hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
17181920 951 - 984 av 984
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 951.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Punktprevalensstudier som metod för systematisk uppföljning2013Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 952.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Påverkan på ätandet när man blir äldre2003Ingår i: Westergren, Albert (red.), Svårigheter att äta, Lund: Studentlitteratur , 2003, s. 47-53Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 953.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Studiecirklar kring näring och ätande2013Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 954.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Svårigheter att äta2003Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna bok sätts äldres ätande i fokus i stället för, som brukligt är, deras nutrition. Författarna utgår från de senaste forskningsrönen och visar på den praktiska betydelsen av forskningens resultat.

    Följande aspekter på äldres ätande tas upp:

    • ätandet ur ett socialt och kulturellt perspektiv

    • måltidsvanor, måltidsmiljö och rutiner

    • åldrandets, sjukdomars och munhälsans inverkan på ätandet

    • bedömning, behandling och bekräftelse vid svårigheter att äta

    • konsekvenser av svårigheter att äta

    • etiska aspekter på ätande

    • utbildning om ätande.

    Boken är allmängiltigt för alla som på något sätt arbetar med måltidsrelaterade uppgifter och äldres ätande på sjukhus, inom särskilt och ordinärt boende. Boken vänder sig även till studerande inom högskola och universitet.

    VÅRDlitt-serien är en utveckling av den tidigare FoU-serien som Vårdförbundet initierat i syfte att stärka medlemmarna i den professionella yrkesutövningen.

    Syftet med serien är att:

    • stimulera till utveckling av läromedel och fackböcker

    • göra kunskapen tillgänglig

    • synliggöra dess tillämpbarhet

    • sprida angelägen kunskap.

  • 955.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet (OHAL). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Att äta och dricka2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 253-271Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 956.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edfors, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Norberg, Erika
    Central Hospital Kristianstad.
    Stubbendorff, Anna
    The County Council of Skåne.
    Hedin, Gita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Wetterstrand, Martin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Design och datavetenskap.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Short-term effects of a computer-based nutritional nursing training program for inpatient hospital care2016Ingår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 22, nr 5, s. 799-807Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    RATIONALE: This study aimed to explore whether a computer-based training in eating and nutrition for hospital nursing staff can influence the precision in nutritional treatment and care.

    METHOD: A pre-intervention and post-intervention study was conducted with a cross-sectional design at each time point. The settings were one intervention (IH) and two control hospitals (CH1 and CH2). Hospital inpatients >18 years old at baseline (2012; n = 409) and follow-up (2014; n = 456) were included. The computer-based training was implemented during a period of 3 months in the IH with 297 (84%) participating registered nurses and nurse assistants. Nutritional risk was screened for using the Minimal Eating Observation and Nutrition Form. Nutritional treatment and care was recorded using a standardized protocol RESULTS: In the IH, there was an increase in the share of patients at UN risk that received energy-dense food (+16.7%) and dietician consultations (+17.3%) between baseline and follow-up, while fewer received feeding assistance (-16.2%). There was an increase in the share of patients at UN risk that received energy-dense food (+19.5%), a decrease in oral nutritional supplements (-30.5%) and food-registrations (-30.6%) in CH1, whereas there were no changes in CH2. 'Overtreatment' (providing nutritional treatment to those not at UN risk) was significantly higher in CH2 (52.7%) than in CH1 (14.3%) and in the IH (25.2%) at follow-up.

    CONCLUSION: The computer-based training seemed to increase the probability for patients at UN risk in the IH to receive nutritional treatment without increasing overtreatment.

  • 957.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Measurement properties of the 12-item Short-Form Health Survey in stroke2014Ingår i: Journal of Neuroscience Nursing, ISSN 0888-0395, E-ISSN 1945-2810, Vol. 46, nr 1, s. 34-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The 12-item Short-Form Health Survey (SF-12) was developed to measure perceived physical and mental health. Some studies of the psychometric properties, using classical test theory, of the SF-12 provide support for its use in patients with stroke, but it has not been scrutinized using recommended modern test theory approaches such as the Rasch measurement model among stroke survivors.

    Objectives: This study sought to explore the measurement properties of the SF-12 physical and mental health scales among people with stroke using the Rasch measurement model.

    Design: A cross-sectional design was used in this study.

    Methods: All patients discharged from a dedicated stroke unit in southern Sweden during 6 months were asked to participate 6 months later. Of 120 stroke survivors, 89 (74%) agreed to participate. Rasch analysis was used to assess the measurement properties of the SF-12 physical and mental component summary scores (PCS-12 and MCS-12, respectively).

    Results: For the PCS-12, we identified problems with targeting, overall and item-level fit, representing local response dependency, and multidimensionality. For the MCS-12, there were problems related to targeting (the persons felt better than the scale could conceptualize) and response categories that did not function as expected. However, MCS-12 items displayed reasonable model fit without indications of multidimensionality but with signs of local response dependency.

    Conclusion: The measurement properties of the MCS-12 in stroke appear reasonable unless milder mental health problems are of interest, whereas those of the PCS-12 are less acceptable. Given the interdependence between MCS-12 and PCS-12 that is inherent with the standard SF-12 scoring algorithm, such data should be interpreted with caution.

  • 958.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Lindgren, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Sömnsvårigheter inom vård och omsorg: en studie genomförd med hjälp av studenter i sjuksköterskeprogrammet2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sömnsvårigheter bland personer på sjukhus, särskilt boende samt inom hemsjukvård/kvalificerad vård i hemmet (KVH), samt att jämföra sömnen hemma och på sjukhus för de personer som befann sig på sjukhus. Vidare var syftet att högskolestudenter inom sjuksköterskeprogrammet skulle få träning i kritiskt tänkande, reflektion och  att  introducera  evidensbaserade  verktyg/instrument  för  att  underlätta  beslut  rörande patientsäkerhet.

    Metod:  Datainsamlingen  utfördes  av  sjuksköterskestudenter  i  kurs  6  och  16  under  deras verksamhetsförlagda utbildning på sjukhus, särskilt boende, hemsjukvård och KVH, 2011. Även kliniska adjunkter/kliniska lärare och personal i verksamheterna medverkade till genomförandet. Studenterna fick genom datainsamlingen träning i att ge information till personal och patient/ vårdtagare, sammanställa resultat från enheten/avdelningen, samt att återrapportera och reflektera över resultaten. Screening avseende störd nattsömn (insomni) och dagsömnighet gjordes baserat på bedömninsinstrumenten The Pittsburgh Sleep Quality Index (PSQI), Minimal Insomnia Symptom Scale (MISS), Scales for Outcomes in PArkinson’s disease – Sleep (SCOPA-Sleep), Parkinson’s Disease Questionnaire-39 (PDQ-39) och Epworth Sleepiness Scale (ESS). Varje sjuksköterskestudent tillfrågade cirka fyra patienter/vårdtagare om att medverka i studien.

    Resultat: De på sjukhus och inom hemsjukvård/KVH sover i snitt färre timmar per natt jämfört med de på särskilt boende. Det vanligaste sömnproblemet för alla tre grupper var att vakna under natten och insomni var vanligare på sjukhus och inom hemsjukvård/KVH än på särskilt boende. Det vanligaste problemet under dag- och kvällstid för de på sjukhus och inom hemsjukvård/KVH var att somna under tiden när man tittat på TV eller läst. För de på särskilt boende var det vanligaste problemet att plötsligt somna under dag- eller kvällstid. Vid jämförelse av sömntimmar per natt hemma och på sjukhus bland de deltagare som befann sig på sjukhus skiljde sig sömntimmarna inte markant åt. En något större andel bedömde sin sömnkvalitet som ganska dålig eller mycket dålig under sjukhusvistelsen i jämförelse med sömnkvaliteten hemma. Även insomni var något vanligare att uppleva på sjukhus än hemma. Merparten av deltagarna använde ungefär lika mycket eller mer sömntabletter på sjukhuset än hemma. Majoriteten av medverkande studenter ansåg sig ha fått en bättre vetenskaplig förståelse efter genomförd studie, med en särskilt stor andel hos kurs 16 studenterna. En något större andel avkurs 6 studenterna ansåg sig ha ökat sina kunskaper om sömnvanor/sömnproblem i jämförelsemed kurs 16 studenterna. Åtgärder för att underlätta sömnen hos patienter/vårdtagare som föreslogs utav studenterna fokuserade på personalens bemötande, dokumentation och utvärdering samt miljö och hjälpmedel. Majoriteten av studenterna var positiva till genomförandet av studien, samt upplevde att även patienter och vårdtagare förhöll sig positiva till studien. Det var många som däremot kritiserade att frågorna i frågeformuläret var snarlika och att det saknas frågor om vad eventuella sömnsvårigheter berodde på.

    Konklusion: Sjukhusvistelse var delvis associerad med negativ påverkan på sömnen. Generellt rapporterar äldre personer på särskilt boende att de sover ganska bra. Att vara delaktiga i FUSS-projekt bidrar till en bättre vetenskaplig förståelse hos flertalet sjuksköterskestudenter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 959.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Sjödahl Hammarlund, Catharina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Conceptual relationships between the ICF and experiences of mealtimes and related tasks among persons with Parkinson’s disease2016Ingår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 36, nr 4, s. 201-208Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to investigate experiences of mealtimes and related tasks among people with Parkinson’s disease (PD) and to link these conceptually to the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Data were collected by use of semi-structured interviews of 19 people with PD. Inductive content analysis resulted in five categories: 1) Managing mealtime preparations and related tasks, 2) Compromised physical control, 3) Difficulties enjoying meals, 4) Difficulties eating together with others, and 5) Strategies to maintain conventional norms and independence. Deductive content analysis linked the categories to the ICF categories: body functions (mental, sensory, neuromusculoskeletal and movement-related functions); activities (self-determination and chores); participation (interpersonal interactions and relationships); and environmental factors (conventional norms, attitudes of friends and strangers). Emotional and involuntary movement functions were represented in all five inductively derived categories. Eating difficulties may have negative consequences on participation and the emotional wellbeing of people with Parkinson’s disease.

  • 960.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Hedin, Gita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Nutrition: förekomsten av ätsvårigheter och undernäring: en studie genomförd med hjälp av studenter på sjuksköterskeprogrammetåren 2005, 2007 och 20092010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Summary: The aim of this study was to explore the prevalence of eating difficulties and malnutrition among persons in hospitals and among those living in special accommodations (long-term care). In addition the aim was to, within special accommodations, explore how different interventions could affect the precision in nutritional care and the occurrence of underweight/overweight, both from a short as well as a long-term perspective.

    Methods: Nurse students collected the data during their clinical education at hospitals and in special accommodations in years 2005, 2007, and 2009. Staff and clinical teachers participated also with the data collection. By participating in the study the students got training in how to provide information to the staff and patients/residents, collect data, and compile results and to give feed-back about the findings to the department. Underweight and overweight was assessed from BMI. Undernutrition risk was assessed based on: unintentional weight loss, low BMI, and/or the occurrence of eating difficulties. Assessments were also made regarding what nutritional care the care recipients got. In the special accommodations interventions with study circles (two municipalities), nutritional care policy (one municipality) and in four municipalities no specific intervention was made. The prevalence of overweight was 39-42%.

    Results: In hospitals the prevalence of moderate/high undernutrition risk was 27-28% and if also those with little risk were included the prevalence was 60-63%. Between 4-7% were provided with protein- and energy enriched food, 25-30% got oral supplements or similar and 12-13% needed eating assistance.

    In special accommodations the prevalence of moderate/high undernutrition risk was 27-35% and if also those with little risk were included the prevalence was 65-70%. The prevalence og overweight was 30-33%. Between 4-14% were provided with protein- and energy enriched food, 11-19% got oral supplements or similar and 47-50% needed eating assistance. Within the special accommodations it was shown that the intervention with study circles lead to improvements in the precision of nutritional care (protein- and energy enriched food and/or oral supplements) and a lower prevalence of underweight was seen, at least shortly after that the intervention was finished. In the same way the anchoring and implementation of the nutritional care policy resulted in improvement in the nutritional care. These improvements remained however also a long time after the implementation. 

    Most of the students (81%) experienced that they did get better understanding for research by participating in the study, more than half (53%) thought that their interest in assessment of eating and nutrition increased and 67% that their knowledge about eating and nutrition increased.

    Conclusion: Many patients and residents are at risk of becoming undernourished. This demands that adequate measures are taken to prevent or treat undernutrition. Such measures can be protein- and energy-dense food and oral supplements or similar. In the special accommodations can study circles for the staff lead to improvements in the nutritional care for more residents in a short-term perspective and by implementing a nutritional care policy also long-term positive effects are likely to be achieved. Combining study circles with implementation of nutritional care policies can be the focus for new studies.

    In general the nursing students experience it as positive to participate in a real research project.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 961.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Hedin, Gita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Axelsson, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Långvarig och akut smärta: hos patienter och boende: en studie genomförd av studenter på sjuksköterskeprogrammet2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att kartlägga smärta och smärtbehandling hos patienter på sjukhus och hos boende i särskilt och ordinärt boende.

    Metod: Datainsamlingen utfördes av sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning på sjukhus och i särskilt/ordinärt boende våren 2009. Även kliniska adjunkter/kliniska lärare var behjälpliga vid datainsamlingen. Studenterna fick genom datainsamlingen träning i att ge information till personal och patienter/boende, sammanställa resultatet från enheten, samt att återrapportera och reflektera över resultaten. Studien genomfördes ej som en totalundersökning, m.a.o. det är ett urval av respondenter som kommit att ingå i resultatet.

     Resultat:

    Totalt genomfördes 419 stycken smärtbedömningar. Av respondenterna uppgav 35% att de hade långvarig smärta och 14% att de hade akut smärta. Personer med långvarig smärta var äldre (76 år respektive 69 år), oftare kvinnor (67% respektive 53%) och bodde i störst utsträckning i särskilt/ordinärt boende (37% respektive 17%) än de med akut smärta. Respondenterna med akut smärta angav oftare att personalen frågade om de hade ont (84% respektive73%) medan personerna med långvarig smärta i större utsträckning angav att de i det längsta försökte låta bli att visa att de hade ont (akut smärta: 43%, respektive långvarig smärta 59%). De vanligaste strategierna vid akut smärta var att be om något för smärtan (84%), lägga sig och vila (78%), eller att försöka tänka på något annat (64%). De vanligaste strategierna vid långvarig smärta var att lägga sig och vila (83%), be om något för smärtan (73%) eller att försöka tänka på något annat (70%). Av de studenter som utvärderade sin medverkan (n=51) upplevde 74% att de fick bättre vetenskaplig förståelse 51%  ett ökat intresse för smärtbedömning och 55% ökade kunskaper om ämnet smärta.

     Konklusion:

    Långvarig smärta var vanligast förekommande hos kvinnor och bland äldre personer.

    Strategierna för hur personer gör personalen uppmärksam på att man har värk/smärta och för hur man hanterar sin smärta skiljer sig åt beroende på om man har akut eller långvarig smärta. Att delta i datainsamling och andra forskningsaktiviteter har en positiv effekt för sjuksköterskestudenters förståelse av forskning och även för deras intresse för området som studeras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 962.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindholm, Christina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Axelsson, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Både undernäring och övervikt inom vård och omsorg november 2005: en punktprevalensstudie kring ätande och näring2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 963.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Petersson, Karin
    Kost- och restaurangverksamheten, Kristianstads kommun.
    "Från Utspisning till Restaurang": tre år med studiecirklar fokuserade på ätande och näring: personalens erfarenheter, attityder, kunskap samt effekter för vårdtagarna2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna rapport är att ur olika perspektiv beskriva studiecirklar med fokus på ätande och näring och effekter av dessa.

     

    Metod

    Flera olika metoder har använts, bl.a. har medverkande i studiecirklar i enkätform utvärderat sina erfarenheter, jämförelser har gjorts mellan deltagare och icke-deltagare samt mellan tidiga cirklar och senare cirklar, förekomst av undernäring och insatta åtgärder har undersökts före införande av intervention och efter och slutligen knöts säcken ihop med hjälp av fokusgruppsintervju.

     

    Resultat och konklusioner

     

    Vid jämförelser mellan tidiga och senare studiecirklar visades att en heldags studicirkelledarutbildning gav bättre utfall från studiecirklar än om cirkelledare endast erhöll en kortare introduktion till cirkelledarskapet. Ett systematiskt genomförande av studiecirklar skapar med tiden ett gynnsammare klimat på arbetsplatsen vilket också leder till en mer positiv syn på vad cirklarna åstadkommer för egen och arbetslagets del. En passande metafor för detta är att en studiecirkel åstadkommer "ringar på vattnet" och desto fler cirklar desto bättre resultat.

     

    Vid jämförelser mellan personer som deltagit och de som ej deltagit i studiecirklar visades att attityder och kunskap kring mat och måltider påverkas i vissa aspekter på ett positivt sätt hos personal som genomgått studiecirklar kring ätande och näring.

     

    Vid jämförelser mellan tre olika interventioner: ingen intervention, implementering av policydokument och införande av studiecirklar för att höja personalens kompetens drogs slutsatsen att en kombination av studiecirklar och implementering av ett policydokument för att upptäcka och behandla/förebygga undernäring förmodligen är det som skulle ge bäst resultat i att öka precisionen i insatta åtgärder och minska andelen med lågt BMI. På samma sätt kan precisionen sannolikt öka om det finns ett speciellt fokus i diskussionerna i studiecirklarna kring vilka kriterier som ska användas för att upptäcka risk för undernäring och vilka åtgärder som ska tas för personer som befinner sig i riskzonen för undernäring. I all intervention mot undernäring är det viktigt att också beakta att åtgärder vidtas för att förebygga utveckling av övervikt.

     

    Totalt kom det att vara 592 personer som fördelades på 71 studiecirklar. Av de medverkande tyckte 98% att innehållet i studiecirklarna var mycket intressant/intressant, 94% tyckte att innehållet var mycket relevant/relevant och 92% ansåg att nivån var lagom svår/lätt. När de medverkande bedömde hur deras kunskap kring mat och måltider var före respektive efter studiecirkeln så noterades en signifikant förbättring. Före studiecirkeln bedömde 72% att de hade tillräckliga eller mycket stora kunskaper och efter var det 96% som bedömde sina kunskaper som tillräckliga eller mycket stora.

     

    Utifrån fokusgruppsintervjun framkom att studiecirkeln ger samsynt personal, förutsättningar för och effekter av studiecirkeln kunde beskrivas och viljan till en fortsättning var tydlig. Flera resultat framkom som är viktiga att beakta när man inför studiecirkeln som en intervention för att förbättra mat och måltider. En del av resultaten bekräftar det som visats genom de kontinuerliga utvärderingarna (beskrivna ovan). Studiecirkelns suveränitet visades i att personalen uttryckte att de var starkare tillsammans. Det vill säga en enskild person har svårt att åstadkomma förändring, en grupp har större förutsättningar, och om flera grupper genomgått samma utbildning är man ännu starkare och har ännu bättre förutsättningar att åstadkomma förbättringar, man blir samsynt. Det framkom också att homogena gruppsammansättningar helt klart var att föredra framför heterogena, dvs. deltagarna ska i så stor utsträckning som möjligt komma från samma arbetsplats. Det visades också vara en mycket stor vinst att personal från köken deltog eller ledde cirklarna. Kommunikationen mellan personal på avdelningen och köket förbättrades, vilket var en stor vinst med interventionen.

     

    Studiecirkeln tycks vara en ideal pedagogisk metod för att förbättra mat och måltider inom särskilda boenden. Den tycks vara att föredra framför att enstaka personer åker iväg på en utbildningsdag med liten möjlighet att åstadkomma förbättringar när de väl är tillbaka i arbetslaget. En svårighet med "enskild deltagare på utbildningsdag" är också att den personen kan uppleva det som svårt att omsätta kunskapen han/hon erhåller till den egna kontexten. Självfallet beror avgörandet mellan studiecirklar eller annan utbildning också på vad syftet med utbildningen och deltagandet i denna är.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 964.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Karin
    Kost- och restaurangverksamheten, Kristianstads kommun.
    Kunskaper och attityder hos personal som deltagit i studiecirklar kring ätande & näring2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 965.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Karin
    Kost- och restaurangverksamheten, Kristianstads kommun.
    Utvärdering av studiecirklar på temat "Ätande och näring": genomförda vår och höst 2006 samt vår 20072007Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 966.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Torfadóttir, Olina
    Akureyri University Hospital.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Inter- and intrarater reliability of Minimal Eating Observation and Nutrition Form - version II (MEONF-II) nurse assessments among hospital inpatients2014Ingår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 13, s. 18-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The Minimal Eating Observation and Nutrition form - version II (MEONF - II) is a recently developed nursing nutritional screening tool. However, its inter- and intrarater reliability has not been assessed.

    METHODS: Inpatients (n = 24; median age, 69 years; 11 women) were assessed by eight nurses (interrater reliability, two nurses scored each patient independently) using the MEONF-II on two consecutive days (intrarater reliability, each patient was scored by the same nurse day 1 and day 2).

    RESULTS: Six patients were at moderate/high undernutrition risk. Inter- and intrarater reliabilities (Gwet's agreement coefficient) for the MEONF-II 2-category classification (no/low risk versus moderate/high risk) were 0.93 and 0.81; for the 3-category classification (no/low - moderate - high risk) reliabilities (Gwet's weighted agreement coefficient) were 0.98 and 0.88; and total score inter- and intrarater reliabilities (intraclass correlation) were 0.92 and 0.84.

    CONCLUSION: Reliability of MEONF-II nurse assessments among adult hospital inpatients was supported and the tool can be used in research and clinical practice.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 967.
    Widell Rönnbrand, Mathilda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Vihma Andersson, Linn
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Betydelsen av beröringsmassage för patienter: - en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Beröring är viktigt för patienten och i omvårdnaden berör sjuksköterskan patienten dagligen. Beröringsmassage är en strukturerad, mjuk och kroppsnära massage som kan utföras på hela kroppen. Beröringsmassage kan användas som ett komplement i omvårdnaden för att främja patientens hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av beröringsmassage i samband med vård och omsorg. Metod: En litteraturöversikt som har grundats i nio kvalitativa artiklar. Resultat: Patienters upplevelse av beröringsmassage presenterades som tre huvudkategorier: Kroppsliga-, psykiska- och existentiella upplevelser som innefattar underkategorier. Beröringsmassagen upplevdes bland annat som fysiskt avslappnande, ökade välmående, smärtstillande, ångest- samt stresslindrande och fick patienterna att känna sig prioriterade. Diskussion: Att kroppsliga besvär lindrades var ett intressant fynd där beröringsmassage upplevdes som smärtstillande och ökade kroppens rörlighet. Att patienterna upplevde sig sedda var ett väsentligt fynd i resultatet där det framgick att patienterna kände sig prioriterade samt fick en större känsla av omsorg vid beröringsmassagen. Beröringsmassage visade sig också påverka sinnesstämningen hos olika patientgrupper. Ångest och stress lindrades med hjälp av beröringsmassage. Slutsats: Det är viktigt att den som utför beröringsmassage är lyhörd och tänker på patientens bästa. Det är viktigt att kunskapen om beröringsmassage ökar med hjälp av forskning så att det kan användas som ett komplement i omvårdnaden för att främja patientens hälsa inom vård och omsorg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 968.
    Wihlborg, Annika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Livet efter hjärtinfarkt.  En allmän litteraturstudie om kvinnors livssistuation.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk. Kvinnan ställs inför psykiska och fysiska utmaningar där balans mellan livsmod och tappad livsgnista blir tydligare än tidigare. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.13 kvalitativa vetenskapliga original artiklar inkluderades. Resultat: Kvinnornas livssituation påverkades och förändrades av hjärtinfarkten. Nya tankar kring livet väcktes. Kvinnorna upplevde en osäkerhet inför framtiden, fysiska begränsningar på grund av trötthet och svaghet. Stöd och nära relationer var viktiga och stödjande i den nya livssituationen. Att komma till acceptans fick kvinnorna att våga se framåt. Diskussion: Som sjuksköterska är det betydelsefullt att känna till kvinnans förändrade livsvärld efter hjärtinfarkt för att kunna möta henne där hon är. Preventivt arbete med fokus på en personcentrerad omvårdnad där kvinnan känner sig sedd och bekräftad tas upp till diskussion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 969.
    Wihlborg, Helen
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Wänman, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Vårdpersonalens upplevelser av omvårdnaden hos personer med demenssjukdom: en litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt som grundade sig på tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som söktes fram via elektroniska databaser och som därefter granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att kunskap och utbildning saknades, att det var svårt att kommunicera med vårdtagare med demenssjukdom samt att vårdpersonalen gav vårdtagarna lugnande läkemedel för att hinna med sitt arbete. Diskussion: Att ha kunskap och utbildning om demenssjukdomar och hur omvårdnaden påverkar vårdtagaren kan leda till att kommunikationen förbättras och en positiv atmosfär erhålls med mycket humor och skratt mellan vårdtagare och vårdpersonal. Dessutom kan vårdtagarnas läkemedelsintag av lugnande mediciner minskas. En slutsats av denna litteraturstudie är att utbildning och kunskap är en viktig del i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att arbetsgivaren bör tillhandahålla kontinuerlig utbildning till vårdpersonalen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 970.
    Wilnerzon Thörn, Rose-Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nursing Assistants’ Perceptions of Physical Activity and Exercise among Older People: a Phenomenographic Study2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Nursing assistants’, as frontline caregivers in the care of older people, have a unique opportunity to encourage physical activity and exercise in older people. Hence, the perceptions by these care providers of physical activity and exercise among older people are an essential factor. The aim of this study is to  describe how nursing assistants perceive physical activity and exercise for older people, over the age of 65, receiving home care and home help. Method: Data was collected through interviews with 19 nursing assistants, selected by strategic sampling and analysed using a phenomenographic approach. Results: The findings show two different perceptions of physical activity for the older people: “physical activity is to  move” described as everyday movements i.e. everyday activities and outdoors activities and “physical activity is to make an effort”, described as older people handling their day-to-day tasks and outdoor activities or struggling to be less inactive and performing healthy activities. Three different perceptions of exercise for the older people emerged: “exercise as physical activity”, described as movement performed, based on individual exercise programmes from the physiotherapist or through day-to-day tasks such as dressing, cleaning or shopping; “exercise as rehabilitation” described as part of the rehabilitation process or as a prescription to follow, and “exercise as an agent” described as enhancing the health and well-being of older people, principally related to mobility or enhancing the older people’s social activities. Conclusion: This study shows that there are a variety of perceptions of physical activity and exercise among nursing assistants which can be important for health professionals to be aware of, in order to provide targeted support. This study also shows two different approaches by nursing assistants towards older people: a health-promotion one and a preventive one; it would seem to be important to be aware of these approaches, if a shift towards promoting health and well-being should be implemented in the care of older people.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 971.
    Wilson, Mia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Mödrars upplevelser av förlossningsdepression: En litteraturstudie utifrån kvinnans perspektiv2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förlossningsdepression är en av de vanligaste medicinska problem som drabbar nyblivna mammor. Forskning visar att 8-15 procent utvecklar en depression efter förlossningen. I de flesta kulturer uppfattas barnafödandet som en glädjefylld händelse. Att bli förälder förknippas med självförverkligande och hopp om framtiden. Denna bild står ofta i stark kontrast till verkligheten. Syfte: Syftet var att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på sexton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom att mammorna hade höga förväntningar på sig själva men också från omgivningen. När de inte kunde leva upp till allas förväntningar upplevde de sig som ”dåliga mammor”. Kvinnorna upplevde ofta ensamhet, hopplöshet, utmattning, skam och dålig självkänsla. Ett flertal kvinnor hade tankar på självmord och kände det som en sista utväg. Slutsats: De plikter, krav och ansvar som följer med att bli mamma kan vara en bidragande orsak till att vissa kvinnor drabbas av förlossningsdepression. Som nybliven mamma finns det stora förväntningar. Att bli mamma är en av de största förändringarna i livet och förlossningsdepression kan vara en reaktion på detta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 972.
    Xu, Minjie
    et al.
    Högskolan Kristianstad. felicia2013xu@hotmail.com.
    Lindén, Louise
    Högskolan Kristianstad. louiselinden@live.se.
    Upplevelsen av att vara närstående till en person som drabbats av cancer.: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Statistik visar att var tredje person i Sverige under sin livstid kommer att drabbas av cancer och att antalet cancerfall har ökat under de senast decennierna. Majoriteten av de som får en cancerdiagnos har närstående som sitt närmaste stöd. Detta gör också att rollen som närstående har en stor betydelse för både personen med cancer och dennes vård. Målet med denna studie är därför att sätta närstående i centrum och belysa hur dom påverkas och upplever när någon i deras närhet drabbats av cancer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka närståendes upplevelser när någon i nära relation drabbats av cancer. Metod: Byggd på en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats, där 13 vetenskapliga artiklar valdes ut. Analysmetod gjordes i form av en manifest innehållsanalys. Resultat: Studien är uppbyggt på tre kategorier Känslomässig utmaning, Förändrad livsvärld och Upplevelser av sjukvården och följt av två vardera underkategorier. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskans bemötande och kunskap har en stor betydelse för närståendes upplevelser inom cancervården. Vården ska också utgå från ett helhetsperspektiv, där hela familjen som en enhet bör inkluderas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 973.
    Zaunders, Linda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Simonsson, Angelica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Kommunikation mellan patienter med Aspergers Syndrom och sjuksköterskor2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Aspergers syndrom karaktäriseras av svårigheter med social interaktion och kommunikation, främst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer är av stor betydelse och att en hjärnskada kan vara en bakomliggande orsak. Svårigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. På grund av den låga prevalensen av AS har personal inom vård och omsorg en begränsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvårigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svårt i mötet med sjukvården. Syfte: Att undersöka vilka faktorer sjuksköterskan bör ta hänsyn till för att skapa en kommunikation i samtalet med en patient som har Aspergers syndrom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där fjorton artiklar användes. Resultat: Resultatet visade att sociala svårigheter är ett av de stora karaktärsdragen vid AS och något sjuksköterskan bör ta hänsyn till. Missförstånd uppstå förhållandevis lätt då personer med AS ofta uppfattar saker mycket konkret. Helheten i kommunikationen mellan två personer; kroppsspråk och ord, kan inte kopplas samman av personer med AS. Slutsats: Sjuksköterskan bör ha en tydlig kommunikation i mötet med patienter, framförallt med patienterna med AS.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 974.
    Zidén, Lena
    et al.
    Institute of Neuroscience and Physiology/Physiotherapy, Department of Clinical Neuroscience and Rehabilitation, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Hansson Scherman, Marianne
    Institute of Neuroscience and Physiology/Physiotherapy, Department of Clinical Neuroscience and Rehabilitation, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Wenestam, Claes-Goran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    The break remains: elderly people's experiences of a hip fracture 1 year after discharge2010Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 32, nr 2, s. 103-113Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose. To explore experienced long-term consequences of a hip fracture and conceptions of what influences hip fracture recovery among community-living elderly people 1 year after discharge. Method. Fifteen subjects (13 females and 2 males), aged 66-94, were interviewed. The phenomenographic method was used for analysis. Results. Experiences of insecurity and restricted life dominated the interviews. The descriptive categories within experienced consequences of a hip fracture were: (1) isolated life with more restricted activity and fewer social contacts, with the two sub-categories (a) more insecure and afraid and (b) more limited ability to move, (2) disappointed and sad that identity and life have changed and (3) satisfied with the situation or feeling even better than before the fracture. The categories within conceptions of what influences hip fracture recovery were: (4) own mind and actions influence recovery, (5) treatment and actions from others influence recovery and (6) you cannot influence recovery. Conclusion. The findings accentuate that the negative consequences of a hip fracture are substantial and long-lasting. As it strikes mostly elderly people, who may have experienced earlier losses and growing disabilities, a hip fracture could add to the risk of losing important life values. Furthermore, the findings indicate that all health care professionals who meet the patients need to consider the patients' own experiences and possible fear and not merely focus on the physical injury and disabilities.

  • 975.
    Zidén, Lena
    et al.
    Institute of Neuroscience and Physiology, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Wenestam, Claes-Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Hansson-Scherman, Marianne
    Institute of Neuroscience and Physiology, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    A life-breaking event: early experiences of the consequences of a hip fracture for elderly people2008Ingår i: Clinical Rehabilitation, ISSN 0269-2155, E-ISSN 1477-0873, Vol. 22, nr 9, s. 801-811Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To explore and describe the consequences of an acute hip fracture as experienced by home-dwelling elderly people shortly after discharge from hospital.Design: Semi-structured interviews using the phenomenographic method.Subjects and setting: Eighteen subjects were interviewed in their own homes one month after discharge.Results: The interviewees described experiences of changes in their relation to the body, themselves, to others and to their whole life situation. These experiences were described as being limited in movement, having lost confidence in the body, becoming humble and grateful, respecting oneself and one's own needs, becoming more dependent on others, gaining more human contact and being treated in a friendly way by others, being secluded and trapped at home, feeling old, closer to death and having lost their zest for life, and taking one day at a time and being uncertain about the future.Conclusion: Experienced consequences of a hip fracture were multidimensional and involved dramatic changes in the interviewees' life situation, including existential thoughts and reappraisal of the years of life that remained. The results indicate that the fracture seemed not only to break the bone but also to cause social and existential cracks, as experienced in the early phase after the injury.

  • 976.
    Zimmergren, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Mötet med Palliativ vård: Närståendes upplevelse av vård av en familjemedlem i livets slutskede2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år avlider 90 000 till 100 000 människor i Sverige, där majoriteten är i behov av palliativ vård. Palliativ vård är en vårdform som utformades för personer där syftet inte längre är att behandla sjukdomen utan att lindra symtom och ge en god livskvalitet. I den palliativa vården utgör närstående en stor roll för både patienten, men även för vårdpersonalen. Bristande kunskap om närståendes upplevelser i den palliativa vården utgav syftet till studien. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att en familjemedlem vårdas palliativt i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie utfördes där tio kvalitativa studier granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att närståendes upplevelser av den palliativa vården var både positiv och negativ. De olika kategorierna som genomsyrade upplevelsen var att leva nära döden med subkategori känslomässig berg- och dalbana och förlust, samt behov av trygghet, med subkategori delaktighet och tillit. Slutsats: Studien visar att delaktighet bidrog till en känsla av sammanhang för närstående i den svåra situationen. Närstående behövde känna tillit för att uppleva trygghet i vårdsituationen. Studien visade även att de hade ett behov av stöd, samt behov av att vårdpersonal visade engagemang vid livets slutskede.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 977.
    Ågren Bolmsjö, Ingrid
    et al.
    Vårdalsinstitutet.
    Edberg, Anna-Karin
    Vårdalsinstitutet.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås.
    Everyday ethical problems in dementia care: a teleological model.2006Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 13, nr 4, s. 340-359Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, a teleological model for analysis of everyday ethical situations in dementia care is used to analyse and clarify perennial ethical problems in nursing home care for persons with dementia. This is done with the aim of describing how such a model could be useful in a concrete care context. The model was developed by Sandman and is based on four aspects: the goal; ethical side-constraints to what can be done to realize such a goal; structural constraints; and nurses' ethical competency. The model contains the following main steps: identifying and describing the normative situation; identifying and describing the different possible alternatives; assessing and evaluating the different alternatives; and deciding on, implementing and evaluating the chosen alternative. Three ethically difficult situations from dementia care were used for the application of the model. The model proved useful for the analysis of nurses' everyday ethical dilemmas and will be further explored to evaluate how well it can serve as a tool to identify and handle problems that arise in nursing care.

  • 978.
    Åman, Ulrika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Persson, Sanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    En sjukdom för livet: Ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 12010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige insjuknar 750 barn och ungdomar varje år i diabetes mellitus typ 1. Ungdomstiden är för många fylld av identitetssökande och frigörelse från föräldrarna. Genom denna utvecklingsperiod i livet ska de hitta sin plats i samhället. För de drabbade ungdomarna öppnas plötsligt en helt ny värld av utmaningar. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Litteraturstudien är uppbygg av vetenskapliga artiklar som sökts fram via databaserna PubMed och Cinahl. Ungdomar som medverkade i de utvalda artiklarna var mellan 10-19 år. Resultat: Resultatet visar att diabetes påverkade ungdomarnas liv i hög grad. Det fanns både positiva och negativa upplevelser som många gånger var beroende av hur väl sjukdomen var integrerad i deras liv. Vänner och föräldrar spelade en viktig roll genom att stötta och inge trygghet men upplevdes även ibland tjatiga och överbeskyddande. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om diabetes och hur detta påverkar ungdomars liv. För ungdomar är det viktigt att ha kontroll över sjukdomen och att kunna vara som alla andra. Här har sjuksköterskan en viktig roll att genom förståelse och kunskap kunna utbilda och stötta ungdomarna individuellt och värna om deras integritet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 979.
    Årestedt, Kristofer
    et al.
    Linnaeus University, Kalmar.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University.
    Johansson, Peter
    Linköping University Hospital.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Social support and its association with health-related quality of life among older patients with chronic heart failure2013Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 12, nr 1, s. 69-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Social support is generally known to influence health-related quality of life (HRQoL), but this association is not well explored among older patients with chronic heart failure.

    Aims: (1) To describe social support in older patients with chronic heart failure in relation to gender. (2) To investigate if age, gender, cohabitation, perceived financial situation, and disease severity are associated with social support. (3) To investigate if social support is associated with HRQoL after controlling for age, gender, and disease severity.

    Methods: Data were collected in a sample of 349 patients (≥65 years) with chronic heart failure. Patients’ HRQoL was measured with the Minnesota Living with Heart Failure Questionnaire and the Short Form-12 Health Survey Questionnaire. The Interview Schedule for Social Interaction measured social support. Data were analysed with descriptive statistics, repeated-measure ANOVA, and multiple linear regression analyses with robust standard errors.

    Results: Social support was generally rated high, although being a man, living alone, perceiving a problematic financial situation, and high disease severity (NYHA) were associated with lower levels of social support. Age was not associated with social support. Social support was generally associated with HRQoL, in particular the emotional dimensions.

    Conclusion: Taking social support into account when caring for older patients with heart failure can be of importance for improving or maintaining HRQoL.

  • 980.
    Åstrand, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Vet de ens om att jag är här?: Att vänta på akutmottagningen2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akutmottagningen är en enhet som erbjuder behandling och vård till akut sjuka eller skadade patienter. De patienter med störst behov utav vård går först, vilket kan leda till att mindre akut sjuka patienter prioriteras ned i köordningen. Det kan i sin tur leda till långa väntetider. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vänta på akutmottagningen. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: analysen genererade fem kategorier; Att känna sig lämnad, acceptans, missnöje, oro och ovisshet. Flertalet studier visade att information angående den uppskattade väntetiden kunde lugna patienterna. Utebliven information samt kontakt med sjukvårdspersonalen kunde ge oro. En lång väntetid hade en negativ effekt på patientens helhetsintryck utav sitt besök på akutmottagningen. Miljön och organisationen på akutmottagningen påverkade patienten till att känna misstro och stress. Dock beskrev patienter att de var nöjda med vården de erhöll på akutmottagningen och att de kände sig lyssnade på utav sjuksköterskan. Diskussion: Patienterna har behov av att erhålla information, att bli sedda samt få kontakt med personalen. Sjuksköterskan behöver besitta kunskaper i patientens upplevelser samt förmåga att bemöta patienten utifrån upplevelserna. Slutsats: De fem kategorierna kan, var för sig eller sammanlagt, påverka patientens upplevelse. Sjukvårdspersonalen måste försöka förstå patientens behov utav information, att bli sedd och kontakt, och därigenom försöka förbättra patientens upplevelse av att vänta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 981.
    Öhlander, Claes
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    West, Saga
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Vilken erfarenhet har patienter med schizofreni av mötet med omvårdnadspersonal inom psykiatrisk vård?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en av allvarlig och ofta livslång psykisk sjukdom som påverkar många delar av den drabbades liv. Mötet mellan omvårdnadspersonalen och patienten inom den psykiatriska vården är avgörande eftersom det lägger grunden för möjligheten till en god hälsa. Omvårdnadspersonalens uppgift är att involvera patienten i dennes omvårdnad och att se patienten som en hel människa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka erfarenheter patienter med schizofreni har av mötet med omvårdnadspersonalen inom den psykiatriska vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet visade att det fanns tre genomgående erfarenheter av mötet; Behov av en dialog; Behov av att bli involverad och Behov av att bli sedd som en person. För att få en djupare förståelse för patienternas erfarenheter av mötet krävs ytterligare forskning som utgår ifrån patientperspektivet. Sådan kunskap och förståelse kan påverka patientens vård och behandling i positiv riktning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 982.
    Öhman, Helene
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Esbjörnsson, Ann-Kristin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    BHV-sjuksköterskans erfarenhet av att ge stöd gällande amning vid första hembesöket2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att amma är förenat med betydande hälsovinster för både barn och mor ändå ses amningsfrekvensen sjunka i världen. För att lyckas med amning behöver familjen mycket stöd i ett tidigt skede efter hemkomsten från BB. Vid bristande stöd ses amningen avslutas tidigare än planerat. Tidigare studier har visat att många mödrar upplever bristande stöd relaterat till skiftande kunskaper hos BHV-sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenhet av att ge stöd till nyblivna mödrar gällande amning vid första hembesöket från barnhälsovården. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med 16 semistrukturerade intervjuer. Både distriktsjuksköterskor och barnsjuksköterskor som arbetar i barnhälsovården deltog. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuerna. Resultat: I resultatet framträdde ett övergripande tema: Att ett holistiskt förhållningssätt i mötet med mödrarna ger möjlighet att utforma ett individuellt stöd. Kategorierna som framträdde var skapa relationer, underlätta vid svårigheter samt förmedla trygghet utifrån kompetens. Slutsats: Resultatet i denna studie visar att för att BHV-sjuksköterskorna ska kunna känna sig trygga i sitt amningsstöd framkom tre viktiga aspekter: det första hembesöket, samarbetet mellan de olika instanserna som familjerna möter i samband med att bli föräldrar och tid för BHV-sjuksköterskor att utbyta erfarenheter med varandra. Studien visar också att attityder gällande amning i samhället påverkar BHV-sjuksköterskornas erfarenheter av att ge stöd vid amning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 983.
    Öhman, Sofie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    De utsatta skolbarnen: Sambandet mellan mobbning och psykosomatiska symtom - en registerstudie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mobbning utgör ett allvarligt problem i svenska skolor. Huvudvärk, magont, ryggont, nacksmärtor och trötthet är frekventa psykosomatiska symtom hos elever utsatta för mobbning. En viktig uppgift för skolsköterskan kan vara förebyggandet av mobbning. Syfte: var att studera om det finns samband mellan upplevelsen av att vara utsatt för mobbning och förekomst av psykosomatiska symtom hos skolbarn i årskurs 5 och 7.

    Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata inhämtad från Folkhälsoinstitutet. I studien ingick totalt 7596 svenska skolbarn i åldern 11 och 13 år. Materialet analyserades bivariat och med multivariata regressionsmodeller. Resultat: Skolbarn som upplevde sig mobbade visade sig ha fler psykosomatiska symtom än skolbarn som inte var mobbade (OR= 2.73). Flickor hade fler psykosomatiska symtom än pojkar (OR= 1.76). Skolbarn i årskurs 7 hade fler psykosomatiska än barnen i årskurs 5 (OR=2.73).  Skolbarn som var stressade av skolarbetet uppvisade fler psykosomatiska symtom (OR= 3.38). Flickor var mindre ofta mobbade än pojkar. (OR= 0.86).  Skolbarn som ej trivdes i skolan var oftare utsatta för mobbning än elever som trivdes i skolan (OR=1.52).   Slutsats: Mobbning och stress av skolarbetet utgör en fara för skolbarns hälsa. Skolbarn som blir mobbade trivs även sämre i skolan.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 984.
    Östholm, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Persson, Christine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Fysisk aktivitet på recept och dess följsamhet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fysisk inaktivitet är ett folkhälsoproblem. Rekommendationen för svenska folket är att vara fysiskt aktiv 30 minuter om dagen, vilket uppfylls av ungefär hälften av den vuxna befolkningen. De senaste årens forskning har visat att stillasittande är en oberoende riskfaktor. Fysisk aktivitet på recept (FaR®) är en individanpassad skriftlig ordination, en metod för att främja fysisk aktivitet. Socialstyrelsen har konstaterat att rådgivning i kombination med skriftlig ordination ger bättre följsamhet vid FaR® än enbart rådgivning. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som har betydelse för följ-samheten vid FaR®. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteratur-översikt med arbetssättet att gå från en tankeprocess till en kunskapsprocess. Resultat: Faktorer som förskrivaren, kommunikation, patientens förutsättningar och regel-bundenhet har identifierats. Dessa faktorer har betydelse för förskrivningsprocessen vid FaR® och dess följsamhet för patienten. Diskussion: Kunskapen om dessa faktorer skapar möjligheter för vidare utveckling av förskrivningsprocessen. Förskrivarens roll är viktig, att bedöma och att individanpassa ordinatonen så att förutsättningarna för patienten förblir goda och ger följsamhet. Slutsats: Identifieringen av faktorerna förskrivaren, kommunikation, patientens förutsättningar och regelbundenhet skapar möjligheter för vidare kvalitetsutveckling av FaR®.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
17181920 951 - 984 av 984
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf