hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 48 of 48
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlquist, Sharon
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Text in context: storyline2017Conference paper (Other academic)
  • 2.
    Dahl, Christoffer
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Action, personifiering och identitet: analys av framsidan i ett läromedel i svenska för gymnasiet2017In: Text och kontext: perspektiv på textanalys / [ed] Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord, Åsa Wengelin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, p. 133-146Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Dahl, Christoffer
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Kreativa män och empatiska kvinnor: röster om författarskap i läromedel för gymnasieskolan2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att kvinnliga författare får mindre utrymme än män i läromedel i svenska är väl dokumenterat, men hur kvinnliga författare framställs jämfört med manliga författare vet vi betydligt mindre om. I den här studien, som är en del av min avhandling från 2015, undersöker jag hur en rad kvinnliga författarskap skildras, jämfört med de manliga, i ett urval av läromedel i svenska för gymnasieskolan.

    Studien har sin teoretiska och metodologiska hemvist inom kritisk diskursanalys (Fairclough 1992, 1995, 2010). Med begreppen intertextualitet och interdiskursivitet analyseras vilka röster (läromedelsförfattarens, författarens, andra inbjudna röster) som ges utrymme i läromedlen och hur rösterna ges utrymme, t.ex. genom direkt eller indirekt anföring. Jag redogör för hur rösterna är hierarkiserade – vilka som dominerar i talet om författarskapen och vilka som får mindre utrymme.  Vidare undersöks hur rösterna talar om författarskapet och hur röstbytena kan beskrivas.

    Resultatet visar att när manliga författarskap behandlas samspelar läromedelsförfattarens röst i regel med olika röster, t.ex. ansedda kritiker, vilket bidrar till en flerstämmig diskurs. Rösterna om de manliga författarna är ofta specialiserade, dvs. inriktade mot vetenskapliga begrepp där författarens konstnärliga betydelse lyfts fram. När de kvinnliga författarskapen diskuteras är diskursen snarare monofonisk, dvs. få röster förutom läromedelsförfattarens ges plats. Läromedelsförfattarens röst är mer evaluerande och fokuserar främst på de kvinnliga författarnas sociala och empatiska förmåga. Med studien vill jag också visa hur litteraturdidaktiskt inriktade problemställningar kan kombineras med språkvetenskaplig teori och metod. Denna typ av korsbefruktning är mycket ovanlig inom litteraturdidaktisk forskning varför studien kan ses som ett försök att förnya fältet såväl teoretiskt som metodologiskt.

  • 4.
    Dahl, Christoffer
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Litteraturstudiets utmaningar2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Dahl, Christoffer
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Voices of male and female authorship: legitimations and discourses in literature textbooks2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The literature textbook contains a range of voices (e.g. the textbook writer, theauthors, experts etc.) who legitimize certain perspectives on the authorship (Dahl 2015). The aim of this paper is to discuss how voices are used and combined to legitimize female and male authorship in five literature textbooks for upper secondary schools in Sweden.The analysis is based on Theo van Leeuwen’s (2007) concept of legitimation, Bakhtin’s (1991) concept of voice and Norman Fairclough’s (1992) concept of intertextuality and interdiscursivity. Intertextuality focuses on how voices, i.e. explicit references, are used to authorize a specific perspective on the authorship. Interdiscursivity highlights texts as social practices constituted by combinations of voices, discourses and genres. My analysis of interdiscursivity examines how voices and discourses are articulated in the legitimation of the authorship and how it is realized linguistically.The result indicates differences in how male and female authorship are legitimized. Typical for the discourse of the male authorship is that the textbook writer’s voice interacts with the voices of the author and authorities in literature, shaping a polyphonic discourse in which literary concepts and theory are predominant. The male authorship is legitimized as artistically significant in the history of literature. In comparison, the legitimization of the female authorship is characterized by a monophonic discourse with few references to authorities in literature. Interdiscursively, the voice of the textbook writer is more evaluative and the legitimations focus on the author’s social and empathetic ability. The result raises questions about the construction of male and female identities and didactic implications regarding language, identity and power in textbooks.

  • 6.
    Dahl, Christoffer
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Nord, Andreas
    Göteborgs universitet.
    "Strindberg skriver för att slåss": bilden av ett författarskap i ett läromedel för gymnasiet2015In: Det skönlitterära språket: Tolv texter om stil / [ed] Carin Östman, Stockholm: Morfem , 2015, p. 139-161Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Edvardsson, Jenny
    et al.
    Wendesgymnasiet Kristianstad.
    Godhe, Anna-Lena
    Göteborgs universitet.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Digitalisering, literacy och multimodalitet2018Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Elevernas digitala kompetens i skolans olika ämnen betonas starkt i de reviderade läroplanerna från 2017, och digitaliseringens betydelse för lärande är en nyckelfråga för lärare, skolledare och samhället i stort. Men vad innebär digitaliseringen i skolan? Hur kan den bli en del av elevernas literacyutveckling? Och vad kan de ökade möjligheterna att uttrycka sig multimodalt betyda för elevernas lärande och lärarens undervisning?

    Författarna resonerar kring digitaliseringen av skolan och tar upp såväl potentiellt positiva som negativa aspekter. De sätter teorier kring digitalisering och dess inverkan på mänsklig kommunikation i relation till läsande, skrivande och samtalande samt diskuterar hur olika modaliteter – bilder, ljud, text – kan samverka i klassrumsarbete och undervisning.

    För att ge en tydlig bild av vad digitaliseringen kan innebära för lärarens planering, genomförande av undervisningen och efterarbete ges konkreta exempel från ämnena svenska och historia i gymnasiets årskurs 1.

    Digitalisering, literacy och multimodalitet vänder sig till en bred grupp av lärare och lärarstudenter med intresse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

  • 8.
    Elmér, Maria
    et al.
    Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
    Larsson, Hans Albin
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Demokratiutbildningen i lärarutbildningen: några jämförelser och tolkningar2006In: Journal of research in teacher education, no 1, p. 59-109Article in journal (Other academic)
  • 9.
    Godhe, Anna-Lena
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet.
    Digital competence and multimodality in Swedish curricula: possibilities, challenges and tensions2018In: 9ICOM MULTIMODALITY – MOVING THE THEORY FORWARD. FULL BOOK OF ABSTRACTS, 2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The presentation focuses on recent changes in the Swedish curricula for compulsory school and explores to what extent and how multimodal meaning-making is conceptualized. The changes are supposed to adjust education to a digitalized society and support students’ in their development of “adequate digital competence.

     Digitalization potentially facilitates multimodal meaning-making, providing students with a wide range of opportunities through modes and media. Meanings are shaped in new and hybrid formats, and acknowledgement and understanding of the semiotic choices and intentions of students, as well as and the potential of multimodal design (Serafini, 2012), becomes an equity issue (Sofkova Hashemi, 2017; Bezemer & Kress, 2016).. Previous studies of multimodality in teaching and assessment show that teachers do not have enough, or accurate, competences to teach or assess multimodal meaning-making on a modal specialized level. Even if teaching encourages the use of several modalities and multimodal meaning-making, most attention is given to the verbal written text in the assessment of students’ work (cf. Oldham, 2005; Matre et al., 2011; Godhe, 2014; Silseth &Gilje, 2017).

     We present an analysis of if, and how, the recent changes in the Swedish curricula for compulsory school relate to and support multimodal meaning-making. Content analysis was used to categorize the changes as additions, changes or deletions (Boyatis, 1998; Braun & Clarke, 2006). The analysis show some support for the inclusion of multimodal meaning-making, implicitly pointing to other modalities than the verbal and to a redefinition of the concept of ‘text’. However, the majority of the changes address the ‘use of digital tools’ as a technical skill. Based on the analysis, questions concerning the implications for teaching, teacher education and possibilities for redefining knowledge and learning (cf. Lankshear & Knobel, 2009; Kalantzis & Cope, 2012), are raised and discussed.

     

  • 10.
    Guo, Lulu
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Reoression, Defense Mechanisms and the Unreliability of Stevens' Narration in the Remains of the Day2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This essay argues that repression and defense mechanisms contribute to the unreliability of Stevens’ narrationthrough three aspects: Stevens’ uncertainty of certain memories, his failure to report certain scenescorrectly and his defensive, self-contradictory discourse. There is no single best way to define what is consideredreliable and what is unreliable in narratology because the complexity of fictional characters will renderdifferent kinds of unreliability. This essay detects three kinds of unreliability of Stevens corresponding to thethree aspects mentIoned above: the first kind results from the untrustworthiness of our memory, the secondkind is the contradiction between the voice of the narrator and the other characters and the third kind lieswithin the narrative discourse. The unreliability of Stevens’ narration attributes to repression and defensemechanisms. The five kinds of defense mechanisms analyzed in the essay are selective memory, denial,projection, reaction formation and rationalization. In order to defend his self-image as a great butler, Stevenslies to or hides from himself and tries to avoid acknowledging certain undesirable thoughts or emotions. Eventhough Stevens becomes more reliable as he gains more self-realization during the road trip, his defensesare still on.

  • 11.
    Liedtke, Joachim
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Textualität versus lexikalität: zur computergestützten analyse und optimierung der lernkonditionen des kontextualisierten L2-lexikerwerbs2018In: Turns und kein ende?: Aktuelle tendenzen in germanistik und komparatistik / [ed] Elke Sturm-Trigonakis, Olga Laskaridou, Evi Petropoulou and Katerina Karakassi, Berlin, New York et al.: Peter Lang Publishing Group, 2018, 5, Vol. 5Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Liedtke, Joachim
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Zur theory der kognitiven verarbeitungstiefe in korrelation mit der lexikalischen lernleistung beim fremdsprachenerwerb2016In: Germanica Wratislaviensia 141: Ansätze - Begründungen - Maßstäbe, ISSN 0239-6661, Vol. 141, p. 453-466Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper briefly reviews the changes of theoretical paradigms in foreign language learning research during the last five decades. As a result of these changes, vocabulary acquisition theory has become more and more influenced by interdisciplinary cooperation, especially by psychological concepts dealing with word learning and retention. This article focuses on the involvement-load hypothesis, created by Laufer/Hulstijn (2001) and completed by other researchers during the last ten years. The advantages and disadvantages of the original concept and its later derivatives are discussed. Necessary enlargements are also suggested in order to account for the complex correlations that are involved in the process of vocabulary acquisition and its theory.

  • 13.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Godhe, Anna-Lena
    Göteborgs universitet.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet.
    Digital competence in the subject of Swedish -conceptualizations in curricula2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    During the last decade, digital competence has become a core concept in policy making and in debates over the future of education since the role that schools may take in developing competences needed for citizenship in digitalized societies is debated globally. Currently, digital competence is used as a foundational concept in the re-formulation of curricula in Sweden (Regeringskansliet, U2015/04666/S). The curricular changes point in different directions, emphasizing the introduction of coding as well as critical, ethical and creative uses of technology.  This presentation explores how digital competence is conceptualized in recent changes in the curriculum for Swedish compulsory and upper secondary school. Based on a thematic content analysis of the changes in the curricula, aimed at supporting students’ digital competence, four themes have been identified; use of digital tools and media, programming, critical awareness and responsibility. The distribution of the thematic changes differs among the subjects but the most dominating theme concerns the tool-oriented use of digital tools and media. This strong dominance of operational perspective tends to narrow the conceptualization compared to international definitions and frameworks of digital competence.  Alterations in curricula and syllabi in the subject of Swedish are of particular interest in this presentation. Moreover, differences between the curricula for compulsory school and upper secondary school will be explored. Furthermore, the shift in concepts that appears to be taken place at the moment, where competence replaces the concept of literacy is discussed. Literacy refers to meaning making and the understanding of texts and has been expanded to include digital and multimodal texts (i.e. Street, 1998). Competence on the other hand tends to refer to wider issues of the digitalization of society and education. What does this shift in concepts mean for language subjects and how do the recent changes in curricula relate to the concepts of digital literacy and digital competence. 

  • 14.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Godhe, Anna-Lena
    Göteborgs universitet.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet.
    Teaching and assessment of digital, multimodal texts: exploring the possibilities to support educational practices2018In: 9ICOM MULTIMODALITY – MOVING THE THEORY FORWARD FULL BOOK OF ABSTRACTS, 2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Two parallel ongoing studies in lower and upper secondary school, aiming to explore and develop teachers’ professional competence regarding teaching and assessment of digital, multimodal meaning-making, are presented and discussed in this presentation. The goal of the projects is to develop models for teaching and assessment practices linked to digital, multimodal meaning-making.

     In a practice-close design-based approach, teachers and researchers meet regularly in workshops with the aim to illuminate established meaning-making practices and teachers’ understanding, teaching and assessment of multimodal texts. The predominance of the verbal mode in education (Godhe, 2013; Öman & Sofkova Hashemi, 2015) is  being challenged by digital multimodal texts and the presence of multiple semiotic systems in the representation of meaning needs to be recognized. Moreover, teaching and assessing multimodality requires an understanding of semiotic specialization (Kress & van Leeuwen, 1996/2006; Serafini, 2012; Bezemer & Kress, 2016).  In the workshops, teachers and researchers try out different models that explicitly focus on multimodal meaning-making (e.g. Bearne, 2009). Multimodal and digital aspects of meaning-making are addressed in relation to teaching goals and curricula, in order to develop a common knowledge as well as concepts and a metalanguage needed to be able to describe contemporary meaning-making. In-between workshops the teachers try out the models in their classrooms and in the following workshop the models are refined based on their classroom experience.

     The presentation discusses preliminary findings from the studies focusing on the aspects of multimodal teaching and assessment that appears to be most problematic. The contribution of a common metalanguage for teachers’ understanding and competence in teaching and assessing multimodal meaning-making is also highlighted. Moreover, to what extent and how the models that have been tried out were helpful in developing the teaching and assessment practices in the classrooms will be discussed.

     

  • 15.
    Sapir, Yair
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    The revitalization of Elfdalian2017In: Proceedings of the 21st FEL Conference: Communities in Control:Learning tools and strategies for multilingualendangered language communities / [ed] Nicholas Ostler, Vera Ferreira and Chris Moseley, 2017, p. 50-57Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This article depicts the process of language revitalization of the endangered Elfdalian language spoken in Sweden. Having witnessed a language decline, Ulum Dalska was founded in 1984 with the ambition to revitalize Elfdalian. In 2004, these efforts were boosted due to the joining of the academia and the Municipality of Älvdalen to the revitalization process. Still not recognized as an official language in Sweden, in 2016, Elfdalian acquired an ISO language code and was introduced into the school system. Elfdalian was further empowered by publications in and about the language, as well as a standard orthography, and can thus be seen as both an abstand and an ausbau language. Whether these factors will be sufficient to reverse the language shift and to grant Elfdalian.

  • 16.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    A Proper and a Big Boy: Bodily Metamorphoses in The Adventures of Pinocchio and The Wonderful Adventures of Nils2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    One of the many figures of shame in The Adventures of Pinocchio is when the poor puppet becomes a donkey. Another we find at the very end, when he rejects his past: “How funny I was, when I was a puppet!” (Collodi 1996: 170). Pinocchio finally becomes human through experiencing shame until he can’t bear it and therefore desires adaptation to the norm and acceptance, turning into “a proper boy” (ibid).

                          The Wonderful Adventures of Nils is the story of the spoilt boy Nils, who is – literally – cut down to the size of a thumb by an elf, following which he must travel on goose- back along the length and breadth of Sweden before he can return home, reformed. While Pinocchio is driven by shame, Nils Holgersson rather grows with a growing sense of guilt and responsibility.

                          In a historical perspective, the figures of Pinocchio and Nils incarnate two very different national selves but also two different roads to take in modernity. Comparing them is like placing the characters of Dickens side by side with those of Kafka. And yet, on the surface, the two stories have so much in common. But Nils, just like Oliver Twist, manages to grow up in one piece. In the end Nils cries out: “Mother and father! […] I’m a big boy. I’m a human being again!”. Pinocchio, by contrast, embodies the fundamental split of the modern self, both as a puppet without strings, and, in the end, as a boy with metaphorical strings.

                          Within the story, though, one could argue that repression rules not so much in the representation of Pinocchio as in the representation of Nils. And, more precisely, this has to do with bodily representations, with giving form and meaning to corporal needs and feelings. Strong emotions always take place in a body, and if the person who feels them isn’t aware of them, they become only its body. Interestingly enough, Pinocchio as a puppet is the one who shows a natural ability to feel and express for example hunger and tiredness, while Nils as transformed to the size of a thumb, seems to, if not lacking the need of food and sleep so at least not being ruled of this need, as is the puppet Pinocchio.

                          So perhaps Collodi, just like Kafka, actually shows a more constructive solution than does Lagerlöf, since the Collodian one sticks to the truth instead of projecting a utopian image of the future. As Suzanne Stewart-Steinberg (2007) puts it, “Pinocchiology” is not only mirroring or performing the things as they are. In criticizing the state apparatus, the norms, the acute problems of the modern self, perhaps in the end it also gives us a solution of how to transcend and overcome them.

  • 17.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Anna Rydstedt: 1928-19942017In: En lundensisk litteraturhistoria: Lunds universitet som litterärt kraftfält / [ed] Katarina Bernhardsson, Göran Bexell, Daniel Möller, Johan Stenström, Lund: Makadam Förlag, 2017, p. 168-171Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Anna Viola Magdalena Rydstedt2018In: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, ISSN 2003-0088Article, review/survey (Other academic)
  • 19.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Att ta språket till hjälp - det dubbla perspektivets fördel vid fördjupad litterär tolkning: Ett föredrag hållet tillsammans med litteraturdidaktikern och kollegan Christoffer Dahl2017In: https://ju.se/samarbeta/event-och-konferenser/konferens/konferens---2017/litteraturdidaktik-2017/abstract.html, Jönköping, 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    https://ju.se/samarbeta/event-och-konferenser/konferens/konferens---2017/litteraturdidaktik-2017/abstract.html

  • 20.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    "Bär det stora Barnet / in i Ordens Domäner" - Anna Rydstedts levande diktkonst: Ett keynoteföredrag som inledning till tvådagarssymposiet om Anna Rydstedt vid Vitterhetsakademien i Stockholm2018Conference paper (Refereed)
  • 21.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Ditt språk i min mun: om grannspråkets glädje och gagn2014Conference paper (Other academic)
  • 22.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Efterord: Anna i världen2018In: Anna Rydstedts samlade dikter / [ed] Daniel Pedersen, Stockholm: Faethon , 2018, p. 397-418Chapter in book (Other academic)
  • 23.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    En dikt blir till: Ett föredrag hållet tillsammans med lingvisten och skrivforskaren Victoria Johansson, LU2017In: http://www.skrivesenteret.no/uploads/files/Abstrakthefte_SkrivLes_2017_Skjerm.pdf, Trondheim: Universitetet i Stavanger, 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    http://www.skrivesenteret.no/uploads/files/Abstrakthefte_SkrivLes_2017_Skjerm.pdf

  • 24.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    En dikt som talar rakt in i ens innersta2018In: Litteraturtidningen Parnass, ISSN 1104-0548, no 1Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    ’En fresk av Signorelli’ - Selma Lagerlöfs Antikrists mirakler som utvidgad ekfras2018In: https://www.kau.se/files/2018-06/Book%20of%20Abstracts%20Selma%20Lagerl%C3%B6f%202018.pdf, Karlstad: Karlstads universitet, 2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Selma Lagerlöfs andra roman, Antikrists mirakler från 1897, är en samtidsskildring som utspelar sig nästan uteslutande på Sicilien. I början är emellertid scenen Rom vid tiden för Jesu födelse och i slutet är vi tillbaka i Rom men kvar i 1890-talet. I det sista kapitlet, ”En fresk av Signorelli”, uppmanar påven ”Pater Gondo” att åka till Orvieto och se dômen där för att vid återkomsten berätta vad han har sett. Pater Gondo berättar om kapellet med Luca Signorellis fresker och zoomar i sin redogörelse in på ”den stora målning, som guardianen kallade Antikrists mirakler”. I min presentation kommer jag att ta denna bokstavliga ekfras, som ju Pater Gondos beskrivning av Signorellis fresk är, till min utgångspunkt. Jag kommer därefter att problematisera ekfrasens skenbara enkelhet och uppenbarhet. Slutligen kommer jag att argumentera för hur hela romanen kan ses som en ekfras i en utvidgad och mer mångbottnad mening, och då inte bara i relation till Signorellis fresk. Också de andra freskerna i cykeln, liksom helt andra konstverk av helt andra konstnärer, finns representerade. Framför allt handlar det emellertid om den träskulptur av det heliga Jesusbarnet, Santo Bambino, i Aracoeli, som fungerar som hela berättelsens huvudperson och motor. Genom att vara händelsernas drivkraft illustrerar samtidigt denna utvidgade ekfras själva begreppets inneboende paradox: när beskrivning blir berättelse får bilden liv – och ekfrasen dör. Ekfrasbegreppets problem blottläggs härmed: när man försöker ringa in rörelsen från bildkonst till ordkonst, transposition d’art (Spitzer 1955), dör meningen med den. Vad som däremot inte dör är romanens två centrala konstnärsberättelser: den om den manlige konstnären Gaetano och den om den kvinnliga ”konstnären” Micaela. Båda berättelserna står i relation till såväl karaktärernas altruistiska idealism som deras kärlekshistoria, och de kan med fördel läsas mot bakgrund av sekelskiftets arts-and-crafts-movement.

  • 26.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Forest of Finns facing the frontier of fear of the foreign2018In: https://scandinavianstudy.org/wp-content/uploads/2017/11/program_final0323.pdf, Los Angeles, 2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The so called Forest Finns (SE: skogsfinnar; NO: skogfinner) were Finnish migrants who settled in the forests of Sweden and Norway during the late 16th and 17th century. The reason was lacking land and food in Finland (which was part of Sweden) but also Swedish interests in expanding the fields. The Finns were really good at forest clearing. What is still today called Finnskog(en) crosses the border of the two Scandinavian countries.

     

    In a Swedish literary context, this forest area of mixture and mystery, inclusion and alienation, has been loaded with a great deal of imaginative power producing both wishes and fears and it has been represented both from within and from without.

     

    I will explore the ambiguous sense of Otherness and Home, of foreigners and friends, represented and/or produced in the chapter “Finnprästen” in Selma Lagerlöf’s novel Liliecrona’s Home from 1911 respectively Dan Andersson’s poem/song ”Saturday night in log-cabin” (Kolvaktarens visor) from 1915.

     

    I will use some concepts from Place/Space Studies as Foucault’s heterotopia, and I will also, loosely, let myself me be inspired by some classical psychological theories as Bowlbys attachment theory and Tomkins affect theory in analyzing the literary Finn Forest.

  • 27.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Grannspråk: från mål till medel2013Conference paper (Other academic)
  • 28.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Grannspråkens glädje och gagn2016Conference paper (Refereed)
  • 29.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Gösta Berling på La Scala: Selma Lagerlöf och Italien2018Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dukan tro att här är ett underland, bara sommar och skönhet" , skrev Selma Lagerlöf i ett brev från Venedig i oktober 1895. Lagerlöf hade starka band till Italien, och italienarna uppskattade hennes verk. I Gösta Berling på La Scala gör litteraturvetaren Anna Smedberg Bondesson en essäistisk resa om Lagerlöf, inspirerad av bland annat översättningsteori och psykologi.

  • 30.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    I en rymd och en tid som inte har ålder: Selma Lagerlöf och Grazia Deledda2018In: CSS Conference 2017 - Rethinking Scandinavia: Selected Proceedings, Lund, 2018Conference paper (Refereed)
  • 31.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    "I taxin, i trappen, i hissen, i hallen" -  Veronica Maggio och tröskelns kronotopi2017Conference paper (Refereed)
  • 32.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Copenhagen University.
    Kropp, klass, kultur: från Selma Lagerlöfs Sicilien till Susanna Alakoskis Fattigsverige2013Conference paper (Other academic)
  • 33.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Lagerlöfs kvinnliga konstnärsroman i sekelskiftets skandinaviska Rom2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Selma Lagerlöfs misslyckade andrabok från 1897, idéromanen Antikrists mirakler, kan läsas som en sorts metaallegori över allegorins hopplösa kamp mot modernitetens meningsförlust (Olsson 2007). Den försöker låta de två kollektivistiska ideologierna, den gamla och den nya, kristendomen och socialismen, konkurrera och sammansmälta med varandra på samma gång. Vad man i analysen av idékomplexet gärna missar är emellertid den tredje komponenten i sekelskiftets skandinaviska föreställning om Rom och Italien: renässansens individualism och liberalismens frihetsrörelse (rinascimento/risorgimento). Denna komponent representeras inte i romanen av någon burkhardt-nietzscheansk schablonföreställning av renässansens skrupellösa egon i enlighet med tidens anda (Lewan 1995). Snarare går associationerna till renässanshumanisten Pico della Mirandolas tal om människans värdighet.

    Till denna tredje komponent vill jag knyta romanens arts-and-crafts-färgade feministiska projekt, som är tätt förbundet med det järnvägsbygge som metaforiskt gestaltar såväl Konstens tillblivelse som den kvinnliga karaktären Micaelas självförverkligande. Att staden Diamante pekar lika mycket framåt som bakåt i historien, blandar utopi och dystopi till en tvetydig heterotopi, skriver jag under på (Carbone & Sjögren 2014). Men det feministiska projektet är av konstnärlig snarare än social art, eller rättare: liksom Madame de Staëls Corinne ou l’Italie (1807), vars tradition jag menar att romanen skriver in sig i, försöker den förvandla estetik till politik (Fjelkestam 2010).

    Bakom den tiburtinska gamla skräckinjagande sibyllan på Capitolium i inledningskapitlet ”Kejsarens syn” i Antikrists mirakler, skymtar Corinne, improvisatrisen. Eftersom Micaela mot slutet anropar den grekisk-ortodoxa Christos Pantokrator-figuren i Palermo, ”den skönaste Kristusbild, som mänsklig konst har skapat”: ”Du, Guds son, skilj mig inte från dig!” kan man med Ulf Olsson se föreningen med den älskade Gaetano som ”romanens tvetydiga svar på Micaelas bön till Kristus”. Jag menar emellertid att bönen också kan läsas som romanens egen bön om att bli till som kvinnlig konstnärsroman, vilket den möjligen misslyckas med.

  • 34.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Lundaskolan2017In: En lundensisk litteraturhistoria: Lunds universitet som litterärt kraftfält / [ed] Katarina Bernhardsson, Göran Bexell, Daniel Möller, Johan Stenström, Lund: Makadam Förlag, 2017, p. 282-284Chapter in book (Other academic)
  • 35.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    "Längre än du vetat att jag längtat": Anna Rydstedts möte med Elsa Grave2018In: Fjorton röster om Elsa Grave / [ed] Kristina Hallind, Eva Lilja, Anna Wieslander & Anna Pia Åhslund, Lund: Ellerströms förlag, 2018Chapter in book (Other academic)
  • 36.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Mapping Shame and Guilt in The Adventures of Pinocchio and The Wonderful Adventures of Nils2014Conference paper (Refereed)
  • 37.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Med Sara och Albert genom Mellansverige: Almqvist och småstaden som diatopi2011Conference paper (Refereed)
  • 38.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Mellan danskt och svenskt, mellan språk och litteratur: Det kontrastiva som perspektiv på utbildningarnas skillnader och som ett kreativt verktyg med didaktiska möjligheter2011Conference paper (Refereed)
  • 39.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Copenhagen University.
    Mellan Etna på svenska och Svinalängorna på finska: en resa i litteraturgeografin från Selma Lagerlöfs Sicilien till Susanna Alakoskis Fattigsverige2013Conference paper (Other academic)
  • 40.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Poesi i tillblivelse: Ett tvärvetenskapligt projekt2016In: https://humpod.wordpress.com/2016/07/28/anna-smedberg-bondesson-poesi-i-tillblivelse-ett-tvarvetenskapligt-projekt/, Karlstad: Karlstads universitet, 2016Conference paper (Refereed)
  • 41.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Selma Lagerlöfs Italien och Italiens Selma Lagerlöf2018Conference paper (Refereed)
  • 42.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Skriva, läsa, tänka, ändra: Ett föredrag hållet tillsammans med skrivforskaren Victoria Johansson vid Lunds universitet2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    https://www5.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2014/12/abstractbok_pdf_49722.pdf

  • 43.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    ’Through a Space and Time without Age’: Selma Lagerlöf and Grazia DeleddaV2012Conference paper (Refereed)
  • 44.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Through the land of lagom in literature: passing small towns in middle Sweden2017In: Nordic literature: a comparative history. Volume 1: Spatial nodes / [ed] Steven P. Sondrup, Mark B. Sandberg, Thomas A. DuBois, Dan Ringgaard, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2017, p. 208-219Chapter in book (Other academic)
  • 45.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Tryggve Emond: 1925-20172017In: En lundensisk litteraturhistoria: Lunds universitet som litterärt kraftfält / [ed] Katarina Bernhardsson, Göran Bexell, Daniel Möller, Johan Stenström, Lund: Makadam Förlag, 2017, p. 166-167Chapter in book (Other academic)
  • 46.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    With Little Nils on the Back of a Goose: Around the World and Back2011Conference paper (Refereed)
  • 47.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Öresund och Skandinavien runt: att tänka nytt kring grannspråksundervisningen2013Conference paper (Other academic)
  • 48.
    Smedberg Bondesson, Anna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Dahl, Christoffer
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Att ta språket till hjälp: det dubbla perspektivets fördel vid fördjupad litterär tolkning2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    En av vinsterna med ämnet svenska med didaktisk inriktning är att det till skillnad från den institutionella och ämnesmässiga uppdelningen mellan språk- och litteraturvetenskap möjliggör ett integrerat arbetssätt inom såväl forskning som undervisning. Detta öppnar för det dubbla perspektivets alla fördelar, eftersom de språkvetenskapliga och de litteraturvetenskapliga analysverktygen i själva verket kan berika och nyansera varandra ömsesidigt.

    Utgångspunkten för vår diskussion är två lärarstudenters analyser av Pär Lagerkvists Far och jag. Vi kommer att visa hur studenterna kombinerar litteraturvetenskapliga begrepp som fokalisering och intrig med språkvetenskaplig stilanalys, t.ex. textbindning, komposition och interpersonella drag, och hur detta bidrar till en fördjupad litterär tolkning. Vi kommer också att visa hur studenterna reflekterar över de möjligheter som analysens dubbla perspektiv erbjuder. Frågorna vi mot bakgrund av detta vill dryfta är dels vilka möjligheter och implikationer som det dubbla perspektivet kan ha i svenskundervisning, dels hur man skulle kunna vidareutveckla denna mikrostudie teoretiskt, metodologiskt och empiriskt.

     

1 - 48 of 48
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf