uppgifter. Även samarbetets förutsättningar belystes i resultatet och det beskrivs att god personkemi professionerna emellan var avhängigt för att samarbete skulle fungera optimalt. Resultatet påvisade också att det skilde sig markant åt mellan elevassistenter och speciallärare vad gällde uppskattning av kollegor. Samtliga speciallärare kände uppskattning i någon utsträckning, medan ingen av elevassistenterna upplevde uppskattning på sin arbetsplats. Resultatet från studien beräknas inte bidra med generell kunskap eller allmänglitliga slutsatser, men kan ge en fingervisning kring hur det kan se ut i gymnasiesärskolan.

  • 10.
    Gagzis, Ulrika
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Specialpedagogens funktion i arbetet med bedömning: ett kunskapsbidrag utifrån specialpedagogers beskrivningar av sitt arbete med bedömning som en del av undervisningspraktiken2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om specialpedagogers arbete med bedömning som en del av undervisningspraktiken. I arbetet genomförs intervjuer med fyra specialpedagoger som arbetar i olika verksamheter. Deras beskrivningar syftar till att ge vidare insikt och vägledning om hur specialpedagogers arbete kring bedömning kan påverka elevers möjligheter till allsidiga bedömningar utifrån ett relationellt perspektiv.

     

    Resultaten i den tidigare forskningen visar att det skett en ökning av antalet bedömningar såväl i svensk skola som internationellt. Det faktum att bakomliggande orsaker till ökningen inte problematiseras eller ifrågasätts kan beskrivas som en ökad bedömningskultur. Detta sker samtidigt som det saknas forskning kring konsekvenser av bedömning och vad som styr bedömning. Bedömningar såsom formativ och summativ bedömning har olika syften och påverkar således eleverna olika. Perspektiv på elever i skolproblematik och vilken roll specialpedagogen tar är viktigt i bedömningssammanhang.

     

    De teoretiska perspektiv jag utgår ifrån är systemteori med utgångspunkt i Bronfenbrenners ekologiska systemteori där aktivitet i och mellan mikro-, meso-, exo- och makro-nivåerna är centrala. Dessutom är relationellt- och kategoriskt perspektiv valda utgångspunkter. Metoden är semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger. Resultaten visar att specialpedagoger har en stor roll i arbetet kring bedömning, inte minst genom övergripande och aktivt arbete med extra anpassningar samt implementerandet av och upprätthållandet av ett relationellt förhållningssätt i verksamheterna. Genom extra anpassningar och relationellt förhållningssätt ges eleverna möjlighet till stöttning så att deras kunskaper kan bli synliga vid bedömning. Kommunikation är centralt i specialpedagogiskt arbete. Legitimitet att utföra sitt arbete beror till stora delar på specialpedagogens relationella kompetens men att ha rektors mandat är också viktigt.

  • 11.
    Holmstedt, Pernilla
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Jönsson, Anders
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Learning to see new things: using criteria to support pre-service teachers’ discernment in the context of teachers’ relational work2018In: Frontiers in educationArticle in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate how preservice teachers’ understanding of relational competence can be supported through the use of digital video and explicit criteria. The study is a mixed method intervention study, where preservice teachers analyzed the teacher-student relationship as depicted in a short video sequence with the support of explicit criteria. These analyses were analyzed with content analysis according to the criteria and a thematic comparison of preservice teachers’ analyses before and after the access to explicit criteria. Findings suggest that the use of explicit criteria supported preservice teachers’ discernment of significant dimensions of teacher-student relationships, so that they were able to discern and discuss aspects of the teacher-student relationship with a specific focus on teacher-student interaction and with greater detail and nuance. The study also provides some tentative evidence that modelling the use of criteria may support preservice teachers’ use of the criteria.

  • 12.
    Jonsson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Rauner, Micaela
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Tillgängliga lärmiljöer och inkluderande arbetssätt?: en studie av en högstadieskolas undervisning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en studie med syftet att bidra med kunskap om elevernas upplevelse av tillgängligheten i deras lärmiljö på en högstadieskola. Studiens fokus är elevernas upplevelse samt om det samstämmer med lärarnas upplevelse av lärmiljön.

    Dagens forskning om skolutveckling och inkludering är betydande och ett av skolans viktiga uppdrag är att undervisningen anpassas efter alla elevers behov och skapa tillgängliga lärmiljöer. Studien utgår från Spsms definition av lärmiljöer och fokuseras på den pedagogiska lärmiljön och ett inkluderande arbetssätt. Resultaten tolkades utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv med stöd av tankestil och tankekollektiv. Resultatet visar att eleverna önskar en mer tillgänglig lärmiljö där feedback, delaktighet och motivation blir en större del av undervisningen. Resultatet visar även att lärare anser sig undervisa mer inkluderande och tillgängligt än vad de gör och att majoriteten av deras svar i studien var individfokuserade och kategoriskt hållna. Det blev tydligt att verksamheten hade mer hinder i lärmiljön än möjligheter när det kom till inkluderande undervisning.  I studien framgår att det finns stora möjligheter till ett positivt förändringsarbete mot tillgängliga lärmiljöer.

  • 13.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Holmstedt, Pernilla
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Learning to see new things: using criteria to support pre-service teachers’ discernment in the context of teachers’ relational work2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Assessment is a two tier process, where the first stage involves the discernment of distinguishing properties (i.e. criteria) in the performance to be assessed. The second stage involves making a judgment about the quality of the performance, based on the identified criteria. In the context of student self-assessment, this means that students first have to be able to discern the criteria, as they are operationalized in their performance, in order to make a valid judgment of quality. In this paper, we present and discuss findings from a study investigating how the access to explicit criteria affected preservice teachers’ discernment of significant dimensions of quality in teachers’ relational work (i.e. the capacity to create and maintain supportive relationships between teacher and students). Digital video was used as a tool for preservice teachers to analyze classroom interaction focusing on teachers’ relational competency. Data used was preservice teachers’ written analyzes of classroom interactions, simulated through digital video before and after the access to explicit criteria. Findings suggest that the access to explicit criteria positively affected preservice teachers’ capacity to discern significant dimensions of quality in teacher performance, which is evidenced by the quality and focus of their analyzes.

  • 14.
    Klefbeck, Kamilla
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Möjlighternas möten, mellan lärare och elev, utvecklingsstörning och AST med fokus på initiativtagande2018Conference paper (Other academic)
  • 15.
    Landgren, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Hansson, Camilla
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Inkludering genom samläsning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I november 2017 kom Skolverkets rapport om samläsning i gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. I rapporten belyser Skolverket att det strävas efter integrering och inkludering i det svenska skolväsendet och samläsning är en del av den inkluderande skolan.

    Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur elever upplever samläsning utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vid insamling av data har fyra elever på gymnasiesärskolan, som samläser sina karaktärsämnen med elever tillhörande de nationella gymnasieprogrammen, yrkesintroduktionen, observerats och intervjuats. Eleverna går på två olika gymnasiesärskolor. Resultaten har sedan tolkats utifrån Antonovskys (2005) teoretiska ramverk KASAM, genom en kvalitativ innehållsanalys.

    Begreppet begriplighet syftar till i vilken utsträckning inre och yttre stimuli upplevs som förnuftsmässigt gripbara. Analysen visar att eleverna tolkar och visar sin förståelse på olika sätt beroende på om det är skoluppgifter som tränas i en konstruerad lärmiljö inför kommande arbetsliv eller uppgifter som tränas i autentisk arbetsmiljö, i skolans regi. I begreppet hanterbarhet beskrivs de resurser människan upplever sig ha tillgång till och om de är tillräckliga i jämförelse mot att möta de krav som ställs. Analysen visar att eleverna hanterar uppgifter skriftligt, muntligt och praktiskt, i grupp där pedagoger finns tillgängliga. De upplever sig vara inkluderade och delaktiga fullt ut, när de arbetar i grupp. Meningsfullhet innebär att man har saker som man upplever som viktiga och motiverande i sitt liv. Analysen visar att eleverna uttrycker att de känner sig jämbördiga vid samläsning och att de inte ser några skillnader mellan eleverna på de 3-åriga gymnasieprogrammen och eleverna på de 4-åriga gymnasiesärskoleprogrammen, i karaktärsämnen. Elever uttrycker också fördelar med att se hur andra elever arbetar.

  • 16.
    Nissenlöf, Annica
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Olsson, Annika
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Passar förskolans nycklar i skolans lås: talar vi samma språk?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka övergången från förskola till förskoleklass utifrån organisations, grupp- och individnivå. Vi har valt att undersöka handlingsplaner kring övergångar, specialpedagogens roll och pedagogernas erfarenheter kring övergångar från förskolan till förskoleklassen men även vårdnadshavare upplevelser av sina barns övergångar från förskola till förskoleklass.Vår studie bygger på ett relationellt perspektiv, där vi utgår ifrån att barnet är en del i ett sammanhang och att barnet lever i olika världar. Specialpedagogik är ett flervetenskapligt kunskapsområde som hämtar sin grund i pedagogik men även områden som psykologi, sociologi, medicin och teknik bidrar till kunskapsutveckling. Anknytningsteorin är en stor del i studiens förståelse av förskolans verksamhet men även gränsteori och övergångsteorier till en viss del. Det systemteoretiska perspektivet används för att belysa ett komplext samspel mellan många olika faktorer på olika nivåer som grund för utveckling och lärande.Vi har genomfört en studie med hjälp av metodtriangulering och då i form av textanalys, enkäter och intervjuer.Resultatet visar att lärarna i studien följer handlingsplanen och de upplever att de har nytta av överlämningsdokumentet i det initiala mötet med barnen. Samtidigt efterlyses mer information kring barnets specifika egenskaper och behov; ett mer utförligt dokument. Båda specialpedagogerna lyfter frågor kring överlämningsdokumentets validitet och existens eftersom de anser att det formuleras så olika i dem. Det efterfrågas rutiner kring hur utformandet av dokumentet ska se ut. Båda vårdnadshavarna upplever att övergången till skolan inte blev som de hade förväntat sig fastän texten i överlämningsdokumentet stämde överens med hur de uppfattade sitt barn.

  • 17.
    Olsson, Christina
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Bemötande och förhållningssätt: lärare och elevassistenters syn på sin egen roll gällande bemötande och förhållningsätt gentemot elever i grundsärskolan med inriktning träningsskola2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Författaren till studien har under åren som klasslärare i grundsärskolan uppmärksammat hur stor betydelse bemötande och förhållningssätt har för alla elever, men i synnerhet för elever på tidig utvecklingsnivå. Konsekvenserna för eleverna kan bli stora eftersom dessa elever är i en större beroendeposition än andra elever, eftersom de oftast behöver hjälp med att hitta ett sätt att göra sin röst hörd på. Dilemmat som blir tydligare efterhand visar att mycket handlar om vikten av goda relationer och ett stort engagemang från personalens sida för att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar till delaktighet och inflytande som faktiskt är deras rättighet.  Syftet med arbetet är att belysa personalens egna tankar kring sin syn på bemötande och förhållningssätt och hur detta i sin tur kan påverka elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande under skoldagen. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och en relationell referensram. Det innebär att bemötande, relationer och kommunikation blir viktiga delar i studien. Studien är av kvalitativ art eftersom fokus är riktad mot personalens egna tankar och uppfattningar. Metoden som använts i föreliggande studie är semistrukturerade intervjuer som gjorts med lärare och elevassistenter på den berörda grundsärskolan med inriktning träningsskola. Resultatet visar att bemötande och förhållningssätt är av stor vikt samt att det även påverkar elevernas möjlighet till att känna delaktighet och få inflytande under skoldagen

  • 18.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    ”Alltså de är snälla, men inte för snälla” : om ADHD i skolan – två elevperspektiv2018Conference paper (Other academic)
  • 19.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    "Alltså de är snälla, men inte för snälla": om ADHD i skolan – två elevperspektiv2018Other (Other academic)
    Abstract [en]

    The theoretical framework bases mainly on Schütz (2002) lived experience theory

    The phenomenology of the social world. Schütz focus on the everyday world matches the purpose of this study since school may course as an everyday world for the students. Schütz (2002) theory completes with thoughts of Bengtsson and Berntsson (2015), Asplund (2010) and von Wright (2000). The choice bases on their shared focus on phenomenology and relationships.

    Based on the result, two things appear to be particularly important in the students’ narratives:

     The experience of belonging. To be a part of the social life with friends in the everyday life in school.

     The importance of trustworthy, caring and mutual relationships with teachers in school.

    The main thing that seems to be of primary relevance for both Charlie and Kim were the quality of the teacher student relationship. A trustworthy relation may be as a key factor not only for students’ self-esteem but also for how they develop their learning identity.

    The study implies that how students with ADHD experience their school day depends on the relationships with both teachers and peers in the regional world that consists the students’ everyday world. Inadequate relationships with teachers and peers seems, based on the results of this study, lead to lack of self-esteem. Self-esteem is a critical factor in the development of social both as educational learning. Teachers' ability to develop trustful relationships is therefore a key factor in how the learner develops his or her learning identity. A learning identity that not only has consequences for the student's schooling but also in the long run affects further developing as well as work and social life.

    The aim of this study is to provide knowledge about how students with an ADHD diagnosis can experience their everyday life in school. The study is based on the assumption that teachers’ ability of developing professional pedagogical relationships are critical for how students experience themselves and their social- and pedagogical ability.

    The main question of the study is:

     What appears to be particularly important in the students' narratives?

    - What, of the particularly important, seems to be of primary relevance for the student as an individual?

    The empirical part of the study consists two narratives, one from Charlie and one from Kim. Kim and Charlie are two secondary school students both diagnosed with ADHD. According to Cousin (2009) a narrative inquiry is especially useful if the researcher wants to know how individuals "make sense of their lives through the selective stories they tell about noteworthy episodes" (Cousin, 2009, s. 93). By gathering and exploring narratives, the researcher gives the opportunity to get an insight in the complex ways that individuals act on bases of their experiences.

    The student narratives were filmed in purpose to facilitate transcription. Before the researcher started to analyze the transcribed narratives, she had them sent to guardians for reading and approval.

  • 20.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Lärande på distans: en undersökning om studenters upplevelse av tillgängligt lärande i en kursyta2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten som presenteras vid konferensen är resultatet av en undersökning som gjorts inom ramen för en högskolepedagogisk projektkurs. Studiens syfte var att undersöka och synliggöra studenters upplevelse av tillgängligt lärande i en kursyta i en lärplattform på nätet. I särskilt fokus stod antagandet om att relationer föregår lärande, mer konkret de relationer som särskilt beaktats i studien är relationer mellan lärare och student och studenter emellan. Avsikten var inte att undersöka tillgänglighet utifrån ett funktionsnedsättningsperspektiv vilket annars är vanligt när frågor om tillgänglighet diskuteras (SÖ 2008:26; SFS 2008:567). Ambitionen var istället att undersöka högskolestudenters upplevelse av att studera i den lärmiljö som jag i egenskap av kursansvarig utformat i kursytan. Tillgänglighet studerades utifrån ett relationellt perspektiv där den informativa och kommunikativa tillgängligheten stod i fokus. Med informativ tillgänglighet avsågs i denna rapport möjligheten för alla studenter att ta del av och förstå den information som presenterades i kursytan. Kommunikativ tillgänglighet undersöktes utifrån föreställningen att kommunikation är en grundsten för lärande och att information blir till kunskap när den kommuniceras. Undersökningen syftade dels till att identifiera styrkor men också till att få syn på var i kursytan studenterna upplevde att barriärer för lärandet uppstod.  Relationell pedagogik (Aspelin, 2005; Aspelin, 2015; Aspelin & Persson, 2011), studentaktivt lärande (Biggs & Tang, 2011; Crews & Butterfield, 2014; Elmgren & Henriksson, 2013) och Universal Design for Learning (Dell, Dell & Blackwell, 2015; Rose et. al, 2006) har utgjort inspiration vid utformningen av kursytan och därtill också underlag till forskningsöversikten i rapporten. Rapporten bör ses som en pilotstudie till en kommande undersökning där ambitionen är att studera relationer och kommunikativ tillgänglighet i en nätbaserad kurs med fokus på samtal och bemötande.

     

     

  • 21.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Speciallärarens verktygslåda : att utmana praxis och hitta nya vägar2017Conference paper (Other academic)
  • 22.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Speciallärarens verktygslåda: att utmana praxis och hitta nya vägar2018In: Att vara speciallärare: Språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling / [ed] Barbro Bruce, Malmö: Gleerups Utbildning AB , 2018, p. 57-74Chapter in book (Other academic)
  • 23.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Tillgänglig undervisning för alla elever2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ända sedan SIA-rapporten (Skolans Inre Arbete, 1974) har svensk skola haft som mål att skapa en inkluderande skola där alla elever ges optimala möjligheter till lärande. Även om utvecklingen kommit långt i vissa avseenden finns det fortfarande saker att göra innan målet kan sägas vara uppnått.

    Syftet med föreliggande artikel är att inspirera och motivera lärare till att utöka den egna undervisningsrepertoaren för möjligheten att möta den mångfald av elever som finns i varje klassrum. Artikeln grundar sig i Universal Design for Learning (UDL) och annan aktuell specialpedagogisk forskning rörande inkludering, tillgänglighet och differentiering

  • 24.
    Plantin Ewe, Linda
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Kragh, Maria
    Speciallärarens arbete som kvalificerad samtalspartner2018In: Att vara speciallärare: Språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling / [ed] Barbro Bruce, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, p. 75-88Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Sonesson, Håkan
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Mobilförbud i klassrummet: en skolas införande av mobilförbud och dess konsekvenser för lärmiljön samt elever i behov av stöd2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det pågår en intensiv debatt idag gällande varför de svenska elevernas skolresultat har försämrats de senaste åren i jämförelse med elever från länder med liknande förutsättningar. I debatten nämns flera olika orsaker, men vanligt förekommande är mobiltelefonens förekomst i de svenska klassrummen och dess eventuella negativa effekter på studiemiljön och hur detta påverkar studieresultaten för framförallt elever i behov av stöd.

    I detta examensarbete undersöks en skola som infört ett mobilförbud i bland annat i klassrummen och förbudets effekter på lärmiljön samt elever i behov av stöd. I arbetet används kvalitativa intervjuer med elever i behov av stöd, pedagoger och rektor och en fallstudie har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där samspelet mellan elever står i fokus för deras inlärning.

    Resultatet av denna undersökning visar att informanterna är överens om att mobilförbudet har lett till en förbättrad arbetsmiljö för både pedagoger och elever samt att eleverna lättare kan koncentrera sig på skolarbetet sedan mobilerna förbjöds i klassrummen. Dock finns det även negativa effekter såsom att vissa lärare som vill använda ny teknik i klassrummen anser sig hämmade av förbudet och att vissa informanter anser att ett förbud i sig självt inte förbereder eleverna på en verklighet utanför skolan, där det inte finns mobilförbud utan där det krävs att eleverna hanterar detta själva på ett korrekt sätt.

  • 26.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Att erbjuda elever möjlighet att ta till sig kunskaper på olika sätt2018Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den här texten tar sin utgångspunkt i att information behöver presenteras på ett tillgängligt sätt för elever, eftersom olika elever har olika strategier för att känna igen, tolka och förstå olika typer av information. Det innebär att undervisningen behöver planeras så att varierande och flexibla metoder används för att presentera information. En undervisning som är tillgänglig för den variation av elever som finns i en klass är grunden för att alla elever ska ges möjlighet att utvecklas så lång som möjligt. Målsättningen med att utveckla en tillgänglig lärmiljö är att alla elever ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar, erfarenheter och att kunna utöva inflytande över sin utbildning. Med utgångspunkt i att det finns en naturlig variation i elevgruppen som undervisas, kan vi anta att eleverna behöver erbjudas en varierande undervisning som bygger på att eleverna lär på olika sätt och har olika strategier för att t.ex. känna igen mönster. Det innebär att när nytt stoff eller ny information skall introduceras för en grupp, behöver presentationen bygga på elevernas olika sätt att lära och att ta till sig information. 

  • 27.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Lärande genom tillgängliga och multimodala arbetsformer2018Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I den här texten är skolans utveckling till att använda varierande arbetsformer som utvidgar elevernas möjligheter att ta till sig undervisningens innehåll och elevernas möjligheter att visa vad de lärt sig i fokus. En utökad repertoar av arbetsformer i undervisningen ökar elevernas engagemang och möter den variation av olikheter som alltid finns i en grupp eller en klass. Utgångspunkten är det som inom Universal Design for Learning, UDL, benämns som ”multiple means of action and expression”. Om det i en grupp eller klass finns en elev som har en synnedsättning, en elev med Downs syndrom, en tredje som möter utmaningar i relation till de exekutiva funktionerna kommer det att finnas en variation i hur de navigerar i lärmiljön. Det kan även förväntas att de bearbetar information och uttrycker sig på olika sätt. Genom att ge eleverna valmöjligheter i förhållande till hur de vill ta del av och bearbeta stoff i undervisningen och även ger möjligheter att för eleverna att välja hur de vill visa vad de lärt sig, ökar elevinflytandet och det bidrar till att eleverna blir mer engagerade i sitt lärande (Meyer, Rose & Gordon, 2014).

  • 28.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Tre texter om specialpedagogik och lärande2018Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Rapporten består av tre fristående artiklar som skrivits inom ramen för Skolverkets kompetensutvecklingssatsning "Specialpedagogik för lärande". 

    Den första artikeln beskriver specialpedagogikens utveckling i Sverige under ca 100 år med fokus på hur stöd till elever organiserats. 

    Den andra artikeln sammanfattar några skolutvecklingsprojekt som arbetat framgångsrikt med inkludering och att skapa tillängliga lärmiljöer. 

    Den tredje artikeln belyser och ger exempel över hur undervisning kan anpassas efter eleverna och bidra till undervisningen blir meningsfull, hanterbar och begriplig. 

  • 29.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Andersson, Helena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Att utvecklas till expert på sitt eget lärande2018Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För att elever ska nå skolframgång krävs det att elevens lärande sätts i centrum. Trondman formulerar det på följande sätt: ”Att jag som elev kan lära mig så att jag lär mig att jag kan lära mig” (Lund & Lund, s. 202). Med andra ord menar Trondman att elever som kan utveckla sin kognitiva förmåga också utvecklar en tilltro till sitt eget lärande och sin förmåga att lära. Att som elev ”fatta att man kan fatta och vill fortsätta att utveckla sin förmåga att fatta” (s. 202) är därmed ett nödvändigt utfall av undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att bli agenter i sitt eget lärande, det som enligt UDL beskrivs expert learners. En viktig utgångspunkt utifrån idén om expert learners är begreppet metakognition (Boyle, Rosen & Forchelli, 2016). Metakognition kan relateras till de olika strategier som elever tillägnar sig i sin lärandeprocess och sedan använder för att engagera sig i en uppgift och i själva lärprocessen arbeta självreglerande genom att själv initiera och styra det egna lärandet. Spencer (2011) uttrycker att elever måste få visa på sin kunskap på det sätt som passar den enskilda elevens sätt att lära bäst. Elever kan behöva olika mycket stöd i arbetet, men målet är att alla elever ska utvecklas till experter på att lära, dvs. att de ska lära sig hur de lär bäst och vad de behöver använda för strategier för att nå bästa resultat (CAST, 2018).

  • 30.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet .
    Pedagogiska utredningar i Sverige och Tyskland: några jämförande perspektiv2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Alla elevers rätt till särskilt stöd fi nns reglerat i skolans styrdokument i både Sverige och Tyskland. För att skolan ska kunna besluta om det särskilda stödet görs det i båda länderna pedagogiska utredningar. Det gemensamma förfarandet för att utreda elevers behov av särskilt stöd är utgångspunkten i en pågående kvalitativ studie som bygger på empiri som samlats in i Skåne och i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen.

  • 31.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs universitet.
    Special education needs assessment reports in Sweden and Germany: comparative perspectives2018In: NERA 2018- 46th CONGRESS / [ed] -, 2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Research topic/Aim: Recently, in discussions on inclusive education, questions of testing and diagnostic cultures attracted attention (Hamre, Morin & Ydesen, 2018). Within the framework of this project, we have examined special educational needs (SEN) assessment in the Swedish region Scania and the German state North Rhine-Westphalia (NRW). In both countries, investigation procedures are carried out before a pupil is categorized as having SEN. However, the SEN definitions and the categorization processes in Sweden and Germany differ. The investigations are carried out by different occupational groups and decision makers. Special education teachers are always involved, but they are expected to cooperate with other professionals, e.g. regular school teachers (NRW) and the pupil welfare team (Sweden). As an in-depth study, our research aims to examine and analyse the outcomes of these different structures and procedures in Swedish and German SEN assessment reports. The research addresses the following questions:

    1. What are the central elements of SEN assessment in Sweden and NRW?
    2. How do guardians and the pupils concerned participate in the assessment?
    3. Which consequences do the SEN assessment reports suggest?
    4. Which thought styles become apparent in the assessment reports?

     

    Theoretical frameworks: The research is inspired by the work of Fleck (1979), seeing the supplement, development and transformation of thought styles as being responsible for empirical discovery. It is supposed that the SEN reports are characterised by different thought styles which can be related to a categorical or relational perspective regarding school problems (Emanuelsson, Persson & Rosenqvist, 2001). Methodology/research design: A qualitative research approach was adopted. 30 assessment reports were collected in Scania; 29 in NRW. We accessed the material by contacting schools (Scania) or school administrations (NRW). A content analysis was conducted. Limitations can be seen in the low number of reports and the selection process, being dependent on the preselection of professionals.

     

    Expected conclusions/Findings: In an international comparative perspective, both differences and similarities were found. Observations were used as a method of investigation both in Sweden and Germany. However, intelligence tests were often conducted in NRW, but only exceptional in Scania. In both countries, the perspective of guardians and pupils is hardly documented. Regarding consequences of the assessment, measures on the individual level dominate, in the German examples even more notable than in Swedish cases. In line with earlier research this tendency is interpreted as maintenance of a thought style focusing on the pupils’ individual “failure”, and to less extent on the adaptation of the learning environment.

     

    Relevance for Nordic Educational Research: Comparative research on assessment will contribute to further discuss and elaborate diagnostic approaches both in the Nordic countries and international.

     

  • 32.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet.
    The significance of SEN assessment, diagnoses, and psychometric tests in inclusive education: studies from Sweden and Germany2018In: Testing and inclusive schooling: international challenges and opportunities / [ed] B. Hamre, A. Morin & C. Ydesen, New York: Routledge, 2018, 1, p. 231-247Chapter in book (Other academic)
1 - 32 of 32
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf