hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 124
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Contemporary science as context for teaching nature of science: teachers’ development of popular science articles as a teaching resource2019Ingår i: Physics Education, ISSN 0031-9120, E-ISSN 1361-6552Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 52.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Contemporary science in the lower secondary phyiscs classroom2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Can contemporary science have a role in the classroom? While many students find contemporary science exciting, they often view school science as boring and uninteresting. Most of the physics taught in school was developed over a century ago and can be seen as well-established consensus science. Including discussions on contemporary research is one way to increase interest and motivation, and is also a way to provide students with possibilities to learn what research today could look like. It is also one way to teach general nature of science (NOS) perspectives, which have been argued to be important for many different reasons. In this presentation we will describe how a group of science teachers developed and implemented teaching sequences focusing on contemporary physics during in-service training. Each teacher chose a research area, interviewed a researcher, and wrote a popular science article aimed at secondary students (13-15 years old). Finally they designed, implemented and evaluated a teaching unit built around the popular science article. During the presentation we will describe the teachers’ experiences, the resources developed by them, and the kind of NOS perspectives included by the teachers.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Arvidsson, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Naturvetenskapernas karaktär i klassrummet2019Ingår i: Från forskning till fysikundervisning: bidrag från konferensen 10–11 april 2018 i Lund arrangerad av Nationellt Resurscentrum för Fysik / [ed] Karin Stolpe, Gunnar Höst och Andreas Larsson, Linköping: Linköpings universitet , 2019, s. 23-31Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vikten av att behandla naturvetenskapernas karaktär (’NatureofSci-ence’, NOS) i NO-undervisningen har länge lyfts fram i dennv-didak-tiska forskningslitteraturen. NOS är också del av många länders kurs-planer, däribland de svenska. Dock saknas traditioner i skolan att ar-beta med området och det finns ett behov av både undervisnings-material och exempel på hur en sådan undervisning kan se ut. Nation-ellt resurscentrum för fysik har arbetat med flera forsknings-och ut-vecklingsprojekt med koppling till NOS. Ett sätt har varit att lärare, inom ramen för fortbildningskurser, har provat att undervisa NOS och dela sina erfarenheter med andra lärare. I den här artikeln berättar vi om olika sätt att arbeta med NOS och tipsar om resurser i form avundervisningsmaterial ochtexter som kan tjäna som inspiration för dig som lärare

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Hur vet man att dinosaurierna hade fjäll?: bilderböcker som utgångspunkt för samtal om naturvetenskap i förskolan2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 55.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Teaching nature of science in preschool with a starting point in children’s picture books2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 56.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Teaching “nature of science” with picture books for children2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Science education research emphasizes the importance of not only focusing on specific phenomena in the teaching of science, but also on the Nature of Science (NOS). However NOS research has mostly focused on older students, and there is almost no NOS research focusing the preschool level. Research shows that stereotypical images are frequent, in school as well as in media, both concerning scientific knowledge and its processes and concerning researchers. As an example it is common that science is communicated as indisputable facts. This is part of the facts-tradition in school where scientific knowledge processes are often not mentioned. In a similar way a common image of the researcher is a white man, wearing lab coat and glasses, carrying a test tube. A pilot study (Hansson & Leden, 2016) on picture books for children, showed how this kind of stereotypical images of science and scientists often are strengthened, but sometimes also challenged in different ways. With a starting point in the results from the pilot study the aim of this presentation is to describe and discuss an upcoming study which will try out ways to use picture books to raise NOS issues in discussions between children and teachers in a preschool setting. This could mean highlighting issues such as How do we know this? What does the knowledge processes look like in science? Can knowledge change? What do a researcher do and what does he/she look like? Our assumption is that an inclusion of such issues in science teaching is important if common stereotypical images are to be challenged. Discussions about NOS in preschool could be a means to avoid reproducing the facts-tradition, and instead open up for more nuanced images of science and scientists, and thereby open up science for more children.

  • 57.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Teaching NOS in preschool through book talks2019Ingår i: / [ed] Fanny Seroglou & Vassilis Koulountzos, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 58.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Apropå Fuglesang: världsbilder och rekryteringen till naturvetenskapliga/tekniska utbildningar2007Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 3, nr 2, s. 99-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In connection to the astronaut Christer Fuglesang’s space flight, different stakeholders have expressed a hope that this event will increase the interest among youths for science and technology studies. The modernistic and technique positive discourse that is used is however not unproblematic in this situation. In the article this is exemplified with students’ views concerning the possibility that humans in the future will be able to live on other planets. This is something that, during an interview, was mentioned by Fuglesang as the main reason for space flights.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 59.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Elevers sätt att hantera naturvetenskapen: Några fallbeskrivningar med fokus på världsbild2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 60.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    “I have chosen another way of thinking”: students' relations to science with a focus on worldview2010Ingår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 19, nr 9, s. 895-918Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article builds upon a study where students' relations to science are related to their worldviews and the kind of worldviews they associate with science. The aim of the study is to deepen our knowledge of how worldview and students' ways to handle conflicts between their own worldview and the worldview they associate with science, can add to our understanding of students' relations to science. Data consists of students' responses to a questionnaire (N = 47) and to interviews (N = 26). The study shows that for students who have a high ability in science, those who have taken science-intense programmes in upper secondary school to a higher extent than others have worldviews in accordance with the worldviews they associate with science. This indicates that students who embrace a worldview different from the one they associate with science tend to exclude themselves from science/technology programmes in Swedish upper secondary school. In the article the results are presented through case studies of single individuals. Those students' reasoning is related to the results for the whole student group. Implications for science teaching and for further research are discussed.

  • 61.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' presuppositions of what the world is like and their interest in choosing a science profile in their studies2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 62.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students, science and scientism: a story about resistance2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article takes a worldview perspective and discusses students, science and scientism with the starting point in empirical data. The aim is to shed light on the kinds of worldviews students associate with science, and how these worldviews are related to the worldviews of the students. Data consist of answers to a questionnaire (N=47) and interviews (N=26) with upper secondary students. The results show that it is common that students associate science with scientism. A possible consequence if science teaching communicate an image of science which the students interpret as science being connected to scientism, is that the teaching of science functions as a way to socialize/indoctrinate students into scientism. However the results show that many students are resisting indoctrination into scientism. These students describe their own views in ways that differ from the ones they associate with science. E.g. students frequently associate science with scientism, but state that they themselves do not agree with these kinds of views. The results are also discussed in relation to students’ identity and inclusion/exclusion in relation to science teaching.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Naturvetenskap i förskolan genom att "fånga tillfället": en problematiserande diskussion2016Ingår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 153-168Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 64.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool science with a starting point in everyday situations: preschool teachers’ reasoning2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 65.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till?2014Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 10, nr 1, s. 77-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Identifying and building on children’s questions and everyday situations is often discussed as a basis for science learning in preschool. With a starting point in such questions and situations, children should be given the opportunity to investigate and search for answers. What questions and situations do preschool teachers identify as possible bases for science learning? What science content is present? To what extent are the questions possible to investigate for children and preschool teachers through experiments and observations or theoretical studies? The paper presents children’s questions and everyday situations that might form the basis for science learning, as identified by preschool teachers taking part in a science in-service training course. Based on a content analysis, we discuss possibilities and difficulties that preschool teachers may face in their practice when they try to use these questions and situations as a basis for science learning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    NRCF och Göteborgs universitet.
    Förskollärare lyssnar efter barns frågor med ett naturvetenskapligt innehåll2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 67.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Göteborgs universitet.
    Naturvetenskap med utgångspunkt i vardagliga situationer: hur förskollärare resonerar kring olika situationers lämplighet2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 68.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Science learning starting in everyday situations: preschool teachers evaluate different situations’ suitability2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article takes a starting point in the idea that science in preschool would benefit from starting with children’s questions and situations in preschool everyday life. In a previous study preschool teachers have collected such questions and everyday situations in their own preschool practice. A content analysis was performed resulting in a number of different categories describing the potential science content. With the present study we want to contribute to a deepened understanding of how preschool teachers view the possibility to work with science starting from different kinds of questions and situations in preschool everyday life. The data were collected in focus group interviews with preschool teachers who were asked to evaluate different questions/situations (collected in the previous study) in respect to the extent they could work as starting points for science learning situations. The results show that the preschool teachers put forward different kinds of reasons when discussing whether or not the questions/situations could work as a starting point for science learning. These reasons are discussed in relation to policy documents as well as earlier results in the research field concerning science and preschool.

  • 69.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet & Göteborgs universitet.
    Examples of socio-scientific issues (SSI) in physics education: a development project at NRCF2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 70.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Gymnasieelever i gruppdiskussioner om fysiken och våra grundläggande antaganden om världen2006Ingår i: Naturfagsdidaktikkens mange facetter: proceedings fra Det 8. Nordiske Forskesymposium om undervisningen i naturfag / [ed] L. Bering, J. Dolin, L.B. Krogh, J. Solberg, H Sørensen & R. Troelsen, Copenhagen: Danmarks Pædagogiske Universitets Forlag , 2006, s. 386-396Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 71.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lower secondary students' views in astrobiology2013Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 43, nr 5, s. 1957-1978Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Astrobiology is, on a profound level, about whether life exists outside of theplanet Earth. The question of existence of life elsewhere in the universe has been of interestto many societies throughout history. Recently, the research area of astrobiology has grownat a fast rate, mainly due to the development of observational methods, and the media isfrequently reporting on new research findings. International surveys show that astrobiologyquestions are among those that interest young people the most. The popularity of astrobiologyand the way it captures much science content makes it an interesting area for scienceteaching. However, there is very little research directly focused upon students’ views inastrobiology. The study reported in this paper draws from the answers of 186 Swedish lowersecondary students (16 years old) to a questionnaire, with closed and open-ended questionsregarding their views of issues in astrobiology. The study was guided by the worldviewtheory (Cobern 1991; Cobern, Science Education 80(5):579–610, 1996; Cobern, Scienceand Education 9:219–246, 2000). The results show that even though basic reasoning inastrobiology is known by a majority of the students, there is a considerable number ofstudents, for whom this is not the case. Furthermore, it was found that for all questions, thereare students answering in different ways when asked to describe their own view and the viewthey associate with science researchers. The implications of the study for further researchand for the teaching of astrobiology in science class are discussed.

  • 72.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ny miljö för NO-undervisning2011Ingår i: Unga nätmiljöer : Nya villkor för samarbete och lärande / [ed] Mikael Alexandersson & Thomas Hansson, Studentlitteratur, 2011, 1, s. 149-170Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 73.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Physics and the possibility of a religious view of the universe: Swedish upper secondary students' views2007Ingår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 16, nr 3-5, s. 461-478Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is addressing both upper secondary students’ views of whether it is possible to combine a scientific view of the universe with a religious conviction, and their views of miracles. Students are asked about their own views as well as the views they associate with physics. The study shows that in some cases the students’ own views differ from the views they associate with physics. This we consider to be a possible problem for these students. Through looking at how the students explain the views they associate with physics concerning the issues above, we show that these views are for many of the students intertwined with and linked to other views, that in the students’ views, are part of the worldview of physics. It is common that the students associate scientism with physics. We question whether these kinds of views are necessary for the building of scientific knowledge. Consequences for the teaching and learning of science are discussed.

  • 74.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students’ views in the area of astrobiology: Secondary students’ views2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 75.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' views of presuppositions in Physics A: Report from students' group discussions2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 76.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students’ work with socio-scientific issues related to astrobiology in a digital teaching sequence2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 77.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Swedish upper secondary students' views of the origin and development of the universe2006Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 36, nr 4, s. 355-379Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article is addressing how students reason about the origin and development of the universe. Students’ own views as well as their descriptions of physical models are analysed. Data consists of written surveys, and interviews of a subset of the students. Most of the students relate to the Big Bang model when describing the origin of the universe. The study however shows that this can mean different things to the students. The article also addresses views of whether or not the universe changes and of the origin of the elements. When comparing students’ own views with their views of the physics view this study shows that there are students who have a different view of their own than the view they connect with physics. This shows that students, in the area of cosmology, do not necessarily take the view they connect with physics to be their own. Examples of students who handle the physics view in different ways are discussed. There are students who relate not only to science but also to a religious worldview when describing their own view. This shows that when discussing cosmology in class, also a religious worldview can be relevant for parts of the student group.

  • 78.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Swedish upper-secondary school students' worldviews: taking a starting point in their views of the universe2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 79.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Transforming Mars into a new "Earth"?: students' socio-scientific argumentation in a chat embedded in a digital learning environment2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 80.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Tre elever berättar om universum, gud och fysiken2006Ingår i: Nordina, ISSN 1504-4556, Vol. 1, nr 6, s. 31-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Upper secondary students in group discussions about physics and our presuppositions of the world2007Ingår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 16, nr 9-10, s. 1007-1025Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we report on a group activity, based on previous work [Hansson & Redfors: 2006b, Science & Education (accepted)], in an upper secondary physics class in Sweden. The aim was to engage students in a discussion about which presuppositions that are really necessary for physics. During the activity the students were to decide about the physics’ view concerning a number of statements. The overall aims of the study were to gain more knowledge about what kind of presuppositions the students associate with physics, and to identify possible ways to address this with students in class. The study shows that it is common for students to associate ‘scientism’ with physics. This is only to some extent problematised and questioned during the discussions. Furthermore we can see that presuppositions necessary for physics are not immediately recognized by the students.

  • 82.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Socio-scientific reasoning in a digital learning environment: a report from the European CoReflect project2010Ingår i: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, s. 59-60Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 83.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Students' socio-scientific reasoning in an astrobiology context during work with a digital learning environment2011Ingår i: Journal of Science Education and Technology, ISSN 1059-0145, E-ISSN 1573-1839, Vol. 20, nr 4, s. 388-402Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a European project—CoReflect—researchersin seven countries are developing, implementing andevaluating teaching sequences using a web-based platform(STOCHASMOS). The interactive web-based inquirymaterials support collaborative and reflective work. Thelearning environments will be iteratively tested and refined,during different phases of the project. All learning environmentsare focusing ‘‘socio-scientific issues’’. In thisarticle we report from the pilot implementation of theSwedish learning environment which has an Astrobiologycontext. The socio-scientific driving questions are ‘‘Shouldwe look for, and try to contact, extraterrestrial life?’’, and‘‘Should we transform Mars into a planet where humanscan live in the future?’’ The students were in their last yearof compulsory school (16 years old), and worked togetherin triads. We report from the groups’ decisions and thesupport used for their claims. On a group level a majorityof the student groups in their final statements expressreluctance towards both the search of extraterrestrial lifeand the terraforming of Mars. The support used by thestudents are reported and discussed. We also look moreclosely into the argumentation of one of the student groups.The results presented in this article, differ from earlierstudies on students’ argumentation and decision making onsocio-scientific issues (Aikenhead in Science education foreveryday life. Evidence-based practice. Teachers CollegePress, New York, (2006) for an overview), in that theysuggest that students do use science related arguments — both from ‘‘core’’ and ‘‘frontier’’ science — in their argumentationand decision making.

  • 84.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Yacoubian, Hagop A.
    Lebanon.
    Nature of science and social justice in science education2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 85.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Yacoubian, Hagop A.
    Lebanese American University.
    The relevance of nature of science perspectives in science teaching aiming for social justice2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 86.
    Hansson, Örjan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    An attempt to investigate the use of mathematics in physics classrooms2015Ingår i: Proceedings of the 39th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] Kim Beswick, Tracey Muir, Jill Wells, 2015, Vol. 3, s. 25-32Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We outline a framework to study the use of mathematics in physics classrooms. The framework focuses on the relations made between Reality, Theoretical models and Mathematics. In this paper the analyses of one teacher and her 3rd year classes at secondary school are presented. The results show that phenomena in reality are often used as a short prelude to put focus on the relationship theoretical model and mathematics. Mathematics is generally used in an instrumental way to handle various formulas without further insight or discussion of the related models or their relation to reality. There is a lack of varied communication with a structural use of mathematics, i.e., mathematics used to support reasoning in relation to a theoretical model, highlighting the meaning of concepts and models in the studied classrooms. 

  • 87.
    Hansson, Örjan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    The notion of projectile motion: a case study2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study adds to research on the use of mathematics in physics classrooms at upper secondary school. The aim is to look closer into what types of transfer do the teacher and textbook set up for the pupils with respect to ways of reasoning from other physics contexts as well as from mathematics. The frame for analysis is an analytical model based on relations made between Reality, Theoretical models and Mathematics (Redfors, Hansson, Hansson & Juter, 2016). Horizontal and vertical transfer is defined as mappings of new information to an activated known structure and as the creation of a new structure in the learner’s mind, respectively (Rebello, Cui, Benett, Zollman & Ozimek, 2007). Transfer occurs within mathematics and physics and also between the topics.We will focus on a physics lecture (40 min, video recorded) in a 3rd year class. When reasoning movement of charged particles in electric fields the teacher stresses hori- zontal transfer from mechanics and projectile motion. The procedure used is focused on analysing movement in “x direction” and “y direction” separately, not explicitly relating movement to the field direction. Whereas the argumentation in the textbook is based on movement in relation to the existence of a field direction. When considering velocity, the main focus is in both cases on a framework where the components of velocity is central.The tangent of a curve is a notion the students in the present study are quite familiar with from their courses in mathematics, which makes an opportunity for transfer from a mathematics context to help understanding physics. However, the notion of tangent is not used in the textbook or by the teacher in relation to velocity. Using the vector concept in this way would require students and teachers to perform a vertical transfer. This has been shown hard for both students and teachers. However, introducing this way of reasoning had made use of an opportunity for structural use of mathematics – anopportunity overlooked by both teacher and textbook.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Juter, Kristina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Upper secondary physics teachers’ views of mathematics2018Ingår i: Proceedings of Madif 11, 2018, s. 222-223Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Physics teachers at upper secondary school indirectly teach mathematics in their physics classes through their teaching strategies and preferred ways of using mathematics. Their views of physics and mathematics are important for the way they depict mathematics to the students. A web-questionnaire was administered to Swedish physics teachers. Part of the questions investigated views of mathematics, i.e. as a means for application, as a schema, as a formal construct or as processes. Mathematics as a means for application was the dominant opinion. Students’ lack of knowledge in mathematics was regarded as a problem to many of the teachers, and particularly problem solving and modelling. Students’ conceptual and relevance proficiencies in mathematics were less problematical.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Kyza, Eleni
    et al.
    Cyprus University of Technology.
    Herodotou, Christothea
    Cyprus University of Technology.
    Nicolaidou, Iolie
    Cyprus University of Technology.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Schanze, Sascha
    Leibniz Universität Hannover.
    Saballus, Ulf
    Leibniz Universität Hannover.
    Papadouris, Nicos
    University of Cyprus.
    Michael, Georgia
    University of Cyprus.
    Adapting web-based inquiry learning environments from one country to another: the CoReflect experience2014Ingår i: Topics and trends in current science education: 9th ESERA Conference Selected Contributions / [ed] Catherine Bruguière, Andrée Tiberghien, Pierre Clément, Dordrecht: Springer Netherlands, 2014, s. 567-582Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 90.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Introducing the human elements of science through a context rich thematic project2019Ingår i: / [ed] Fanny Seroglou & Vassilis Koulountzos, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 91.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Nature of science progression in school year 1–9: a case study of teachers’ suggestions and rationales2019Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 49, nr 2, s. 591-611Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The inclusion of nature of science (NOS) in science education has for a long  time been regarded as crucial. There is, however, a lack of research on appropriate NOS aspects for different educational levels. An even more neglected area of research is that focusing on teachers’ perspectives on NOS teaching at different levels. The aim of this article is to examine NOS progression in the light of teachers’ suggestions and rationales. In order to obtain teachers’ informed perspectives, we chose to involve six teachers (teaching grades 1–9) in a 3-year research project. They took part in focus group discussions about NOS and NOS teaching as well as implemented jointly planned NOS teaching sessions. Data that this article builds on was collected at the end of the project. The teachers’ suggestions for NOS progression often relied on adding more NOS issues at every stage, thereby creating the foundations of a broader but not necessarily deeper understanding of NOS. Five rationales, for if/when specific NOS issues are appropriate to introduce, emerged from the analysis of the teacher discussions. Some of these rationales, including practice makes perfect and increasing levels of depth can potentially accommodate room for many NOS issues in the science classroom, while maturity and experience instead has a restricting effect on NOS teaching. Also, choice of context and teaching approaches play an important role in teachers’ rationales for whether specific NOS issues  should be included or not at different stages. The article discusses the implications for teacher education and professional development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Nature of science progression in school year 1-9: an analysis of the Swedish curriculum and teachers’ suggestions2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Science education research on nature of science (NOS) has mostly focused students’ and teachers’ views of NOS, while less attention has been paid to the appropriateness of various NOS aspects at different levels in the educational system. Even more scarce is research focusing teachers’ perspectives on these matters. The aim of this study is to: 1) analyze NOS progression in the Swedish national curriculum, and 2) investigate science teachers’ perspectives on a NOS progression for year 1-9. Participants in the study are Swedish in-service science teachers (grades 1-9) who took part in a three-year research-project focusing NOS teaching. Throughout the project the teachers met in focus-group discussions. They also planned and implemented NOS lessons in their classrooms. Sources of data are: 1) curriculum material, and 2) two focus groups meetings about NOS progression (recorded and transcribed). The results show that many NOS aspects are, at least implicitly, part of the Swedish curriculum, but no specific progression is described. The teachers’ suggestions for NOS progression are based on arguments concerning the level of abstractness. Theoretical approaches and unfamiliar contexts are considered abstract, while hands-on activities, everyday contexts, and historical cases are considered concrete approaches to NOS.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ideland, Malin
    Malmö universitet.
    The mangle of school science practice: teachers’ negotiations of two nature of science activities at different levels of contextualization2019Ingår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nature of science (NOS) has increasingly been emphasized as an important element in science education. This paper engages in the question of how teachers negotiate different approaches to and contexts for NOS teaching. This exploratory study is part of a three‐year longitudinal project where six in‐service teachers developed and negotiated their NOS‐teaching practices. Pickering's (1995) theory of the mangle of practice is used for the analysis of teachers’ focus‐group discussions. In a mangled practice, school science traditions, policy documents, and students’ and teachers’ expectations and identities are rubbed against each other. As part of the project teachers planned, implemented, and reflected on two NOS activities at different levels of contextualization. The concepts alignment, resistance, and accommodation are used as an analytical tool to understand the processes of the mangle in relation to teachers’ negotiations concerning the two activities during the focus groups. The results of the mangle are presented in relation to a backdrop of three teaching traditions (facts, lab‐work, and discussions) that the teachers’ claim to depart from. The results show how the alignment and resistance of different components of the mangle lead to various accommodations as regards both the activities and the three traditions. The article concludes by discussing how the teachers’ negotiations highlight what becomes possible and what becomes challenging when NOS meets existing traditions, and what this means in respect of possibilities for NOS learning.

  • 94.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Context-rich vs. context-stripped approach to NOS teaching: teachers’ reflections2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The inclusion of nature of science (NOS) in science education, has for a long time been regarded a crucial component in the teaching for scientific literacy. Much has been written about teachers’ views of NOS and how NOS is taught in the science classroom, but less is known about the teachers’ views of the teaching of NOS. To be able to better understand how NOS becomes (or does not become) a part of science education, teachers’ views of the teaching of NOS needs to be investigated. Therefore, in this project, we aim to shed light on teachers’ ways of coping with two different approaches to NOS teaching – contextualized and decontextualized. We explore how the teaching of NOS is planned for, and communicated in the science classroom, as well as what difficulties and gains the teachers experience with the different approaches. The participants are Swedish in-service science teachers (n=6) in grades 3-9. During the project the teachers meet in focus groups, guided by a researcher, and discuss NOS and the teaching of NOS. Sources of data are audio recorded focus-group discussions and classroom observations. The results indicate that both approaches have benefits. A larger amount and more complex NOS aspects are addressed in the context-rich approach. However, the teachers in this study find the decontextualized task easier to fit within the traditional science-teaching frame.

  • 95.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    From black and white to shades of grey: a longitudinal study of teachers’ perspectives on teaching sociocultural and subjective aspects of science2017Ingår i: Science and Education, ISSN 1573-1901, Vol. 26, nr 5, s. 483-511Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Traditional school science has been described as focused on indisputable facts where scientific processes and factors affecting these processes become obscured or left undiscussed. In this article, we report on teachers’ perspectives on the teaching of sociocultural and subjective aspects of the nature of science (NOS) as a way to accomplish a more nuanced science teaching in Swedish compulsory school. The teachers (N = 6) took part in a longitudinal study on NOS and NOS teaching that spanned 3 years. The data consists of recorded and transcribed focus group discussions from all 3 years. In the analysis, the transcripts were searched for teachers’ suggestions of issues, relevant for teaching in compulsory school, as well as opportunities and challenges connected to the teaching of these issues. The results of the analysis show that (a) the number of suggested issues increased over the years, (b) teachers’ ways of contextualizing the issues changed from general and unprecise to more tightly connected to socio-scientific or scientific contexts, and (c) the number of both opportunities and challenges related to NOS teaching increased over the years. The most evident changes occurred from the beginning of year 2 when the focus group discussions became more closely directed towards concrete teaching activities. Tensions between the opportunities and challenges are discussed as well as how these can be met, and made use of, in science teacher education.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Socio-cultural aspects of science in the science classroom: teachers' perspectives2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Students' interest in science is declining. Science teaching often have science as facts as its main focus. In such science teaching there is often little room for socio-cultural aspects of science. It has, however, been shown that students could gain more interest in science if broader perspectives are included. Making socio-cultural aspects a topic in the science classroom is considered hard. In order to gain more knowledge about issues related to the implementation of socio-cultural aspects in the science classroom we have focused on teachers' perspectives. In this presentation we will provide results from a three-year research-project. It is a case study of six teachers, teaching science in grades 1-9. During the project the teachers met in focus groups four times a year and discussed different aspects of science. During the focus-group meetings they also planned and reflected on classroom activities with a focus on socio-cultural issues, which they implemented between meetings. Questionnaires, interviews and classroom observations where used in addition to the data collected from the focus groups. The results provide information on teachers' perspectives on appropriate approaches and activities for different years, as well as information about teachers' perspectives on both challenges and benefits from implementing socio-cultural aspects.

  • 97.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Teachers discussing, planning and implementing NOS-aspects in their teaching2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The inclusion of "nature of science" (NOS) in science education has for a long time been regarded as a crucial component in the teaching for scientific literacy. The aim of this study is to investigate how in-service science teachers plan, implement, and afterwards reflect on a NOS teaching session. The participants in the study are Swedish in-service science teachers (n=4) in grades 4-9. Sources of data are teacher-group discussions (before and after the NOS-session), classroom observations, and teachers’ reflective notes. The analytical framework used in this study is developed with a point of departure in the NOS tenets described by Lederman (2007). The preliminary results indicate that although the teachers in different ways explicitly address many different aspects of NOS during the teaching sessions, and they believe that their students are interested in the provided tasks, the teachers themselves are having a hard time coping with the clash between the implemented NOS-session and more traditional views of science teaching.

  • 98.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ideland, Malin
    Malmo University.
    Teachers’ ways of talking about nature of science and its teaching2015Ingår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 24, nr 9, s. 1141-1172Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nature of science (NOS) has for a long time been regarded as a key component in science teaching. Much research has focused on students’ and teachers’ views of NOS, while less attention has been paid to teachers’ perspectives on NOS teaching. This article focuses on in-service science teachers’ ways of talking about NOS and NOS teaching, e.g. what they talk about as possible and valuable to address in the science classroom, in Swedish compulsory school. These teachers (N = 12) are, according to the national curriculum, expected to teach NOS, but have no specific NOS training. The analytical framework described in this article consists of five themes that include multiple perspectives on NOS. The results show that teachers have less to say when they talk about NOS teaching than when they talk about NOS in general. This difference is most obvious for issues related to different sociocultural aspects of science. Difficulties in — and advantages of — NOS teaching, as put forth by the teachers, are discussed in relation to traditional science teaching, and in relation to teachers’ perspectives on for which students science teaching will be perceived as meaningful and comprehensible. The results add to understanding teachers’ reasoning when confronted with the idea that NOS should be part of science teaching. This in turn provides useful information that can support the development of NOS courses for teachers.

  • 99.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ideland, Malin
    Malmö university.
    Why, when and how to teach nature of science in compulsory school: teachers’ views2013Ingår i: E-Book Proceedings of the ESERA 2013 Conference: Science Education Research For Evidence-based Teaching and Coherence in Learning. Part 6 / [ed] C. P. Constantinou, N. Papadouris & A. Hadjigeorgiou; co-ed. M. Charalambous, Nicosia: European Science Education Research Association , 2013, s. 60-71Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Lindahl, Britt
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' presuppositions of what the world is like and their interest in choosing science2009Ingår i: Proceedings of the 82nd NARST International Conference (Los Angeles, California, 2009), 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
123 51 - 100 av 124
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf