hkr.sePublications
Change search
Refine search result
12345 1 - 50 of 203
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahl, Martin
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Andersson, Henrik
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Vad styr specialpedagogens arbetsuppgifter?: en studie om upplevd arbetssituation i förhållande till examensordningen.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under studietidens verksamhetsförlagda utbildningstillfällen har författarna fått upplevelsen av att specialpedagogens yrkesroll kan vara väldigt splittrad, något vi beslutade oss för att undersöka. 

    Studiens övergripande syfte är att synliggöra vad det är som styr de specialpedagogiska arbetsuppgifterna. Författarna vill undersöka i vilken grad examensordningen påverkar arbetsuppgifterna för specialpedagoger. Genom sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger och rektorer har vi fått en tydligare bild om bakomliggande faktorer. Med hjälp av ekologisk systemteori har resultatet analyserats och bearbetats. Efter genomförda intervjuer kan undersökningen visa att specialpedagogernas arbetssituation till viss del överensstämmer med examensordningen. Vi kan i intervjuerna även utläsa vikten av att specialpedagoger bör har ett väl fungerande samarbete med sin rektor. Vid anställning tenderar rektorer att först se till det lokala behovet och därefter ta stöd av examensordningen, när de utformar specialpedagogens arbetsuppgifter.

  • 2.
    Ahlquist, Sharon
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Text in context: storyline2017Conference paper (Other academic)
  • 3.
    Ahmetovic, Semra
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Uppfattningar av specialpedagogens roll i skolan2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar av specialpedagogens roll som finns ute i en skola hos pedagoger, rektorer och specialpedagogen. Frågeställningarna blev besvarade genom en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i södra Sverige. Intervjuerna spelades in via Iphone.

     Intervjuerna möjliggör en analys som resulterade i olika beskrivningskategorier. Dessa kategorier benämns från A till H.

    Uppfattningarna i de olika beskrivningskategorierna synliggör att specialpedagogens roll innehåller stor variation, allt från utredningar till handledning och skolutveckling. Det som resultatet visar är att det finns en medvetenhet hos pedagoger och rektorer om vad specialpedagogens roll är. Vilket skapar förutsättningar för att arbeta vidare med skolutvecklingen eftersom specialpedagogen har möjlighet att föra pedagogiska frågor tillsammans med pedagoger och rektorer. Resultatet visar också att samspel mellan pedagoger, rektorn och specialpedagog där specialpedagogen används som bollplank och i handledningstillfällen har en stor betydelse i denna fallstudie. Samarbetet påverkar även individen eftersom det är genom samspel med olika professioner som skolan kan skapa möjligheter för alla elever i skolan.

  • 4.
    Almén, Desirée
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Lära för livet 2018: en studie om bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärare använder kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Frågeställningar som har besvarats är hur lärare planerar, genomför och bedömer elevers kunskapsutveckling i grundsärskolan inriktning träningsskola, vilka metoder och verktyg som används för att bedöma dessa elevers lärande och utveckling, samt vad kunskapsbegreppet har för innebörd för lärare i grundsärskolans inriktning träningsskola. Som teori för arbetet valdes ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Framkomna resultat har analyserats och tolkats utifrån begreppen mediering, artefakter samt appropriering, vilka härleds till det sociokulturella lärandeperspektivet. Mediering kan förklaras med en process i vilken människor tänker och handlar med hjälp av att använda verktyg, ex språk, konst, skriven text, dator, Ipad samt mobiltelefon, vilken utvecklar människors lärande framåt. Artefakter innebär verktyg, exempelvis materiella föremål såsom böcker och olika former av teknisk utrustning men framförallt vårt språk, som används som en hjälp för att förstå och lösa problem. Appropriering kan förklaras med den process som innebär att människor gör nya handlingar och kunskaper till sina egna för att sedan använda dessa i nya och liknande situationer i framtiden. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt kvalitativa observationer där resultatet kvantifierats använts. Varmed en triangulering av metoder använts för att bidra till kunskap om lärares kunskapsbedömning inom inriktning träningsskolan. I arbetet har ett speciellt fokus lagts på att ta reda på om och hur lärare arbetar med formativ bedömning. Resultat och slutsatser utifrån studien visar att lärare anser att kunskapsbedömning stärker dem som lärare i arbetet då undervisningen kan planeras och genomföras i enlighet med läroplanens mål. Intervjuer och observationer i studien visar att lärare använder formativ bedömning i undervisningen för att synliggöra elevers lärande. Resultat av observation och intervjuer påvisar att lärares dokumentation kring elever och deras undervisning, har avgörande betydelse som metod och verktyg för kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Lärare anser att det finns en god samstämmighet mellan deras uppfattning av kunskapsbegreppets innebörd och kunskapskraven i läroplanen för grundsärskolan inriktning träningsskola samt att dessa även stämmer väl överens med elevers förutsättningar att nå målen. Studiens avsikt var att bidra med kunskap om hur lärare resonerar kring bedömning av kunskapsutveckling inom grundsärskolans inriktning träningsskola. Speciellt fokus riktades mot om och hur lärare använder formativ bedömning. Studiens resultat påvisar att medverkande lärare menar att kunskapsbedömning och formativ bedömning stärker dem i deras arbete med att planera, genomföra och utvärdera kunskapsutveckling samt deras egen undervisning. Lärarna dokumenterar undervisningen genom att filma, fotografera och att anteckna. Lärarna återkopplar bedömningen till eleven genom att använda bilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Dokumentation och feedback blir då tillsammans en hjälp att anpassa och planera undervisningen efter varje elevs individuella förmåga och förutsättningar. För att uppnå en större tillförlitlighet skulle fortsatt forskning, utifrån näraliggande tema, kunna genomföras genom att utvidga studien till flera kommuner, varvid forskningsresultatet skulle kunna användas som underlag för att öka speciallärares kunskap vad gäller kunskapsbedömning och formativ bedömning genom kollegialt lärande, exempelvis i form av samtalsgrupper. Kritiska blickar kan riktas mot studien då den endast påvisar lärarnas uppfattningar kring kunskapsbedömning samt formativ bedömning som strategier för att elever ska förväntas förstå och utföra handlingar som leder till att de lär och utvecklas genom undervisningen.

  • 5.
    Anderson, Lotta
    et al.
    Malmö University.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Assessments for learning in grades 1-9 in a special school for students with intellectual disability in Sweden2017In: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 75, no 6, p. 508-524Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this research is to analyze teachers’ and paraprofessionals’ work and reflections on assessments for learning in a Swedish compulsory special school. Research has shown that assessment for learning is a powerful tool to improve student achievement. The theoretical perspectives discuss concepts such as situated learning and collaboration. The research adopted a participatory design; the researchers followed four teams, totally 20 teachers and paraprofessionals’ work through video observation, discussions, feedback and lectures on assessment. The teams documented classroom teaching and assessment of students' abilities in different subject. The data in this study are based on teams’ written texts. The texts are analyzed using a qualitative content analysis and contribute to research on formative assessment by including teachers as well as paraprofessionals. Results show, that professions have developed their educational philosophy and their ability to give children feedback, which will help their learning. The results also highlight the discussion between learning and caring, regarding the duties of teachers and paraprofessionals. A challenge for the teams is to unite the children’s care needs with the curriculum knowledge requirements and ensure them to learn within a holistic perspective. Teaching and assessing students with extensive learning difficulties and in need of alternative communication is another challenge for the teams as well as awareness that change processes take time. 

  • 6.
    Anderson, Rachele
    et al.
    Lund University.
    Jönsson, Peter
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    Sandsten, Maria
    Lund University.
    Effects of age, BMI, anxiety and stress on the parameters of a stochastic model for heart rate variability including respiratory information2018In: Proceedings of the 11th International Joint Conference on Biomedical Engineering Systems and Technologies, SCITEPRESS , 2018, Vol. 4, p. 17-25Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Recent studies have focused on investigating different factors that may affect heart rate variability (HRV),pointing especially to the effects of age, gender and stress level. Other findings raise the importance of consid- ering the respiratory frequency in the analysis of HRV signals. In this study, we evaluate the effect of several covariates on the parameters of a stochastic model for HRV. The data was recorded from 47 test participants, whose breathing was controlled by following a metronome with increasing frequency. This setup allows for a controlled acquisition of respiratory related HRV data covering the frequency range in which adults breathe in different everyday situations. A stochastic model, known as Locally Stationary Chirp Process, accounts for the respiratory signal information and models the HRV data. The model parameters are estimated with a novel inference method based on the separability features possessed by the process covariance function. Least square regression analysis using several available covariates is used to investigate the correlation with the stochastic model parameters. The results show statistically significant correlation of the model parameterswith age, BMI, State and Trait Anxiety as well as stress level.

  • 7.
    Andersson, Andersson
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Övergång förskola-grundsärskola: samverkan mellan förskola och grundsärskola med sikte på kommunikation och samspel.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien har behandlat hur förskollärare och speciallärare (inriktning utvecklingsstörning) arbetar för att utveckla kommunikation och samspel för barn/elever med utvecklingsstörning i respektive verksamhet och hur de i övergången mellan skolformerna upplever och arbetar för att barnet/eleven ska få med sig färdigheter inom kommunikation och samspel och utveckla dem i grundsärskolan.

    Syfte: Utifrån förskollärares och speciallärares redogörelser finna implikationer för hur samverkan och samarbetet mellan skolformerna skulle kunna utvecklas i övergången förskola-grundsärskola för att barnet/eleven ska kunna utvecklas så långt som möjligt i kommunikation och samspel.

    Metod: En kvalitativ metod användes där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt fyra personer deltog i studien, två förskollärare och två speciallärare inriktning utvecklingsstörning.

    Teori: Resultatet analyserades genom ett sociokulturellt perspektiv.

    Resultat: För att kunna besvara syftet genomfördes studien i två steg, där förskollärare, respektive speciallärare först fick ge en nulägesbeskrivning av arbetet med kommunikation och samspel i respektive verksamhet, utifrån en sammanställning av informanternas svar besvarades sedan syftet. Studien visar att barnet/eleven får möjlighet att utveckla kommunikativa/språkliga förmågor som att samspela, tolka och använda olika kommunikativa uttryckssätt i både förskolan och i grundsärskolan. Däremot menar två av förskollärarna och en speciallärare att delaktigheten i kommunikation och samspel med andra barn/elever är låg.

    Implikationer som framkommit utifrån intervjuerna med förskollärarna är att det kan finnas ett behov av kunskapsutbyte mellan de både professionerna kring didaktiska frågor för att barn med utvecklingsstörning ska kunna bli mer delaktiga i kommunikation och samspel. I samtliga intervjuer framkom att rutinen kring övergången mellan skolformerna kan behöva utvecklas. Det kan behöva skapas fler möten mellan professionerna för att säkra att barnen får behålla och vidareutveckla sina kunskaper och färdigheter i kommunikation och samspel från förskolan när de blir elever i grundsärskolan. För att minimera följderna av sena utredningar behöver rutinerna vid övergångarna utvecklas, så att processen kan starta utan onödig fördröjning.

  • 8.
    Andersson, Caroline
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Drömmar i särklass!: En studie med fem elever på gymnasiesärskolan och deras tankar om framtiden2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa de funderingar och tankar som elever med utvecklingsstörning kan ha inför sin framtid. Tanken är också att synliggöra de önskemål som eleverna har för att känna sig delaktiga vid inflytandet av sin egen undervisning genom att ta reda på om elevernas önskemål återspeglar skolans tankar om inflytande och delaktighet. Arbetet ger en övergripande översikt om aktuella begrepp såsom, utvecklingsstörning, särskola, gymnasiesärskola, delaktighet , vuxenliv och arbetsliv samt speciallärarens yrkesroll. Studien är uppbyggd på en kvalitativ forskningsdesign och författaren vill med hjälp av semistrukturerade intervjuer få en insikt om vad eleverna tycker är viktigast för att klarar ett liv efter skolan, hur de upplever att  man arbetar på skolan med att öka deras självständighet samt hur de tycker att deras upplevelser har varit att gå i en skola som inte är för alla. I studien har även en speciallärare samt en yrkeslärare intervjuats, för att se om skolan arbetar efter deras önskemål för att bli självständiga. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för valet av teoretiskt ramverk och valet kan kopplas till speciallärarens roll att undanröja hinder för elevers lärande, interaktion  med andra och betydelsen av den sociala miljön för elevers växande och utveckling. I studien framkommer gemensamma tankar av elevers funderingar kring framtiden. Vilket det primära är att ha ett arbete att gå till och att klara sig själv. Att lämna skolan bakom sig, elevgruppen och personalen är en oro som delas av alla elever i studien. Det framkommer även en viss nervositet med att möta framtiden för deltagarna. Det framkommer delade uppfattningar, om skolan gör tillräckligt för elevernas självständighet. Studien kommer att spela en vägledande roll för mig i min nya profession som speciallärare samt att den nya kunskapen kommer att ge mig insikt, om vad eleverna anser sig behöva, för att klara ett liv efter skolan. Studien kommer även att bidra till att göra mig mer förstående och lyhörd för den oro som finns hos eleverna, men också att försöka ge eleverna de verktyg som de önskar för att bli självständiga i framtiden.

  • 9.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Sjöholm, Hanna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Läsförståelse - mer än bara att förstå: fyra lärares beskrivningar av arbetet med läsförståelseundervisning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete studeras hur lärare beskriver sin utformning av läsförståelseundervisning i grundskolans tidigare år. För att göra studien möjlig har vi valt att intervjua fyra verksamma lärare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisering och en diskussion om undersökningens resultat har gjorts mot bakgrund av vald forskning och den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att lärarna anser att det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla läsförståelse och deras förhållningssätt till läsning är att det inte enbart är en färdighet utan även att det är viktigt att förstå och tänka kring innehållet i texter. Det finns en medvetenhet hos lärarna om att det är flera faktorer som samspelar i utvecklingen av läsförståelse och det som framkommer som mest centralt att arbeta med är ordförståelse. Av studiens resultat framgår det att högläsning och textsamtal är ett vanligt förekommande arbetssätt med läsförståelse och det arbetar lärarna med på olika sätt men gemensamt är att En läsande klass används i undervisningen. Gemensamt lärande och arbete med läsförståelse i meningsfulla sammanhang anser samtliga lärare är väsentligt i läsförståelseundervisningen. 

  • 10.
    Andersson, Helena
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Malmö universitet.
    Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan2017Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis concerns students’ engagement with school. In Sweden there are as many as 17,5 % of the students, who after year nine do not get the grades in order to be admitted to the national program at the upper secondary school. In this thesis, Students’ experiences are focused in order to understand engagement with school. The study is grounded in a socio cultural perspective on learning where learning is considered to originate from social actions, as well as theoretical perspectives on engagement. In the thesis learning is seen as development not as a process within the child but rather as development that takes place when the child participates in practices within their cultural community and in relations with others. Learning is looked upon as a perspective where the context of our lived experience of participation in the world is important. Learning should be seen as social participation. This kind of participation does not only shape what we do but also who we are and who we can become. In this thesis the concept of engagement is considered as both the wanting to do something, and what the student actual do, the agency of the student. An exploratory sequential mixed method has been used in the data collection, mainly with a student perspective. This means that both quantitative and qualitative methods of collecting and analyzing data has been used to be able to answer the research questions. The overall aim of the thesis is to contribute with knowledge about students’ engagement in school by identifying aspects that influence the engagement. The thesis consists of three different studies. One quantitative study, where 1298 student participated in a survey concerning student engagement with school, which was followed by two qualitative studies, where the descriptive analysis was broadened with interviews, one with students and teachers in two different classes and one with students from eight different schools. Apart from that, students have written reflections on how they experience their learning environments in school. The discussion concerns whether students in year seven are engaged with their school, both according to the psychological and according to the cognitive engagement. The discussion also concerns what aspects of engagement students and their teachers in two highly engaged classes have experienced. In the study students with different socioeconomically and cultural backgrounds take part. The concepts of students’ participation and influence in their schoolwork is also discussed.

  • 11.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Svensson, Oscar
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Lärares samtalsstil och elevernas språkande: en observations- och intervjustudie av samtal under mellanmålet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera lärares samtalsstilar under mellanmålet på fritidshemmet och om dessa, utifrån begreppet scaffolding/stöttning, kan få konsekvenser för elevernas språkanvändande, något som vi benämner språkande. Metoden som använts för insamling av material har varit observationer samt intervjuer i form av fokusgruppsamtal och kvalitativa enskilda intervjuer. I analysen av resultaten används begreppet scaffolding/stöttning för att synliggöra hur lärarnas samtalsstilar kan inverka på elevernas språkande. Resultatet visar att lärarna ger eleverna mycket talutrymme samt att de mestadels använder sig av frågor i samtalen och att samtalen ofta utgår ifrån elevernas intressen. Detta ger eleverna möjlighet att utveckla sina tankar och ger dem därmed större möjlighet till att använda språket. Studiens slutsats är att mellanmålssituationen är högst relevant avseende möjligheter till samtal mellan lärare och elever inom fritidshemmets arena. Det framstår dock som viktigt att lärare i fritidshem blir medvetna om denna pedagogiska potential och tar tillvara på den.

  • 12.
    Andersson, Ragnhild
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Utveckla förmågor hos elever i gymnasiesärskolan: Utökade möjligheter till arbete, valmöjligheter och friheter2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Förmågor är något vi alla människor föds med och utvecklar under hela vårt liv. I gymnasiesärskolans läroplan (2013b) dokumenteras förmågor att utveckla under elevens skolgång bl.a. förmågor viktiga för framtida vuxenliv/arbetsliv. Martha C Nussbaum (2013) professor i juridik och etik, har utvecklat en förmågemodell för mänsklig utveckling, där valmöjligheter ger friheter och social rättvisa. En modell som ska ses som ett minimum för ett bra och människovärdigt liv. Hennes resonemang kring förmågor, ligger till grund för denna studies tolkning och analys av resultat.Denna studies syfte är att finna ut vilka förmågor som elever får möjlighet att utveckla i sin gymnasiesärskoleutbildning, och som i framtiden eventuellt ger utökade möjligheter till ett arbete. Frågeställningen i denna studie vill ge utökade kunskaper kring vilka förmågor som elever själva tycker är viktiga att få med sig ut i arbetslivet, ställt i relation till vad lärare anser, och vad arbetsmarknaden efterfrågar.Slutsatsen i denna studie ger en bild av att Nussbaums (2013) förmågor kring praktiskt förnuft, t.ex. ha förmåga att reflektera över och planera sitt liv, samt kontroll över den egna miljön, t.ex. förmågan att delta i demokratiska beslutsprocesser eller kännedom om arbetslivets villkor, kommer i skymundan på bekostnad av samhörighet t.ex. kunna leva tillsammans med andra och delta i sociala sammanhang. Förmågor som får större tyngd både i gymnasiesärskolan och på arbetsmarknaden fokuserar på att t.ex. utveckla förmågor hos eleven som att kunna anpassa sig, delta i sociala sammanhang, passa tider och att kommunicera så att omgivningen förstår dig. Det är övervägande de förmågor som respondenterna talar om som viktiga för att utöka möjligheten till att erhålla och behålla ett arbete, trots att gymnasiesärskolans läroplan och alla respondenterna samtidigt uttrycker att alla tre av Nussbaums punkter praktiskt förnuft, samhörighet och kontroll över den egna miljön är viktiga förmågor att utveckla. Denna studies slutsats visar på att förmågor som ska ge valmöjligheter och friheter, begränsas inom ramen för elevers tillhörighet i gymnasiesärskolan och i förhållande till vad samhället/arbetsmarknaden ger för möjligheter för eleverna.

  • 13.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet.
    Hansson, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ideland, Malin
    Malmö högskola.
    Political rationalities in science education: a case study of teaching materials provided by external actors2018In: Cultural, social, and political perspectives in science education: a Nordic view / [ed] A. Arvola Orlander, K. Otrel-Cass, & M.K. Sillasen, Springer, 2018Chapter in book (Other academic)
  • 14. Arvidsson, Å
    et al.
    Hansson, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Att arbeta med naturvetenskapernas karaktär genom fysikhistoriska berättelser2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 15. Arvidsson, Å
    et al.
    Hansson, Lena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Att arbeta med naturvetenskapernas karaktär genom fysikhistoriska berättelser2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 16.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Lärares relationskompetens: vad är det? Hur kan den utvecklas?2018Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Relationskompetens är en central kompetens inom många yrken där man arbetar med människor. Denna kompetens behövs för att verksamhetens kvalitet ska bli god och för att målen ska uppnås, men även för att goda relationer är värdefulla i sig. Inom skolans värld visar studier att lärares relationskompetens är av avgörande betydelse för att främja elevers lärande och utveckling. I boken presenterar därför författaren teoretiska begrepp och forskning i syfte att bidra med ny kunskap om vad relationskompetens är och hur den kan utvecklas.

  • 17.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Omsorg och pedagogik2018In: Pedagogik som vetenskap: en inbjudan / [ed] Mattias Nilsson Sjöberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, p. 157-168Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Relationskompetens i pedagogiska sammanhang: rapport från en forskningscirkel2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna skrift rapporteras ett forskningscirkelprojekt ompedagogisk relationskompetens. Projektet hade sin bas påHögskolan Kristianstad och pågick under 2017, medrapportering våren 2018. I cirkeln samverkade nio förstelärarefrån Sölvesborgs kommun med en forskare från högskolan. Detsom utforskades var hur relationskompetens tar sig uttryck ipedagogisk praktik.I ett inledande kapitel introduceras projektet. Därefterpresenteras lärarnas studier. Rapporten ger konkret inblick i ett(alltför) outforskat område i skolvärlden.

  • 19.
    Bandling, Anna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Gulin Gustafsson, Maria
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Specialpedagogisk handledning: En studie om specialpedagogers/speciallärares upplevelser och erfarenheter av handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sju specialpedagoger, som erbjuder och genomför specialpedagogisk handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever, upplever och beskriver handledningens syfte, fokus och sin egen roll i handledningssamtalet samt vad specialpedagogerna/speciallärarna upplever att lärarna efterfrågar. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av strukturerade och semistrukturerade enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer. Studien grundar sig på material från fem intervjuer med sju informanter; specialpedagoger och/eller speciallärare som handleder lärare som undervisar individintegrerade elever. Resultatet har vi analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv samt med stöd av handledningsteoretiska begrepp. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring specialpedagogisk handledning, och integrering av elever mottagna i grundsärskola. Resultatet visar att informanterna anser att handledningen är en av deras viktigaste arbetsuppgifter i arbetet med de integrerande lärarna, då många av lärarna upplevs osäkra och med ett stort kunskapsbehov i frågan. Informanternas övergripande syfte med handledningen är att ge den integrerade eleven en bra skolgång och goda utvecklingsmöjligheter. Centralt i handledningen, för lyckad integrering, är även handledarens relationskompetens och förmåga att skapa en positiv inställning hos integrerande lärare och skolledning. Informanterna i studien lyfter även betydelsen av att tid avsätts för handledning samt vikten av att inta olika roller i handledningssamtalen.

  • 20.
    Barow, Thomas
    et al.
    Gothenburg University.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    The significance of SEN assessment, diagnoses, and pschometric tests in inclusive education: studies from Sweden and Germany2018In: Testing and inclusive schooling: international challenges and opportunities / [ed] Björn Hamre, Anne Morin, Christian Ydesen, London: Routledge, 2018, p. 231-248Chapter in book (Other academic)
  • 21.
    Beery, Thomas H.
    et al.
    Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. USA.
    Lekies, Kristi S.
    USA.
    Childhood collecting in nature: quality experience in important places2018In: Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A need for a more specific understanding of childhood geographies has motivated an investigation of one activity, childhood collecting in nature. This study examined collecting behavior, places of collecting, and the relationship of these places to environmental connectedness in adulthood. Topophilia is presented as a guide to help consider why children collect in nature and to expand upon a limited understanding of collecting behavior. These ideas are explored with a mixed-method design strategy involving surveys and semi-structured interviews with a sample of Swedish university students. Results show collecting in nature to be a widespread, meaningful, and memorable experience in the formative years of participants. Results also demonstrate potential support for topophilia as a way to understand the childhood collecting nature phenomenon. Implications include recognition of the importance of family to support children’s engagement in the natural world and proximate access to nature as a critical aspect of childhood experience.

  • 22.
    Bengtson, Mathilda
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Söholm, Laura
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Psykisk hälsa - en del av fritidshemspersonalens uppdrag eller inte?: en studie om fritidshemspersonalens uppfattning kring orsaker, ansvar, kunskap och resurser av elevers psykiska hälsa på fritidshemmet.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka personalen på fritidshemmets uppfattning kring kunskaper och resurser för att identifiera psykisk ohälsa bland elever på fritidshemmet, samt om de anser att de har ett ansvar inom ramen för sitt uppdrag eller inte. Relevant data för att genomföra undersökningen har samlats in kvantitativt med hjälp av en websurvey. På denna webbsurvey har det funnits möjlighet att kommentera vissa frågor för att på så sätt möjliggöra en djupare analys av materialet.

    Totalt medverkade 206 respondenter. Deras svar, närmare bestämt resultatet av websurveyn, analyseras och diskuteras därefter i förhållande till vår inledning och litteraturgenomgång. I inledningen presenterar vi bland annat siffror på den ökade psykiska ohälsan, men också den ständiga debatten kring samma ämne. I litteraturgenomgången presenterar vi tidigare forskning som bland annat nämner vikten av relationsarbete, elevhälsan och utbildning. I den empiriska delen har resultaten presenterats i två olika kategorier: Överblick av kategorin och Respondenternas uppfattningar, detta för att få en tydlig bild av både gruppen som medverkat och av studiens syfte. Resultatet visar i sin tur att många respondenter anser sig ha kunskap kring psykisk ohälsa men att siffrorna fortfarande är oroväckande höga kring antalet som inte anser sig ha tillräckligt med kunskap. Resultaten visade även att det finns luckor i vem som har ansvaret för elevers psykiska hälsa på fritidshemmet.

  • 23.
    Bertills, Karin
    et al.
    Jönkoping University.
    Granlund, Mats
    Jönkoping University.
    Dahlstrom, Orjan
    Linköping University.
    Augustine, Lilly
    Kristianstad University, Research Environment Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    Relationships between physical education (PE) teaching and student self-efficacy, aptitude to participate in PE and functional skills: with a special focus on students with disabilities2018In: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 23, no 4, p. 387-401Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Students with disability show an increasing incidence of school failure. Quality teaching and appropriate support may foster high self-efficacy, a predictive factor for successful school outcomes. Physical Education (PE) can provide students with a context in which self-efficacy and participation are promoted leading to improved academic achievement. The transition into secondary school can be challenging for many students with increased educational demands, developmental changes and individual social identification coinciding. A disability may add to the challenge of success.Methods: Three groups of students, aged 13 years and enrolled in Swedish mainstream schools were targeted (n=439). Groups included students with 1.A diagnosed disability, 2.Low grades in PE (D-F) and 3.High grades (A-C) in PE. Questionnaires were collected and analyzed from 30/439 students with a diagnosed disability (physical, neuro-developmental and intellectual) from 26 classes, their classmates and their PE-teachers (n=25). Relationships between student self-reports and PE-teachers' self-ratings were investigated. Also examined was the potential to which students' functional skills could predict elevated general school self-efficacy, PE specific self-efficacy and aptitude to participate in PE. Results were compared with the total sample and between the three target groups (n=121).Results: For students with disabilities, better self-rated teaching skills were related to lower student perceived general school self-efficacy, PE specific self-efficacy and aptitude to participate in PE. The impact of classroom climate in PE was more obvious among students with disabilities. Perceived functional skills were associated with elevated general school self-efficacy, PE specific self-efficacy and aptitude to participate in PE. Better socio-cognitive functional skills had an overall positive effect on all outcomes. Students with disabilities reported results similar to the total sample, the D-F group scored lower and the A-C group higher than the total sample and the disability group. Elevated self-efficacy in PE is six times less probable in students with disabilities, compared to the A-C group.Conclusions: Our findings that better teacher planning and grading skills, are detrimental to students disadvantaged by disability is contradictive. Improving the establishment and communication of adapted learning standards at the transition to secondary school is a crucial and a predictive factor for promoting positive school experiences for students with disability. Students with disabilities need to be assured that the intended learning outcomes can be reached by doing activities differently than their typically functioning peers. Consideration of class composition is suggested as a means of promoting a positive learning climate, which would particularly benefit students with disabilities. Allocation of resources to support student socio-cognitive skills would improve experiences for the D-F group and likely promote a positive learning environment.

  • 24.
    Björk, Sara
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Magnusson, Emilie
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Den digitala världen på fritidshemmet: en kvalitativ och kvantitativ studie om IKT som pedagogiskt verktyg2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning som gjorts kring IKT (information och kommunikationsteknik) påvisar att fokus har varit inriktat på skolverksamheterna. Det framgår tydligt hur man kan använda IKT för elevers lärande och utveckling under skoltid. Fritidsverksamheterna är inte uppmärksammade inom någotforskningsperspektiv generellt, därför finns det inte någon legitim forskning inom IKT på fritidshemmen i dagsläget. Detta examensarbete blir därför av relevans för forskning kring fritidsverksamheterna och IKT-användningen.Syftet med studien är att få syn på om lärare i fritidshemmen arbetar med IKT på ett pedagogiskt sätt. Det ska i sin tur jämföras med elevernas uppfattning av IKT-användningen i fritidsverksamheterna. De valda metoderna för studien har varit kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Resultaten av metoderna har sedan tolkats utifrån den teoretiska utgångspunkten kognitivism, där elevernas lärande och utveckling står i centrum. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna i fritidshemmen inte förstår vikten av IKT. De önskar även mer fortbildning kring IKT då teknikens utveckling ständigt förändras. Något som för IKT-användningen i kommunerna framåt, utifrån intervjusvaren, verkar vara programmering. Som även är populärt i dagsläget då huvudmännen, i kommunerna, ser programmeringen som ett vinnande koncept hos elevernas utveckling inom IKT. Vilket även förstärkts hos eleverna utifrån enkätresultaten, där det framgått att man lärt sig mycket genom programmering, samarbete och diverse tekniker.

  • 25.
    Brink, Ebba
    et al.
    Lund University.
    Wamsler, Christine
    Lund University.
    Adolfsson, Maria
    Trelleborg Municipal.
    Axelsson, Monica
    Kristianstad Municipal.
    Beery, Thomas H.
    Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Bjorn, Helena
    Lomma Municipal.
    Bramryd, Torleif
    Lund University.
    Ekelund, Nils
    Malmö University.
    Jephson, Therese
    SALA.
    Narvelo, Widar
    Helsingborg Municipal.
    Ness, Barry
    lund University.
    Jönsson, K. Ingemar
    Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Palo, Thomas
    SLU Umeå.
    Sjeldrup, Magnus
    Bjuv Municipal.
    Stalhammar, Sanna
    Lund University.
    Thiere, Geraldine
    Lomma Municipal.
    On the road to 'research municipalities': analysing transdisciplinarity in municipal ecosystem services and adaptation planning2018In: Sustainability Science, ISSN 1862-4065, E-ISSN 1862-4057, Vol. 13, no 3, p. 765-784Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Transdisciplinary research and collaboration is widely acknowledged as a critical success factor for solution-oriented approaches that can tackle complex sustainability challenges, such as biodiversity loss, pollution, and climate-related hazards. In this context, city governments' engagement in transdisciplinarity is generally seen as a key condition for societal transformation towards sustainability. However, empirical evidence is rare. This paper presents a self-assessment of a joint research project on ecosystem services and climate adaptation planning (ECOSIMP) undertaken by four universities and seven Swedish municipalities. We apply a set of design principles and guiding questions for transdisciplinary sustainability projects and, on this basis, identify key aspects for supporting university-municipality collaboration. We show that: (1) selecting the number and type of project stakeholders requires more explicit consideration of the purpose of societal actors' participation; (2) concrete, interim benefits for participating practitioners and organisations need to be continuously discussed; (3) promoting the 'inter', i.e., interdisciplinary and inter-city learning, can support transdisciplinarity and, ultimately, urban sustainability and long-term change. In this context, we found that design principles for transdisciplinarity have the potential to (4) mitigate project shortcomings, even when transdisciplinarity is not an explicit aim, and (5) address differences and allow new voices to be heard. We propose additional guiding questions to address shortcomings and inspire reflexivity in transdisciplinary projects.

  • 26.
    Broman, Tina
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, School of Education and Environment. Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv: En jämförande studie på grund och gymnasieskola2009Independent thesis Advanced level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.

    För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.

    Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

  • 27.
    Bruce, Barbro
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Rubin, Maria
    Malmö högskola.
    Thimgren, Pia
    Malmö högskola.
    Åkerman, Roger
    Malmö högskola.
    Specialpedagogik i professionellt lärarskap: synsätt och förhållningssätt2016Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det specialpedagogiska perspektivet på professionellt lärarskap handlar om att utgå från de förutsättningar, resurser och drivkrafter som varje barn har.

    Lärares synsätt och förhållningssätt har stor betydelse för barns och elevers möjligheter att utvecklas till nyfikna och lärande människor. Som lärare behöver man förhålla sig till läroplaner och styrdokument och samtidigt lyssna på, läsa av och bekräfta barnen och eleverna, inte minst i situationer där man blir utmanad i sin lärarroll. Utmaningarna driver varje lärares professionella utveckling, vilket förutsätter självkännedom, mod att våga se och höra sig själv samt en beredskap att anpassa, utveckla och förändra sitt förhållningssätt utifrån barnen.

    Den här boken vänder sig till lärare på alla stadier, från förskolan till gymnasieskolan. Det pedagogiska uppdraget och stöd i och för lärandet tas upp i förhållande till respektive skolform. Ett särskilt fokus riktas på relationer och samspel, språk och kommunikation samt samtal och kollegial handledning.

  • 28.
    Byström, Annette
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Specialläraren: en specialistkompetens i skolans värld: en studie av speciallärarens (specialiseringspråk-, skriv- och läsutveckling) pedagogiska lärande- och utvecklingsuppdrag.2018In: Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, ISSN 2000-0022, Vol. 15, no 3, p. 1-44Article in journal (Other academic)
  • 29.
    Bäck, Adam
    Kristianstad University, School of Education and Environment. Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Elevers upplevelse av meningsfullhet i fritidshemmet: en kvalitativ studie om varför 10-12 åringar inte stannar i verksamheten2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån begreppet meningsfull fritid förstå varför några 10- till 12 åringar inte stannar kvar i fritidshemmet. Kvalitativa intervjuer redogör för elevers perspektiv kring hur de upplever meningsfullhet på fritiden. För att eleverna ska uppleva meningsfullhet i fritidshemmet visar resultatet att de vill, anpassa fritidshemmet för äldre elever, spendera mer tid tillsammans med sina kompisar, höra till normen, det vill säga några elever upplever en sårbarhet om de stannar i fritidshemmet när de blir äldre. Eleverna slutar i hög grad när de inte upplever dessa förutsättningar till en meningsfull fritid i verksamheten.

  • 30.
    Bäckman, Josefin
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Prusson, Annika
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Teknikämnet ur lärarens perspektiv: en kvantitativ studie över faktorer som kan påverka undervisningen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns en stor nyfikenhet kring teknikämnet i skolan och även om det inte finns några kunskapskrav för årskurs 3 sker det kontinuerligt förändringar inom teknikområdet. Det ställer krav på att lärare idag ska hålla sig uppdaterade med dagens teknikutveckling och skapa en relevant teknikundervisning. Vi har låtit lärare i årskurs 1-3 besvara en enkät för att synliggöra några ramfaktorer och hur lärarna syn på dessa. Utifrån den materiella ramfaktorn urskiljs användandet av laborativt material, användandet av skönlitterära böcker, läroböcker och i vilken grad lärarna granskar dessa. Tiden som ramfaktor blir synlig genom att lärarna värderar att de behöver mer tid för att bedriva en undervisning av god kvalitet.

     

    Även om många lärare uppger att de är nöjda med sin teknikundervisning kan vi se att flera lärare önskar mer fortbildning, mer laborativt material och mer tid för teknikundervisning. Genom en avsaknad av didaktiska traditioner och en ständigt föränderlig teknikmarknad ställs det höga krav på lärare och sättet de undervisar. Vi kan se att många lärare inte använder läroböcker när de undervisar i teknik, istället använder lärarna material som de finner genom olika medier, vilket kan vara gratismaterial eller färdiga paket.

  • 31.
    Carlsson, Liselott
    Kristianstad University, Faculty of Education. Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    På väg mot en tillgänglig utbildning för elever inom autism-spektrumtillstånd: en kvalitativ intervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ett kommunövergripande skolutvecklingsprojekt2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this study is based on a few informants’ descriptions andexperiences of the schools in a municipal school changed their workto increase inclusion for students with Autism Spectrum Disorders(ASD). The focus of the study is the changes which have been implemented,how it has influenced the student group's schooling andwhat success factors and challenges the school has encountered.According to the Swedish Education Act, shall the Swedish regularschool be available to all scholars. However, several studies and accountsshow that primary schools have found it difficult to meet theeducational needs of students with ASD. The national board of education(2009) and The Swedish schools inspectorate (2012) criticizingthe school for not investigating the students' needs and supplyadequate support.The study was conducted by a qualitative approach; data were collectedthrough semi-structured - and focus interviews. The choice touse interviews are based on interesting to let each informant describeshow their school, meet and educated students with ASD andwhat elements they consider important developments of an inclusiveschool for pupils with ASD.The implication of the results confirms that by increasing theknowledge about autism spectrum disorders of the instructors, theschool has developed a more including learning environment for thestudents. By creating, a flexible organization in the school’s studentsgives the chance to be in school on their own terms. Belonging to aclass on their own terms, with the possibility of instructing in differentcontexts, has increased the presence of many students.

  • 32.
    Cronquist, Björn
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fridberg, Marie
    Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Robotar utvecklar lärandet2018In: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 43, no 6, p. 26-26Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 33.
    Dahl, Christoffer
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Action, personifiering och identitet: analys av framsidan i ett läromedel i svenska för gymnasiet2017In: Text och kontext: perspektiv på textanalys / [ed] Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord, Åsa Wengelin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, p. 133-146Chapter in book (Other academic)
  • 34.
    Dahl, Christoffer
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Ett annorlunda BRUS: ett läromedels litteraturförmedling i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse2010Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis discusses different challenges of mediating literature in textbooks. The study is based on a critical analysis of the textbook BRUS as well as other textbooks. BRUS displays evident and pas- tichelike influences from postmodern culture, features that are still unusual in textbooks. In my research therefore I ask: Which innovative as well as traditional features can be discerned in the BRUS material, and how can they be explained? Which notions of literature are represented by BRUS? What pedagogical challenges are expressed in BRUS? The result indicates several nontraditional features. For examplehow BRUS introduces literature to the reader through a postmodern discourse in which high culture and low culture are mixed. The selection of genres in BRUS contains a relatively high proportion of nonfiction literature, and literature that is considered as low culture. BRUS uses a significant large number of writing assignments which demand different creative performances. The purpose is presumably to engage the students in the process of constructing literary meaning by presenting contemporary literature that actually matters to young people. However, the intellectual operations lack analytical depth and are focused on describing contextual features which sometimes are tenuously connected to the literature. My conclusion is that BRUS initiates a variation of fruitful literary ideas in a pedagogical context. The problem is the lack of a critical filter and pedagogical metadiscussions in which BRUS for instance discusses what functions the study of literature might fill in today’s media landscape. In my opinion, such questions shouldbe in focus in a postmodern textbook.

  • 35.
    Dahl, Christoffer
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Kreativa män och empatiska kvinnor: röster om författarskap i läromedel för gymnasieskolan2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att kvinnliga författare får mindre utrymme än män i läromedel i svenska är väl dokumenterat, men hur kvinnliga författare framställs jämfört med manliga författare vet vi betydligt mindre om. I den här studien, som är en del av min avhandling från 2015, undersöker jag hur en rad kvinnliga författarskap skildras, jämfört med de manliga, i ett urval av läromedel i svenska för gymnasieskolan.

    Studien har sin teoretiska och metodologiska hemvist inom kritisk diskursanalys (Fairclough 1992, 1995, 2010). Med begreppen intertextualitet och interdiskursivitet analyseras vilka röster (läromedelsförfattarens, författarens, andra inbjudna röster) som ges utrymme i läromedlen och hur rösterna ges utrymme, t.ex. genom direkt eller indirekt anföring. Jag redogör för hur rösterna är hierarkiserade – vilka som dominerar i talet om författarskapen och vilka som får mindre utrymme.  Vidare undersöks hur rösterna talar om författarskapet och hur röstbytena kan beskrivas.

    Resultatet visar att när manliga författarskap behandlas samspelar läromedelsförfattarens röst i regel med olika röster, t.ex. ansedda kritiker, vilket bidrar till en flerstämmig diskurs. Rösterna om de manliga författarna är ofta specialiserade, dvs. inriktade mot vetenskapliga begrepp där författarens konstnärliga betydelse lyfts fram. När de kvinnliga författarskapen diskuteras är diskursen snarare monofonisk, dvs. få röster förutom läromedelsförfattarens ges plats. Läromedelsförfattarens röst är mer evaluerande och fokuserar främst på de kvinnliga författarnas sociala och empatiska förmåga. Med studien vill jag också visa hur litteraturdidaktiskt inriktade problemställningar kan kombineras med språkvetenskaplig teori och metod. Denna typ av korsbefruktning är mycket ovanlig inom litteraturdidaktisk forskning varför studien kan ses som ett försök att förnya fältet såväl teoretiskt som metodologiskt.

  • 36.
    Dahl, Christoffer
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Litteraturstudiets utmaningar2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 37.
    Dahl, Christoffer
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Voices of male and female authorship: legitimations and discourses in literature textbooks2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The literature textbook contains a range of voices (e.g. the textbook writer, theauthors, experts etc.) who legitimize certain perspectives on the authorship (Dahl 2015). The aim of this paper is to discuss how voices are used and combined to legitimize female and male authorship in five literature textbooks for upper secondary schools in Sweden.The analysis is based on Theo van Leeuwen’s (2007) concept of legitimation, Bakhtin’s (1991) concept of voice and Norman Fairclough’s (1992) concept of intertextuality and interdiscursivity. Intertextuality focuses on how voices, i.e. explicit references, are used to authorize a specific perspective on the authorship. Interdiscursivity highlights texts as social practices constituted by combinations of voices, discourses and genres. My analysis of interdiscursivity examines how voices and discourses are articulated in the legitimation of the authorship and how it is realized linguistically.The result indicates differences in how male and female authorship are legitimized. Typical for the discourse of the male authorship is that the textbook writer’s voice interacts with the voices of the author and authorities in literature, shaping a polyphonic discourse in which literary concepts and theory are predominant. The male authorship is legitimized as artistically significant in the history of literature. In comparison, the legitimization of the female authorship is characterized by a monophonic discourse with few references to authorities in literature. Interdiscursively, the voice of the textbook writer is more evaluative and the legitimations focus on the author’s social and empathetic ability. The result raises questions about the construction of male and female identities and didactic implications regarding language, identity and power in textbooks.

  • 38.
    Dahl, Christoffer
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Nord, Andreas
    Göteborgs universitet.
    "Strindberg skriver för att slåss": bilden av ett författarskap i ett läromedel för gymnasiet2015In: Det skönlitterära språket: Tolv texter om stil / [ed] Carin Östman, Stockholm: Morfem , 2015, p. 139-161Chapter in book (Other academic)
  • 39.
    Damerau, Elisabeth
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Särskolan - vara eller icke vara?: En komparativ studie om utbildning för elever med utvecklingsstörning i Sverige och Norge2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att personer med utvecklingsstörning ska ha rätt till utbildning är i dag en självklarhet i både Sverige och Norge. Så har det dock inte alltid varit. Personer med utvecklingsstörning har ansetts vara ”obildbara” och det dröjde till 1960-talet innan det infördes obligatorisk skolgång för personer med utvecklingsstörning i Sverige och Norge. Sverige är ett av få länder i världen som har en egen skolform för elever med utvecklingsstörning, nämligen särskolan. Både FN:s ”standardregler” samt Salamancadeklarationen, talar dock för att personer med utvecklingsstörning ska inkluderas i skolan. Syftet med denna studie är att belysa särskolans vara eller icke vara. Studien belyser hur utbildnigen för elever med utvecklingsstörning ser ut på två svenska och två norska skolor. Teorin som används för studien är variationsteorin, vilken har sitt ursprung från fenomenografin. Variationsteorin vill utveckla lärandet och är således en teoretisering av fenomenografin. Vidare används observation samt intervju som metod för studien. Vid de fyra skolorna där observationer och intervjuer är genomförda är utbildningen upplagd på olika sätt och studien fokuserar på huruvida eleverna blir inkluderade eller exkluderade i undervisningen. Studiens resultat visar att trots att skolor har valt att inkludera elever med utvecklingsstörning i ”vanliga” klasser så exkluderas elever p.g.a. otillräckliga anpassningar. Gällande vad som är den optimala skolgången för elever med utvecklingsstörning går åsikterna isär, av de intervjuade lärarna. Om det i framtiden ska vara möjligt att i Sverige enbart ha en skolform för alla  elever krävs det förändringar inom både grundskolan och grundsärskolan.

  • 40.
    Davidson, Per
    et al.
    Lund University.
    Carlsson, Ingegerd
    Lund University.
    Jönsson, Peter
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    Johansson, Mikael
    Lund University.
    A more generalized fear response after a daytime nap2018In: Neurobiology of Learning and Memory, ISSN 1074-7427, E-ISSN 1095-9564, Vol. 151, p. 18-27Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine how a daytime nap affected the consolidation of fear learning. Participants first underwent fear conditioning during which they were exposed to a large and a small circle. One of these was repeatedly paired with an electric shock (making it the CS+), whereas the other circle was never paired with the shock (the CS-). After a delay interval containing either a nap or wake, participants again viewed the CS+ and the CS- intermixed with eight novel circles that varied in size between the two stimuli seen before, as well as a blue triangle that served as a novel stimulus without prior fear relevance. We examined both fear retention (the difference between the CS+ and the CS-) as well as fear generalization (responses to the novel stimuli based on their similarity to the original CS+). Contrary to previous studies, results from the participants who acquired a differentiated fear response during the acquisition phase revealed that the wake group showed significantly larger skin conductance responses to the CS+ compared to the CS-, whereas no such difference was present in the sleep group. These results were not driven by differences in explicit memory or by differences in general reactivity. Analyzing responses to the novel stimuli revealed a tendency towards a more generalized response in the sleep group, with no differences between the CS+ and any other stimulus, whereas the wake group showed increased responses to the stimuli depending on their similarity to the original CS+. This effect was however only present when controlling for baseline differences in worry.

  • 41.
    Devlin, Yuka
    et al.
    England.
    Nicholl, G
    England.
    McRoberts, C
    England.
    Johnston, C
    England.
    Rosenqvist, Dahn
    Laqua Treatment AB, Sweden,.
    Svensson, Britt-Marie
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Mårtensson, Lennart
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    On site landfill leachate treatment: investigations into economical and environmental sustainable systmes for Northern Ireland2017In: Ebook: Proceedings of 11th European Waste Water Management Conference, 2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    This paper presents the potential for the Swedish Laqua system to be used as a sustainable method for on-site landfill leachate management in Northern Ireland, specifically the potential to use locally sourced filter materials from Northern Ireland as part of the filter system. Four carbon containing ashes and four types of peat were tested over a 24 hours period by a shaking test with untreated landfill leachate. Considering the results of this screening test, and the economical and sustainable supply of filter materials, one combination of ash and peat was selected to be column tested. Column testing with artificial leachate containing 7 organic pollutants (3 PAHs and 4 PCBs) and 9 inorganic pollutants showed that locally sourced filter materials effectively removed both organic and inorganic pollutants. A subsequent column test with landfill leachate for 13 weeks demonstrated it was feasible to apply the Laqua system with economical locally sourced filter materials.

  • 42.
    Edvardsson, Jenny
    et al.
    Wendesgymnasiet Kristianstad.
    Godhe, Anna-Lena
    Göteborgs universitet.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Digitalisering, literacy och multimodalitet2018Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Elevernas digitala kompetens i skolans olika ämnen betonas starkt i de reviderade läroplanerna från 2017, och digitaliseringens betydelse för lärande är en nyckelfråga för lärare, skolledare och samhället i stort. Men vad innebär digitaliseringen i skolan? Hur kan den bli en del av elevernas literacyutveckling? Och vad kan de ökade möjligheterna att uttrycka sig multimodalt betyda för elevernas lärande och lärarens undervisning?

    Författarna resonerar kring digitaliseringen av skolan och tar upp såväl potentiellt positiva som negativa aspekter. De sätter teorier kring digitalisering och dess inverkan på mänsklig kommunikation i relation till läsande, skrivande och samtalande samt diskuterar hur olika modaliteter – bilder, ljud, text – kan samverka i klassrumsarbete och undervisning.

    För att ge en tydlig bild av vad digitaliseringen kan innebära för lärarens planering, genomförande av undervisningen och efterarbete ges konkreta exempel från ämnena svenska och historia i gymnasiets årskurs 1.

    Digitalisering, literacy och multimodalitet vänder sig till en bred grupp av lärare och lärarstudenter med intresse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

  • 43.
    Elmér, Maria
    et al.
    Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
    Larsson, Hans Albin
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Demokratiutbildningen i lärarutbildningen: några jämförelser och tolkningar2006In: Journal of research in teacher education, no 1, p. 59-109Article in journal (Other academic)
  • 44.
    Emig, Yvonne
    et al.
    Tyskland.
    Jørgensen, Øyvind
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    Studying gay and straight males' implicit gender attitudes to understand previously found gender differences in implicit in-group bias2017In: Current Research in Social Psychology, ISSN 1088-7423, E-ISSN 1088-7423, Vol. 25, p. 45-55Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous research shows that men overall, in contrast to women, do not show a typical implicit in-group preference. One proposed explanation is greater interest in sex among males. If so, then gay males should show an implicit preference for males whereas straight males should prefer females. We tested this hypothesis using a modified version of the Brief Implicit Association Test on 38 gay and 65 straight males. The hypothesis was supported. As the majority of participants in previous studies on implicit gender attitudes are expected to be straight, this could contribute to the low implicit in-group bias among males.

  • 45.
    Engkvist, Marie
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Malmberg Sigfridsson, Jörgen
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Främjande eller åtgärdande?: en studie av kommunala dokument gällande elevers skolnärvaro.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I föreliggande arbete har 26 skånska kommuners policys kring skolnärvaro studerats och analyserats genom dokumentanalys. Syftet med studien har varit att undersöka skånska kommuners policydokument och handlingsplaner angående elevers skolfrånvaro för att se hur dessa refererar till forskning, styrdokument samt teorierna KASAM och relationellt perspektiv. Syftet innefattar även att undersöka om dokumentens fokus är på att främja närvaro eller åtgärda frånvaro. Tidigare forskning visar på hur avgörande goda relationer i skolan är för att främja närvaro. Till detta redovisas forskning och styrdokument på området skolnärvaro. Vid kategoriseringen framkom att mindre än en femtedel av de studerade dokumenten innehöll referenser till forskning och något över hälften av policyerna innehöll beskrivningar av både ett förebyggande och åtgärdande arbete. Vidare framkom att elevers och vårdnadshavares delaktighet behöver förstärkas för att skapa ett engagemang som ger möjlighet till ett främjande arbete. Vid analysen framkom även att relationens betydelse lyser starkt i det förebyggande arbetet, men är frånvarande i det åtgärdande. En tänkbar anledning till denna differens kan vara relationers abstrakta format. Studien visar på att ett främjande arbete som bygger på relationer behöver utvecklas.

  • 46.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Digital loggbok för reflektion och lärande under VFU2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under VFU-period i NT-kurs för blivande grundlärare 4-6 implementerar och utvärderar studenterna en av dem utvecklad undervisningssekvens. Projekt har undersökt hur studenterna under VFU interagerar med två kurslärare genom en digital loggbok. 

    Tio skriftliga loggböcker under genomförd VFU-period i grundskolan, årskurs 4, 5 eller 6 har samlats in. Studenterna var ombedda att dagligen ”skriva av sig” om sina erfarenheter. De fick instruktion att skriva fritt om sådant som kändes angeläget. Följande forskningsfrågor formulerades:

    1. Vad skriver studenter om då de får möjlighet att föra loggbok under sin VFU? 
    2. På vilka sätt har kurslärarnas feedback påverkat innehållet i loggböckerna?

    Sammanfattningar av analysresultat med fokus på NT-didaktik presenteras på konferensen.

  • 47.
    Eriksson, Urban
    Kristianstad University, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Disciplinärt urskiljande av representationer i matematik: vad ser studenterna och vad ser de inte?2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att lära sig matematik innebär att lära sig "läsa" och "skriva" alla de semiotiska resurser som används för att kommunicera ämnet. Med erfarenheter från andra discipliner, så som astronomi och fysik, vet man att det är svårt för studenter att urskilja disciplinära affordanser av semiotiska resurser och därmed lära sig ämnet och bli en del av disciplinen. Preliminära resultat visar på att detta också gäller för urskiljandet av matematiska semiotiska resurser av olika typ. Den teoretiska utgångspunkten för analys av dessa resurser är en generell hierarki som beskriver olika grader av disciplinärt urskiljande: "The anatomy of disciplinary discernment" (Eriksson et al., 2014). Vi kommer att visa och diskutera ett antal exempel hämtade från funktioner och integraler, där disciplinära affordanser identifieras, både synliga och implicita ("appresented"), av olika komplexitetsgrad och dimensionalitet. Med dessa exempel som utgångspunkt diskuteras möjliga strategier för undervisning och lärande.

  • 48.
    Ewerman, Catarina
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Specialpedagogens förebyggande arbete - hinder och möjligheter2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa specialpedagogers arbete i praktiken, med fokus på det förebyggande uppdraget. Vidare syftar studien till att synliggöra vad som kan påverka specialpedagogers möjligheter att bedriva och nå framgång i det förebyggande arbetet. För att nå syftet har fyra specialpedagoger, vars skolor har ett fungerande förebyggande arbete enligt Skolinspektionen, skrivit dagbok om sina arbetsuppgifter och blivit intervjuade.

    Tidigare forskning har visat att specialpedagogen ska och vill arbeta främst förebyggande men lägger mest tid på åtgärdande insatser. Däremot tyder forskningen på att det är på väg att vända och att specialpedagogers arbete blir mer och mer förebyggande. För att nå ett förebyggande arbetssätt behöver specialpedagogerna mandat från både ledning och pedagoger samtidigt behövs ett kontinuerligt och systematiskt arbete.

    Resultatet av studien visar att det förebyggande arbetet får ta ett stort utrymme av respondenternas specialpedagogiska arbete. Möjligheten att genomföra ett förebyggande arbete påverkas av rektors organisation, möjligheten till samverkan och tid för reflektion, enligt respondenterna. En framgångsfaktor i det förebyggande arbetet är ett välfungerande systematiskt elevhälsoarbete vilket frigör tid åt förebyggande arbete.

  • 49.
    Faraon, Montathar
    et al.
    Södertörns högskola.
    Cronquist, Björn
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Kaipainen, Mauri
    Södertörns högskola.
    Social media affordances in net-based higher education2011In: Proceedings of the IADIS International Conference on International Higher Education (IHE 2011), 2011, p. 11-37Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper explores the attitudes, conceptions and use of social media in net-based higher education. By using statistical and content analysis of data generated by two surveys directed to students (n = 109) and teachers (n = 77) involved in net-based higher education, we explore how social media influence the design of learning context in net-based higher education courses. By applying the affordance theory, we describe actual as well as preferred use of social media from an educational, social, and technical perspectives. The results showed that the potential use of social media have not yet been fully found in the context of net-based higher education. However, the perceived benefit of using social media differs in relation to educational topics. The potential use of social media in net-based higher education courses is discussed.

  • 50.
    Forsberg, Maria
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Elevassistentrollen i gymnasiesärskolan2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att bidra med kunskap om elevassistenternas uppdrag inom särskolan, genom att lyssna till, jämföra och analysera speciallärare med inriktning utvecklingsstörning och elevassistenters utsagor kring undervisningen inom gymnasiesärskolan. Drivkraften bakom studiens inriktning utgår från forskarens upplevelser inom såväl lärar-, som elevassistentrollen. Elevassistentrollen är komplex, men samtidigt viktig. Forskaren var nyfiken på hur samarbetet mellan professionerna såg ut i gymnasiesärskolan. Arbetet har utgått från tidigare nationell och internationell forskning kring bland annat elevassistenters roll, utbildning och funktion i undervisningen. Studien utgick från kvalitativa metoder, där forskaren genom kvalitativa forskningsintervjuer sökte olika aspekter av informanternas bild av omgivningen kring elevassistenters uppdrag, vad elevassistenter bidrog med till undervisningen samt hur samarbetet mellan speciallärare med inriktning utvecklingsstörning och elevassistenter ser ut. Det teoretiska ramverk som studiens resultat har tolkats utifrån är Säljös (2016) beskrivning av sociokulturellt perspektiv, med betoning på begreppen

    mediering och situerat. Resultatet av studien visade att uppdraget för elevassistenter var mångfacetterat och handlade om både omsorgsuppgifter och pedagogiska uppgifter. Resultatet visade även att elevassistenten bidrog med teckenstöd, förflyttningar mellan aktiviteter och genom att stötta eleverna vid pedagogiska uppgifter. Även samarbetets förutsättningar belystes i resultatet och det beskrivs att god personkemi professionerna emellan var avhängigt för att samarbete skulle fungera optimalt. Resultatet påvisade också att det skilde sig markant åt mellan elevassistenter och speciallärare vad gällde uppskattning av kollegor. Samtliga speciallärare kände uppskattning i någon utsträckning, medan ingen av elevassistenterna upplevde uppskattning på sin arbetsplats. Resultatet från studien beräknas inte bidra med generell kunskap eller allmänglitliga slutsatser, men kan ge en fingervisning kring hur det kan se ut i gymnasiesärskolan.

12345 1 - 50 of 203
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf