hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 495
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Agapov, Aleksey
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Persson, Johannes
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    IKT som lärandets objekt på fritidshemmet: En kvalitativ studie om fritidspedagogers syn på och användande av digitala verktyg i lärandemiljöer på fritidshemmet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här studien undersöks det om när och hur fritidspedagoger väljer att använda IKT på fritidshemmet samt vad fritidspedagogerna anser att IKT kan ha för betydelse för elevernas lärande. Metoden som valdes för studien var en kvalitativ undersökning. Fem utbildade fritidspedagoger från olika skolor i en gemensam kommun har intervjuats. Teorin som valdes att utgå efter grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv. Det material som framkom genom intervjuerna har sedan analyserats. Därefter har kärnteman och subteman kodats fram via tematisk analys. Vad som kunde utläsas från studien var att de ekonomiska förutsättningarna var en av många avgörande faktorer för när och hur mycket pedagogerna använde IKT i verksamheten. Respondenterna lyfte fram olika lärandemiljöer där digitala verktyg kunde användas och att styrdokumenten var något fritidspedagogerna arbetar utefter. Fokuset låg bland annat på att eleverna skulle förbättra sitt sociala samspel med andra elever på fritidshemmet med digital utrustning i centrum. Resultatet visar även att majoriteten av respondenterna ser framväxten av digitala verktyg som något positivt men att resurserna på skolan begränsar möjligheten till användandet. Därutöver lyfts det fram genom tidigare forskning om att kompetensen ytterligare är en viktig faktor att ta med. Den bristande kunskap hos fritidspedagogen speglar hur användandet av digitala artefakter i fritidshemmet tillämpas. Det är avgörande för om det används för att främja lärandet eller endast som ett tidsfördrivande medel.

  • 2.
    Ahl, Martin
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Andersson, Henrik
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Vad styr specialpedagogens arbetsuppgifter?: en studie om upplevd arbetssituation i förhållande till examensordningen.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under studietidens verksamhetsförlagda utbildningstillfällen har författarna fått upplevelsen av att specialpedagogens yrkesroll kan vara väldigt splittrad, något vi beslutade oss för att undersöka. 

    Studiens övergripande syfte är att synliggöra vad det är som styr de specialpedagogiska arbetsuppgifterna. Författarna vill undersöka i vilken grad examensordningen påverkar arbetsuppgifterna för specialpedagoger. Genom sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger och rektorer har vi fått en tydligare bild om bakomliggande faktorer. Med hjälp av ekologisk systemteori har resultatet analyserats och bearbetats. Efter genomförda intervjuer kan undersökningen visa att specialpedagogernas arbetssituation till viss del överensstämmer med examensordningen. Vi kan i intervjuerna även utläsa vikten av att specialpedagoger bör har ett väl fungerande samarbete med sin rektor. Vid anställning tenderar rektorer att först se till det lokala behovet och därefter ta stöd av examensordningen, när de utformar specialpedagogens arbetsuppgifter.

  • 3.
    Ahlin, Ann-Charlotte
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Hansson, Anette
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Tidig läsinsats i förskoleklass: effekt av insats och elevers upplevelser2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    A prerequisite in today´s society is to be able to read and write in order to be able to develop fully into a participant community citizen. The aim of the Swedish curriculum is for the pupils to learn to read and write so that they can benefit from the education (Skolverket, 2011a). The school should be able to meet all children´s differences and needs to fulfill this. Several research studies have shown that the earlier the pupils in the risk zone for reading difficulties are identified and the earlier cost-effective reading interventions are implemented the lower the risk of school failure. The purpose of this study was to analyze whether a specific teaching package supports the development of pupil´s knowledge of letters, letter sounds and word decoding. In addition, the pupil´s experiences of participation in the reading intervention were studied. The study included seven pre-school class pupils who were at risk for reading difficulties, they were randomized into a experimentgroup of four and a controlgroup of three pupils. When collecting data, both quantitative and qualitative methods were used. The pupils conducted a pre- and posttest in the form of the Swedish National Agency for Education´s mapping material for the preschool class (Skolverket, 2018). In addition, observation of the reading data sessions and interviews with the pupils were used after this was completed. As far as the measurable results about the pupil´s knowledge development were concerned there was a positive result, but it is not possible to draw any conclusions about the impact of the reading intervention.  Regarding the pupil´s experiences of the reading intervention they were positive to both the participation and reading. One conclusion we draw from this is that the playful element of the reading intervention together with the multisensory supplement probably contributed to the pupil´s finding it both joyful and motivating. From a special educational perspective early reading intervention enables inclusion and participation.

  • 4.
    Ahlin, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Affect and nostalgia in contemporary narratives of transnational adoption2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper focuses on contemporary Scandinavian narratives of transnational/transcultural adoption from Korea. Recently there has been a surge in primarily autobiographical publications written by adoptees themselves, such as Maja Lee Langvad’s Hun er vred (2014), Sofia French’s På jakt efter Mr. Kim i Seoul (2005), and Astrid Trotzig’s Blod är tjockare än vatten (1996). It has been pointed out that the life writing of adoptees is the most “radical” literature in Sweden today, addressing the global inequalities at the heart of transnational adoption (Svenska Dagbladet, 18 October 2015). While recognizing the progressive impetus of these texts, this paper focuses on their retrospective aspects. The texts of Langvad, French and Trotzig all center on the writer’s return to Korea; a journey that is connected to an idea of the past as holding the key to a significant part of one’s identity. To the adoptee writers, the past is literally ‘a foreign country’ and the story of this past is riddled with gaps and uncertainties reflecting the adoptee’s unknown and often unknowable origins. My analysis suggests that nostalgia in adoption literature is closely related to various figures of maternity, and that the longing for the mother is often translated into a longing for the mother country and its culture. The texts articulate intense emotions, such as melancholia, anger, and a keen sense of loss, and the paper concludes by considering the role of affect in contemporary adoption literature.

  • 5.
    Ahlin, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Between nullification and duplication in Jane Jeong Trenka’s identity narratives2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper deals with Jane Jeong Trenka’s The Language of Blood (2003) and Fugitive Visions (2009): two texts that detail the author’s childhood and adolescence as a Korean adoptee in the USA, and her subsequent repatriation to Korea. The starting point of the analysis is the recognition of “the relationship between writing and rights, and the extent to which … victimized individuals, can best express and protest their situation in literary and life writing representation” (Grice 2009). Tracing the intricate textual web of duplication and repetition that structure Trenka’s life writing, the paper argues that the texts function simultaneously as a “working through” of a family trauma and as a critique of transracial adoption. Furthermore, the joint narratives of gendered violence and marginalization faced by birth mother and daughter are seen as symbolic of the collective story of Korean womanhood.

  • 6.
    Ahlin, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Going forward with feedback: On autonomy and teacher feedback2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Language teachers often complain that they are becoming “composition slaves” (Hairston 1986) spending an inordinate amount of work on giving feedback on students' texts. This might be particularly true of L2 teachers as several studies indicate that students prefer teacher feedback to peer feedback, particularly in L2 learning (Zhang 1995; Ferris 1995; Hyland 1998). While the ultimate goal of teacher-written feedback is a student who is able to assess her own work critically and successfully edit her own text,  there is an obvious risk that the “over-dependence on teacher feedback [will] lower the students’ initiative and lead to fewer self-initiated corrections” (Miao, Badger and Zhen 2006). This paper probes the limits and implications of teacher feedback focusing on the question of whether teacher feedback generates dependent students. When does feedback go from being constructive to impeding development of independence? The idea of dependence is further considered in relation to current debates about the rise of “therapeutic education” in which students are discussed in terms of “vulnerability” (Füredi 2004; Ecclestone and Hayes 2009). To what extent should not only the cognitive but also the emotional needs of the students shape the nature of teacher feedback? The paper concludes by suggesting that the challenge for teachers is not to assume the role of therapists but to encourage reflective education through clarity about academic goals, and a sense of progression throughout the various stages of education.

  • 7.
    Ahlin, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Is silence always a virtue?: on collective remembrance and forgetting in Julie Otsuka’s novels2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Julie Otsuka’s novel When the Emperor Was Divine (2002), which has reached a large international audience and is widely taught in American universities and colleges, is about a Japanese-American family sent to an internment camp during World War II. Her second novel, The Buddha in the Attic (2011) also addresses the internment, albeit more briefly. This paper argues that Julie Otsuka’s novels impact the collective remembrance of the internment, as they bring together Otsuka’s own family past and the national past. In her texts, collective remembrance is the outcome of a negotiation between different groups with the purpose of “maintaining social cohesion and identity” (Whitehead 2009: 152), in which relations of power play a significant part.  Focus is placed on the interaction between remembrance and forgetting, which figures alternately as “a necessary and adaptive reaction to the alternative of painful or destructive memory [and as] the tacit ally of oppression and silence” (Conway and Singer 2008:279). Otsuka’s texts embody this tension, which is analyzed with emphasis on the racialization of the Japanese Americans.  The paper argues that forgetting of the incarceration has been vital to the American self-image and the maintenance of the ‘public virtue’ of equal rights for all citizens. By way of conclusion, the paper queries the possibility of resistance to the internment in relation to the category of race.

  • 8.
    Ahlin, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Kinship and text in contemporary narratives of transnational adoption2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper explores the connection between life writing and kinship in a number of narratives by adoptees from South Korea to the US as well as Scandinavia, such as American Katy Robinson’s A Single Square Picture (2002), Jane Jeong Trenka’s The Language of Blood (2003) and Fugitive Visions (2009), and Soojung Jo’s Ghost of Sangju (2015); and Swedish Astrid Trotzig’s Blod är tjockare än vatten (1996), Sofia French’s På jakt efter Mr. Kim i Seoul (2005), and Danish Maja Lee Langvad’s Hun er vred (”She is Angry” 2014).

    I propose that these texts are examples of narrative kinning, an exploration and creation of kinship through text and between texts. Thus, my understanding of this term is twofold. First, for these writers, the texts provide a discursive space in which alternative modes of identity and kinship can be envisioned and embodied. Second, I suggest that the formal features of the texts are sufficiently similar to exemplify a form of narrative kinning, and that the Korean adoptee memoir could be considered a genre-in-progress. The paper traces similarities of voice, structure, themes and tone between American and Scandinavian narratives of transnational/transracial adoption. More particularly, the study shows how the first-person voice counters the parent-centric discourse of transnational/transracial adoption. Focusing on structure includes analyzing the search narrative and the home-away-home pattern, while themes like home and belonging; inauthenticity and adoption as consumption are probed. Finally, the analysis of tone suggests that the affective register of the memoirs ranges from melancholia to anger.

  • 9.
    Ahlin, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Nostalgia in contemporary narratives of transnational adoption2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    There has been a surge of transnational adoption narratives--both American and Scandinavian-- in recent years, which raise a number of questions about identity, belonging and the role of the individual and historical past. This workshop presentation discusses how the past is represented in literature about transnational adoption, asking questions like: What is the meaning of yearning for a place (the birth country) and/or people one has very few memories of and yet feels connected to in a multitude of ways? How can we understand a nostalgia formed by what are often pre-verbal memories in these texts? To what extent is this nostalgia maternally coded?

  • 10.
    Ahlin, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    (Re-)examining the essay: alternative approaches to writing assessment2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    As teachers of English, we guide our students through various courses in which the essay is often a privileged form of examination. Building on previous work (Freij & Ahlin 2014) in which we have argued for the importance of indirect feedback as key to encouraging critical thinking about and engagement with the text, as well as an important aspect of the acculturation into academia (see Freij and Ahlin 2014, 2015), we explore here non-traditional ways of examining skills pertaining to critical writing and -thinking. We have previously, inspired by the work of Diane Pecorari on the sequencing of micro-objectives (“Reverse engineering an essay,” 2014), argued that lecturers may find it increasingly important to structure tasks and assessment items in a manner that takes into account the multiple skills needed to complete them successfully, in order to avoid becoming what Hairston, already in 1986, called “composition slaves”. We see the teaching of transferable skills as crucial for the creation of autonomous students. In addition, central to the process of essay writing and the acquisition of transferable skills are clear identification and sequencing of the micro-objectives involved. Thus, students may practice the skills that they need, while building on gradually acquired/previous knowledge.

    This paper continues our previous work, and takes the first steps toward creating a bank of exercises that train the subskills of critical writing and -thinking. By moving away from the essay as the be all and end all of assessment, we are taking further steps towards identifying common ground: the hope is that our suggestions are not limited to the humanities, but can be used across the curriculum to strengthen the base on which students’ knowledge is built.

    Notably, as we are not merely concerned with students’ completion of individual tasks, but in their meta-cognition, which includes “reflection, self-knowledge of strengths and weaknesses, learning strategies, and monitoring learning” (Billing 2007, p. 486), the exercises presented here are not to be seen as a ‘remedy’ or a ‘quick fix’; rather, they are to be used as stepping stones and preferably integrated into a context that allows for progression over a substantial period of time.

    In other words, we argue that student autonomy and metacognition should be developed from the very beginning of our study programs. To reach this goal, our approach includes teaching students the “third language” from the bottom up (Freij and Ahlin 2015), which means viewing the tertiary experience as manifold. Returning to our adaptation of Wenger’s theory, we will discuss academic language not just from a point of view of producing the end result, but academic language as the key to 1) belonging in the academic community; 2) becoming a writer with a scholarly identity; 3) understanding writing as a meaning-making practice; and 4) performing scholarly practice and -identity (adapted from Wenger 1998).

  • 11.
    Ahlin, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    The global subjects of contemporary Korean American adoptee narratives2018In: The global subjects of Korean-American adoptee narratives, 2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In the first decades of the 21st century, a range of autobiographical narratives dealing with adoption from South Korea to the U.S. have been published, such as Katy Robinson’s A Single Square Picture (2002), Jane Jeong Trenka’s The Language of Blood (2003) and Fugitive Visions (2009), and Soojung Jo’s Ghost of Sangju (2015). Embodying two cultures and two races, the transnational/transracial adoptee can be seen as an example of globalization from within U. S. culture. This paper focuses on how issues of identity, race and belonging are negotiated in the life writing of transnational/transracial adoptees. Eng and Han (2000) suggest that the Asian adoptee suffers from “racial melancholia,” which stems from having to navigate Asianness and whiteness without the support of an immigrant community. The relationship between affect and belonging is further probed through the use of Sara Ahmed’s discussion of the melancholic migrant (“Multiculturalism and the Promise of Happiness,” 2007), and the arguments concerning anger made by critical race theorists, such as bell hooks (Killing Rage, 1996). Yet another aspect of the global scope of the literature are the similar types of narratives that are now being written in Scandinavia. The paper concludes by drawing parallels between the works of Danish Maja Lee Langvad and Swedish Astrid Trotzig, and the American adoptee narratives.

  • 12.
    Ahlin, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    The myth of colorblindness in contemporary Korean American adoption narratives2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In the first decades of the 21st century, a range of autobiographical narratives dealing with adoption from Korea to the U.S. have been published, such as Katy Robinson’s A Single Square Picture (2002), Jane Jeong Trenka’s The Language of Blood (2003) and Fugitive Visions (2009), and Soojung Jo’s Ghost of Sangju (2015). These texts all share one or more of the following motifs characteristic of the transracial/transnational adoption narrative:  the search for roots and a return to Korea, including the reunion with parents and siblings; the revelation of hidden facts or distorted truths surrounding the adoption; and a critical look at the patriarchal structure of Korean society. In addition, color is an important theme and this paper discusses how the myth of colorblindness and the discourse of rescue—two common adoption myths—are debunked in the narratives.

    My analysis shows that while well intentioned, the notion of colorblindness rests on the erasure of racial identity which, as Eng and Han (2000) have shown, may lead to “racial melancholia.” Furthermore, rather than invalidating the significance of the color line, colorblindness has often served to reinforce racial divisions (see for example Arissa Oh, 2015). In other words, the denial of the adoptee’s difference hinges on upholding the ideal of whiteness. The paper concludes by considering how these observations relate to the adoptees’ negotiation of an Asian American identity and sense of belonging.

  • 13.
    Ahlin, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    ’White noir’ in Sàpmi: Lars Pettersson’s novels2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Lars Pettersson’s three crime novels Kautokeino, en blodig kniv (“Kautokeino, a bloodied knife,” 2012), Slaktmånad (“Slaughter month,” 2014), and Mörkertid (“Time of darkness, ”2016) are all set in the region of Sápmi, land originally inhabited by the Sami people, north of the Arctic Circle. The paper argues that Pettersson challenges the contemporary neo-romantic trend of Swedish crime fiction, which is generally constituted of works devoid of political or social critique, and set in isolated, idyllic rural landscapes (see Kerstin Bergman 2012, 2014). In contrast, Pettersson’s novels deal with crimes taking place in a setting characterized by snow, ice and wind; and the harshness and inaccessibility of the environment echo in the behavior of the characters. The concept of “white noir” is proposed in order to explore the cynicism and alienation of the inhabitants of this snowy region, and to draw attention to Pettersson’s representations of how the racialization of the Sami people continues to affect present-day relationships. Finally, the potential of fiction to serve as a complement to journalism when it comes to the documentation of sensitive social issues, such as the treatment of the Sami people in Sweden, is considered.

  • 14.
    Ahlin, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Whose Memory?: Contemporary Narratives of the Japanese American World War II Incarceration2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper addresses the contemporary surge of narratives about the post-Pearl Harbor incarceration of 120, 000 Japanese Americans. There are a number of incarceration narratives written by third-generation Japanese Americans, like Julie Otsuka’s When the Emperor Was Divine (2002) and Kimi Cunningham Grant’s Silver Like Dust (2011). These early 21st- century narratives no longer embody the lived memories of the generation that was imprisoned, but the mediated, imagined memories transmitted to the next generation in a way that resonates with Hirsch’s concept of “postmemory” (2008). In these writings, the personal and family past is often merged with the public past, as the unearthing of what actually happened at camp is closely linked to the search for identity and an answer to what it means to be a Japanese American. In contrast, the purely fictional works by non-Japanese authors, such as Sandra Dallas’ Tallgrass (2007) and Red Berries, White Clouds, Blue Sky (2014), raise the question of the ownership of memory.

    An important starting point for my analysis is the recognition that literature has an important role to play in “creating shared narratives and hence in collectivizing memory” (Rigney 2012), which begs the question of who gets to formulate these shared narratives. What might be at stake when this historical trauma is depicted by authors who do not have the personal relationship to it that the Japanese American authors do? Are Dallas and others broadening national self-understanding, or do they commodify the incarceration as an exciting topic of historical fiction lending itself readily to motifs of secrecy, betrayal, and guilt? These issues are explored in relation to Landsberg’s theory of prosthetic memory (2004) and Levy and Sznaider’s concept “cosmopolitan memory” (2002).

  • 15.
    Ahlquist, Sharon
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    `English is fun´: challenges and opportunities, English in years 4-62019Book (Other academic)
  • 16.
    Ahlquist, Sharon
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University.
    Opportunities for formative assessment in the Storyline approach2019In: Integrating assessment into early language learning and teaching, Bristol: Multilingual Matters, 2019Chapter in book (Other academic)
  • 17.
    Ahlquist, Sharon
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Text in context: storyline2017Conference paper (Other academic)
  • 18.
    Ahlquist, Sharon
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Using cooperative learning to support language acquisition through picturebooks2019Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 19.
    Ahlqvist, Kerstin
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Bruce, Barbro
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Tekniken som svar på etiken i praktiken: virituellt förberedd VFU!2018In: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, no 2, p. 68-76Article in journal (Other academic)
  • 20.
    Ahmetovic, Semra
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Uppfattningar av specialpedagogens roll i skolan2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar av specialpedagogens roll som finns ute i en skola hos pedagoger, rektorer och specialpedagogen. Frågeställningarna blev besvarade genom en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i södra Sverige. Intervjuerna spelades in via Iphone.

     Intervjuerna möjliggör en analys som resulterade i olika beskrivningskategorier. Dessa kategorier benämns från A till H.

    Uppfattningarna i de olika beskrivningskategorierna synliggör att specialpedagogens roll innehåller stor variation, allt från utredningar till handledning och skolutveckling. Det som resultatet visar är att det finns en medvetenhet hos pedagoger och rektorer om vad specialpedagogens roll är. Vilket skapar förutsättningar för att arbeta vidare med skolutvecklingen eftersom specialpedagogen har möjlighet att föra pedagogiska frågor tillsammans med pedagoger och rektorer. Resultatet visar också att samspel mellan pedagoger, rektorn och specialpedagog där specialpedagogen används som bollplank och i handledningstillfällen har en stor betydelse i denna fallstudie. Samarbetet påverkar även individen eftersom det är genom samspel med olika professioner som skolan kan skapa möjligheter för alla elever i skolan.

  • 21.
    Airey, John
    et al.
    Stockholm Universitet.
    Eriksson, Urban
    Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Unpacking the Hertzsprung-Russell diagram: a social semiotic analysis of the disciplinary and pedagogical affordances of a central resource in astronomy2019In: Designs for Learning, ISSN 1654-7608, Vol. 11, no 1, p. 99-107Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper we are interested in the relationship between disciplinary knowledge and its representation. We carry out a social semiotic analysis of a central tool used in astronomy—the Hertzsprung-Russell (H-R) diagram—in order to highlight its disciplinary and pedagogical affordances. By analysing the relationship between disciplinary knowledge and its representation in this way we claim that it becomes possible to identify potential barriers to student learning—instances where semiotic resources with high disciplinary affordance have low pedagogical affordance for newcomers to the discipline. The astronomy resource that we have chosen to analyse has played a pivotal role in our understanding of stellar evolution and as such it features prominently on all undergraduate astronomy programs. However, like most disciplinary-specific semiotic resources, today’s H-R diagram is the culmination of many years of work by numerous disciplinary experts. Over time, the H-R diagram has been revised and reworked by a number of different actors in order to reconcile it with developing observational and theoretical advances. As a consequence, the H-R diagram that we know today combines many layers of astronomical knowledge, whilst still retaining some rather quirky traces of its historical roots. In this paper we adopt a social semiotic lens to analyse these ‘layers of knowledge’ and ‘historical anomalies’ showing how they have resulted in a number of counterintuitive aspects within the diagram that have successively lowered its pedagogical affordance. We claim that the counterintuitive aspects we identify in our analysis give rise to potential barriers to student disciplinary learning. Using our analysis as a case study, we generalise our findings suggesting four types of barrier to understanding that are potentially at work when meeting disciplinary-specific semiotic resources for the first time. We finish the paper by making some general suggestions about the wider use of our analysis method and ways of dealing with any barriers to learning identified. In the specific case of the H-R diagram, we suggest that lecturers should explicitly tease out its disciplinary affordances by the use of ‘unpacked’ resources that have a higher pedagogical affordance. 

  • 22.
    Alm, Rebecka
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Inkludering i praktiken: en fallstudie med fokus på delaktighet2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att granska hur en svensk grundskola arbetar med att inkludera en elev som har utvecklingsstörning och i förlängningen belysa saker vi kan lära oss av denna implementering med fokus på delaktighet. Arbetet belyses utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå och baseras på intervjuer med personer i fallstudieelevens närhet kopplat till skolmiljön samt observationer av eleven i när denne varit inkluderad i grundskoleklassen. Identifiering av möjligheter och utmaningar utgör en väsentlig del avseende de erfarenheter som kan dras kopplat till inkluderingen av fallstudieeleven. Jansons (2005) delaktighetsaspekter och Vygostkijs sociokulturellt lärande är basen för studiens teoretiska ramverk. Analysen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk ansats där belysningen sker från helhet till del och till helhet igen. I studien framkommer det att värdegrundsskapande arbete är väsentligt i en inkluderande skola och att hela verksamheten måste delta samt verka för inkludering och samarbetet mellan olika delar i verksamheten måste styrkas. Vidare förekommer det otydligheter kring kravbild och riktlinjer samt väldigt lite forskning kring inkludering av särskoleelever i grundskolan vilket gör att skolverksamheter nästan inte har något att luta sig mot i sitt inkluderingsarbete. Inkludering innebär fördelar för såväl särskoleelever som grundskoleelever samtidigt som det leder till flera utmaningar med hög komplexitet som kräver ett systematiskt arbetssätt med ständiga förbättringar i fokus för att hitta vägar framåt. Men arbetet kring lärmiljön är bara i början av sin utveckling och med ett multimodalt synsätt och förbättrad planering och upplägg av undervisningen skapas möjligheter till mer samhandling.Ämnesord/

  • 23.
    Almén, Desirée
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Lära för livet 2018: en studie om bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärare använder kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Frågeställningar som har besvarats är hur lärare planerar, genomför och bedömer elevers kunskapsutveckling i grundsärskolan inriktning träningsskola, vilka metoder och verktyg som används för att bedöma dessa elevers lärande och utveckling, samt vad kunskapsbegreppet har för innebörd för lärare i grundsärskolans inriktning träningsskola. Som teori för arbetet valdes ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Framkomna resultat har analyserats och tolkats utifrån begreppen mediering, artefakter samt appropriering, vilka härleds till det sociokulturella lärandeperspektivet. Mediering kan förklaras med en process i vilken människor tänker och handlar med hjälp av att använda verktyg, ex språk, konst, skriven text, dator, Ipad samt mobiltelefon, vilken utvecklar människors lärande framåt. Artefakter innebär verktyg, exempelvis materiella föremål såsom böcker och olika former av teknisk utrustning men framförallt vårt språk, som används som en hjälp för att förstå och lösa problem. Appropriering kan förklaras med den process som innebär att människor gör nya handlingar och kunskaper till sina egna för att sedan använda dessa i nya och liknande situationer i framtiden. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt kvalitativa observationer där resultatet kvantifierats använts. Varmed en triangulering av metoder använts för att bidra till kunskap om lärares kunskapsbedömning inom inriktning träningsskolan. I arbetet har ett speciellt fokus lagts på att ta reda på om och hur lärare arbetar med formativ bedömning. Resultat och slutsatser utifrån studien visar att lärare anser att kunskapsbedömning stärker dem som lärare i arbetet då undervisningen kan planeras och genomföras i enlighet med läroplanens mål. Intervjuer och observationer i studien visar att lärare använder formativ bedömning i undervisningen för att synliggöra elevers lärande. Resultat av observation och intervjuer påvisar att lärares dokumentation kring elever och deras undervisning, har avgörande betydelse som metod och verktyg för kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Lärare anser att det finns en god samstämmighet mellan deras uppfattning av kunskapsbegreppets innebörd och kunskapskraven i läroplanen för grundsärskolan inriktning träningsskola samt att dessa även stämmer väl överens med elevers förutsättningar att nå målen. Studiens avsikt var att bidra med kunskap om hur lärare resonerar kring bedömning av kunskapsutveckling inom grundsärskolans inriktning träningsskola. Speciellt fokus riktades mot om och hur lärare använder formativ bedömning. Studiens resultat påvisar att medverkande lärare menar att kunskapsbedömning och formativ bedömning stärker dem i deras arbete med att planera, genomföra och utvärdera kunskapsutveckling samt deras egen undervisning. Lärarna dokumenterar undervisningen genom att filma, fotografera och att anteckna. Lärarna återkopplar bedömningen till eleven genom att använda bilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Dokumentation och feedback blir då tillsammans en hjälp att anpassa och planera undervisningen efter varje elevs individuella förmåga och förutsättningar. För att uppnå en större tillförlitlighet skulle fortsatt forskning, utifrån näraliggande tema, kunna genomföras genom att utvidga studien till flera kommuner, varvid forskningsresultatet skulle kunna användas som underlag för att öka speciallärares kunskap vad gäller kunskapsbedömning och formativ bedömning genom kollegialt lärande, exempelvis i form av samtalsgrupper. Kritiska blickar kan riktas mot studien då den endast påvisar lärarnas uppfattningar kring kunskapsbedömning samt formativ bedömning som strategier för att elever ska förväntas förstå och utföra handlingar som leder till att de lär och utvecklas genom undervisningen.

  • 24.
    Anderlund, Anna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Jönsson, Marika
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Att arbeta för och med elever med språkstörning2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of the present study is to examine how schools organize the work with and for pupils with language disorder.  Further, it aims to find which role the Special Educational Needs Coordinator (SENCO) and principal, respectively may have in the work with the pupils and give an insight into what knowledge about Developmental Language Disorder (DLD) personnel in schools have.

    The background of the study is that knowledge about DLD begins to diffuse at schools in Sweden today, but there is still a great deal of ignorance about what the diagnosis entails and how to work inclusive with these students in the classroom. The study was conducted with a qualitative method, semi-structured interviews with six special needs coordinators and five principals. The theoretical framework consist of Etienne Wenger’s Social theory of learning and the analysis was performed through a thematic content analysis.

    The results of the study indicate that none of the schools in the study have a particular organization for pupils with DLD. Half of the informants argue that they would like increased collaboration with speech therapists. The collaboration with guardians is another area that needs to improve in the schools. Enterprise in relation to engagement is most prominent in the schools, according to the analysis based on Wenger’s social theory of learning. All informants recognize gaps of knowledge regarding the definition of DLD, and how to work with pupils with the disability. Further education on the subject was requested by all informants.

  • 25.
    Anderson, Lotta
    et al.
    Malmö University.
    Möllås, Gunvie
    Jönköping University.
    Ohlsson, Lisbeth
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Characteristics of independent schools directed at students in need of special support: a study of school website presentation2019In: Problems of Education in the 21st Century, Vol. 77, no 3, p. 317-337Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the research was to explore how 55 Swedish independent schools, directed at (or limited to) students in need of special support (SNSS), describe their organisation, work and visions. The empirical data of the research consisted of the schools’ website presentations, which were processed and analysed in consecutive steps. The results showed that the students’ complicated school- and life situations were often combined with disabilities mainly in the neuropsychiatric field. The majority of the schools (76%) practiced both schooling and methods for treatment and care, differentiating their role from the mainstream track. Neuropsychiatric and psychological perspectives had a significant influence, reflected in how the schools describe their daily routines, therapeutic methods of treatment and access to specific categories of staff. Small groups, individual instruction and competent staff were described as specific features. Teaching content and didactic aspects were seldom highlighted. The focus on the websites was on socialisation and subjectification while qualification, i.e. knowledge development, had a more limited role. The study points to a need for further research exploring daily pedagogical practice in more depth and calls for a greater focus on student perspectives. Consequences for learning contexts are discussed in the concluding part of the article. The specialist role, the independent schools in the present study tended to take on are most urgent issues to discuss in an educational context striving for equity and inclusive learning environments. 

  • 26.
    Anderson, Lotta
    et al.
    Malmö University.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Assessments for learning in grades 1-9 in a special school for students with intellectual disability in Sweden2017In: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 75, no 6, p. 508-524Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this research is to analyze teachers’ and paraprofessionals’ work and reflections on assessments for learning in a Swedish compulsory special school. Research has shown that assessment for learning is a powerful tool to improve student achievement. The theoretical perspectives discuss concepts such as situated learning and collaboration. The research adopted a participatory design; the researchers followed four teams, totally 20 teachers and paraprofessionals’ work through video observation, discussions, feedback and lectures on assessment. The teams documented classroom teaching and assessment of students' abilities in different subject. The data in this study are based on teams’ written texts. The texts are analyzed using a qualitative content analysis and contribute to research on formative assessment by including teachers as well as paraprofessionals. Results show, that professions have developed their educational philosophy and their ability to give children feedback, which will help their learning. The results also highlight the discussion between learning and caring, regarding the duties of teachers and paraprofessionals. A challenge for the teams is to unite the children’s care needs with the curriculum knowledge requirements and ensure them to learn within a holistic perspective. Teaching and assessing students with extensive learning difficulties and in need of alternative communication is another challenge for the teams as well as awareness that change processes take time. 

  • 27.
    Anderson, Lotta
    et al.
    Malmö University.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed).
    Special needs teachers’ assignments and work in special schools for students with intellectual disability in Sweden2019In: Book of abstracts, Nordic Network for Disability research (NNDR) Inclusion and exclusion in the wefare society 8-10 march in Copenhagen, Denmark, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Special needs teacher (SNT) in special school for students with intellectual disability (ID) is a new profession, which has not been explored to greater extent and therefore it is important to highlight their professional role. The aim was to analyze what characterizes the SNTs work and assignments and what collaborations they engage in inside and outside the special school. Changes made to the policy document of the National Agency of Education 2011 and set new demands on SNTs, with stronger focus on skill assessment and improving the academic performance of students with ID. International research has also noted a trend towards an increased focus on academic skills in the teaching of students with ID. To collect data of SNT’s perceptions about competence, school assignments and collaboration, a questionnaire was constructed. The study group consisted of 88 respondents with special needs teacher degrees from three universities in southern Sweden. Lipsky's concept (1980) 'street level bureauucracy' constitutes the theoretical framework. The results showed that most SNTs had long work experience from a special school for ID before they started the special needs training program. When SNTs describe their work and assignments, classroom education is in the forefront. Other assignments e.g., supervision or subjectdevelopment exist, but not to the same extent as classroom teaching. It is also common for SNTs to collaborate with professionals both inside and outside the special school. A significant difference exists in interaction between primary and upper secondary school, as they have a common principal. One conclusion that was drawn was that SNTs have many collaboration partners, possess many different skills, and most of them continue as class teachers after the special needs teacher’s degree.

  • 28.
    Anderson, Rachele
    et al.
    Lund University.
    Jönsson, Peter
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    Sandsten, Maria
    Lund University.
    Effects of age, BMI, anxiety and stress on the parameters of a stochastic model for heart rate variability including respiratory information2018In: Proceedings of the 11th International Joint Conference on Biomedical Engineering Systems and Technologies, SCITEPRESS , 2018, Vol. 4, p. 17-25Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Recent studies have focused on investigating different factors that may affect heart rate variability (HRV),pointing especially to the effects of age, gender and stress level. Other findings raise the importance of consid- ering the respiratory frequency in the analysis of HRV signals. In this study, we evaluate the effect of several covariates on the parameters of a stochastic model for HRV. The data was recorded from 47 test participants, whose breathing was controlled by following a metronome with increasing frequency. This setup allows for a controlled acquisition of respiratory related HRV data covering the frequency range in which adults breathe in different everyday situations. A stochastic model, known as Locally Stationary Chirp Process, accounts for the respiratory signal information and models the HRV data. The model parameters are estimated with a novel inference method based on the separability features possessed by the process covariance function. Least square regression analysis using several available covariates is used to investigate the correlation with the stochastic model parameters. The results show statistically significant correlation of the model parameterswith age, BMI, State and Trait Anxiety as well as stress level.

  • 29.
    Andersson, Andersson
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Övergång förskola-grundsärskola: samverkan mellan förskola och grundsärskola med sikte på kommunikation och samspel.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien har behandlat hur förskollärare och speciallärare (inriktning utvecklingsstörning) arbetar för att utveckla kommunikation och samspel för barn/elever med utvecklingsstörning i respektive verksamhet och hur de i övergången mellan skolformerna upplever och arbetar för att barnet/eleven ska få med sig färdigheter inom kommunikation och samspel och utveckla dem i grundsärskolan.

    Syfte: Utifrån förskollärares och speciallärares redogörelser finna implikationer för hur samverkan och samarbetet mellan skolformerna skulle kunna utvecklas i övergången förskola-grundsärskola för att barnet/eleven ska kunna utvecklas så långt som möjligt i kommunikation och samspel.

    Metod: En kvalitativ metod användes där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt fyra personer deltog i studien, två förskollärare och två speciallärare inriktning utvecklingsstörning.

    Teori: Resultatet analyserades genom ett sociokulturellt perspektiv.

    Resultat: För att kunna besvara syftet genomfördes studien i två steg, där förskollärare, respektive speciallärare först fick ge en nulägesbeskrivning av arbetet med kommunikation och samspel i respektive verksamhet, utifrån en sammanställning av informanternas svar besvarades sedan syftet. Studien visar att barnet/eleven får möjlighet att utveckla kommunikativa/språkliga förmågor som att samspela, tolka och använda olika kommunikativa uttryckssätt i både förskolan och i grundsärskolan. Däremot menar två av förskollärarna och en speciallärare att delaktigheten i kommunikation och samspel med andra barn/elever är låg.

    Implikationer som framkommit utifrån intervjuerna med förskollärarna är att det kan finnas ett behov av kunskapsutbyte mellan de både professionerna kring didaktiska frågor för att barn med utvecklingsstörning ska kunna bli mer delaktiga i kommunikation och samspel. I samtliga intervjuer framkom att rutinen kring övergången mellan skolformerna kan behöva utvecklas. Det kan behöva skapas fler möten mellan professionerna för att säkra att barnen får behålla och vidareutveckla sina kunskaper och färdigheter i kommunikation och samspel från förskolan när de blir elever i grundsärskolan. För att minimera följderna av sena utredningar behöver rutinerna vid övergångarna utvecklas, så att processen kan starta utan onödig fördröjning.

  • 30.
    Andersson, Caroline
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Drömmar i särklass!: En studie med fem elever på gymnasiesärskolan och deras tankar om framtiden2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa de funderingar och tankar som elever med utvecklingsstörning kan ha inför sin framtid. Tanken är också att synliggöra de önskemål som eleverna har för att känna sig delaktiga vid inflytandet av sin egen undervisning genom att ta reda på om elevernas önskemål återspeglar skolans tankar om inflytande och delaktighet. Arbetet ger en övergripande översikt om aktuella begrepp såsom, utvecklingsstörning, särskola, gymnasiesärskola, delaktighet , vuxenliv och arbetsliv samt speciallärarens yrkesroll. Studien är uppbyggd på en kvalitativ forskningsdesign och författaren vill med hjälp av semistrukturerade intervjuer få en insikt om vad eleverna tycker är viktigast för att klarar ett liv efter skolan, hur de upplever att  man arbetar på skolan med att öka deras självständighet samt hur de tycker att deras upplevelser har varit att gå i en skola som inte är för alla. I studien har även en speciallärare samt en yrkeslärare intervjuats, för att se om skolan arbetar efter deras önskemål för att bli självständiga. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för valet av teoretiskt ramverk och valet kan kopplas till speciallärarens roll att undanröja hinder för elevers lärande, interaktion  med andra och betydelsen av den sociala miljön för elevers växande och utveckling. I studien framkommer gemensamma tankar av elevers funderingar kring framtiden. Vilket det primära är att ha ett arbete att gå till och att klara sig själv. Att lämna skolan bakom sig, elevgruppen och personalen är en oro som delas av alla elever i studien. Det framkommer även en viss nervositet med att möta framtiden för deltagarna. Det framkommer delade uppfattningar, om skolan gör tillräckligt för elevernas självständighet. Studien kommer att spela en vägledande roll för mig i min nya profession som speciallärare samt att den nya kunskapen kommer att ge mig insikt, om vad eleverna anser sig behöva, för att klara ett liv efter skolan. Studien kommer även att bidra till att göra mig mer förstående och lyhörd för den oro som finns hos eleverna, men också att försöka ge eleverna de verktyg som de önskar för att bli självständiga i framtiden.

  • 31.
    Andersson, Emma
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Karlsson, Julia
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Inlästa läromedel i undervisningen: lärares förhållningssätt och val kring inläsningstjänster2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare kritiskt förhåller sig till inlästa läromedel samt vilka medvetna val kring inlästa läromedel lärare gör.

    Vi har valt att göra semistrukturerade intervjuer för att samla in data som vi sedan med hjälp av tidigare forskning har analyserat ur ett sociokulturellt perspektiv.

    Genom analys av de 12 intervjuer vi har genomfört i två kommuner i Skåne har vi kommit fram till att; lärare uppfattar forskning kring inlästa läromedel som bristande, de förlitar sig på att annan personal har tagit fram en fungerande tjänst för eleverna. De anser att inlästa läromedel har en positiv inverkan på elevernas inlärning oavsett om de har någon form av svårighet eller ej. Vi har sett att de anser sig göra medvetna val vad gäller inläsningstjänster i undervisningen.

  • 32.
    Andersson, Frida
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Martinsson, Sarah
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Har relationen någon betydelse?: En studie om föräldrars möjlighet till inflytande i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar upplever sitt inflytande i förskolan och om relationen till förskolepersonalen påverkar föräldrars möjlighet till inflytande. Syftet är också att undersöka på vilket sätt föräldrar kan påverka i förskoleverksamheten och vad en sådan påverkan består i. För att komma åt syftet utfördes en kvalitativ individuell semistrukturerad intervjuundersökning, detta gjordes på föräldrar som har barn i förskoleverksamheten. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet har varit relationell pedagogik, där vi behandlat tre begrepp: interpersonella relationer, punktuella- och det relationella perspektivet. Resultatet visar att majoriteten av föräldrarna hade en god relation till förskolepersonalen. Det alla föräldrar hade gemensamt var att de ansåg att föräldrar ska ha mer inflytande i förskolan, samtidigt som föräldrarna beskrev att de förstod att förskolepersonalen har riktlinjer och begränsningar att följa. Utifrån vår sammanställning har vi sett att ett fåtal föräldrar svarade att de inte har mycket inflytande på förskolan, några svarade att de hade inflytande till viss del och en förälder svarade att hon var nöjd med sitt inflytande i förskoleverksamheten. Som en slutsats har studien visat att den som inte hade en god relation också hade ett sämre inflytande i förskoleverksamheten.

  • 33.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Sjöholm, Hanna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Läsförståelse - mer än bara att förstå: fyra lärares beskrivningar av arbetet med läsförståelseundervisning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete studeras hur lärare beskriver sin utformning av läsförståelseundervisning i grundskolans tidigare år. För att göra studien möjlig har vi valt att intervjua fyra verksamma lärare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisering och en diskussion om undersökningens resultat har gjorts mot bakgrund av vald forskning och den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att lärarna anser att det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla läsförståelse och deras förhållningssätt till läsning är att det inte enbart är en färdighet utan även att det är viktigt att förstå och tänka kring innehållet i texter. Det finns en medvetenhet hos lärarna om att det är flera faktorer som samspelar i utvecklingen av läsförståelse och det som framkommer som mest centralt att arbeta med är ordförståelse. Av studiens resultat framgår det att högläsning och textsamtal är ett vanligt förekommande arbetssätt med läsförståelse och det arbetar lärarna med på olika sätt men gemensamt är att En läsande klass används i undervisningen. Gemensamt lärande och arbete med läsförståelse i meningsfulla sammanhang anser samtliga lärare är väsentligt i läsförståelseundervisningen. 

  • 34.
    Andersson, Helena
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Malmö universitet.
    Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan2017Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis concerns students’ engagement with school. In Sweden there are as many as 17,5 % of the students, who after year nine do not get the grades in order to be admitted to the national program at the upper secondary school. In this thesis, Students’ experiences are focused in order to understand engagement with school. The study is grounded in a socio cultural perspective on learning where learning is considered to originate from social actions, as well as theoretical perspectives on engagement. In the thesis learning is seen as development not as a process within the child but rather as development that takes place when the child participates in practices within their cultural community and in relations with others. Learning is looked upon as a perspective where the context of our lived experience of participation in the world is important. Learning should be seen as social participation. This kind of participation does not only shape what we do but also who we are and who we can become. In this thesis the concept of engagement is considered as both the wanting to do something, and what the student actual do, the agency of the student. An exploratory sequential mixed method has been used in the data collection, mainly with a student perspective. This means that both quantitative and qualitative methods of collecting and analyzing data has been used to be able to answer the research questions. The overall aim of the thesis is to contribute with knowledge about students’ engagement in school by identifying aspects that influence the engagement. The thesis consists of three different studies. One quantitative study, where 1298 student participated in a survey concerning student engagement with school, which was followed by two qualitative studies, where the descriptive analysis was broadened with interviews, one with students and teachers in two different classes and one with students from eight different schools. Apart from that, students have written reflections on how they experience their learning environments in school. The discussion concerns whether students in year seven are engaged with their school, both according to the psychological and according to the cognitive engagement. The discussion also concerns what aspects of engagement students and their teachers in two highly engaged classes have experienced. In the study students with different socioeconomically and cultural backgrounds take part. The concepts of students’ participation and influence in their schoolwork is also discussed.

  • 35.
    Andersson, Ingela
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Ferlesjö, Emma
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Allas rätt att bli utmanade i skolan: undervisning för och med tidiga språkare2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Already in the early school years and in all school subjects, the language has great importance for development and learning. All children develop differently and the school has a mission to meet and challenge all pupils. The aim of the study is to provide knowledge about how the school can meet and challenge the students who already have a well-developed language when they come to school, something that we choose to call early language speakers, and how the special needs teacher in language, writing and reading development can be involved in this work. The study also highlights how collaboration between staff at the school and school libraries can promote these pupils' language, writing and reading development. The theoretical starting point in the study is socio-cultural perspective. The empirical study has been collected through interviews of a qualitative and semi-structured character with eight respondents. The result shows that teachers and preschool teachers find that they quickly get a clear picture of all pupils' linguistic abilities and who are in need of special challenges. It also appears that teachers and preschool teachers say they have the opportunity to challenge those who have come further in their linguistic development. The group's importance and composition are highlighted as important factors for learning and all respondents emphasize the importance of social work in school. The result also shows that teachers and preschool teachers primarily want supervision from special needs teachers in language, writing and reading development in order to meet the needs of the linguistically early students. The special role of the special needs teacher is an important special educational implication that emerges in the study.

  • 36.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Svensson, Oscar
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Lärares samtalsstil och elevernas språkande: en observations- och intervjustudie av samtal under mellanmålet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera lärares samtalsstilar under mellanmålet på fritidshemmet och om dessa, utifrån begreppet scaffolding/stöttning, kan få konsekvenser för elevernas språkanvändande, något som vi benämner språkande. Metoden som använts för insamling av material har varit observationer samt intervjuer i form av fokusgruppsamtal och kvalitativa enskilda intervjuer. I analysen av resultaten används begreppet scaffolding/stöttning för att synliggöra hur lärarnas samtalsstilar kan inverka på elevernas språkande. Resultatet visar att lärarna ger eleverna mycket talutrymme samt att de mestadels använder sig av frågor i samtalen och att samtalen ofta utgår ifrån elevernas intressen. Detta ger eleverna möjlighet att utveckla sina tankar och ger dem därmed större möjlighet till att använda språket. Studiens slutsats är att mellanmålssituationen är högst relevant avseende möjligheter till samtal mellan lärare och elever inom fritidshemmets arena. Det framstår dock som viktigt att lärare i fritidshem blir medvetna om denna pedagogiska potential och tar tillvara på den.

  • 37.
    Andersson, Lovisa
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Vilken kurs är mest intressant?: Gymnasieelevers inställning till Biologi 2 och Kemi 2 med fokus på ämnesomsättning2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    As a future teacher in biology and chemistry in high-school it’s interesting to investigate students' attitude towards these courses. Is there a parallel between students' interest in a course and what they experience is a difficult course? To make a comparison, the study has been done based on the metabolism in Biology 2 and Chemistry 2. The purpose has been to find out what influences the high schoolers' interest in Biology 2 and Chemistry 2, and what course they find most difficult. It has also been to investigate how students describe the metabolism in both courses. The study corporate what teachers think that the students have answered on these questions. The study has been conducted through individual qualitative interviews with 20 high-school students and two teachers from a science program. The result showed that 94% of the students felt that Chemistry 2 was difficult and uninteresting. Chemistry included parts that students had difficult to relate to and to connect to their everyday lives. Biology 2 was described as more interesting as the course easier connected to their everyday life. The students' descriptions of the metabolism in both courses differed. The students described the area from the digestion of nutrients in biology, but from the respiration in chemistry. The study has given new knowledge of high-school students attitudes towards Biology 2 and Chemistry 2. To find out why the students have described the metabolism differently in both courses and why Chemistry 2 is considered a difficult course, further research is required.

  • 38.
    Andersson, My
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Malm, Alexandra
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Lusten att lära naturvetenskap kopplat till olika arbetssätt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har vi skrivit och undersökt om hur eleverna upplever att deras lust att lära påverkas beroende på vilket arbetssätt som presenteras på lektionerna inom naturvetenskapen; teoretiskt eller praktiskt arbetssätt. Den forskning vi använt oss av i detta arbete framhåller vikten av att eleverna använder båda arbetssätten för att lära sig om naturvetenskap, dock ville vi undersöka om elevernas lust att lära påverkas av vilket arbetssätt vi använder på lektionerna. I vår undersökning har vi använt oss av Design based research för att kunna styra över innehållet av lektionerna för att kunna besvara vår frågeställning. I vår slutsats har vi kommit fram till att elevernas upplevelser av deras lust att lära påverkas marginellt av vilket arbetssätt som används, utan att det är andra faktorer som har större betydelse för deras upplevelser av vad som påverkar deras lust att lära.

  • 39.
    Andersson, Ragnhild
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Utveckla förmågor hos elever i gymnasiesärskolan: Utökade möjligheter till arbete, valmöjligheter och friheter2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Förmågor är något vi alla människor föds med och utvecklar under hela vårt liv. I gymnasiesärskolans läroplan (2013b) dokumenteras förmågor att utveckla under elevens skolgång bl.a. förmågor viktiga för framtida vuxenliv/arbetsliv. Martha C Nussbaum (2013) professor i juridik och etik, har utvecklat en förmågemodell för mänsklig utveckling, där valmöjligheter ger friheter och social rättvisa. En modell som ska ses som ett minimum för ett bra och människovärdigt liv. Hennes resonemang kring förmågor, ligger till grund för denna studies tolkning och analys av resultat.Denna studies syfte är att finna ut vilka förmågor som elever får möjlighet att utveckla i sin gymnasiesärskoleutbildning, och som i framtiden eventuellt ger utökade möjligheter till ett arbete. Frågeställningen i denna studie vill ge utökade kunskaper kring vilka förmågor som elever själva tycker är viktiga att få med sig ut i arbetslivet, ställt i relation till vad lärare anser, och vad arbetsmarknaden efterfrågar.Slutsatsen i denna studie ger en bild av att Nussbaums (2013) förmågor kring praktiskt förnuft, t.ex. ha förmåga att reflektera över och planera sitt liv, samt kontroll över den egna miljön, t.ex. förmågan att delta i demokratiska beslutsprocesser eller kännedom om arbetslivets villkor, kommer i skymundan på bekostnad av samhörighet t.ex. kunna leva tillsammans med andra och delta i sociala sammanhang. Förmågor som får större tyngd både i gymnasiesärskolan och på arbetsmarknaden fokuserar på att t.ex. utveckla förmågor hos eleven som att kunna anpassa sig, delta i sociala sammanhang, passa tider och att kommunicera så att omgivningen förstår dig. Det är övervägande de förmågor som respondenterna talar om som viktiga för att utöka möjligheten till att erhålla och behålla ett arbete, trots att gymnasiesärskolans läroplan och alla respondenterna samtidigt uttrycker att alla tre av Nussbaums punkter praktiskt förnuft, samhörighet och kontroll över den egna miljön är viktiga förmågor att utveckla. Denna studies slutsats visar på att förmågor som ska ge valmöjligheter och friheter, begränsas inom ramen för elevers tillhörighet i gymnasiesärskolan och i förhållande till vad samhället/arbetsmarknaden ger för möjligheter för eleverna.

  • 40.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet.
    Hansson, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ideland, Malin
    Malmö högskola.
    Political rationalities in science education: a case study of teaching materials provided by external actors2018In: Cultural, social, and political perspectives in science education: a Nordic view / [ed] A. Arvola Orlander, K. Otrel-Cass, & M.K. Sillasen, Springer, 2018Chapter in book (Other academic)
  • 41.
    Aouseus, David
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Nilsson, Johan
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Elevers uppfattningar om sitt lärande i naturvetenskap med stöd av digitala verktyg2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Flertalet av de studier vi läst inför detta examensarbete har riktat sig icke ämnesspecifikt mot de digitala verktygens användande. Forskning kring elevernas uppfattningar av sitt lärande saknas i Sverige, vilket efterfrågas från flera håll. I vår studie har vi intervjuat elever och genomfört digitala enkäter, så kallad mixed methods, med elever från grundskolans årskurser 4, 5 och 6. Totalt har 53 elever deltagit på ett eller annat sätt. Riksdagen ger uttryck för att ytterligare forskning behövs för att säkerställa på vilket sätt de digitala verktygen påverkar elevernas inlärning och framförallt hur de (eleverna) själva kan se detta (Utbildningsutskottet 2015/16:RFR18). Befintlig forskning visar att motivationen till skolarbetet höjs vid användandet av digitala verktyg, vilket i slutändan kan påverka elevernas resultat positivt (Kvarnsell et al 2015, Blomgren 2016, Cunska et al 2012). I grundskolans senare år minskar intresset för de naturvetenskapliga ämnena vilket enligt flera forskare kan bero på att ämnena upplevs som opersonliga, verklighetsfrånkopplade och faktatyngda med få inslag av fenomenförstärkande illustrationer som gör det abstrakta greppbart (Ottander 2015, Kvarnsell 2012, PISA 2015). Med fenomenförstärkande illustrationer avses här till exempel att animationer eller filmer kan belysa naturvetenskapliga fenomen. Elevernas förståelse för abstrakta fenomen kan på så vis underlättas vid användandet av digitala verktyg (Cunska & Savicka, 2012). Resultatet i vår studie talar för att eleverna uppfattar att de lär sig lättare och mer med hjälp av digitala verktyg. Eleverna uttrycker också att de får ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena beroende på i vilken utsträckning läraren kan fungera som den guidande pedagogen och även i vilken utsträckning eleverna får dela sina upplevelser med andra i ett sociokulturellt lärande. Studien kan bidra till att bringa mer ljus på möjligheterna att använda digitala verktyg i olika former i undervisningen i naturvetenskap. Syftet möter också de frågeställningar som utbildningsutskottet (2015/16 RFR) efterfrågar, att undersöka elevernas uppfattningar om sitt eget lärande med hjälp av digitala verktyg i grundskolans mellanår inom det naturvetenskapliga området.

  • 42.
    Arnarsson, Arsaell
    et al.
    Iceland.
    Nygren, Jens
    Halmstad University.
    Nyholm, Maria
    Halmstad University.
    Torsheim, Torbjorn
    Norway.
    Augustine, Lilly
    Kristianstad University, Faculty of Health Science, Research Environment Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    Bjereld, Ylva
    University of Gothenburg.
    Markkanen, Ilona
    Finland.
    Schnohr, Christina W
    Denmark.
    Rasmussen, Mette
    Denmark.
    Nielsen, Line
    Denmark.
    Bendtsen, Pernille
    Denmark.
    Cyberbullying and traditional bullying among Nordic adolescents and their impact on life satisfaction2019In: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIMS: The aim of this study was to investigate the prevalence of cybervictimization in the six Nordic countries and to assess its overlap with traditional bullying. A further aim was to examine potential associations between life satisfaction, on the one hand, and traditional bullying and cyberbullying on the other.

    METHODS: Analyses were based on data from the 2013⁄2014 Health Behaviour in School-aged Children study. It included 32,210 boys and girls, aged 11, 13, and 15, living in the six Nordic countries.

    RESULTS: The prevalence of cyberbullying by both pictures and by messages was around 2% in all the Nordic countries except Greenland. There it was considerably higher. The prevalence of being bullied in a traditional manner varied widely by country. For boys, this type of bullying was most frequent in the youngest age group and then decreased steadily in the older age groups. Girls were on average more likely to be cyberbullied. Cyberbullying was more common among 13- and 15-year-olds than 11-year-olds. Higher family affluence was unrelated to the risk of cyberbullying. However, it was related to traditional bullying and combined forms of bullying. Compared with intact families, cybervictimization was commoner among single-parent families and stepfamilies. Adjusting for age, gender, family affluence, and family structure, those subjected to cyberbullying had lower life satisfaction than those who were not bullied.

    CONCLUSIONS: We found relatively little overlap between cyberbullying and traditional bullying, indicating that the two may be separate phenomena stemming from different mechanisms, at least in the Nordic context.

  • 43. Arvidsson, Å
    et al.
    Hansson, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Att arbeta med naturvetenskapernas karaktär genom fysikhistoriska berättelser2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 44. Arvidsson, Å
    et al.
    Hansson, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Att arbeta med naturvetenskapernas karaktär genom fysikhistoriska berättelser2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 45.
    Arvidsson, Åsa
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Vad händer när fysiken möter estetiken?: att använda StoryTelling med drama i NO-undervisningen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att använda berättelser som undervisningsmetod är ingen nyhet i skolan. Däremot har metoden, av tradition, inte varit så vanlig i NO-undervisningen. På senare tid lyfts, i såväl skoldebatt som forskning, elevers svårigheter med begreppsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena. En orsak till problemen, menar många, är att elever inte finner naturvetenskapen meningsfull. StoryTelling är ett undervisningsmaterial och ett arbetssätt uppbyggt kring historiska berättelser kring ett naturvetenskapligt innehåll. Läraren gestaltar till exempel en historisk forskare och i rollen som forskaren berättar hen om sitt arbete. Det primära syftet med StoryTelling är att beskriva naturvetenskapernas karaktär. Jag blev dock intresserad av att undersöka om berättelserna också skulle kunna bidra till att utveckla elevernas begreppsförståelse. Detta har jag i den här studien undersökt genom att berätta berättelsen från materialet i en mellanstadieklass. Jag utgår i min studie från Egans teori om hur "romantic understanding" kan stödja kognitiv utveckling från en konkret och kontextberoende förståelse av omvärlden till naturvetenskapliga, generella förklaringsmodeller. Jag har filmat fyra elevgruppers diskussioner om vakuum och tryck före och efter att jag berättade en berättelse där jag iklädde mig rollen som Otto von Guericke. Gruppdiskussionerna har analyserats utifrån gruppernas användning av nya begrepp och förklaringar samt nya gester och bildliga uttryck. Samtliga grupper förändrar, i större eller mindre utsträckning, sina förklaringar kring vakuum efter att ha tagit del av min berättelse. En del grupper använder också gester och bildliga uttryck från berättelsen under sina diskussioner. Resultaten indikerar att StoryTelling kan vara ett stöd för att utveckla elevers begreppsförståelse i naturvetenskap.

  • 46.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Enhancing pre-service teachers’ socio-emotional competence2019In: The International Journal of Emotional Education, ISSN 2073-7629, E-ISSN 2073-7629, ISSN 2073-7629, Vol. 11, no 1, p. 264-283Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A rapidly growing body of research reveals that teachers’ abilities to build positive relationships with students play a vital role in education. However, there is a lack of research regarding teacher education. This article aims to contribute by reporting from a project focusing on pre-service teachers’ relational competence. More specifically, it focuses on a phenomenon labelled socio-emotional competence. The first section discusses meanings of the concept, using a relational framework, and it highlights three aspects: i) the teacher acts sensitively and responsively; ii) the teacher is directly present to the student and manages feelings; and iii) the teacher confirms the student and supports the student’s emotional development. The next section discusses indications of improvement in pre-service teachers’ socio-emotional competence, based on data from an intervention study using digital video as the main method. The findings show that preservice teachers’ relational understandings improved in several respects: they began to use a variety of words for specific emotions, to understand emotions as aspects of interaction, and to support their interpretations with behavioral cues. The concluding section considers why the intervention was successful and why socioemotional competence seems to play a subordinate role in teacher education.

  • 47.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Lärares ansvar för relationer2019In: Didaktisk utvecklingsdialog: lärares och skolledares professionella utveckling / [ed] A. Olin, J. Almqvist, K. Hamza, L. Gyllander Torkildsen., Lund: Studentlitteratur AB, 2019, p. 110-111Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 48.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Lärares relationskompetens: vad är det? Hur kan den utvecklas?2018Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Relationskompetens är en central kompetens inom många yrken där man arbetar med människor. Denna kompetens behövs för att verksamhetens kvalitet ska bli god och för att målen ska uppnås, men även för att goda relationer är värdefulla i sig. Inom skolans värld visar studier att lärares relationskompetens är av avgörande betydelse för att främja elevers lärande och utveckling. I boken presenterar därför författaren teoretiska begrepp och forskning i syfte att bidra med ny kunskap om vad relationskompetens är och hur den kan utvecklas.

  • 49.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Omsorg och pedagogik2018In: Pedagogik som vetenskap: en inbjudan / [ed] Mattias Nilsson Sjöberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, p. 157-168Chapter in book (Other academic)
  • 50.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Relationskompetens i pedagogiska sammanhang: rapport från en forskningscirkel2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna skrift rapporteras ett forskningscirkelprojekt ompedagogisk relationskompetens. Projektet hade sin bas påHögskolan Kristianstad och pågick under 2017, medrapportering våren 2018. I cirkeln samverkade nio förstelärarefrån Sölvesborgs kommun med en forskare från högskolan. Detsom utforskades var hur relationskompetens tar sig uttryck ipedagogisk praktik.I ett inledande kapitel introduceras projektet. Därefterpresenteras lärarnas studier. Rapporten ger konkret inblick i ett(alltför) outforskat område i skolvärlden.

1234567 1 - 50 of 495
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf