Introduktion

I rollen som undervisande bibliotekarier har jag och mina kollegor uppmärksammat att lärandemål rörande informationskompetens ofta saknas eller uttrycks otydligt i högskolans kursplaner, vilket har en negativ påverkan på studenternas möjligheter att aktivt utvecklas mot att bli informationskompetenta. Mot denna bakgrund har en studie av informationskompetens i kursplaner utförts.

Metod

Det empiriska materialet består av kursplaner från tre olika program vid Högskolan Kristianstad. Dessa analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ innehållsanalys. Genom att skapa och applicera ett textnära kodningsschema med olika kategorier, möjliggör metoden att systematiskt kunna definiera med vilken tydlighetsnivå som informationskompetens är uttryckt i texterna.

Resultat

Studiens resultat visar att informationskompetens sällan är tydligt formulerat i kursplanerna. Oftast är informationskompetens något som bara antyds eller som anas genom en potentiell koppling. Denna osynlighet kan få som konsekvens att studenterna inte inser vikten av informationskompetens. Analysen visar också att det i kursplanerna finns kopplingar till informationskompetens inom områden som värderas högt av både lärarkår och bibliotekarier. Dessa inkluderar kreativt tänkande, den vetenskapliga arbetsprocessen och användandet IKT.

Slutsatser

Ur ett sociokulturellt perspektiv rekommenderas att undervisning för informationskompetens bäddas in i ämnesstudierna. I detta avseende kan studien användas som en utgångspunkt för samarbetet mellan lärare och bibliotekarier i syfte att ge studenterna bästa möjliga förutsättningar. Metoden att utvärdera kursplaner kan också vara av intresse för det generella arbetet med kvalitetsutvärdering och utveckling inom högre utbildning.

Informationskompetens (IK) är förmågan att söka, samla, värdera och använda information. Styrdokumentens (högskolelag och examensordningar) målbeskrivningar tydliggör att det är förmågor studenter ska tillägna sig under högskolestudierna.Men hur återspeglas de i kursplanernas lärandemål? Anderssons (2015) magisteruppsats fann att på Högskolan Kristianstad (HKR) är det ovanligt, och därmed säkerställs inte studenters rättighet att bli informationskompetenta. Detta trots att undervisande bibliotekarier ständigt arbetar med att det i kursplaner ska integreras relevanta lärandemål i IK på HKR:s kurser.

Vad kan göras för att integrationen av IK i kursplanerna ökar? Och hur skapas i det sammanhanget förutsättningar för undervisande bibliotekariers syn på det goda lärandet, ett studentaktivt lärande?

Ett svar är att på HKR:s högskolepedagogiska grundkurs undervisa lärare i hur IK kan integreras i kursplaner genom konstruktiv länkning. Biggs (2011) menar att konstruktiv länkning är en förutsättning för det studentcentrerade och goda  lärandet. Tydliga kopplingar mellan lärandemål, läraktiviteter och examinationsuppgifter, skapar ett sammanhang och en meningsfullhet för studenten. Ett sammanhang där lärandet sker genom att kunskap aktivt konstrueras utifrån studentens egna erfarenheter.

Vid designandet av grundkursen använde vi oss av konstruktiv länkning. Innehållet är exempelvis konstruktiv länkning som metod för integrering av IK i kursplaner. Kursens lärandemål är att argumentera för IK:s roll i högre utbildning och ha idéer om implementering i form av lärandemål och läraktiviteter. Läraktiviteter är skrivna reflektioner, vilka utgör utgångspunkten för ett tre timmar långt seminarium. Examinationsuppgiften är att revidera valfri kursplan där IK, förslagsvis med hjälp av konstruktiv länkning, integreras med andra delar och ämnen på kursen.

Genom grundkursen har en gemensam plattform för bibliotekarier-lärare skapats. En plattform bestående av IK  och hur den med konstruktiv länkning kan integreras i kursplaner. En samsyn har potentiellt etablerats där studentaktivt lärande främjas. Ju fler lärare som går kursen, desto större är möjligheterna att denna samsyn mer frekvent synliggörs i kursplaner.

Information literacy (IL) is both a discipline and transdisciplinary skill (ACRL, 2015). Its transdisciplinary and context-dependant application, as well as its theoretical underpinnings, make it a natural fit within the Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). IL is broadly defined as the ability to search for, select, critically evaluate and use information for solving problems in various contexts (ACRL Framework, 2015; SCONUL 7 Pillars, 2015). Previous decades of expansion and diversification in higher education - with a growing interest in research on teaching and learning (e.g. SoTL), along with the rapidly changing information landscape – has highlighted IL as an important academic skill. IL is a vital skill for graduates’ employability, lifelong learning, and for being an engaged and informed citizen. Today, this conversation has been reinvigorated due to the rapid misinformation spread via social networks and the Internet. This panel is comprised of three librarians from three countries who will talk about how IL is viewed in different national contexts in North America and Europe. The panelists will outline how different national and institutional contexts affect how IL is viewed, highlight the importance of disciplinary context and how faculty approach IL, discuss how IL can be embedded into curriculum, and point to the dominant IL frameworks currently being used. The panelists will also summarize some of the common critiques of IL instruction and make an argument for why IL can be enhanced through SoTL research approaches. Time will be set aside, near the start of the panel, for participants to discuss how information works in their discipline (including creation, distribution, and evaluation) and how they teach IL skills in their classroom. Following an overview of the dominant IL frameworks and different national contexts, the panelists will lead a more general discussion about how these frameworks apply or do not apply to the participants’ disciplinary contexts. Constructivist approaches on learning IL have replaced instrumental pedagogical views inspired by behaviorism and its focus on generic and decontextualized skills. Learning is seen as constructed from learners’ own experiences and understandings of the object of teaching/learning. A social and contextual constructivist pedagogical view is put forward by researchers such as Vygotsky (1962) and Lave and Wenger (1991) who argue that learning is embedded in and part of social, ideological and physical contexts, situations and environments (e.g., academic disciplines). In IL research, such communities of practice are studied in information and learning practices (Limberg, Sundin & Talja, 2013) stressing IL as a context-bound and transdisciplinary skill and not only as a discipline in itself. The specific practices of both information and learning mean that instructors can reinforce the separateness of information and not support a cohesive understanding of information practices and environments. Much of the discourse around IL revolves around the situational context in which these skills are taught. There is evidence that curriculum embedded IL instruction is more likely to promote long-term skill development (Rosman, Mayer, & Krampen, 2016). Learning can be maximized when information literacy is underpinned by theory and taught contextually. This means that instruction needs to be tailored to the program, course, and assignments. While there are established threshold concepts (Christensen, 2015; Townsend, Hofer, Hanick, & Brunetti, 2016), a critique of IL scholarship is the overabundance of local, institutionally specific, and practice-based studies not rooted in theoretical literature. Through a SoTL lens, IL and its influence on learning is better understood. Furthermore, IL research can be strengthened by borrowing some of the established methodologies and linking research to theory. From this panel presentation, audience members will learn about the variance in approaches to IL instruction and why national, institutional, and disciplinary context is so important. Through discussion, participants will connect how SoTL studies can help faculty understand the nature of IL in their context and what IL skills their students possess and still need to learn. Studying IL through a SoTL lens has the potential to greatly aid the higher education learning community in understanding differences in how IL is contextualized, based on the differing international information landscapes. Panel session learning objectives:

• Define information literacy in the context of their discipline;
• Develop ideas for how information literacy could be integrated into their discipline and taught;
• Identify how approaches and practices in SoTL can support and undergird information literacy theory and skills in various learning cultures.

Finding and evaluating information is a critical skill in higher education, regardless of the disciplinary, institutional, and national learning contexts. This panel session will provide an argument why teaching information literacy skills is everyone's business, and will get participants to think about how how information literacy is relevant to their own disciplinary context. Throughout the session, participants will have opportunities for dialogue and discussion about information literacy in their discipline and cultural context. Specifically, time will be set aside, near the start of the panel, for participants to discuss how information works in their discipline (including creation, distribution, and evaluation) and how they teach IL skills in their classroom. Following an overview of the dominant IL frameworks and different national contexts, the panelists will lead a more general discussion about how these frameworks apply or do not apply to the participants’ disciplinary contexts. By rooting information literacy skills within SoTL, attendees will develop new ideas for integrating and teaching information literacy skills.

Inom LärandeResursCentrum (LRC) på Högskolan Kristianstad finns i dag ett flertal olika funktioner och kompetenser. Att exempelvis bibliotekarier och pedagogiska utvecklare gemensamt diskuterar hur utbildning och undervisning kan samverka med bibliotekets traditionella funktion är numera en reell möjlighet. Som ett resultat av dessa samtal har frågan om bibliotekariens roll vad gäller studenternas informationskompetens väckts. Högskolebiblioteket har en viktig funktion i att utveckla studenternas informationskompetens. Att hjälpa studenterna i hur man söker vetenskapliga artiklar och hittar i alla de databaser som finns tillgängliga är en central uppgift för bibliotekarien. Ofta kan arbetet däremot också innebära att man tvingas försöka förklara vad som är en vetenskaplig artikel och även att hantera andra grundläggande metodkunskaper. Här riskerar man att korsa gränsen till högskolelärarens område med revirhävdande som följd. Studentens lärande måste alltid stå i fokus för såväl lärare som bibliotekarier. Det bör följaktligen finnas ett gemensamt intresse av att avståndet mellan lärare och bibliotekarie minskas och att kontakter och samarbetsformer utvecklas. Oklara strukturer och processer kan annars bidra till att studenternas lärande blir lidande. Ett utvidgat samarbete kan istället ge ett bättre resursutnyttjande och potentialen för lärande kan i högre grad uppnås. Rundabord samtalet tar sin utgångspunkt i de problem som man som bibliotekarie ofta ställs inför när man ska försöka stödja studenternas informationskompetens. Fokus i samtalet är en diskussion kring möjligheterna till ett utvidgat samarbete mellan högskolans olika pedagogiska funktioner. Två frågeställningar ligger till grund för rundabordsamtalet Vad är bibliotekariens pedagogiska funktion och hur kan/bör den utvecklas för att optimalt stödja studentens lärande? Vad önskar lärarna av en framtida bibliotekarieroll? Hur kan vi gemensamt skapa en modell för samverkan mellan de två funktionerna? Vilka hinder och möjligheter kan spåras?

Konferensen Lärarlärdom 2016 genomfördes den 17 augusti på Högskolan Kristianstad.

Lärarlärdom är en samarbetskonferens med Blekinge Tekniska Högskola och Linnéuniversitet och går av stapeln varje år strax innan höstens terminsstart. Konferensen erbjuds som en mötesplats där alla kan träffas för kvalificerade samtal kring kvalitet i undervisning och lärande inom högre utbildning.

Vi ser gärna att alla som på något sätt deltar i utvecklingen av våra studenter tar plats på konferensen; Lärare, forskare, doktorander, studieadministratörer, bibliotekarier och personal i olika stödfunktioner som genom åren byggt en gedigen kunskap om och reflekterad erfarenhet kring lärande inom högskola och universitet.

I år var temat studentaktivt lärande och som inledningstalare kring detta ämne var Pernilla Severson, Universitetslektor i Journalistik och medieproduktion, inbjuden. Fokus i hennes tal handlade om studentaktivt lärande och mötet mellan forskning om digitala mediers kollaborativa möjligheter, om deltagarorienterad aktionsforskning samt om de tillämpningar inom "Scholarship of Teaching and Learning" som fokuserar på möjligheter och hinder inom en viss kontext.

Konferensen Lärarlärdom 2018 genomfördes den 16 augusti på Högskolan Kristianstad. Lärarlärdom är en samarbetskonferens mellan Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan Kristianstad och går av stapeln varje år strax innan höstens terminsstart. Konferensen erbjuds som en mötesplats för våra anställda där alla kan träffas för kvalificerade samtal kring kvalitet i undervisning och lärande inom högre utbildning.Vi ser gärna att alla som på något sätt deltar i utvecklingen av våra utbildningar och studenter tar plats på konferensen; Lärare, forskare, doktorander, studieadministratörer, bibliotekarier och personal i olika stödfunktioner som genom åren byggt upp en gedigen kunskap om och reflekterad erfarenhet kring lärande inom högskola och universitet. 2018-års tema var Hållbar utveckling i högre utbildning. Huvudtalare på konferensen var universitetslektor Sally Windsor, nu verksam vid Göteborgs Universitet, Institutionen för Didaktik och Pedagogisk Profession. Utifrån temat satte Windsor en ram för vad hållbarhetsfrågan omfattas av för ett lärosäte idag och hur lärare kan tänka kring implementeringen i undervisningen. Torsdagen den 15 augusti 2019 är det Blekinge Tekniska Högskola som är värd och konferensen äger rum i Karlskrona. Denna gång är även Malmö Universitet inbjudna att delta. Håll utkik på https://www.bth.se/lararlardom-2019 där mer information och aktuellt tema finnas tillgängligt.Utöver själva konferensbidraget har alla som önskar möjligheten att i efterhand publicera fullständiga Papers kring det ämne som presenterades på konferensen. Flera valde även denna möjlighet och deras bidrag finns att läsa på de följande sidorna.

Mycket nöje!

Stefan Larsson

Högskolepedagogisk utvecklare, Högskolan Kristianstad

Librarian-teacher cooperation is essential for the integration of information literacy into course syllabi. Therefore a common theoretical and methodological platform is needed. As librarians at Kristianstad University we have had the opportunity to develop such a platform when teaching information literacy in a basic course for teachers in higher education pedagogy. Information literacy is taught in context with academic writing, distance learning and teaching, and development of course syllabi.

Constructive alignment in theory

We used constructive alignment in designing our part of the course. Biggs´ ideas tell us that assessment tasks (ATs) should be aligned to what is intended to be learned. Intended learning outcomes (ILOs) specify teaching/learning activities (TLAs) based on the content of learning. TLAs should be designed in ways that enable students to construct knowledge from their own experience. The ILOs for the course are to have arguments for the role of information literacy in higher education and ideas of implementing it in TLAs. The content of learning is for example the concept of information literacy, theoretical perspectives and constructive alignment for integration in course syllabi. TLAs are written pre-lecture reflections on the concept of information literacy, used as a starting point for the 3 h lecture. Learning reflections are written afterwards. The AT is to revise a syllabus (preferably using constructive alignment) for a course the teacher is responsible for, where information literacy must be integrated with the other parts and topics of the course.

Constructive alignment in practice

Using constructive alignment has taught us that this model serves well as the foundation of the theoretical and methodological platform for librarian-teacher cooperation when integrating information literacy in course syllabi. It contains all important aspects of the integration of information literacy in course syllabi and reflects the constructivist and sociocultural theories.

Officersutbildningen i Sverige har under senare tid förändrats i takt med Försvarsmaktens förändrade uppdrag. Det finns tydligt uttalade mål om att officersutbildningen skall präglas av och utvecklas mot högskolemässighet och därtill följande forskningsanknytning. Utbildningens utgångspunkt är att verksamheten skall integreras och utvecklas i ett nära samarbete med Försvarsmakten. Ett speciellt fokus i utvecklingen av officersprogrammet utgörs av dess verksamhetsförlagda delar i utbildningen (VFU). Frågor som man speciellt fokuserar på inom den förändrade officersutbildningen är relationen mellan de högskole- och verksamhetsförlagda delarna. Häri innefattas exempelvis utbildningens progression, vetenskapliga grund och undervisnings- och examinationsformer.

Föreliggande presentation syftar till att speciellt beskriva och belysa konsekvenser av   verksamhetsförlagda moment utifrån ett integrativt perspektiv på hela officersutbildningen och hur dessa skrivs fram i olika styrdokument. Data erhålls genom dokumentanalys och intervjuer.

Temat för detta nummer är studenternas examensarbete och handledningens betydelse för detta arbete. Leif Karlsson högskolepedagogisk utvecklare vid LärandeResursCentrum introducerar och placerar handledning och examensarbete i sitt historiska, akademiska och nationella sammanhang. I de två efterföljande artiklarna presenterar författarna sina erfarenheter från sina respektive pedagogiska utvecklingsprojekt. Det ena från det naturvetenskapliga fältet, det andra från omvårdnad båda med den gemensamma ambitionen att förbättra kvalitén i studenternas examensarbete. Avslutningsvis presenteras LärandeResursCentrums arbete med att stödja studenters och lärares arbete med studenters examensarbete.

Projektidé

Projektidén var att utarbeta kostnadseffektiva arbetssätt för digitalisering och publicering samt tillgängliggörande i högskolans öppna arkiv av svårtillgängligt svenskpublicerat HumSam ‐material. Idetta ingick också att utreda upphovsrätten kring detta redan publicerade material.

Målet var även att hitta en logistiskt enkel och kostnadseffektiv kedja för hela processen som måste vara skalbar för att kunna ta hand om material från ett större antal forskare.

Skalbarhet

Efter analys av ingående delprocesser har vi kommit fram till att dessa var för sig är skalbara sett ur ett praktiskt perspektiv. Därmed menar vi att hela digitaliseringsprocessen är skalbar. Detta bygger på att arbetet med upphovsrätten gett ett generellt användbart arbetssätt. Vidare har konstruktionen av de olika breven gett ett generellt användbart resultat även om de i vissa fall måste anpassas. Om modellen skall skalas upp krävs ytterligare förenkling för att slippa tidsödande anpassning till respektive publikation och förlag.

Upphovsrätt

När det gäller upphovsrätten har vi kommit fram till en praxis i bedömningen av materialet huruvida tillstånd till att publicera materialet i lärosätets digitala arkiv krävs eller inte. Det avgörande är huruvida avtal finns eller inte, samt vilken publikationsform det är. Se vidare nedan.

Förslag till en ordning för framtida retrodigitalisering

Om biblioteket ska arbeta med retrodigitalisering föreslår vi nedanstående arbetsordning för svenskpublicerat material. För en diskussion om rollfördelning se vidare i kapitel 7.

• När beslut fattats om digitalisering av en forskares verk bör denna lämna över en så komplettoch korrekt lista som möjligt över de texter som ska publiceras. Denna kontrolleras.

• Forskaren bör också för varje bidrag redogöra för eventuella avtal som finns angåendepubliceringen samt även eventuell kontaktperson på förlaget.

• I de fall något har samförfattats måste tillstånd att parallellpublicera inhämtas frånmedförfattaren.

• Kommunikation med förlagen sker via uppgiven kontaktperson och i de fall detta saknas tillperson så högt i hierarkin som möjligt.

• Upphovsrätten hanteras enligt följande:

o Om avtal finns, agera enligt detta.

o Om avtal saknas för monografier och bidrag i antologier måste tillstånd sökas.

o Om avtal saknas för tidskriftsartiklar behöver inte tillstånd sökas men för tydlighetensskull meddela utgivaren avsikterna.

o När det gäller myndighetsutgivet material bör myndigheten kontaktas.

• Forskaren bör i största möjliga utsträckning bidra till insamlandet av materialet.

• Digitalisering kan, i de fall man inte gör det själv, göras till låg kostnad och tillräckligt högkvalitet, av ett antal olika aktörer.

• Publicering skall samordnas och inordnas med lärosätets övriga digitala publicering. 

Information and knowledge about science communication through educational journals and search engines are needed to reach higher quality in educational science. In this study two different databases, one representing open access and one not, indexing peer reviewed articles are scrutinized according to publishers, volumes, frequency of numbers per year, access and language? The result contributes to the information literacy field and science reflexivity. In a prolonged sense it is a contribution to quality in science. Questions are raised about educational journals as arenas for research communications, construction of the educational field, dominating discourses, responsibility of the intellectuals, power and democracy.

The Fourth Nordic Conference on Scholarly Communication hölls nyligen i Lund. Cirka en tredjedel av över 150 deltagare vid denna nordiska konferens, kom från Australien, Belgien, Egypten, Grekland, Island, Italien, Litauen, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, UK and US. Världen krymper. Konferensen öppnades av Göran Bexell och programmet var späckat med talare över två och en halv dag.

Högskolepedagogisk utveckling har under senare år fått en tydligare och mer framträdande roll vid universitet och högskolor. Under senare år har också ett allt större fokus riktats mot utbildningars resultat. Frågor som rör kvaliteten i undervisningen blir därmed centrala. Att utveckla och stödja lärares pedagogiska skicklighet samt belysa villkoren för den undervisning som bedrivs inom högre utbildning är angeläget. Behovet av en gemensam samlingspunkt för pedagogiska och didaktiska diskussioner där BTH:s och Högskolan i Kristianstads lärare kan träffas och föra dessa diskussioner tillsammans och över ämnesgränser är stort. Genom att anordna en årlig högskolepedagogisk konferens vill vi främja ett utbyte av erfarenheter från den dagliga undervisningen och insikter kring det lärande som möjliggörs.

Högskolevärlden arbetar för en ökad mångfald och breddad rekrytering vilket  innebär arbete för på en breddad delaktighet. Breddad delaktighet är en förutsättning för att nå ökad genomströmning och ökad anställningsbarhet. Hur ska adjunkter och lektorer skapa breddad delaktighet i sina kurser samtidigt som resurserna sällan ökar? Ett av svaren kan vara att använda de generella principerna för Universal Design och de pedagogiska koncepten Universal Design for In-struction, (UDI), (Roberts, Park, Brown, Cook, 2011) och Universal Design for Learning, (UDL), (Cast, 2011), forskningsbaserade koncept som utgörs av ramverk av principer för en än mer tillgänglig undervisning. I artikeln översätts begreppen UDI och UDL till svenska; Universell Design för Lärande (UDL) och med det begreppet inkluderas bägge varianterna ovan. På Högskolan Kristianstad är Universell Design för lärande en del av högskolepedagogisk grundkurs.

The academic year 2011 a national course in Work Integrated Learning started as a result of cooperation between Kristianstad University and University West. The ambition was to provide opportunities for a unique exchange between teachers, tutors and others associated with WIL and also mtake its point of departure from the participants' own teaching practices.

Our empirical results rests on the participants learning trajectories as well as some reflections on how the course web--‐based design has functioned as a learning facilitator. The preliminary results show that that participants altered between a surface and in depth learning process (Marton, XXXX). Structure seems to foster structure (SilÃn, XXXX). When we were given structure to a really high degree this made the students (our colleagues) demand for more structure.

The pedagogical starting point, the course content and structure will be presented along with the experiences of the course assignments, group discussions, project sketches and reflection diaries. We will also invite to an interactive discussion how to further develop the course through international cooperation.

Internship should not just introduce the students to a future professional role, but is also obliged to live up to the requirements of the Swedish Higher Education Act (SFS 1992:1434) for scientific methods and scholarly activities as well as stimulate a critical and reflective attitude. In order for internships to reach higher education standard, not only must there be students, who through their theoretical studies have developed knowledge with a scientific foundation and an ability for criticism and reflection, but a practice is also required in which this knowledge and ability may be developed and utilized. With this point of departure, the supervisors and the context of which they are a part become of special interest to study and understand. The practice within which the students in the Health Promotion and Education Programme at Kristianstad University College perform their internships is distinguished by richly varied work tasks, ill-defined professional roles and a mixture of different training and competencies (Karlsson, 2005). The supervisors lack supervisory training and only a few have an education that corresponds to the Health Promotion and Education Programme. Interviews were carried out in 2006 with 14 supervisors concerning what they perceived is required in order for them to be able to perform their work tasks, not as supervisors but in general, that is, what knowledge they perceived their work to be based upon; and how they perceived the value and relevance of the core concepts of academic quality, scientific methods and scholarly activities, critical thinking and reflection, with respect to their practical activities. The results of the study show that the supervisors perceived the basic knowledge for their work and the relevance of academic knowledge and ability for their work quite differently. The five different patterns or categories that emerged: Undeveloped, anti-academic, administrative, renewing and tension-laden all give different prerequisites for the socialisation to and learning of a ‘new profession’ by the students. The study reveals the importance of the supervisors perceiving academic thinking to be important to their activities, but also the significance of a practice where such knowledge and ability may be exploited and developed. Internship jobs give very different prerequisites for the students’ learning, which shows the significance of supervisor training and of internship placements with incentives for more development-oriented learning.

At Kristianstad University in Sweden it has been decided that all study programmes should have work-placed training consisting of at least a period of five weeks. In different strategy documents the University states that the main reason for this is to raise employability. At the same time the importance of maintaining academic quality is stressed. Interviews were carried out in 2006 with 22 students from The Health Promotion and Education Programme concerning what they perceived as the value and relevance of the concepts that are essential to academic quality, scientific foundation/scholarly activity, critical thinking and reflection, with respect to their practical activities during their internship. The results of the study show that the students perceived the value and relevance of the concepts quite differently. The five different patterns or categories that emerged: undeveloped, separated, performance-oriented, oppositional and participatory all give different prerequisites for developing professional expertise. The study reveals the importance of the students perceiving academic thinking to be important to their practical activities during their internship, but also the significance of a greater interaction between theory and practice for maintaining a better standard of education within higher education and for developing the prerequisites for professional expertise.

Work Based/Placed Learning should not just introduce the students to a future professional role, but, in doing so, should be structured to retain the core elements of Higher Education learning through stimulating a critical and reflective attitude as well as aiming to fully develop the diversity of skills needed to encode, decode, ponder, interpret, evaluate and reach decisions about knowledge and practice. Learning at both the university and during the work--‐placed period might require students to adjust to routines and rules, but should also require them to exercise critical thinking that challenges status quo on the basis of a scientific approach to learning. Such a point of departure means that fundamental higher education pedagogical issues are put in focus. The Workshop will discuss different ways to address these pedagogical challenges drawing on the experience from the participants own pedagogical practice in or/and out of campus.