hkr.sePublications
Change search
Refine search result
123456 1 - 50 of 283
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahl, Martin
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Andersson, Henrik
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Vad styr specialpedagogens arbetsuppgifter?: en studie om upplevd arbetssituation i förhållande till examensordningen.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under studietidens verksamhetsförlagda utbildningstillfällen har författarna fått upplevelsen av att specialpedagogens yrkesroll kan vara väldigt splittrad, något vi beslutade oss för att undersöka. 

    Studiens övergripande syfte är att synliggöra vad det är som styr de specialpedagogiska arbetsuppgifterna. Författarna vill undersöka i vilken grad examensordningen påverkar arbetsuppgifterna för specialpedagoger. Genom sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger och rektorer har vi fått en tydligare bild om bakomliggande faktorer. Med hjälp av ekologisk systemteori har resultatet analyserats och bearbetats. Efter genomförda intervjuer kan undersökningen visa att specialpedagogernas arbetssituation till viss del överensstämmer med examensordningen. Vi kan i intervjuerna även utläsa vikten av att specialpedagoger bör har ett väl fungerande samarbete med sin rektor. Vid anställning tenderar rektorer att först se till det lokala behovet och därefter ta stöd av examensordningen, när de utformar specialpedagogens arbetsuppgifter.

  • 2.
    Ahlquist, Sharon
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Text in context: storyline2017Conference paper (Other academic)
  • 3.
    Ahlqvist, Kerstin
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Bruce, Barbro
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Tekniken som svar på etiken i praktiken: virituellt förberedd VFU!2018In: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, no 2, p. 68-76Article in journal (Other academic)
  • 4.
    Ahmetovic, Semra
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Uppfattningar av specialpedagogens roll i skolan2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar av specialpedagogens roll som finns ute i en skola hos pedagoger, rektorer och specialpedagogen. Frågeställningarna blev besvarade genom en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i södra Sverige. Intervjuerna spelades in via Iphone.

     Intervjuerna möjliggör en analys som resulterade i olika beskrivningskategorier. Dessa kategorier benämns från A till H.

    Uppfattningarna i de olika beskrivningskategorierna synliggör att specialpedagogens roll innehåller stor variation, allt från utredningar till handledning och skolutveckling. Det som resultatet visar är att det finns en medvetenhet hos pedagoger och rektorer om vad specialpedagogens roll är. Vilket skapar förutsättningar för att arbeta vidare med skolutvecklingen eftersom specialpedagogen har möjlighet att föra pedagogiska frågor tillsammans med pedagoger och rektorer. Resultatet visar också att samspel mellan pedagoger, rektorn och specialpedagog där specialpedagogen används som bollplank och i handledningstillfällen har en stor betydelse i denna fallstudie. Samarbetet påverkar även individen eftersom det är genom samspel med olika professioner som skolan kan skapa möjligheter för alla elever i skolan.

  • 5.
    Alm, Rebecka
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Inkludering i praktiken: en fallstudie med fokus på delaktighet2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att granska hur en svensk grundskola arbetar med att inkludera en elev som har utvecklingsstörning och i förlängningen belysa saker vi kan lära oss av denna implementering med fokus på delaktighet. Arbetet belyses utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå och baseras på intervjuer med personer i fallstudieelevens närhet kopplat till skolmiljön samt observationer av eleven i när denne varit inkluderad i grundskoleklassen. Identifiering av möjligheter och utmaningar utgör en väsentlig del avseende de erfarenheter som kan dras kopplat till inkluderingen av fallstudieeleven. Jansons (2005) delaktighetsaspekter och Vygostkijs sociokulturellt lärande är basen för studiens teoretiska ramverk. Analysen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk ansats där belysningen sker från helhet till del och till helhet igen. I studien framkommer det att värdegrundsskapande arbete är väsentligt i en inkluderande skola och att hela verksamheten måste delta samt verka för inkludering och samarbetet mellan olika delar i verksamheten måste styrkas. Vidare förekommer det otydligheter kring kravbild och riktlinjer samt väldigt lite forskning kring inkludering av särskoleelever i grundskolan vilket gör att skolverksamheter nästan inte har något att luta sig mot i sitt inkluderingsarbete. Inkludering innebär fördelar för såväl särskoleelever som grundskoleelever samtidigt som det leder till flera utmaningar med hög komplexitet som kräver ett systematiskt arbetssätt med ständiga förbättringar i fokus för att hitta vägar framåt. Men arbetet kring lärmiljön är bara i början av sin utveckling och med ett multimodalt synsätt och förbättrad planering och upplägg av undervisningen skapas möjligheter till mer samhandling.Ämnesord/

  • 6.
    Almén, Desirée
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Lära för livet 2018: en studie om bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärare använder kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Frågeställningar som har besvarats är hur lärare planerar, genomför och bedömer elevers kunskapsutveckling i grundsärskolan inriktning träningsskola, vilka metoder och verktyg som används för att bedöma dessa elevers lärande och utveckling, samt vad kunskapsbegreppet har för innebörd för lärare i grundsärskolans inriktning träningsskola. Som teori för arbetet valdes ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Framkomna resultat har analyserats och tolkats utifrån begreppen mediering, artefakter samt appropriering, vilka härleds till det sociokulturella lärandeperspektivet. Mediering kan förklaras med en process i vilken människor tänker och handlar med hjälp av att använda verktyg, ex språk, konst, skriven text, dator, Ipad samt mobiltelefon, vilken utvecklar människors lärande framåt. Artefakter innebär verktyg, exempelvis materiella föremål såsom böcker och olika former av teknisk utrustning men framförallt vårt språk, som används som en hjälp för att förstå och lösa problem. Appropriering kan förklaras med den process som innebär att människor gör nya handlingar och kunskaper till sina egna för att sedan använda dessa i nya och liknande situationer i framtiden. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt kvalitativa observationer där resultatet kvantifierats använts. Varmed en triangulering av metoder använts för att bidra till kunskap om lärares kunskapsbedömning inom inriktning träningsskolan. I arbetet har ett speciellt fokus lagts på att ta reda på om och hur lärare arbetar med formativ bedömning. Resultat och slutsatser utifrån studien visar att lärare anser att kunskapsbedömning stärker dem som lärare i arbetet då undervisningen kan planeras och genomföras i enlighet med läroplanens mål. Intervjuer och observationer i studien visar att lärare använder formativ bedömning i undervisningen för att synliggöra elevers lärande. Resultat av observation och intervjuer påvisar att lärares dokumentation kring elever och deras undervisning, har avgörande betydelse som metod och verktyg för kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Lärare anser att det finns en god samstämmighet mellan deras uppfattning av kunskapsbegreppets innebörd och kunskapskraven i läroplanen för grundsärskolan inriktning träningsskola samt att dessa även stämmer väl överens med elevers förutsättningar att nå målen. Studiens avsikt var att bidra med kunskap om hur lärare resonerar kring bedömning av kunskapsutveckling inom grundsärskolans inriktning träningsskola. Speciellt fokus riktades mot om och hur lärare använder formativ bedömning. Studiens resultat påvisar att medverkande lärare menar att kunskapsbedömning och formativ bedömning stärker dem i deras arbete med att planera, genomföra och utvärdera kunskapsutveckling samt deras egen undervisning. Lärarna dokumenterar undervisningen genom att filma, fotografera och att anteckna. Lärarna återkopplar bedömningen till eleven genom att använda bilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Dokumentation och feedback blir då tillsammans en hjälp att anpassa och planera undervisningen efter varje elevs individuella förmåga och förutsättningar. För att uppnå en större tillförlitlighet skulle fortsatt forskning, utifrån näraliggande tema, kunna genomföras genom att utvidga studien till flera kommuner, varvid forskningsresultatet skulle kunna användas som underlag för att öka speciallärares kunskap vad gäller kunskapsbedömning och formativ bedömning genom kollegialt lärande, exempelvis i form av samtalsgrupper. Kritiska blickar kan riktas mot studien då den endast påvisar lärarnas uppfattningar kring kunskapsbedömning samt formativ bedömning som strategier för att elever ska förväntas förstå och utföra handlingar som leder till att de lär och utvecklas genom undervisningen.

  • 7.
    Anderson, Lotta
    et al.
    Malmö University.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Assessments for learning in grades 1-9 in a special school for students with intellectual disability in Sweden2017In: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 75, no 6, p. 508-524Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this research is to analyze teachers’ and paraprofessionals’ work and reflections on assessments for learning in a Swedish compulsory special school. Research has shown that assessment for learning is a powerful tool to improve student achievement. The theoretical perspectives discuss concepts such as situated learning and collaboration. The research adopted a participatory design; the researchers followed four teams, totally 20 teachers and paraprofessionals’ work through video observation, discussions, feedback and lectures on assessment. The teams documented classroom teaching and assessment of students' abilities in different subject. The data in this study are based on teams’ written texts. The texts are analyzed using a qualitative content analysis and contribute to research on formative assessment by including teachers as well as paraprofessionals. Results show, that professions have developed their educational philosophy and their ability to give children feedback, which will help their learning. The results also highlight the discussion between learning and caring, regarding the duties of teachers and paraprofessionals. A challenge for the teams is to unite the children’s care needs with the curriculum knowledge requirements and ensure them to learn within a holistic perspective. Teaching and assessing students with extensive learning difficulties and in need of alternative communication is another challenge for the teams as well as awareness that change processes take time. 

  • 8.
    Anderson, Rachele
    et al.
    Lund University.
    Jönsson, Peter
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    Sandsten, Maria
    Lund University.
    Effects of age, BMI, anxiety and stress on the parameters of a stochastic model for heart rate variability including respiratory information2018In: Proceedings of the 11th International Joint Conference on Biomedical Engineering Systems and Technologies, SCITEPRESS , 2018, Vol. 4, p. 17-25Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Recent studies have focused on investigating different factors that may affect heart rate variability (HRV),pointing especially to the effects of age, gender and stress level. Other findings raise the importance of consid- ering the respiratory frequency in the analysis of HRV signals. In this study, we evaluate the effect of several covariates on the parameters of a stochastic model for HRV. The data was recorded from 47 test participants, whose breathing was controlled by following a metronome with increasing frequency. This setup allows for a controlled acquisition of respiratory related HRV data covering the frequency range in which adults breathe in different everyday situations. A stochastic model, known as Locally Stationary Chirp Process, accounts for the respiratory signal information and models the HRV data. The model parameters are estimated with a novel inference method based on the separability features possessed by the process covariance function. Least square regression analysis using several available covariates is used to investigate the correlation with the stochastic model parameters. The results show statistically significant correlation of the model parameterswith age, BMI, State and Trait Anxiety as well as stress level.

  • 9.
    Andersson, Andersson
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Övergång förskola-grundsärskola: samverkan mellan förskola och grundsärskola med sikte på kommunikation och samspel.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien har behandlat hur förskollärare och speciallärare (inriktning utvecklingsstörning) arbetar för att utveckla kommunikation och samspel för barn/elever med utvecklingsstörning i respektive verksamhet och hur de i övergången mellan skolformerna upplever och arbetar för att barnet/eleven ska få med sig färdigheter inom kommunikation och samspel och utveckla dem i grundsärskolan.

    Syfte: Utifrån förskollärares och speciallärares redogörelser finna implikationer för hur samverkan och samarbetet mellan skolformerna skulle kunna utvecklas i övergången förskola-grundsärskola för att barnet/eleven ska kunna utvecklas så långt som möjligt i kommunikation och samspel.

    Metod: En kvalitativ metod användes där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt fyra personer deltog i studien, två förskollärare och två speciallärare inriktning utvecklingsstörning.

    Teori: Resultatet analyserades genom ett sociokulturellt perspektiv.

    Resultat: För att kunna besvara syftet genomfördes studien i två steg, där förskollärare, respektive speciallärare först fick ge en nulägesbeskrivning av arbetet med kommunikation och samspel i respektive verksamhet, utifrån en sammanställning av informanternas svar besvarades sedan syftet. Studien visar att barnet/eleven får möjlighet att utveckla kommunikativa/språkliga förmågor som att samspela, tolka och använda olika kommunikativa uttryckssätt i både förskolan och i grundsärskolan. Däremot menar två av förskollärarna och en speciallärare att delaktigheten i kommunikation och samspel med andra barn/elever är låg.

    Implikationer som framkommit utifrån intervjuerna med förskollärarna är att det kan finnas ett behov av kunskapsutbyte mellan de både professionerna kring didaktiska frågor för att barn med utvecklingsstörning ska kunna bli mer delaktiga i kommunikation och samspel. I samtliga intervjuer framkom att rutinen kring övergången mellan skolformerna kan behöva utvecklas. Det kan behöva skapas fler möten mellan professionerna för att säkra att barnen får behålla och vidareutveckla sina kunskaper och färdigheter i kommunikation och samspel från förskolan när de blir elever i grundsärskolan. För att minimera följderna av sena utredningar behöver rutinerna vid övergångarna utvecklas, så att processen kan starta utan onödig fördröjning.

  • 10.
    Andersson, Caroline
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Drömmar i särklass!: En studie med fem elever på gymnasiesärskolan och deras tankar om framtiden2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa de funderingar och tankar som elever med utvecklingsstörning kan ha inför sin framtid. Tanken är också att synliggöra de önskemål som eleverna har för att känna sig delaktiga vid inflytandet av sin egen undervisning genom att ta reda på om elevernas önskemål återspeglar skolans tankar om inflytande och delaktighet. Arbetet ger en övergripande översikt om aktuella begrepp såsom, utvecklingsstörning, särskola, gymnasiesärskola, delaktighet , vuxenliv och arbetsliv samt speciallärarens yrkesroll. Studien är uppbyggd på en kvalitativ forskningsdesign och författaren vill med hjälp av semistrukturerade intervjuer få en insikt om vad eleverna tycker är viktigast för att klarar ett liv efter skolan, hur de upplever att  man arbetar på skolan med att öka deras självständighet samt hur de tycker att deras upplevelser har varit att gå i en skola som inte är för alla. I studien har även en speciallärare samt en yrkeslärare intervjuats, för att se om skolan arbetar efter deras önskemål för att bli självständiga. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för valet av teoretiskt ramverk och valet kan kopplas till speciallärarens roll att undanröja hinder för elevers lärande, interaktion  med andra och betydelsen av den sociala miljön för elevers växande och utveckling. I studien framkommer gemensamma tankar av elevers funderingar kring framtiden. Vilket det primära är att ha ett arbete att gå till och att klara sig själv. Att lämna skolan bakom sig, elevgruppen och personalen är en oro som delas av alla elever i studien. Det framkommer även en viss nervositet med att möta framtiden för deltagarna. Det framkommer delade uppfattningar, om skolan gör tillräckligt för elevernas självständighet. Studien kommer att spela en vägledande roll för mig i min nya profession som speciallärare samt att den nya kunskapen kommer att ge mig insikt, om vad eleverna anser sig behöva, för att klara ett liv efter skolan. Studien kommer även att bidra till att göra mig mer förstående och lyhörd för den oro som finns hos eleverna, men också att försöka ge eleverna de verktyg som de önskar för att bli självständiga i framtiden.

  • 11.
    Andersson, Frida
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Martinsson, Sarah
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Har relationen någon betydelse?: En studie om föräldrars möjlighet till inflytande i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar upplever sitt inflytande i förskolan och om relationen till förskolepersonalen påverkar föräldrars möjlighet till inflytande. Syftet är också att undersöka på vilket sätt föräldrar kan påverka i förskoleverksamheten och vad en sådan påverkan består i. För att komma åt syftet utfördes en kvalitativ individuell semistrukturerad intervjuundersökning, detta gjordes på föräldrar som har barn i förskoleverksamheten. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet har varit relationell pedagogik, där vi behandlat tre begrepp: interpersonella relationer, punktuella- och det relationella perspektivet. Resultatet visar att majoriteten av föräldrarna hade en god relation till förskolepersonalen. Det alla föräldrar hade gemensamt var att de ansåg att föräldrar ska ha mer inflytande i förskolan, samtidigt som föräldrarna beskrev att de förstod att förskolepersonalen har riktlinjer och begränsningar att följa. Utifrån vår sammanställning har vi sett att ett fåtal föräldrar svarade att de inte har mycket inflytande på förskolan, några svarade att de hade inflytande till viss del och en förälder svarade att hon var nöjd med sitt inflytande i förskoleverksamheten. Som en slutsats har studien visat att den som inte hade en god relation också hade ett sämre inflytande i förskoleverksamheten.

  • 12.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Sjöholm, Hanna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Läsförståelse - mer än bara att förstå: fyra lärares beskrivningar av arbetet med läsförståelseundervisning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete studeras hur lärare beskriver sin utformning av läsförståelseundervisning i grundskolans tidigare år. För att göra studien möjlig har vi valt att intervjua fyra verksamma lärare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisering och en diskussion om undersökningens resultat har gjorts mot bakgrund av vald forskning och den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att lärarna anser att det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla läsförståelse och deras förhållningssätt till läsning är att det inte enbart är en färdighet utan även att det är viktigt att förstå och tänka kring innehållet i texter. Det finns en medvetenhet hos lärarna om att det är flera faktorer som samspelar i utvecklingen av läsförståelse och det som framkommer som mest centralt att arbeta med är ordförståelse. Av studiens resultat framgår det att högläsning och textsamtal är ett vanligt förekommande arbetssätt med läsförståelse och det arbetar lärarna med på olika sätt men gemensamt är att En läsande klass används i undervisningen. Gemensamt lärande och arbete med läsförståelse i meningsfulla sammanhang anser samtliga lärare är väsentligt i läsförståelseundervisningen. 

  • 13.
    Andersson, Helena
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Malmö universitet.
    Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan2017Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis concerns students’ engagement with school. In Sweden there are as many as 17,5 % of the students, who after year nine do not get the grades in order to be admitted to the national program at the upper secondary school. In this thesis, Students’ experiences are focused in order to understand engagement with school. The study is grounded in a socio cultural perspective on learning where learning is considered to originate from social actions, as well as theoretical perspectives on engagement. In the thesis learning is seen as development not as a process within the child but rather as development that takes place when the child participates in practices within their cultural community and in relations with others. Learning is looked upon as a perspective where the context of our lived experience of participation in the world is important. Learning should be seen as social participation. This kind of participation does not only shape what we do but also who we are and who we can become. In this thesis the concept of engagement is considered as both the wanting to do something, and what the student actual do, the agency of the student. An exploratory sequential mixed method has been used in the data collection, mainly with a student perspective. This means that both quantitative and qualitative methods of collecting and analyzing data has been used to be able to answer the research questions. The overall aim of the thesis is to contribute with knowledge about students’ engagement in school by identifying aspects that influence the engagement. The thesis consists of three different studies. One quantitative study, where 1298 student participated in a survey concerning student engagement with school, which was followed by two qualitative studies, where the descriptive analysis was broadened with interviews, one with students and teachers in two different classes and one with students from eight different schools. Apart from that, students have written reflections on how they experience their learning environments in school. The discussion concerns whether students in year seven are engaged with their school, both according to the psychological and according to the cognitive engagement. The discussion also concerns what aspects of engagement students and their teachers in two highly engaged classes have experienced. In the study students with different socioeconomically and cultural backgrounds take part. The concepts of students’ participation and influence in their schoolwork is also discussed.

  • 14.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Svensson, Oscar
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Lärares samtalsstil och elevernas språkande: en observations- och intervjustudie av samtal under mellanmålet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera lärares samtalsstilar under mellanmålet på fritidshemmet och om dessa, utifrån begreppet scaffolding/stöttning, kan få konsekvenser för elevernas språkanvändande, något som vi benämner språkande. Metoden som använts för insamling av material har varit observationer samt intervjuer i form av fokusgruppsamtal och kvalitativa enskilda intervjuer. I analysen av resultaten används begreppet scaffolding/stöttning för att synliggöra hur lärarnas samtalsstilar kan inverka på elevernas språkande. Resultatet visar att lärarna ger eleverna mycket talutrymme samt att de mestadels använder sig av frågor i samtalen och att samtalen ofta utgår ifrån elevernas intressen. Detta ger eleverna möjlighet att utveckla sina tankar och ger dem därmed större möjlighet till att använda språket. Studiens slutsats är att mellanmålssituationen är högst relevant avseende möjligheter till samtal mellan lärare och elever inom fritidshemmets arena. Det framstår dock som viktigt att lärare i fritidshem blir medvetna om denna pedagogiska potential och tar tillvara på den.

  • 15.
    Andersson, Lovisa
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Vilken kurs är mest intressant?: Gymnasieelevers inställning till Biologi 2 och Kemi 2 med fokus på ämnesomsättning2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    As a future teacher in biology and chemistry in high-school it’s interesting to investigate students' attitude towards these courses. Is there a parallel between students' interest in a course and what they experience is a difficult course? To make a comparison, the study has been done based on the metabolism in Biology 2 and Chemistry 2. The purpose has been to find out what influences the high schoolers' interest in Biology 2 and Chemistry 2, and what course they find most difficult. It has also been to investigate how students describe the metabolism in both courses. The study corporate what teachers think that the students have answered on these questions. The study has been conducted through individual qualitative interviews with 20 high-school students and two teachers from a science program. The result showed that 94% of the students felt that Chemistry 2 was difficult and uninteresting. Chemistry included parts that students had difficult to relate to and to connect to their everyday lives. Biology 2 was described as more interesting as the course easier connected to their everyday life. The students' descriptions of the metabolism in both courses differed. The students described the area from the digestion of nutrients in biology, but from the respiration in chemistry. The study has given new knowledge of high-school students attitudes towards Biology 2 and Chemistry 2. To find out why the students have described the metabolism differently in both courses and why Chemistry 2 is considered a difficult course, further research is required.

  • 16.
    Andersson, Ragnhild
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Utveckla förmågor hos elever i gymnasiesärskolan: Utökade möjligheter till arbete, valmöjligheter och friheter2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Förmågor är något vi alla människor föds med och utvecklar under hela vårt liv. I gymnasiesärskolans läroplan (2013b) dokumenteras förmågor att utveckla under elevens skolgång bl.a. förmågor viktiga för framtida vuxenliv/arbetsliv. Martha C Nussbaum (2013) professor i juridik och etik, har utvecklat en förmågemodell för mänsklig utveckling, där valmöjligheter ger friheter och social rättvisa. En modell som ska ses som ett minimum för ett bra och människovärdigt liv. Hennes resonemang kring förmågor, ligger till grund för denna studies tolkning och analys av resultat.Denna studies syfte är att finna ut vilka förmågor som elever får möjlighet att utveckla i sin gymnasiesärskoleutbildning, och som i framtiden eventuellt ger utökade möjligheter till ett arbete. Frågeställningen i denna studie vill ge utökade kunskaper kring vilka förmågor som elever själva tycker är viktiga att få med sig ut i arbetslivet, ställt i relation till vad lärare anser, och vad arbetsmarknaden efterfrågar.Slutsatsen i denna studie ger en bild av att Nussbaums (2013) förmågor kring praktiskt förnuft, t.ex. ha förmåga att reflektera över och planera sitt liv, samt kontroll över den egna miljön, t.ex. förmågan att delta i demokratiska beslutsprocesser eller kännedom om arbetslivets villkor, kommer i skymundan på bekostnad av samhörighet t.ex. kunna leva tillsammans med andra och delta i sociala sammanhang. Förmågor som får större tyngd både i gymnasiesärskolan och på arbetsmarknaden fokuserar på att t.ex. utveckla förmågor hos eleven som att kunna anpassa sig, delta i sociala sammanhang, passa tider och att kommunicera så att omgivningen förstår dig. Det är övervägande de förmågor som respondenterna talar om som viktiga för att utöka möjligheten till att erhålla och behålla ett arbete, trots att gymnasiesärskolans läroplan och alla respondenterna samtidigt uttrycker att alla tre av Nussbaums punkter praktiskt förnuft, samhörighet och kontroll över den egna miljön är viktiga förmågor att utveckla. Denna studies slutsats visar på att förmågor som ska ge valmöjligheter och friheter, begränsas inom ramen för elevers tillhörighet i gymnasiesärskolan och i förhållande till vad samhället/arbetsmarknaden ger för möjligheter för eleverna.

  • 17.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet.
    Hansson, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ideland, Malin
    Malmö högskola.
    Political rationalities in science education: a case study of teaching materials provided by external actors2018In: Cultural, social, and political perspectives in science education: a Nordic view / [ed] A. Arvola Orlander, K. Otrel-Cass, & M.K. Sillasen, Springer, 2018Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Aouseus, David
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Nilsson, Johan
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Elevers uppfattningar om sitt lärande i naturvetenskap med stöd av digitala verktyg2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Flertalet av de studier vi läst inför detta examensarbete har riktat sig icke ämnesspecifikt mot de digitala verktygens användande. Forskning kring elevernas uppfattningar av sitt lärande saknas i Sverige, vilket efterfrågas från flera håll. I vår studie har vi intervjuat elever och genomfört digitala enkäter, så kallad mixed methods, med elever från grundskolans årskurser 4, 5 och 6. Totalt har 53 elever deltagit på ett eller annat sätt. Riksdagen ger uttryck för att ytterligare forskning behövs för att säkerställa på vilket sätt de digitala verktygen påverkar elevernas inlärning och framförallt hur de (eleverna) själva kan se detta (Utbildningsutskottet 2015/16:RFR18). Befintlig forskning visar att motivationen till skolarbetet höjs vid användandet av digitala verktyg, vilket i slutändan kan påverka elevernas resultat positivt (Kvarnsell et al 2015, Blomgren 2016, Cunska et al 2012). I grundskolans senare år minskar intresset för de naturvetenskapliga ämnena vilket enligt flera forskare kan bero på att ämnena upplevs som opersonliga, verklighetsfrånkopplade och faktatyngda med få inslag av fenomenförstärkande illustrationer som gör det abstrakta greppbart (Ottander 2015, Kvarnsell 2012, PISA 2015). Med fenomenförstärkande illustrationer avses här till exempel att animationer eller filmer kan belysa naturvetenskapliga fenomen. Elevernas förståelse för abstrakta fenomen kan på så vis underlättas vid användandet av digitala verktyg (Cunska & Savicka, 2012). Resultatet i vår studie talar för att eleverna uppfattar att de lär sig lättare och mer med hjälp av digitala verktyg. Eleverna uttrycker också att de får ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena beroende på i vilken utsträckning läraren kan fungera som den guidande pedagogen och även i vilken utsträckning eleverna får dela sina upplevelser med andra i ett sociokulturellt lärande. Studien kan bidra till att bringa mer ljus på möjligheterna att använda digitala verktyg i olika former i undervisningen i naturvetenskap. Syftet möter också de frågeställningar som utbildningsutskottet (2015/16 RFR) efterfrågar, att undersöka elevernas uppfattningar om sitt eget lärande med hjälp av digitala verktyg i grundskolans mellanår inom det naturvetenskapliga området.

  • 19.
    Arnarsson, Arsaell
    et al.
    Iceland.
    Nygren, Jens
    Halmstad University.
    Nyholm, Maria
    Halmstad University.
    Torsheim, Torbjorn
    Norway.
    Augustine, Lilly
    Kristianstad University, Faculty of Health Science, Research Environment Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    Bjereld, Ylva
    University of Gothenburg.
    Markkanen, Ilona
    Finland.
    Schnohr, Christina W
    Denmark.
    Rasmussen, Mette
    Denmark.
    Nielsen, Line
    Denmark.
    Bendtsen, Pernille
    Denmark.
    Cyberbullying and traditional bullying among Nordic adolescents and their impact on life satisfaction2019In: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIMS: The aim of this study was to investigate the prevalence of cybervictimization in the six Nordic countries and to assess its overlap with traditional bullying. A further aim was to examine potential associations between life satisfaction, on the one hand, and traditional bullying and cyberbullying on the other.

    METHODS: Analyses were based on data from the 2013⁄2014 Health Behaviour in School-aged Children study. It included 32,210 boys and girls, aged 11, 13, and 15, living in the six Nordic countries.

    RESULTS: The prevalence of cyberbullying by both pictures and by messages was around 2% in all the Nordic countries except Greenland. There it was considerably higher. The prevalence of being bullied in a traditional manner varied widely by country. For boys, this type of bullying was most frequent in the youngest age group and then decreased steadily in the older age groups. Girls were on average more likely to be cyberbullied. Cyberbullying was more common among 13- and 15-year-olds than 11-year-olds. Higher family affluence was unrelated to the risk of cyberbullying. However, it was related to traditional bullying and combined forms of bullying. Compared with intact families, cybervictimization was commoner among single-parent families and stepfamilies. Adjusting for age, gender, family affluence, and family structure, those subjected to cyberbullying had lower life satisfaction than those who were not bullied.

    CONCLUSIONS: We found relatively little overlap between cyberbullying and traditional bullying, indicating that the two may be separate phenomena stemming from different mechanisms, at least in the Nordic context.

  • 20. Arvidsson, Å
    et al.
    Hansson, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Att arbeta med naturvetenskapernas karaktär genom fysikhistoriska berättelser2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 21. Arvidsson, Å
    et al.
    Hansson, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Att arbeta med naturvetenskapernas karaktär genom fysikhistoriska berättelser2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 22.
    Arvidsson, Åsa
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Vad händer när fysiken möter estetiken?: att använda StoryTelling med drama i NO-undervisningen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att använda berättelser som undervisningsmetod är ingen nyhet i skolan. Däremot har metoden, av tradition, inte varit så vanlig i NO-undervisningen. På senare tid lyfts, i såväl skoldebatt som forskning, elevers svårigheter med begreppsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena. En orsak till problemen, menar många, är att elever inte finner naturvetenskapen meningsfull. StoryTelling är ett undervisningsmaterial och ett arbetssätt uppbyggt kring historiska berättelser kring ett naturvetenskapligt innehåll. Läraren gestaltar till exempel en historisk forskare och i rollen som forskaren berättar hen om sitt arbete. Det primära syftet med StoryTelling är att beskriva naturvetenskapernas karaktär. Jag blev dock intresserad av att undersöka om berättelserna också skulle kunna bidra till att utveckla elevernas begreppsförståelse. Detta har jag i den här studien undersökt genom att berätta berättelsen från materialet i en mellanstadieklass. Jag utgår i min studie från Egans teori om hur "romantic understanding" kan stödja kognitiv utveckling från en konkret och kontextberoende förståelse av omvärlden till naturvetenskapliga, generella förklaringsmodeller. Jag har filmat fyra elevgruppers diskussioner om vakuum och tryck före och efter att jag berättade en berättelse där jag iklädde mig rollen som Otto von Guericke. Gruppdiskussionerna har analyserats utifrån gruppernas användning av nya begrepp och förklaringar samt nya gester och bildliga uttryck. Samtliga grupper förändrar, i större eller mindre utsträckning, sina förklaringar kring vakuum efter att ha tagit del av min berättelse. En del grupper använder också gester och bildliga uttryck från berättelsen under sina diskussioner. Resultaten indikerar att StoryTelling kan vara ett stöd för att utveckla elevers begreppsförståelse i naturvetenskap.

  • 23.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Lärares relationskompetens: vad är det? Hur kan den utvecklas?2018Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Relationskompetens är en central kompetens inom många yrken där man arbetar med människor. Denna kompetens behövs för att verksamhetens kvalitet ska bli god och för att målen ska uppnås, men även för att goda relationer är värdefulla i sig. Inom skolans värld visar studier att lärares relationskompetens är av avgörande betydelse för att främja elevers lärande och utveckling. I boken presenterar därför författaren teoretiska begrepp och forskning i syfte att bidra med ny kunskap om vad relationskompetens är och hur den kan utvecklas.

  • 24.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Omsorg och pedagogik2018In: Pedagogik som vetenskap: en inbjudan / [ed] Mattias Nilsson Sjöberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, p. 157-168Chapter in book (Other academic)
  • 25.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Relationskompetens i pedagogiska sammanhang: rapport från en forskningscirkel2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna skrift rapporteras ett forskningscirkelprojekt ompedagogisk relationskompetens. Projektet hade sin bas påHögskolan Kristianstad och pågick under 2017, medrapportering våren 2018. I cirkeln samverkade nio förstelärarefrån Sölvesborgs kommun med en forskare från högskolan. Detsom utforskades var hur relationskompetens tar sig uttryck ipedagogisk praktik.I ett inledande kapitel introduceras projektet. Därefterpresenteras lärarnas studier. Rapporten ger konkret inblick i ett(alltför) outforskat område i skolvärlden.

  • 26.
    Aspelin, Jonas
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Jönsson, Anders
    Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Relational competence in teacher education: concept analysis and report from a pilot study2019In: Teacher Development, ISSN 1366-4530, E-ISSN 1747-5120, Vol. 23, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A supportive relationship between teachers and students has been shown to have positive effects on students’ performance and social development. Preservice teachers’ relational competence is, however, an unexplored area. The purpose of this study is to contribute to educational research about relational competence in teacher education by introducing a Swedish project which focuses on interpersonal aspects. The study has three parts. In the theoretical part, a conceptualization of teachers’ relational competence using Thomas Scheff’s theory of interpersonal relationships is outlined. In the empirical (pilot) part, a methodology for prompting preservice teachers’ analyses of teacher–student relationships is described, as well as a thematic analysis of their responses. The theoretical conceptualization is then used together with the empirical data in the third part, in order to identify development needs of preservice teachers in terms of relational competence. According to the conceptualization, relational competence includes three sub-concepts: communicative, differentiation, and socio-emotional competence. From the analysis of preservice students’ texts, the article identifies development needs in relation to the three sub-concepts. The concluding discussion focuses on lessons learned from the study regarding how to promote teacher students’ relational competence.

  • 27.
    Bandling, Anna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Gulin Gustafsson, Maria
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Specialpedagogisk handledning: En studie om specialpedagogers/speciallärares upplevelser och erfarenheter av handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sju specialpedagoger, som erbjuder och genomför specialpedagogisk handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever, upplever och beskriver handledningens syfte, fokus och sin egen roll i handledningssamtalet samt vad specialpedagogerna/speciallärarna upplever att lärarna efterfrågar. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av strukturerade och semistrukturerade enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer. Studien grundar sig på material från fem intervjuer med sju informanter; specialpedagoger och/eller speciallärare som handleder lärare som undervisar individintegrerade elever. Resultatet har vi analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv samt med stöd av handledningsteoretiska begrepp. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring specialpedagogisk handledning, och integrering av elever mottagna i grundsärskola. Resultatet visar att informanterna anser att handledningen är en av deras viktigaste arbetsuppgifter i arbetet med de integrerande lärarna, då många av lärarna upplevs osäkra och med ett stort kunskapsbehov i frågan. Informanternas övergripande syfte med handledningen är att ge den integrerade eleven en bra skolgång och goda utvecklingsmöjligheter. Centralt i handledningen, för lyckad integrering, är även handledarens relationskompetens och förmåga att skapa en positiv inställning hos integrerande lärare och skolledning. Informanterna i studien lyfter även betydelsen av att tid avsätts för handledning samt vikten av att inta olika roller i handledningssamtalen.

  • 28.
    Barow, Thomas
    et al.
    Gothenburg University.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    The significance of SEN assessment, diagnoses, and pschometric tests in inclusive education: studies from Sweden and Germany2018In: Testing and inclusive schooling: international challenges and opportunities / [ed] Björn Hamre, Anne Morin, Christian Ydesen, London: Routledge, 2018, p. 231-248Chapter in book (Other academic)
  • 29.
    Beery, Thomas H.
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. USA.
    Lekies, Kristi S.
    USA.
    Childhood collecting in nature: quality experience in important places2019In: Children's Geographies, ISSN 1473-3285, E-ISSN 1473-3277, Vol. 17, no 1, p. 118-131Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A need for a more specific understanding of childhood geographies has motivated an investigation of one activity, childhood collecting in nature. This study examined collecting behavior, places of collecting, and the relationship of these places to environmental connectedness in adulthood. Topophilia is presented as a guide to help consider why children collect in nature and to expand upon a limited understanding of collecting behavior. These ideas are explored with a mixed-method design strategy involving surveys and semi-structured interviews with a sample of Swedish university students. Results show collecting in nature to be a widespread, meaningful, and memorable experience in the formative years of participants. Results also demonstrate potential support for topophilia as a way to understand the childhood collecting nature phenomenon. Implications include recognition of the importance of family to support children’s engagement in the natural world and proximate access to nature as a critical aspect of childhood experience.

  • 30.
    Bengtson, Mathilda
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Söholm, Laura
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Psykisk hälsa - en del av fritidshemspersonalens uppdrag eller inte?: en studie om fritidshemspersonalens uppfattning kring orsaker, ansvar, kunskap och resurser av elevers psykiska hälsa på fritidshemmet.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka personalen på fritidshemmets uppfattning kring kunskaper och resurser för att identifiera psykisk ohälsa bland elever på fritidshemmet, samt om de anser att de har ett ansvar inom ramen för sitt uppdrag eller inte. Relevant data för att genomföra undersökningen har samlats in kvantitativt med hjälp av en websurvey. På denna webbsurvey har det funnits möjlighet att kommentera vissa frågor för att på så sätt möjliggöra en djupare analys av materialet.

    Totalt medverkade 206 respondenter. Deras svar, närmare bestämt resultatet av websurveyn, analyseras och diskuteras därefter i förhållande till vår inledning och litteraturgenomgång. I inledningen presenterar vi bland annat siffror på den ökade psykiska ohälsan, men också den ständiga debatten kring samma ämne. I litteraturgenomgången presenterar vi tidigare forskning som bland annat nämner vikten av relationsarbete, elevhälsan och utbildning. I den empiriska delen har resultaten presenterats i två olika kategorier: Överblick av kategorin och Respondenternas uppfattningar, detta för att få en tydlig bild av både gruppen som medverkat och av studiens syfte. Resultatet visar i sin tur att många respondenter anser sig ha kunskap kring psykisk ohälsa men att siffrorna fortfarande är oroväckande höga kring antalet som inte anser sig ha tillräckligt med kunskap. Resultaten visade även att det finns luckor i vem som har ansvaret för elevers psykiska hälsa på fritidshemmet.

  • 31.
    Bengtsson, Emelie
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Borg, Maja
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Förskollärares ansvar i förskolan: en studie om hur förskollärare upplever sin möjlighet att utöva sina ansvarsområden i förskolan2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare upplever sin möjlighet att utöva sina ansvarsområden i förskolan. Detta vill vi ta reda på för att kunna vara med och bidra till en ökad kunskap om hur situationen i förskolan kan påverka de uppdrag förskollärare har. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag eftersom det som studeras kan ses ur alternativa perspektiv, vilket bidrar till en fördjupad analys av dataunderlaget. Studien lutar sig mot den teoretiska ansatsen fenomenografi, eftersom vi intresserar oss för respondenternas egna upplevelser, vilket också fenomenografin gör. Webbenkäter med både öppna och slutna frågor har använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att tiden upplevs vara en faktor som påverkar förskollärarnas utövning av ansvarsområdena. Andra faktorer som respondenterna upplevde problematiska i relation till sitt uppdrag är också att det upplevs vara brister i personaltätheten och att det är för stora barngrupper, vilket även gör att andra områden som pedagogisk dokumentation påverkas. Trots dessa faktorer var mängden respondenter som hade en positiv upplevelse om möjligheter till att utföra sitt uppdrag större än de som upplevde att de inte hade det. Det handlar exempelvis om positiva upplevelser av barnens inflytande och hur det upplevdes att det fanns möjlighet att ge barnen detta, samt positiva upplevelser av möjligheter att stödja barnen i deras utveckling och lärande. I diskussionsdelen är resultatet en central del, där förskollärarnas upplevelser lyfts fram och diskuteras.

  • 32.
    Bergdahl, Mattias
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    När använde du ditt musikaliska språk senast?: Ett utvecklingsarbete med syfte att beskriva undervisning i musikaliskt språk.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med utvecklingsarbetet är att ge verksamma pedagoger ytterligare verktyg att arbeta med barn och tidig musikutveckling genom att uppmärksamma aspekter och faktorer som spelar en viktig roll. När jag, utifrån läroplanens intentioner om barns delaktighet och kreativitet, har observerat verksamheten på en förskola och jämfört med de resultat som andras forskning visat har en paradox blivit synlig. Är barns musikskapande enbart reproducerande och pedagog-initierat? För att undersöka detta prövade jag följande hypoteser kring vad som kan utgöra kritiska aspekter i undervisning av musikaliskt språk: att pedagogen tänker på aktiviteten som språkinlärning, låter barnen producera istället för att reproducera, lyssnar, upprepar och bekräftar de ljud barnen gör, spelar in och ger direkt återkoppling samt låter barnen röra sig fritt i rummet. Det empiriska materialet i den kvalitativa forskningsmetoden jag valt utgår från filmade observationer samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Studien grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Resultatet har analyserats utifrån ett kvalitativt perspektiv. Studien visar att pedagogens syfte och förhållningssätt spelar en avgörande roll för barnens skapande och kreativitet. När barnen är producenter påverkar det pedagogens roll både vad gäller att lyssna in det som händer i barngruppen och hur ledarrollen formas. Vidare visar studien att pedagogen genom att filma och direkt återkoppla till barnen skapar en kreativ process där barnen är delaktiga. Barnens material kan sedan användas till att återkoppla och reflektera kring verksamheten. Filmerna kan även utgöra ett verktyg för att se barnens och pedagogens proximala utvecklingszon.

  • 33.
    Berglund, Malin
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Lagergren, Martina
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Mångkultur i förskolan: En studie med fokus på förskollärares förhållningssätt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet mångkultur samt hur de förhåller sig relationellt till lärandeobjektet. Studiens forskningsfrågor är: Hur tolkar förskollärare begreppet mångkultur? Vilken betydelse anser förskollärare att det relationella arbetet har för deras intentioner gällande mångkultur i förskolan? Vi har utgått från kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlad empiri har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Tidigare forskning (Lunneblad, 2013 Lahdenperä, 2008 Björn-Willens, 2006 Ljungberg, 2005) visar på att begreppet mångkultur är komplext för förskollärare att förhålla sig till i sitt uppdrag utifrån läroplanens mål och riktlinjer. Resultatet av studien visar att det finns olika synvinklar att förhålla sig till kring begreppet mångkultur. I den fenomenografiska analysen utgick vi från ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Vi upptäckte att perspektiven kan i samspel utveckla varandra. Analysen kategoriserades in i teman vi fann i intervjuerna, komplexiteten i begreppet, relation till föräldrar samt utvecklingsmöjligheter. Slutsats för denna studie är att mångkultur kan bidra till gemenskap och samspel beroende på hur förskollärare tolkar begreppet och värdesätter relationer. Förskollärarens medvetenhet kring sina egna värderingar och tankar om mångkultur är betydelsefull för att kunna möta andra människor och därmed utveckla den mångkulturella verksamheten.

  • 34.
    Bergström, Anna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Thorén, Jessica
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Förskollärares bemötande och kommunikation med de yngsta barnen vid måltidssituationer i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen vid måltidssituationer samt utforska vilket bemötande barnen får. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att utgå ifrån det sociokulturella perspektivet och i begreppet samspel. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som innebär en öppen, deltagande observation. Vi upplever att det är svårt att åtskilja kommunikationen som enbart verbal eller icke verbalt. Däremot hänger den ihop och är oftast beroende av varandra. Förskollärarens bemötande och förhållningssätt har en stor inverkan vilken kommunikation som blir möjlig, utvecklande och lärande.  

  • 35.
    Bertills, Karin
    et al.
    Jönkoping University.
    Granlund, Mats
    Jönkoping University.
    Dahlstrom, Orjan
    Linköping University.
    Augustine, Lilly
    Kristianstad University, Research Environment Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    Relationships between physical education (PE) teaching and student self-efficacy, aptitude to participate in PE and functional skills: with a special focus on students with disabilities2018In: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 23, no 4, p. 387-401Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Students with disability show an increasing incidence of school failure. Quality teaching and appropriate support may foster high self-efficacy, a predictive factor for successful school outcomes. Physical Education (PE) can provide students with a context in which self-efficacy and participation are promoted leading to improved academic achievement. The transition into secondary school can be challenging for many students with increased educational demands, developmental changes and individual social identification coinciding. A disability may add to the challenge of success.Methods: Three groups of students, aged 13 years and enrolled in Swedish mainstream schools were targeted (n=439). Groups included students with 1.A diagnosed disability, 2.Low grades in PE (D-F) and 3.High grades (A-C) in PE. Questionnaires were collected and analyzed from 30/439 students with a diagnosed disability (physical, neuro-developmental and intellectual) from 26 classes, their classmates and their PE-teachers (n=25). Relationships between student self-reports and PE-teachers' self-ratings were investigated. Also examined was the potential to which students' functional skills could predict elevated general school self-efficacy, PE specific self-efficacy and aptitude to participate in PE. Results were compared with the total sample and between the three target groups (n=121).Results: For students with disabilities, better self-rated teaching skills were related to lower student perceived general school self-efficacy, PE specific self-efficacy and aptitude to participate in PE. The impact of classroom climate in PE was more obvious among students with disabilities. Perceived functional skills were associated with elevated general school self-efficacy, PE specific self-efficacy and aptitude to participate in PE. Better socio-cognitive functional skills had an overall positive effect on all outcomes. Students with disabilities reported results similar to the total sample, the D-F group scored lower and the A-C group higher than the total sample and the disability group. Elevated self-efficacy in PE is six times less probable in students with disabilities, compared to the A-C group.Conclusions: Our findings that better teacher planning and grading skills, are detrimental to students disadvantaged by disability is contradictive. Improving the establishment and communication of adapted learning standards at the transition to secondary school is a crucial and a predictive factor for promoting positive school experiences for students with disability. Students with disabilities need to be assured that the intended learning outcomes can be reached by doing activities differently than their typically functioning peers. Consideration of class composition is suggested as a means of promoting a positive learning climate, which would particularly benefit students with disabilities. Allocation of resources to support student socio-cognitive skills would improve experiences for the D-F group and likely promote a positive learning environment.

  • 36.
    Bertilsson, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Den känslomässiga (barn-) offret-effekten: Jag tror på dig mer om du uppträder som förväntat2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att se om ett ledset framfört vittnesmål jämfört med ett argt, glatt, samt neutralt vittnesmål upplevs som mer trovärdigt. Denna studie är en replikering av Wessel et al. (2015) med några undantag, samt tillägg. Wessel et al. (2015) fick belägg för stora delar av studien men på grund av svårigheter i känslomanipulationen så blev resultaten inte som planerat. Deltagarna i denna studie delades in i fyra grupper. Grupp ett fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som ledsen, grupp två fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som arg, grupp tre fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som positiv och grupp fyra fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som neutral. Deltagarna slumpades in i respektive grupp. Efter att deltagarna läst vittnesmålet så genomförde de en trovärdighetsbedömning av vittnesmålet. Till skillnad mot Wessel et al. (2015) så fick deltagarna i denna studie avslutningsvis svara på ett antal frågor för att ta reda på vad varje respondent anser vara normalt förekommande beteende under ett vittnesmål för en person som blivit sexuellt utsatt. Denna studie fann inga signifikanta skillnader mellan grupperna gällande trovärdighetsbedömningar, därav inte någon känslomässig offer effekt. Studien fann inte heller någon skillnad mellan grupperna efter att deltagarna delades in i två grupper för att skilja på de respondenterna som har höga respektive låga förväntningar på hur ett vittnesmål borde framföras av en person som blivit sexuellt utsatt. Studien fann inte heller några skillnader mellan grupperna gällande trovärdighetsbedömningar efter att respondenternas totalpoäng på hur ett vittnesmål borde framföras av en person som blivit sexuellt utsatt ladesin som kovariat i en ANCOVA.

  • 37.
    Björk, Sara
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Magnusson, Emilie
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Den digitala världen på fritidshemmet: en kvalitativ och kvantitativ studie om IKT som pedagogiskt verktyg2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning som gjorts kring IKT (information och kommunikationsteknik) påvisar att fokus har varit inriktat på skolverksamheterna. Det framgår tydligt hur man kan använda IKT för elevers lärande och utveckling under skoltid. Fritidsverksamheterna är inte uppmärksammade inom någotforskningsperspektiv generellt, därför finns det inte någon legitim forskning inom IKT på fritidshemmen i dagsläget. Detta examensarbete blir därför av relevans för forskning kring fritidsverksamheterna och IKT-användningen.Syftet med studien är att få syn på om lärare i fritidshemmen arbetar med IKT på ett pedagogiskt sätt. Det ska i sin tur jämföras med elevernas uppfattning av IKT-användningen i fritidsverksamheterna. De valda metoderna för studien har varit kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Resultaten av metoderna har sedan tolkats utifrån den teoretiska utgångspunkten kognitivism, där elevernas lärande och utveckling står i centrum. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna i fritidshemmen inte förstår vikten av IKT. De önskar även mer fortbildning kring IKT då teknikens utveckling ständigt förändras. Något som för IKT-användningen i kommunerna framåt, utifrån intervjusvaren, verkar vara programmering. Som även är populärt i dagsläget då huvudmännen, i kommunerna, ser programmeringen som ett vinnande koncept hos elevernas utveckling inom IKT. Vilket även förstärkts hos eleverna utifrån enkätresultaten, där det framgått att man lärt sig mycket genom programmering, samarbete och diverse tekniker.

  • 38.
    Brink, Ebba
    et al.
    Lund University.
    Wamsler, Christine
    Lund University.
    Adolfsson, Maria
    Trelleborg Municipal.
    Axelsson, Monica
    Kristianstad Municipal.
    Beery, Thomas H.
    Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Bjorn, Helena
    Lomma Municipal.
    Bramryd, Torleif
    Lund University.
    Ekelund, Nils
    Malmö University.
    Jephson, Therese
    SALA.
    Narvelo, Widar
    Helsingborg Municipal.
    Ness, Barry
    lund University.
    Jönsson, K. Ingemar
    Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Palo, Thomas
    SLU Umeå.
    Sjeldrup, Magnus
    Bjuv Municipal.
    Stalhammar, Sanna
    Lund University.
    Thiere, Geraldine
    Lomma Municipal.
    On the road to 'research municipalities': analysing transdisciplinarity in municipal ecosystem services and adaptation planning2018In: Sustainability Science, ISSN 1862-4065, E-ISSN 1862-4057, Vol. 13, no 3, p. 765-784Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Transdisciplinary research and collaboration is widely acknowledged as a critical success factor for solution-oriented approaches that can tackle complex sustainability challenges, such as biodiversity loss, pollution, and climate-related hazards. In this context, city governments' engagement in transdisciplinarity is generally seen as a key condition for societal transformation towards sustainability. However, empirical evidence is rare. This paper presents a self-assessment of a joint research project on ecosystem services and climate adaptation planning (ECOSIMP) undertaken by four universities and seven Swedish municipalities. We apply a set of design principles and guiding questions for transdisciplinary sustainability projects and, on this basis, identify key aspects for supporting university-municipality collaboration. We show that: (1) selecting the number and type of project stakeholders requires more explicit consideration of the purpose of societal actors' participation; (2) concrete, interim benefits for participating practitioners and organisations need to be continuously discussed; (3) promoting the 'inter', i.e., interdisciplinary and inter-city learning, can support transdisciplinarity and, ultimately, urban sustainability and long-term change. In this context, we found that design principles for transdisciplinarity have the potential to (4) mitigate project shortcomings, even when transdisciplinarity is not an explicit aim, and (5) address differences and allow new voices to be heard. We propose additional guiding questions to address shortcomings and inspire reflexivity in transdisciplinary projects.

  • 39.
    Broman, Tina
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, School of Education and Environment. Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv: En jämförande studie på grund och gymnasieskola2009Independent thesis Advanced level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.

    För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.

    Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

  • 40.
    Bruce, Barbro
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Rubin, Maria
    Malmö högskola.
    Thimgren, Pia
    Malmö högskola.
    Åkerman, Roger
    Malmö högskola.
    Specialpedagogik i professionellt lärarskap: synsätt och förhållningssätt2016Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det specialpedagogiska perspektivet på professionellt lärarskap handlar om att utgå från de förutsättningar, resurser och drivkrafter som varje barn har.

    Lärares synsätt och förhållningssätt har stor betydelse för barns och elevers möjligheter att utvecklas till nyfikna och lärande människor. Som lärare behöver man förhålla sig till läroplaner och styrdokument och samtidigt lyssna på, läsa av och bekräfta barnen och eleverna, inte minst i situationer där man blir utmanad i sin lärarroll. Utmaningarna driver varje lärares professionella utveckling, vilket förutsätter självkännedom, mod att våga se och höra sig själv samt en beredskap att anpassa, utveckla och förändra sitt förhållningssätt utifrån barnen.

    Den här boken vänder sig till lärare på alla stadier, från förskolan till gymnasieskolan. Det pedagogiska uppdraget och stöd i och för lärandet tas upp i förhållande till respektive skolform. Ett särskilt fokus riktas på relationer och samspel, språk och kommunikation samt samtal och kollegial handledning.

  • 41.
    Byström, Annette
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Specialläraren: en specialistkompetens i skolans värld: en studie av speciallärarens (specialiseringspråk-, skriv- och läsutveckling) pedagogiska lärande- och utvecklingsuppdrag.2018In: Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, ISSN 2000-0022, Vol. 15, no 3, p. 1-44Article in journal (Other academic)
  • 42.
    Bäck, Adam
    Kristianstad University, School of Education and Environment. Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Elevers upplevelse av meningsfullhet i fritidshemmet: en kvalitativ studie om varför 10-12 åringar inte stannar i verksamheten2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån begreppet meningsfull fritid förstå varför några 10- till 12 åringar inte stannar kvar i fritidshemmet. Kvalitativa intervjuer redogör för elevers perspektiv kring hur de upplever meningsfullhet på fritiden. För att eleverna ska uppleva meningsfullhet i fritidshemmet visar resultatet att de vill, anpassa fritidshemmet för äldre elever, spendera mer tid tillsammans med sina kompisar, höra till normen, det vill säga några elever upplever en sårbarhet om de stannar i fritidshemmet när de blir äldre. Eleverna slutar i hög grad när de inte upplever dessa förutsättningar till en meningsfull fritid i verksamheten.

  • 43.
    Bäckman, Josefin
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Prusson, Annika
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Teknikämnet ur lärarens perspektiv: en kvantitativ studie över faktorer som kan påverka undervisningen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns en stor nyfikenhet kring teknikämnet i skolan och även om det inte finns några kunskapskrav för årskurs 3 sker det kontinuerligt förändringar inom teknikområdet. Det ställer krav på att lärare idag ska hålla sig uppdaterade med dagens teknikutveckling och skapa en relevant teknikundervisning. Vi har låtit lärare i årskurs 1-3 besvara en enkät för att synliggöra några ramfaktorer och hur lärarna syn på dessa. Utifrån den materiella ramfaktorn urskiljs användandet av laborativt material, användandet av skönlitterära böcker, läroböcker och i vilken grad lärarna granskar dessa. Tiden som ramfaktor blir synlig genom att lärarna värderar att de behöver mer tid för att bedriva en undervisning av god kvalitet.

     

    Även om många lärare uppger att de är nöjda med sin teknikundervisning kan vi se att flera lärare önskar mer fortbildning, mer laborativt material och mer tid för teknikundervisning. Genom en avsaknad av didaktiska traditioner och en ständigt föränderlig teknikmarknad ställs det höga krav på lärare och sättet de undervisar. Vi kan se att många lärare inte använder läroböcker när de undervisar i teknik, istället använder lärarna material som de finner genom olika medier, vilket kan vara gratismaterial eller färdiga paket.

  • 44.
    Carlsson, Liselott
    Kristianstad University, Faculty of Education. Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    På väg mot en tillgänglig utbildning för elever inom autism-spektrumtillstånd: en kvalitativ intervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ett kommunövergripande skolutvecklingsprojekt2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this study is based on a few informants’ descriptions andexperiences of the schools in a municipal school changed their workto increase inclusion for students with Autism Spectrum Disorders(ASD). The focus of the study is the changes which have been implemented,how it has influenced the student group's schooling andwhat success factors and challenges the school has encountered.According to the Swedish Education Act, shall the Swedish regularschool be available to all scholars. However, several studies and accountsshow that primary schools have found it difficult to meet theeducational needs of students with ASD. The national board of education(2009) and The Swedish schools inspectorate (2012) criticizingthe school for not investigating the students' needs and supplyadequate support.The study was conducted by a qualitative approach; data were collectedthrough semi-structured - and focus interviews. The choice touse interviews are based on interesting to let each informant describeshow their school, meet and educated students with ASD andwhat elements they consider important developments of an inclusiveschool for pupils with ASD.The implication of the results confirms that by increasing theknowledge about autism spectrum disorders of the instructors, theschool has developed a more including learning environment for thestudents. By creating, a flexible organization in the school’s studentsgives the chance to be in school on their own terms. Belonging to aclass on their own terms, with the possibility of instructing in differentcontexts, has increased the presence of many students.

  • 45.
    Cedervall, Annica
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Andersson, Hanna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Ritprat som kommunikativ metod: pedagogers förhållningssätt till ritprat i kommunikation med barn i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie belyser ritprat som kommunikativ metod på förskolan. Ritprat består av ritade berättelser i kombination med det verbala språket. Ritprat används för att visualisera olika situationer med syftet att bland annat synliggöra människors olika perspektiv, tankar och känslor. Studiens syfte är att undersöka hur ritande i kombination till talat språk kan användas som kommunikativ metod samt hur pedagogerna förhåller sig till denna. I studien lyfts pedagogernas olika användningsområden för ritprat samt deras reflektioner. Den metodologiska utgångspunkten är en serie av fallstudier där öppna observationer samt semistrukturerade intervjuer använts. Observationerna är genomförda på en förskola på två olika avdelningar med åtta dagar i följd. Fokus låg på pedagogernas användande av ritprat i planerade kommunikationssituationer. Intervjuerna genomfördes med en pilotintervju där en pedagog deltog därefter genomfördes en gruppintervju med tre pedagoger. Empirin analyseras utifrån ett semiotiskt perspektiv för att belysa den meningsskapande processen och synliggöra hur pedagoger konstruerar och använder ritprat. Resultatet visar att trots pedagogerna konstruerar sitt ritprat på liknande sätt användes ritpratet för att skapa kommunikation eller skapas utifrån kommunikationen. Vidare framkommer tre olika användningsområden: förberedande, återberättande och narrativt. Pedagogernas förhållningssätt gentemot ritprat som metod framkommer under intervjuerna som positiva. Pedagogerna upplevs vara eniga om att ritprat är en metod som kan öka tydligheten i innehållet och kommunikationen samt fångade barnens intresse och fokus.   

  • 46.
    Chmiel, Annie
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Johannesson, Kristina
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Har du bara lekt idag lilla vän ?: En studie angående vårdnadshavares uppfattning om den fria leken i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att leken är viktig för barnens utveckling och lärande. I förskolans läroplan står leken även inskriven som ett av uppdragen, att verksamheten ska uppmuntra leken och det lustfyllda lärandet (Skolverket, 2016, s.9). Vi har dock fått erfara att kunskapen om lärande i leken inte är en självklarhet för vårdnadshavare. Vårt syfte är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi använder oss utav en frågeställning som lyder: Vilka uppfattningar har vårdnadshavare om den fria leken i förskolan? Till vår undersökning gjorde vi valet att använda oss av kvalitativ och kvantitativ metod genom enkätfrågor och intervjuer. Vi valde en enkätundersökning för att ville nå ut till många vårdnadshavare på kort tid och för att undersöka det vi har fått erfara. Intervjuerna valdes för att komplettera de fåtal enkäter vi fick in men även för att få mer utvecklande svar. Undersökningen utfördes i en kommun i Skåne där barnen på de tre olika avdelningarna var mellan 1 och 3 år. Vårt examensarbete handla om vårdnadshavares uppfattning om den fria leken i förskolan eftersom leken är av stor betydelse för barns utveckling. Resultatet visade att vårdnadshavarna uppfattar fria leken som betydelsefull för barns lärande och att barnen utvecklar b.la. samspel, kreativitet, motorik och språk.

  • 47.
    Christensen, Lina
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Majaraite, Rusne
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Förskollärares arbete med jämställdhet i leken2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I vår forskningsstudie har vi undersökt om hur förskolläraren arbetat med jämställdhet med barnen i olika leksituationer. Utifrån våra forskningsfrågor, På vilket sätt framträder jämställdhetsarbetet i leksituationer i verbala interaktioner mellan förskollärare och barn. På vilket sätt förhåller sig förskollärare till normer rörande könsroller, i leken. För att besvara dessa forskningsfrågor har vi använt oss av kvalitativ ansats och samlat in data genom skriftliga observationer. Vi har genomfört vår forskning på en förskola med två deltagande förskollärare i en barngrupp på 14 barn, var av tio var flickor och fyra pojkar. Observationerna skedde både inomhus och utomhus. Vi såg i observationerna att förskollärarna arbetade med allas likavärde och jämlikhet och var inte alltid medvetna om när de arbetade med jämställdhet i alla situationer. Det som vi har kommit fram till i resultatet har varit att vi har kunnat se skillnad i hur förskollärarna har interagerat utifrån de olika observationerna med barnen. Lekarna som bestämdes av förskollärarna var könsneutrala och utmanade inte barnen i de stereotypa könsrollerna. Förskollärarna vad noga med att benämna barnen med deras namn och ge ungefär lika mycket talutrymmet för båda könen.

  • 48.
    Clarén, Frida
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Svensson, Linnéa
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Kommunikationsstöd i förskola: Alternativ och kompletterande kommunikation i förskolemiljö2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie fördjupar sig i kommunikationsstöd i förskolans miljö. Tidigare erfarenheter som vi skribenter haft om kommunikationsstöd i förskolan är stöd som går under samlingsnamnet Alternativ och Kompletterande Kommunikation, även kallat AKK. AKK finns i olika former och gemensamt för dessa kommunikationsstöd är att de alla gynnar barns språkutveckling på olika sätt. Under vår utbildning på förskollärarutbildningen på Högskolan Kristianstad har vi lärt oss om miljöns betydelse för barns lärande samt om tidig språkutveckling. Tidigare forskning inom AKK fokuserar oftast på barn i behov istället för att se kommunikationsstöden som ett verktyg för förskolans verksamhet med alla barn. Utifrån dessa grunder har syftet med studien varit att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med AKK. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv och den har genomförts med hjälp av observationer på fem olika förskolor. Avgränsningar som gjorts under observationerna var att lägga fokus på visuella kommunikationsstöd i förskolan samt hur pedagogerna valt att arbeta med materialet de haft tillgängligt.Under studiens observationer kunde vi se en klar skillnad på arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation beroende på om förskolan låg i ett mångkulturellt område eller på landsbygden. Vi såg även en stor utmaning i arbetet med kommunikationsstöd i förskolans utemiljö. Pedagogens medvetenhet om sitt eget ansvar för att säkerställa barns möjlighet till inflytande är därför av stor vikt. Det är pedagogen som skapar möjligheter i den kommunikativa miljön.

  • 49.
    Cronquist, Björn
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fridberg, Marie
    Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Robotar utvecklar lärandet2018In: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 43, no 6, p. 26-26Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 50.
    Dahl, Christoffer
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Action, personifiering och identitet: analys av framsidan i ett läromedel i svenska för gymnasiet2017In: Text och kontext: perspektiv på textanalys / [ed] Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord, Åsa Wengelin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, p. 133-146Chapter in book (Other academic)
123456 1 - 50 of 283
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf