hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1617181920 901 - 950 of 955
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 901.
    Vallén, Christina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Screening av risk för undernäring med MEONF: analys av tillförlitlighet2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81). Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder.

    Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring.

    Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF).

    Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81).

    Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder.

  • 902. Varland, Linda
    et al.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vård- och omsorgsplanering i samverkan: Ett närståendeperspektiv2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 903.
    Vikström, Hanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Pettersson, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Känslor av maktlöshet bland sjuksköterskor: en litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Känslor av maktlöshet kan påverka sjuksköterskors engagemang och ansvar för patienter. Sjuksköterskor har i sin profession ansvar för patienters omvårdnad och vill hjälpa patienter att bli friska. När sjuksköterskor inser att målet inte kan fullföljas kan känslor av maktlöshet uppstå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av maktlöshet vid vård av patienter. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Av analysen framkom att sjuksköterskor upplever maktlöshet i olika vårdsammanhang. Fyra rubriker identifierades: otillräcklighet, frustration, rädsla och förlorad kontroll. Diskussion: Maktlöshet har diskuterats utifrån två påståenden: Höga krav har visat sig ge känslor av maktlöshet hos sjuksköterskor. När läkare inte lyssnar på sjuksköterskor känner de sig maktlösa. Konklusion: Maktlöshet är negativt laddat och kan ge konsekvenser för den enskilda sjuksköterskan och omgivningen. Ytterligare forskning om fenomenet maktlöshet samt strategier för att minska dessa känslor bör uppmärksammas.

  • 904.
    Vilhelmsson, Mikaela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lind, Klara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Gynekologisk cancer: En litteraturstudie om patienters upplevelser av möten med vårdpersonal2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år får över 2500 kvinnor i Sverige diagnosen gynekologisk cancer. Den innefattar olika sjukdomsformer och skiljer sig beroende på var de sitter i könsorganet, vilka symtom de ger och hur behandlingen ser ut. En god vårdrelation är en förutsättning för att patienten ska kunna anförtro sig till vården. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor med gynekologisk cancers upplevelser av möten med vårdpersonal under behandlingstiden. Metod: Uppsatsen var en litteraturstudie baserad på nio stycken kvalitativa artiklar. Resultat: Efter att artiklarna bearbetats framkom två stycken huvudkategorier. Dessa berörde upplevelser av möten med vårdpersonal. Diskussion: Diskussionen behandlar kvinnornas upplevelser, såsom trygghet och missnöje, som uppkom vid möten med vårdpersonal.

  • 905.
    Viltell, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Källman, Engelina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hur äldres hälsa, på ett äldreboende, påverkas psykiskt, fysiskt och socialt av hundar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 år bor på ett äldreboende. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa. Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande även vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för människor i århundrade. Hundar är ett av de djur som förekommer inom vården och på äldreboende. Därför är det av stor vikt att ta reda hur hundar påverkar äldre. Syfte: Syftet var att studera hur äldres hälsa, på ett äldreboende, påverkas psykiskt, fysiskt och socialt av hundar. Metod: En allmän litteraturstudie som bestod av nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna skapade tre huvudkategorier; psykologiska hälsoeffekter, fysiologiska hälsoeffekter och sociala hälsoeffekter. Slutsats: Hundar förkommer i vården och litteraturstudie påvisar att hundar har god effekt på den psykiska, fysiska och sociala hälsan hos äldre. Med kunskap om hundens effekt kan en sjuksköterska ta tillvara på dess påverkan för att främja optimal holistisk hälsa för de äldre. Vidare forskning är exempelvis att finna för- och nackdelar med utbildad vårdhund gentemot privat hund ur ett hälsofrämjande perspektiv behövs.

  • 906.
    Voutsinas, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Distriktssköterskors erfarenheter av medicindelegering inom kommunal hemsjukvård2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Behovet av medicindelegeringar är stort inom den kommunala hemsjukvården. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av medicindelegering till undersköterskor i kommunal hemsjukvård. Metod: Datamaterial inhämtades med intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman och sju kategorier framkom. Det första temat var ”Organisatoriska faktorer bidrar till upplevelse av stress kopplat till ansvar för delegeringar”. Detta tema var kopplat till följande kategorier: Hemsjukvårdens struktur kring medicindelegeringen; Medicindelegeringens påverkan på omvårdnadsarbetet; Svårigheter vid medicinhantering; och Åtgärdskunskap. Det andra temat var ”Distriktssköterskan upplever stress och ansvar gentemot delegeringsmottagaren”. Temat var kopplat till följande kategorier: Kännedom om omvårdnadspersonalens kompetens; Informell kompetens; och Uppfattningar om lagar. Konklusion: Distriktssköterskorna utfärdar medicindelegering som en förutsättning för en fungerande organisation. Delegeringar innebär en upplevelse av stress för distriktssköterskor, där brist på distriktssköterskor och behov av omvårdnadspersonal också innebär bristande följsamhet till delegeringslagar och föreskrifter. Behov av kompetens och utbildning till omvårdnadspersonal, leder till att det krävs en bättre kompetensförsörjning för att säkerställa god patientsäkerhet.

  • 907.
    Vucic, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Wennergren, Paulina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Att fortsätta leva - men utan bröst: Kvinnors upplevelser efter mastektomi2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     

    Bakgrund:Efter mastektomi upplever kvinnor inte bara att deras kropp förändras men även deras kvinnlighet och sexualitet. Detta påverkar identitetskänslan och i sin tur hennes vardag, sociala relationer och roll i samhället. Inom sjukvården finns svårigheter med att uppmärksamma och behandla dessa upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på sammanställning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Efter mastektomi upplevde kvinnor förlust och saknad av bröstet/brösten och att en del av deras identitet har tagits bort. Många upplevde sin kropp som grotesk och vanställd och hade svårt att acceptera sin kropp. Intimiteten och relationen till andra människor påverkades både positivt och negativt. Oro inför partnerns reaktion ledde till försämrad sexuell hälsa. Kvinnor som fick stöd av sin omgivning upplevde att det underlättade bearbetningen av situationen. Många upplevde lättnad då hotet om bröstcancer inte fanns kvar, detta var vanligast förekommande efter förebyggande mastektomi. Konklusion: Kvinnors upplevelser efter mastektomi kan vara så väl positiva som negativa. Därför är det viktigt att sjuksköterskan utgår ifrån en individanpassad omvårdnad. Ett stort problem är att sexualitet och intimitet förbises inom vården, vidare forskning om hur detta kan förbättras är nödvändigt.

     

  • 908.
    Wagachchige Muthucumarana, Muditha
    et al.
    Sri Lanka.
    Samarasinghe, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Elgán, Carina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Caring for stroke survivors: experiences of family caregivers in Sri Lanka – a qualitative study2018Inngår i: Topics in Stroke Rehabilitation, ISSN 1074-9357, E-ISSN 1945-5119, Vol. 25, nr 6, s. 397-402Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Stroke is a life-changing event for both stroke survivors and their family caregivers. After receiving acute care at the hospital, family members are expected to take care of stroke survivors at home and to continue treatment and rehabilitation. The new role of "informal caregiver" is a challenge that creates many difficulties for family caregivers that are not explicit in the Sri Lankan context.

    OBJECTIVES:

    This study aimed at exploring family caregivers' experiences of providing informal care for dependent stroke survivors.

    METHODS:

    The sample was chosen by purposive sampling with a maximum variation by age, ethnicity, religion, educational level, relationship, and monthly income. Ten informal family caregivers to stroke survivors with hemiplegia who had been treated at the National Hospital of Sri Lanka participated in in-depth interviews analyzed using conventional content analysis.

    RESULTS:

    Qualitative content analysis of data resulted in an overriding theme, "Caring with love, against all odds," along with four categories, "Life alterations," "Lack of resources," "Compassionate care," and "Coping strategies." Although the increased workload, restricted social life, physical problems, and knowledge and financial deficits were challenging for the family caregivers, self-strength and supportive social networks helped them to compassionately care for their stroke survivor.

    CONCLUSIONS:

    The phenomenon of family caregivers providing informal care for stroke survivors was explicated as compassionate care, notwithstanding numerous difficulties. The findings motivate further research and strategies to minimize family caregivers' burden and facilitate the positive aspects of caregiving to promote the health and well-being of both stroke survivors and their families.

  • 909.
    Wallin Andersson, Nathalie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Etiska dilemman i mötet med personer med demenssjukdom: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdomar innebär kognitiva nedsättningar som ofta bidrar till svårigheter i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Ofta möter vårdpersonalen problematik av etisk karaktär då personer med demenssjukdom ej kan se konsekvenserna av sitt handlande. Tvångsåtgärder är i Sverige olagligt och kan ej tillämpas i omvårdnaden då personer med demenssjukdom motsätter sig omvårdnaden. Att få personer med demenssjukdom att samverka i omvårdnaden kräver således andra åtgärder för att kringgå dessa dilemman. Syfte: Att belysa vårdpersonalens erfarenheter kring etiska dilemman i mötet med personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt där 11 artiklar granskades. Analysmetoden inspirerades av Forsberg och Wengströms tidigare etablerade modell. Resultat: Två huvudkategorier med två underkategorier under vardera. Erfarenheter av svårigheter i etiska dilemman samt erfarenheter av möjligheter vid etiska dilemman. Det utkristalliserades i resultatet att tvång faktiskt förekommer i omvårdnaden av personer med demenssjukdom trots att de faller utanför befintliga lagrum. Det framkom dock i resultatet att ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom var en av nycklarna till att kringgå etiska dilemman. Vårdpersonalens utbildningsgrad påverkade i vilken utsträckning en personcentrerad vård utövades. Slutsats: Mer utbildning krävs för att öka vårdpersonalens kunskap i hur en personcentrerad omvårdnad skall bedrivas för att undvika att etiska dilemman uppstår. Därtill behöver vårdpersonal i större utsträckning beakta de etiska värdegrunderna för omvårdnad. Det leder till en förbättrad omvårdnad samt livskvaliteten för personer med demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad bör således ingå redan i grundutbildningen för all vårdpersonal.

  • 910.
    Wann-Hansson, Christine
    et al.
    Faculty of Health and Society, Malmö University.
    Hagell, Peter
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Willman, A.
    School of Health Science, Blekinge Institute of Technology.
    Risk factors and prevention among patients with hospital-acquired and pre-existing pressure ulcers in an acute care hospital2008Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 17, nr 13, s. 1718-1727Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: This study aimed to describe and identify risk factors associated with hospital-acquired pressure ulcers among adults in an acute care hospital compared with patients with pre-existing pressure ulcers present on admission. A further aim was to identify the preventive measures performed with both groups respectively.

    BACKGROUND: Pressure ulcers occur most often in older and immobile persons with severe acute illness and neurological deficits. However, few studies have addressed risk factors that are associated with hospital-acquired pressure ulcers compared with patients with pre-existing pressure ulcers.

    DESIGN: A point prevalence study with a cross-sectional survey design was conducted at a Swedish university hospital.

    METHOD: Data on 535 patients were recorded using a modified version of the protocol developed and tested by the European Pressure Ulcer Advisory Panel, including the Braden scale for risk assessment.

    RESULTS: The prevalence of pressure ulcers was 27% (95% confidence interval, 23-31%). Higher age and a total Braden score below 17 were significantly associated with the presence of pressure ulcers. Among individual risk factors higher age, limited activity level and friction and shear while seated or lying down were associated with hospital-acquired pressure ulcers, whereas only higher age and friction and shear were associated with the presence of pressure ulcers in the overall sample. There was an overall sparse use of preventive measures to relieve pressure.

    CONCLUSION: The findings of the present study revealed that pressure ulcers and the insufficient use of preventive measure to relieve pressure is still a problem in acute care settings. A continued focus must be placed on staff training in identifying patients at risk for pressure ulcers development.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Increasing the ability to identify patients who are at risk for pressure ulcer development can assist in preventing unnecessary complications and suffering as well as reduce costs.

  • 911.
    Wellbro, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Levin, Karolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Hur patienter med övervikt- eller fetmaproblematik upplever vårdpersonalens bemötande i samband med hälso- och sjukvårdskontakter: En litteraturstudie2009Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som ökar bland befolkningen. Ett liv med övervikt eller fetma kan medföra en vardag med diskriminering och fördomar. Patienter med övervikt eller fetma kan uppleva brister i vårdpersonals bemötande i samband med hälso- och sjukvårdskontakter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med övervikt eller fetma upplever vårdpersonalens och framförallt sjuksköterskans bemötande i samband med hälso- och sjukvårdskontakter. Metod: Fördjupningsarbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie vilken baserades på sex vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter med övervikt eller fetma upplevde vårdpersonals bemötande såväl positivt som negativt. Patienterna upplevde att vårdpersonals kunskap om övervikt och fetma var otillräcklig. Slutsats: Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal har inte tillräcklig acceptans och förståelse för patienter med övervikt- eller fetmaproblematik. Det är därför av betydelse att vårdspersonal får kunskap om och erfarenhet av denna patientgrupp för att patienter ska uppleva sig väl bemötta, vilket i sig medför ökad motivation att klara av den livsstilsförändring de behöver göra.

  • 912.
    Wenestam, Claes-Göran
    Göteborg University.
    The phenomenographic method in health research2000Inngår i: Qualitative research methods in the service of health / [ed] Fridlund, Bengt, Hildingh, Cathrine, Lund: Studentlitteratur , 2000, s. 97-115Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 913.
    Wennerlund, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Thongkiang, Kritsada
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Beroende av tolk för att kommunicera med patienter inom slutenvård: sjuksköterskors erfarenheter2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I hälso- och sjukvårdslagen anges att patienten ska vara delaktig inom hälso- och sjukvården, vilket innebär bland annat att patienten ges möjlighet att påverka behandlingen. När språket inte behärskas försvinner denna möjlighet. För att sjuksköterskan ska kunna skapa möjligheter för patienten att vara delaktig i sin vård när kommunikationshinder föreligger är tolk ett alternativ som gynnar båda parter. Tolken ska enligt god tolksed översätta allt som sägs, utan att lägga in sina egna åsikter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av planering och genomförande av kommunikation med tolk inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed, Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna är granskade med hjälp av HKRS granskningsmall för kvalitativa artiklar och analyserade enligt Fribergs (2012b) analysmodell. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av hur kommunikation med hjälp av tolk fungerar skiljde sig åt och sju kategorier framkom av analysen; Faktorer som påverkar kommunikationen med patienten, betydelsen av tid, att få tillgång till tolk, ett hot mot integriteten, att vara beroende av andra för informationsöverföring, att förlita sig på anhöriga och betydelsen av tid. Diskussion: Studiens kvalitet granskades med hjälp av Shentons (2004) fyra kvalitetsbegrepp; tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att tolken påverkade patientens integritet. Sjuksköterskor upplevde även bristande förtroende för tolken och behov av ökad kompetens för mer effektiv kommunikation med tolk. Resultatet diskuteras delvis utifrån Suzie Kims yrkesdomän, Antonovskys teori om KASAM samt ur etiska aspekter och samhällsperspektiv.

  • 914.
    Werntoft, Elisabet
    et al.
    Department of Health Sciences, Division of Nursing, Lund University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Lack of support structures in prioritization decision making concerning patients and resources: interviews with Swedish physicians2011Inngår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 39, nr 6, s. 627-633Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To investigate physicians' experiences in relation to prioritization and financing in health care in order to gain a deeper understanding of the reasons behind their standpoints. Methods: Eighteen physicians, seven women and eleven men, aged 30 to 69 years were interviewed and the text was analyzed using an inductive approach, also described as conventional qualitative content analysis. Results: Experience of setting healthcare priorities and difficult decision making differed widely among the physicians and seemed to be related to the number of years in professional practice. Their view of how resources should be allocated between disciplines/patients showed that they wanted politicians to make the decisions, with support from medical professions. The overwhelming impression of their reasoning showed that they lacked support structures for their decision making and could be understood under the following categories: Prioritisation, easier in theory than in practice, and Increasing costs threaten the Swedish welfare model. Conclusions: The findings of this study highlight the importance of practical national guidelines concerning vertical prioritization, also as an important measure to make prioritization more distinct and transparent. The physicians further had a need for tools to increase patients' awareness of their health. The findings of this study also showed that an awareness of the actual costs involved might increase the responsibility among both physicians and patients. The physicians' lack of support structures implies an urgent need for practical national guidelines, especially concerning vertical prioritization. This will also make prioritization appear clear and transparent for citizens.

  • 915.
    Werntoft, Elisabet
    et al.
    Lunds universitet.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Lunds universitet.
    Swedish politicians’ view of obstacles when dealing with priority settings in health care2015Inngår i: Journal of Health Organisation & Management, ISSN 1477-7266, E-ISSN 1758-7247, Vol. 29, nr 4, s. 532-542Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to identify and describe main obstacles for politicians when dealing with healthcare priority setting.

    Design/methodology/approach

    The study had an exploratory descriptive design based on interviews with 18 politicians from two different county councils in Sweden. The interviews were analyzed using inductive qualitative content analysis.

    Findings

    The politicians highlighted the importance of, and difficulties in, communicate political missions; the politicians in this study saw the media as not always being fair watchdogs, implying that possibly important but unpopular prioritizing decisions were not made because of the risks of being badly reported and therefore not re-elected. Breaking up established structures in care practice is difficult and change takes time, partly because of existing higher level financing and rules and the system’s traditional separation of facilities and services. Although the politicians highlighted their limited power to influence and control resource allocation they could give small and “lower profile”, low-prioritized disciplines control of their own budgets and base payments on the results the disciplines accomplished.

    Originality/value

    This study highlights the difficulties that politicians experience, for example, having to take unpleasant decisions and thereby run the risk of being scrutinized by media, which in turn could influence how effectively tax money is being used.

  • 916.
    Werntoft, Elisabet
    et al.
    Lund University.
    Hallberg, Ingalill R.
    Lund University.
    Edberg, Anna-Karin
    Lund University.
    Older people's reasoning about age-related prioritization in health care2007Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 14, nr 3, s. 399-412Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the reasoning of people aged 60 years and over about prioritization in health care with regard to age and willingness to pay. Healthy people (n = 300) and people receiving continuous care and services (n = 146) who were between 60 and 101 years old were interviewed about their views on prioritization in health care. The transcribed interviews were analysed using manifest and latent qualitative content analysis. The participants' reasoning on prioritization embraced eight categories: feeling secure and confident in the health care system; being old means low priority; prioritization causes worries; using underhand means in order to be prioritized; prioritization as a necessity; being averse to anyone having precedence over others; having doubts about the distribution of resources; and buying treatment requires wealth.

  • 917.
    Werntoft, Elisabet
    et al.
    Lunds universitet.
    Hallberg, Ingalill R
    Lunds universitet.
    Edberg, Anna-Karin
    Lunds universitet.
    Prioritization and resource allocation in health care: the views of older people receiving continuous public care and service.2007Inngår i: Health Expectations, ISSN 1369-6513, E-ISSN 1369-7625, Vol. 10, nr 2, s. 117-128Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the views of people, 65 years and over, receiving continuous public care and service, on prioritization and resource allocation in health care, in relation to gender, age, housing, health-related quality of life (QoL) and degree of activities of daily living (ADL) dependency.

    BACKGROUND: How older people receiving continuous public care and service view prioritization and resource allocation in health care is sparsely investigated, although this group most certainly has the experience and also often is the target in discussions concerning prioritization. It is necessary, for democracy and for the development of new models of service delivery, to find out how people receiving long-term care and service view these issues.

    DESIGN: 146 persons, 34 men (23%) and 112 women (77%), aged 66-100 years were interviewed face to face, following a structured questionnaire.

    RESULTS: The respondents thought that the patients' well-being, way of living and family situation should affect prioritization, not age per se. Resourcing of several health-care services were considered to be below what is required by a majority of the respondents. The respondents wanted doctors to decide on prioritization at an individual level and wanted higher taxes to finance increasing health-care costs. Although the respondents wanted publicly financed health care, a relatively high number were willing to pay for treatment.

    CONCLUSIONS: Knowledge of how older people receiving care and services, view prioritization and resource allocation has not previously been available. It seems that their views are in line with the Swedish Parliamentary Priority Commission which suggested that no account should be taken of age when allocating resources within the health-care system. Respondents' age, gender, housing, health-related QoL and degree of dependency in ADL had limited influence on their views of resource allocation.

  • 918.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Etik och ätande2003Inngår i: Westergren, Albert (red.), Svårigheter att äta, Lund: Studentlitteratur , 2003, s. 147-155Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 919.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Nutrition och ätande2014Inngår i: Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa / [ed] Edberg, Anna-Karin, Wijk, Helle, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2, , s. 301-337s. 265-299Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 920.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Nutrition och ätande2009Inngår i: Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa / [ed] Edberg, Anna-Karin, Wijk, Helle, Lund: Studentlitteratur, 2009, , s. 301-337s. 311-347Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 921.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Näring och ätande: handbok för kommunal, sluten och öppen hälso- och sjukvård i Nordöstra Skåne2008Bok (Annet vitenskapelig)
  • 922.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Punktprevalensstudier som metod för systematisk uppföljning2013Annet (Annet vitenskapelig)
  • 923.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Påverkan på ätandet när man blir äldre2003Inngår i: Westergren, Albert (red.), Svårigheter att äta, Lund: Studentlitteratur , 2003, s. 47-53Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 924.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Studiecirklar kring näring och ätande2013Annet (Annet vitenskapelig)
  • 925.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Svårigheter att äta2003Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna bok sätts äldres ätande i fokus i stället för, som brukligt är, deras nutrition. Författarna utgår från de senaste forskningsrönen och visar på den praktiska betydelsen av forskningens resultat.

    Följande aspekter på äldres ätande tas upp:

    • ätandet ur ett socialt och kulturellt perspektiv

    • måltidsvanor, måltidsmiljö och rutiner

    • åldrandets, sjukdomars och munhälsans inverkan på ätandet

    • bedömning, behandling och bekräftelse vid svårigheter att äta

    • konsekvenser av svårigheter att äta

    • etiska aspekter på ätande

    • utbildning om ätande.

    Boken är allmängiltigt för alla som på något sätt arbetar med måltidsrelaterade uppgifter och äldres ätande på sjukhus, inom särskilt och ordinärt boende. Boken vänder sig även till studerande inom högskola och universitet.

    VÅRDlitt-serien är en utveckling av den tidigare FoU-serien som Vårdförbundet initierat i syfte att stärka medlemmarna i den professionella yrkesutövningen.

    Syftet med serien är att:

    • stimulera till utveckling av läromedel och fackböcker

    • göra kunskapen tillgänglig

    • synliggöra dess tillämpbarhet

    • sprida angelägen kunskap.

  • 926.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet (OHAL). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Att äta och dricka2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 253-271Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 927.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edfors, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Norberg, Erika
    Central Hospital Kristianstad.
    Stubbendorff, Anna
    The County Council of Skåne.
    Hedin, Gita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Wetterstrand, Martin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Design och datavetenskap.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Short-term effects of a computer-based nutritional nursing training program for inpatient hospital care2016Inngår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 22, nr 5, s. 799-807Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    RATIONALE: This study aimed to explore whether a computer-based training in eating and nutrition for hospital nursing staff can influence the precision in nutritional treatment and care.

    METHOD: A pre-intervention and post-intervention study was conducted with a cross-sectional design at each time point. The settings were one intervention (IH) and two control hospitals (CH1 and CH2). Hospital inpatients >18 years old at baseline (2012; n = 409) and follow-up (2014; n = 456) were included. The computer-based training was implemented during a period of 3 months in the IH with 297 (84%) participating registered nurses and nurse assistants. Nutritional risk was screened for using the Minimal Eating Observation and Nutrition Form. Nutritional treatment and care was recorded using a standardized protocol RESULTS: In the IH, there was an increase in the share of patients at UN risk that received energy-dense food (+16.7%) and dietician consultations (+17.3%) between baseline and follow-up, while fewer received feeding assistance (-16.2%). There was an increase in the share of patients at UN risk that received energy-dense food (+19.5%), a decrease in oral nutritional supplements (-30.5%) and food-registrations (-30.6%) in CH1, whereas there were no changes in CH2. 'Overtreatment' (providing nutritional treatment to those not at UN risk) was significantly higher in CH2 (52.7%) than in CH1 (14.3%) and in the IH (25.2%) at follow-up.

    CONCLUSION: The computer-based training seemed to increase the probability for patients at UN risk in the IH to receive nutritional treatment without increasing overtreatment.

  • 928.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Measurement properties of the 12-item Short-Form Health Survey in stroke2014Inngår i: Journal of Neuroscience Nursing, ISSN 0888-0395, E-ISSN 1945-2810, Vol. 46, nr 1, s. 34-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The 12-item Short-Form Health Survey (SF-12) was developed to measure perceived physical and mental health. Some studies of the psychometric properties, using classical test theory, of the SF-12 provide support for its use in patients with stroke, but it has not been scrutinized using recommended modern test theory approaches such as the Rasch measurement model among stroke survivors.

    Objectives: This study sought to explore the measurement properties of the SF-12 physical and mental health scales among people with stroke using the Rasch measurement model.

    Design: A cross-sectional design was used in this study.

    Methods: All patients discharged from a dedicated stroke unit in southern Sweden during 6 months were asked to participate 6 months later. Of 120 stroke survivors, 89 (74%) agreed to participate. Rasch analysis was used to assess the measurement properties of the SF-12 physical and mental component summary scores (PCS-12 and MCS-12, respectively).

    Results: For the PCS-12, we identified problems with targeting, overall and item-level fit, representing local response dependency, and multidimensionality. For the MCS-12, there were problems related to targeting (the persons felt better than the scale could conceptualize) and response categories that did not function as expected. However, MCS-12 items displayed reasonable model fit without indications of multidimensionality but with signs of local response dependency.

    Conclusion: The measurement properties of the MCS-12 in stroke appear reasonable unless milder mental health problems are of interest, whereas those of the PCS-12 are less acceptable. Given the interdependence between MCS-12 and PCS-12 that is inherent with the standard SF-12 scoring algorithm, such data should be interpreted with caution.

  • 929.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Lindgren, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Sömnsvårigheter inom vård och omsorg: en studie genomförd med hjälp av studenter i sjuksköterskeprogrammet2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sömnsvårigheter bland personer på sjukhus, särskilt boende samt inom hemsjukvård/kvalificerad vård i hemmet (KVH), samt att jämföra sömnen hemma och på sjukhus för de personer som befann sig på sjukhus. Vidare var syftet att högskolestudenter inom sjuksköterskeprogrammet skulle få träning i kritiskt tänkande, reflektion och  att  introducera  evidensbaserade  verktyg/instrument  för  att  underlätta  beslut  rörande patientsäkerhet.

    Metod:  Datainsamlingen  utfördes  av  sjuksköterskestudenter  i  kurs  6  och  16  under  deras verksamhetsförlagda utbildning på sjukhus, särskilt boende, hemsjukvård och KVH, 2011. Även kliniska adjunkter/kliniska lärare och personal i verksamheterna medverkade till genomförandet. Studenterna fick genom datainsamlingen träning i att ge information till personal och patient/ vårdtagare, sammanställa resultat från enheten/avdelningen, samt att återrapportera och reflektera över resultaten. Screening avseende störd nattsömn (insomni) och dagsömnighet gjordes baserat på bedömninsinstrumenten The Pittsburgh Sleep Quality Index (PSQI), Minimal Insomnia Symptom Scale (MISS), Scales for Outcomes in PArkinson’s disease – Sleep (SCOPA-Sleep), Parkinson’s Disease Questionnaire-39 (PDQ-39) och Epworth Sleepiness Scale (ESS). Varje sjuksköterskestudent tillfrågade cirka fyra patienter/vårdtagare om att medverka i studien.

    Resultat: De på sjukhus och inom hemsjukvård/KVH sover i snitt färre timmar per natt jämfört med de på särskilt boende. Det vanligaste sömnproblemet för alla tre grupper var att vakna under natten och insomni var vanligare på sjukhus och inom hemsjukvård/KVH än på särskilt boende. Det vanligaste problemet under dag- och kvällstid för de på sjukhus och inom hemsjukvård/KVH var att somna under tiden när man tittat på TV eller läst. För de på särskilt boende var det vanligaste problemet att plötsligt somna under dag- eller kvällstid. Vid jämförelse av sömntimmar per natt hemma och på sjukhus bland de deltagare som befann sig på sjukhus skiljde sig sömntimmarna inte markant åt. En något större andel bedömde sin sömnkvalitet som ganska dålig eller mycket dålig under sjukhusvistelsen i jämförelse med sömnkvaliteten hemma. Även insomni var något vanligare att uppleva på sjukhus än hemma. Merparten av deltagarna använde ungefär lika mycket eller mer sömntabletter på sjukhuset än hemma. Majoriteten av medverkande studenter ansåg sig ha fått en bättre vetenskaplig förståelse efter genomförd studie, med en särskilt stor andel hos kurs 16 studenterna. En något större andel avkurs 6 studenterna ansåg sig ha ökat sina kunskaper om sömnvanor/sömnproblem i jämförelsemed kurs 16 studenterna. Åtgärder för att underlätta sömnen hos patienter/vårdtagare som föreslogs utav studenterna fokuserade på personalens bemötande, dokumentation och utvärdering samt miljö och hjälpmedel. Majoriteten av studenterna var positiva till genomförandet av studien, samt upplevde att även patienter och vårdtagare förhöll sig positiva till studien. Det var många som däremot kritiserade att frågorna i frågeformuläret var snarlika och att det saknas frågor om vad eventuella sömnsvårigheter berodde på.

    Konklusion: Sjukhusvistelse var delvis associerad med negativ påverkan på sömnen. Generellt rapporterar äldre personer på särskilt boende att de sover ganska bra. Att vara delaktiga i FUSS-projekt bidrar till en bättre vetenskaplig förståelse hos flertalet sjuksköterskestudenter.

  • 930.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Sjödahl Hammarlund, Catharina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Conceptual relationships between the ICF and experiences of mealtimes and related tasks among persons with Parkinson’s disease2016Inngår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 36, nr 4, s. 201-208Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim was to investigate experiences of mealtimes and related tasks among people with Parkinson’s disease (PD) and to link these conceptually to the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Data were collected by use of semi-structured interviews of 19 people with PD. Inductive content analysis resulted in five categories: 1) Managing mealtime preparations and related tasks, 2) Compromised physical control, 3) Difficulties enjoying meals, 4) Difficulties eating together with others, and 5) Strategies to maintain conventional norms and independence. Deductive content analysis linked the categories to the ICF categories: body functions (mental, sensory, neuromusculoskeletal and movement-related functions); activities (self-determination and chores); participation (interpersonal interactions and relationships); and environmental factors (conventional norms, attitudes of friends and strangers). Emotional and involuntary movement functions were represented in all five inductively derived categories. Eating difficulties may have negative consequences on participation and the emotional wellbeing of people with Parkinson’s disease.

  • 931.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Hedin, Gita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Nutrition: förekomsten av ätsvårigheter och undernäring: en studie genomförd med hjälp av studenter på sjuksköterskeprogrammetåren 2005, 2007 och 20092010Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Summary: The aim of this study was to explore the prevalence of eating difficulties and malnutrition among persons in hospitals and among those living in special accommodations (long-term care). In addition the aim was to, within special accommodations, explore how different interventions could affect the precision in nutritional care and the occurrence of underweight/overweight, both from a short as well as a long-term perspective.

    Methods: Nurse students collected the data during their clinical education at hospitals and in special accommodations in years 2005, 2007, and 2009. Staff and clinical teachers participated also with the data collection. By participating in the study the students got training in how to provide information to the staff and patients/residents, collect data, and compile results and to give feed-back about the findings to the department. Underweight and overweight was assessed from BMI. Undernutrition risk was assessed based on: unintentional weight loss, low BMI, and/or the occurrence of eating difficulties. Assessments were also made regarding what nutritional care the care recipients got. In the special accommodations interventions with study circles (two municipalities), nutritional care policy (one municipality) and in four municipalities no specific intervention was made. The prevalence of overweight was 39-42%.

    Results: In hospitals the prevalence of moderate/high undernutrition risk was 27-28% and if also those with little risk were included the prevalence was 60-63%. Between 4-7% were provided with protein- and energy enriched food, 25-30% got oral supplements or similar and 12-13% needed eating assistance.

    In special accommodations the prevalence of moderate/high undernutrition risk was 27-35% and if also those with little risk were included the prevalence was 65-70%. The prevalence og overweight was 30-33%. Between 4-14% were provided with protein- and energy enriched food, 11-19% got oral supplements or similar and 47-50% needed eating assistance. Within the special accommodations it was shown that the intervention with study circles lead to improvements in the precision of nutritional care (protein- and energy enriched food and/or oral supplements) and a lower prevalence of underweight was seen, at least shortly after that the intervention was finished. In the same way the anchoring and implementation of the nutritional care policy resulted in improvement in the nutritional care. These improvements remained however also a long time after the implementation. 

    Most of the students (81%) experienced that they did get better understanding for research by participating in the study, more than half (53%) thought that their interest in assessment of eating and nutrition increased and 67% that their knowledge about eating and nutrition increased.

    Conclusion: Many patients and residents are at risk of becoming undernourished. This demands that adequate measures are taken to prevent or treat undernutrition. Such measures can be protein- and energy-dense food and oral supplements or similar. In the special accommodations can study circles for the staff lead to improvements in the nutritional care for more residents in a short-term perspective and by implementing a nutritional care policy also long-term positive effects are likely to be achieved. Combining study circles with implementation of nutritional care policies can be the focus for new studies.

    In general the nursing students experience it as positive to participate in a real research project.

     

  • 932.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Hedin, Gita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Axelsson, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Långvarig och akut smärta: hos patienter och boende: en studie genomförd av studenter på sjuksköterskeprogrammet2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att kartlägga smärta och smärtbehandling hos patienter på sjukhus och hos boende i särskilt och ordinärt boende.

    Metod: Datainsamlingen utfördes av sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning på sjukhus och i särskilt/ordinärt boende våren 2009. Även kliniska adjunkter/kliniska lärare var behjälpliga vid datainsamlingen. Studenterna fick genom datainsamlingen träning i att ge information till personal och patienter/boende, sammanställa resultatet från enheten, samt att återrapportera och reflektera över resultaten. Studien genomfördes ej som en totalundersökning, m.a.o. det är ett urval av respondenter som kommit att ingå i resultatet.

     Resultat:

    Totalt genomfördes 419 stycken smärtbedömningar. Av respondenterna uppgav 35% att de hade långvarig smärta och 14% att de hade akut smärta. Personer med långvarig smärta var äldre (76 år respektive 69 år), oftare kvinnor (67% respektive 53%) och bodde i störst utsträckning i särskilt/ordinärt boende (37% respektive 17%) än de med akut smärta. Respondenterna med akut smärta angav oftare att personalen frågade om de hade ont (84% respektive73%) medan personerna med långvarig smärta i större utsträckning angav att de i det längsta försökte låta bli att visa att de hade ont (akut smärta: 43%, respektive långvarig smärta 59%). De vanligaste strategierna vid akut smärta var att be om något för smärtan (84%), lägga sig och vila (78%), eller att försöka tänka på något annat (64%). De vanligaste strategierna vid långvarig smärta var att lägga sig och vila (83%), be om något för smärtan (73%) eller att försöka tänka på något annat (70%). Av de studenter som utvärderade sin medverkan (n=51) upplevde 74% att de fick bättre vetenskaplig förståelse 51%  ett ökat intresse för smärtbedömning och 55% ökade kunskaper om ämnet smärta.

     Konklusion:

    Långvarig smärta var vanligast förekommande hos kvinnor och bland äldre personer.

    Strategierna för hur personer gör personalen uppmärksam på att man har värk/smärta och för hur man hanterar sin smärta skiljer sig åt beroende på om man har akut eller långvarig smärta. Att delta i datainsamling och andra forskningsaktiviteter har en positiv effekt för sjuksköterskestudenters förståelse av forskning och även för deras intresse för området som studeras.

  • 933.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindholm, Christina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Axelsson, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Både undernäring och övervikt inom vård och omsorg november 2005: en punktprevalensstudie kring ätande och näring2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 934.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Petersson, Karin
    Kost- och restaurangverksamheten, Kristianstads kommun.
    "Från Utspisning till Restaurang": tre år med studiecirklar fokuserade på ätande och näring: personalens erfarenheter, attityder, kunskap samt effekter för vårdtagarna2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Aim

    The aim with this project was to evaluate study circles with focus on eating and nutrition from different perspectives.

    Method

    Several different methods have been used, for instance did participants in the study circles continuously evaluate their experiences (structured form), comparisons between the first study circles and the later ones were made, comparisons between participants and non-participants were also made, undernourishement and care actions were surveyed before and after implementation of study circles and finally a focus group interview was made with project leaders, participants and study circle leaders.

     

    Results and conclusions

     

    When comparing the early study circles with later ones it was shown that a full day study circle leader education gave a better outcome than a short introduction to leading study circles. It was also indicated that by systematically carrying through study circles by the time it is created a better climate at the place of work which also contributes to a more positive view on what the study circles bring about to oneself and to the team. A metaphor for this could be that the study circles create “circles on the water”, i.e. more study circles with the same focus at the working place – the better results.

     

    When comparing the views from persons that participated in study circles and those who did not it was shown that attitudes and knowledge with respect to food and mealtimes were affected in some aspects in a positive way among those that had participated in a study circle.

     

    In comparisons between three interventions, i.e. no intervention, implementation of a policy document and implementation of study circles to increase the competence among the staff it was concluded that a combination of study circles and implementation of a policy document for screening and treatment/prevention of undernourishment might be the intervention that can give the best outcome by increasing the precision in nutritional care and decreasing the number of residents having a low BMI. In the same way the precision might increase if there is a specific focus on what method to use for detecting undernutrition risk and on what actions that should be taken for persons being at risk for undernutrition. In any intervention it is important to also consider residents being overweight or being at risk for developing overweight.

     

    In total it was 592 persons divided on 71 study circles that participated. Of those it was 98% that regarded the content in the study circles as very interesting/interesting, 94% thought that the content was very relevant/relevant and 92% that the degree of difficulty was just right/easy. When the participants self rated their knowledge about eating and nutrition as it was before and after having participated in the study circle a significant improvement was seen. Before participating it was 72% that thought they had enough/great knowledge and afterwards it was 96%.

     

    The focus group interview showed that study circles contributed to that the staff contemplated eating and nutrition in an equivalent way, prerequisites for and effects from study circles could be described and the need for a continuation was stressed. Many results was shown that are important to consider when implementing study circles as an intervention for improving eating, mealtimes and nutrition. Some of the results confirm what has been shown in the continuous evaluations described above. The study circles were regarded as an outstanding pedagogic method by getting the staff from the same unit to focus on a specific area and setting goals adapted to the working place context. It was expressed that one person alone has difficulties to achieve changes in an organisation, a group has better chances, and if many groups/teams have gone through the same study circles one becomes stronger and have a better chance to achieve changes, one gets the same view.

     

    It was also clear that homogenous groups were to prefer instead of heterogeneous groups, i.e. the participants should come from the same working place. It was also a huge advantage that staff from the kitchens participated. The communication between the staff at the wards and the staff in the kitchens improved, and that was one of the main gains achieved with the intervention.

     

    The study circle seems to be the ideal pedagogic method to achieve improvements in meal, mealtimes and nutrition in special accommodations. One person has little chance to achieve changes at the ward but together the chances increase. It is also described as difficult to alone transform the knowledge from an education day to the own context. Of course, the choice between study circles or any other education must also depend on the aim of the education and of participating in it.

  • 935.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Karin
    Kost- och restaurangverksamheten, Kristianstads kommun.
    Kunskaper och attityder hos personal som deltagit i studiecirklar kring ätande & näring2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 936.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Karin
    Kost- och restaurangverksamheten, Kristianstads kommun.
    Utvärdering av studiecirklar på temat "Ätande och näring": genomförda vår och höst 2006 samt vår 20072007Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 937.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Torfadóttir, Olina
    Akureyri University Hospital.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Inter- and intrarater reliability of Minimal Eating Observation and Nutrition Form - version II (MEONF-II) nurse assessments among hospital inpatients2014Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 13, s. 18-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The Minimal Eating Observation and Nutrition form - version II (MEONF - II) is a recently developed nursing nutritional screening tool. However, its inter- and intrarater reliability has not been assessed.

    METHODS: Inpatients (n = 24; median age, 69 years; 11 women) were assessed by eight nurses (interrater reliability, two nurses scored each patient independently) using the MEONF-II on two consecutive days (intrarater reliability, each patient was scored by the same nurse day 1 and day 2).

    RESULTS: Six patients were at moderate/high undernutrition risk. Inter- and intrarater reliabilities (Gwet's agreement coefficient) for the MEONF-II 2-category classification (no/low risk versus moderate/high risk) were 0.93 and 0.81; for the 3-category classification (no/low - moderate - high risk) reliabilities (Gwet's weighted agreement coefficient) were 0.98 and 0.88; and total score inter- and intrarater reliabilities (intraclass correlation) were 0.92 and 0.84.

    CONCLUSION: Reliability of MEONF-II nurse assessments among adult hospital inpatients was supported and the tool can be used in research and clinical practice.

  • 938.
    Widell Rönnbrand, Mathilda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Vihma Andersson, Linn
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Betydelsen av beröringsmassage för patienter: - en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Beröring är viktigt för patienten och i omvårdnaden berör sjuksköterskan patienten dagligen. Beröringsmassage är en strukturerad, mjuk och kroppsnära massage som kan utföras på hela kroppen. Beröringsmassage kan användas som ett komplement i omvårdnaden för att främja patientens hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av beröringsmassage i samband med vård och omsorg. Metod: En litteraturöversikt som har grundats i nio kvalitativa artiklar. Resultat: Patienters upplevelse av beröringsmassage presenterades som tre huvudkategorier: Kroppsliga-, psykiska- och existentiella upplevelser som innefattar underkategorier. Beröringsmassagen upplevdes bland annat som fysiskt avslappnande, ökade välmående, smärtstillande, ångest- samt stresslindrande och fick patienterna att känna sig prioriterade. Diskussion: Att kroppsliga besvär lindrades var ett intressant fynd där beröringsmassage upplevdes som smärtstillande och ökade kroppens rörlighet. Att patienterna upplevde sig sedda var ett väsentligt fynd i resultatet där det framgick att patienterna kände sig prioriterade samt fick en större känsla av omsorg vid beröringsmassagen. Beröringsmassage visade sig också påverka sinnesstämningen hos olika patientgrupper. Ångest och stress lindrades med hjälp av beröringsmassage. Slutsats: Det är viktigt att den som utför beröringsmassage är lyhörd och tänker på patientens bästa. Det är viktigt att kunskapen om beröringsmassage ökar med hjälp av forskning så att det kan användas som ett komplement i omvårdnaden för att främja patientens hälsa inom vård och omsorg.

  • 939.
    Wihlborg, Annika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Livet efter hjärtinfarkt.  En allmän litteraturstudie om kvinnors livssistuation.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk. Kvinnan ställs inför psykiska och fysiska utmaningar där balans mellan livsmod och tappad livsgnista blir tydligare än tidigare. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.13 kvalitativa vetenskapliga original artiklar inkluderades. Resultat: Kvinnornas livssituation påverkades och förändrades av hjärtinfarkten. Nya tankar kring livet väcktes. Kvinnorna upplevde en osäkerhet inför framtiden, fysiska begränsningar på grund av trötthet och svaghet. Stöd och nära relationer var viktiga och stödjande i den nya livssituationen. Att komma till acceptans fick kvinnorna att våga se framåt. Diskussion: Som sjuksköterska är det betydelsefullt att känna till kvinnans förändrade livsvärld efter hjärtinfarkt för att kunna möta henne där hon är. Preventivt arbete med fokus på en personcentrerad omvårdnad där kvinnan känner sig sedd och bekräftad tas upp till diskussion.

  • 940.
    Wihlborg, Helen
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Wänman, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Vårdpersonalens upplevelser av omvårdnaden hos personer med demenssjukdom: en litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt som grundade sig på tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som söktes fram via elektroniska databaser och som därefter granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att kunskap och utbildning saknades, att det var svårt att kommunicera med vårdtagare med demenssjukdom samt att vårdpersonalen gav vårdtagarna lugnande läkemedel för att hinna med sitt arbete. Diskussion: Att ha kunskap och utbildning om demenssjukdomar och hur omvårdnaden påverkar vårdtagaren kan leda till att kommunikationen förbättras och en positiv atmosfär erhålls med mycket humor och skratt mellan vårdtagare och vårdpersonal. Dessutom kan vårdtagarnas läkemedelsintag av lugnande mediciner minskas. En slutsats av denna litteraturstudie är att utbildning och kunskap är en viktig del i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att arbetsgivaren bör tillhandahålla kontinuerlig utbildning till vårdpersonalen.

  • 941.
    Wilnerzon Thörn, Rose-Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nursing Assistants’ Perceptions of Physical Activity and Exercise among Older People: a Phenomenographic Study2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Nursing assistants’, as frontline caregivers in the care of older people, have a unique opportunity to encourage physical activity and exercise in older people. Hence, the perceptions by these care providers of physical activity and exercise among older people are an essential factor. The aim of this study is to  describe how nursing assistants perceive physical activity and exercise for older people, over the age of 65, receiving home care and home help. Method: Data was collected through interviews with 19 nursing assistants, selected by strategic sampling and analysed using a phenomenographic approach. Results: The findings show two different perceptions of physical activity for the older people: “physical activity is to  move” described as everyday movements i.e. everyday activities and outdoors activities and “physical activity is to make an effort”, described as older people handling their day-to-day tasks and outdoor activities or struggling to be less inactive and performing healthy activities. Three different perceptions of exercise for the older people emerged: “exercise as physical activity”, described as movement performed, based on individual exercise programmes from the physiotherapist or through day-to-day tasks such as dressing, cleaning or shopping; “exercise as rehabilitation” described as part of the rehabilitation process or as a prescription to follow, and “exercise as an agent” described as enhancing the health and well-being of older people, principally related to mobility or enhancing the older people’s social activities. Conclusion: This study shows that there are a variety of perceptions of physical activity and exercise among nursing assistants which can be important for health professionals to be aware of, in order to provide targeted support. This study also shows two different approaches by nursing assistants towards older people: a health-promotion one and a preventive one; it would seem to be important to be aware of these approaches, if a shift towards promoting health and well-being should be implemented in the care of older people.

  • 942.
    Wilson, Mia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Mödrars upplevelser av förlossningsdepression: En litteraturstudie utifrån kvinnans perspektiv2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förlossningsdepression är en av de vanligaste medicinska problem som drabbar nyblivna mammor. Forskning visar att 8-15 procent utvecklar en depression efter förlossningen. I de flesta kulturer uppfattas barnafödandet som en glädjefylld händelse. Att bli förälder förknippas med självförverkligande och hopp om framtiden. Denna bild står ofta i stark kontrast till verkligheten. Syfte: Syftet var att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på sexton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom att mammorna hade höga förväntningar på sig själva men också från omgivningen. När de inte kunde leva upp till allas förväntningar upplevde de sig som ”dåliga mammor”. Kvinnorna upplevde ofta ensamhet, hopplöshet, utmattning, skam och dålig självkänsla. Ett flertal kvinnor hade tankar på självmord och kände det som en sista utväg. Slutsats: De plikter, krav och ansvar som följer med att bli mamma kan vara en bidragande orsak till att vissa kvinnor drabbas av förlossningsdepression. Som nybliven mamma finns det stora förväntningar. Att bli mamma är en av de största förändringarna i livet och förlossningsdepression kan vara en reaktion på detta.

  • 943.
    Xu, Minjie
    et al.
    Högskolan Kristianstad. felicia2013xu@hotmail.com.
    Lindén, Louise
    Högskolan Kristianstad. louiselinden@live.se.
    Upplevelsen av att vara närstående till en person som drabbats av cancer.: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Statistik visar att var tredje person i Sverige under sin livstid kommer att drabbas av cancer och att antalet cancerfall har ökat under de senast decennierna. Majoriteten av de som får en cancerdiagnos har närstående som sitt närmaste stöd. Detta gör också att rollen som närstående har en stor betydelse för både personen med cancer och dennes vård. Målet med denna studie är därför att sätta närstående i centrum och belysa hur dom påverkas och upplever när någon i deras närhet drabbats av cancer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka närståendes upplevelser när någon i nära relation drabbats av cancer. Metod: Byggd på en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats, där 13 vetenskapliga artiklar valdes ut. Analysmetod gjordes i form av en manifest innehållsanalys. Resultat: Studien är uppbyggt på tre kategorier Känslomässig utmaning, Förändrad livsvärld och Upplevelser av sjukvården och följt av två vardera underkategorier. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskans bemötande och kunskap har en stor betydelse för närståendes upplevelser inom cancervården. Vården ska också utgå från ett helhetsperspektiv, där hela familjen som en enhet bör inkluderas.

  • 944.
    Zaunders, Linda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Simonsson, Angelica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Kommunikation mellan patienter med Aspergers Syndrom och sjuksköterskor2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Aspergers syndrom karaktäriseras av svårigheter med social interaktion och kommunikation, främst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer är av stor betydelse och att en hjärnskada kan vara en bakomliggande orsak. Svårigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. På grund av den låga prevalensen av AS har personal inom vård och omsorg en begränsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvårigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svårt i mötet med sjukvården. Syfte: Att undersöka vilka faktorer sjuksköterskan bör ta hänsyn till för att skapa en kommunikation i samtalet med en patient som har Aspergers syndrom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där fjorton artiklar användes. Resultat: Resultatet visade att sociala svårigheter är ett av de stora karaktärsdragen vid AS och något sjuksköterskan bör ta hänsyn till. Missförstånd uppstå förhållandevis lätt då personer med AS ofta uppfattar saker mycket konkret. Helheten i kommunikationen mellan två personer; kroppsspråk och ord, kan inte kopplas samman av personer med AS. Slutsats: Sjuksköterskan bör ha en tydlig kommunikation i mötet med patienter, framförallt med patienterna med AS.

     

  • 945.
    Zidén, Lena
    et al.
    Institute of Neuroscience and Physiology/Physiotherapy, Department of Clinical Neuroscience and Rehabilitation, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Hansson Scherman, Marianne
    Institute of Neuroscience and Physiology/Physiotherapy, Department of Clinical Neuroscience and Rehabilitation, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Wenestam, Claes-Goran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    The break remains: elderly people's experiences of a hip fracture 1 year after discharge2010Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 32, nr 2, s. 103-113Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose. To explore experienced long-term consequences of a hip fracture and conceptions of what influences hip fracture recovery among community-living elderly people 1 year after discharge. Method. Fifteen subjects (13 females and 2 males), aged 66-94, were interviewed. The phenomenographic method was used for analysis. Results. Experiences of insecurity and restricted life dominated the interviews. The descriptive categories within experienced consequences of a hip fracture were: (1) isolated life with more restricted activity and fewer social contacts, with the two sub-categories (a) more insecure and afraid and (b) more limited ability to move, (2) disappointed and sad that identity and life have changed and (3) satisfied with the situation or feeling even better than before the fracture. The categories within conceptions of what influences hip fracture recovery were: (4) own mind and actions influence recovery, (5) treatment and actions from others influence recovery and (6) you cannot influence recovery. Conclusion. The findings accentuate that the negative consequences of a hip fracture are substantial and long-lasting. As it strikes mostly elderly people, who may have experienced earlier losses and growing disabilities, a hip fracture could add to the risk of losing important life values. Furthermore, the findings indicate that all health care professionals who meet the patients need to consider the patients' own experiences and possible fear and not merely focus on the physical injury and disabilities.

  • 946.
    Zidén, Lena
    et al.
    Institute of Neuroscience and Physiology, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Wenestam, Claes-Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Hansson-Scherman, Marianne
    Institute of Neuroscience and Physiology, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    A life-breaking event: early experiences of the consequences of a hip fracture for elderly people2008Inngår i: Clinical Rehabilitation, ISSN 0269-2155, E-ISSN 1477-0873, Vol. 22, nr 9, s. 801-811Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To explore and describe the consequences of an acute hip fracture as experienced by home-dwelling elderly people shortly after discharge from hospital.Design: Semi-structured interviews using the phenomenographic method.Subjects and setting: Eighteen subjects were interviewed in their own homes one month after discharge.Results: The interviewees described experiences of changes in their relation to the body, themselves, to others and to their whole life situation. These experiences were described as being limited in movement, having lost confidence in the body, becoming humble and grateful, respecting oneself and one's own needs, becoming more dependent on others, gaining more human contact and being treated in a friendly way by others, being secluded and trapped at home, feeling old, closer to death and having lost their zest for life, and taking one day at a time and being uncertain about the future.Conclusion: Experienced consequences of a hip fracture were multidimensional and involved dramatic changes in the interviewees' life situation, including existential thoughts and reappraisal of the years of life that remained. The results indicate that the fracture seemed not only to break the bone but also to cause social and existential cracks, as experienced in the early phase after the injury.

  • 947.
    Zimmergren, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Mötet med Palliativ vård: Närståendes upplevelse av vård av en familjemedlem i livets slutskede2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år avlider 90 000 till 100 000 människor i Sverige, där majoriteten är i behov av palliativ vård. Palliativ vård är en vårdform som utformades för personer där syftet inte längre är att behandla sjukdomen utan att lindra symtom och ge en god livskvalitet. I den palliativa vården utgör närstående en stor roll för både patienten, men även för vårdpersonalen. Bristande kunskap om närståendes upplevelser i den palliativa vården utgav syftet till studien. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att en familjemedlem vårdas palliativt i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie utfördes där tio kvalitativa studier granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att närståendes upplevelser av den palliativa vården var både positiv och negativ. De olika kategorierna som genomsyrade upplevelsen var att leva nära döden med subkategori känslomässig berg- och dalbana och förlust, samt behov av trygghet, med subkategori delaktighet och tillit. Slutsats: Studien visar att delaktighet bidrog till en känsla av sammanhang för närstående i den svåra situationen. Närstående behövde känna tillit för att uppleva trygghet i vårdsituationen. Studien visade även att de hade ett behov av stöd, samt behov av att vårdpersonal visade engagemang vid livets slutskede.

  • 948.
    Ågren Bolmsjö, Ingrid
    et al.
    Vårdalsinstitutet.
    Edberg, Anna-Karin
    Vårdalsinstitutet.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås.
    Everyday ethical problems in dementia care: a teleological model.2006Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 13, nr 4, s. 340-359Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article, a teleological model for analysis of everyday ethical situations in dementia care is used to analyse and clarify perennial ethical problems in nursing home care for persons with dementia. This is done with the aim of describing how such a model could be useful in a concrete care context. The model was developed by Sandman and is based on four aspects: the goal; ethical side-constraints to what can be done to realize such a goal; structural constraints; and nurses' ethical competency. The model contains the following main steps: identifying and describing the normative situation; identifying and describing the different possible alternatives; assessing and evaluating the different alternatives; and deciding on, implementing and evaluating the chosen alternative. Three ethically difficult situations from dementia care were used for the application of the model. The model proved useful for the analysis of nurses' everyday ethical dilemmas and will be further explored to evaluate how well it can serve as a tool to identify and handle problems that arise in nursing care.

  • 949.
    Åman, Ulrika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Persson, Sanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    En sjukdom för livet: Ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 12010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: In Sweden 750 children and adolescents’ are diagnosed with diabetes mellitus type 1 every year. Adolescence is often a time of searching for identity and liberation from parents. Through this period adolescents are supposed to find their place in society. For the affected adolescents a new world of challenges suddenly opens. Aim: The purpose was to describe adolescents’ experience of living with diabetes mellitus type 1. Method: The study is based on scientific articles that have been found from databases. The participated adolescents in the articles were 10-19 years old. Result: The results showed that diabetes affected the adolescents’ lives greatly. There were both positive and negative experiences that often depended on how well the disease was integrated into their lives. Peers and parents had an important role in providing support but also sometimes felt nagging and overprotective. Conclusions: It’s important for the nurse to have knowledge about diabetes and how it affects life of adolescent. The adolescents thought it was important to control the disease and to be like everybody else. In this matter it is important for the nurse to be able to educate and support adolescents’ and protect their integrity through understanding and knowledge.

  • 950.
    Årestedt, Kristofer
    et al.
    Linnaeus University, Kalmar.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University.
    Johansson, Peter
    Linköping University Hospital.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Social support and its association with health-related quality of life among older patients with chronic heart failure2013Inngår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 12, nr 1, s. 69-77Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Social support is generally known to influence health-related quality of life (HRQoL), but this association is not well explored among older patients with chronic heart failure.

    Aims: (1) To describe social support in older patients with chronic heart failure in relation to gender. (2) To investigate if age, gender, cohabitation, perceived financial situation, and disease severity are associated with social support. (3) To investigate if social support is associated with HRQoL after controlling for age, gender, and disease severity.

    Methods: Data were collected in a sample of 349 patients (≥65 years) with chronic heart failure. Patients’ HRQoL was measured with the Minnesota Living with Heart Failure Questionnaire and the Short Form-12 Health Survey Questionnaire. The Interview Schedule for Social Interaction measured social support. Data were analysed with descriptive statistics, repeated-measure ANOVA, and multiple linear regression analyses with robust standard errors.

    Results: Social support was generally rated high, although being a man, living alone, perceiving a problematic financial situation, and high disease severity (NYHA) were associated with lower levels of social support. Age was not associated with social support. Social support was generally associated with HRQoL, in particular the emotional dimensions.

    Conclusion: Taking social support into account when caring for older patients with heart failure can be of importance for improving or maintaining HRQoL.

1617181920 901 - 950 of 955
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf