hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 118
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Övningsbok i statistik för hälsovetenskaperna2012Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här boken, vilken ersätter den tidigare ”Övningsbok i statistik”, har en direkt koppling till boken ”Statistik för hälsovetenskaperna” av samme författare. Kapitelindelningen är samma i de båda böckerna. I en tid med allt färre lärarledda undervisningstimmar, blir behovet av böcker för självstudier allt större. Det behovet avser den här boken möta.

    Här finns totalt 131 övningsuppgifter, med deluppgifter inräknade nästan det dubbla. Lösningarna till exemplen förklaras ingående, såväl logiskt som resonemangsvis. Författaren har lagt sig vinn om att ha en praktisk inriktning på övningsuppgifterna och de flesta exemplen har verklighetsbakgrund. Här finns en blandning av lösningar, där den logiska slutledningen bygger på endera egna beräkningar eller tolkning av datorutskrifter.

    Boken innehåller uppgifter om studiedesign med viktiga grundbegrepp, beskrivning av material med hjälp av tabeller och diagram samt olika genomsnitts- och spridningsmått. Standardisering ingår. Dessutom ingår ett stort antal övningsuppgifter om hypotesprövning vid olika studiedesigner med bl a t-test, Wilcoxon-test, z-test vid proportionstal, chitvåtest och konfidensintervall. Vissa centrala epidemiologiska begrepp ingår också samt linjär regression och korrelation. En del exempel finns inom området multivariat analys.

    För att övningsboken ska vara lämplig att använda även för den som läser en annan huvudbok än ”Statistik för hälsovetenskaperna”, finns inledningsvis läsanvisningar, vilka tydligt redovisar de olika kapitlens innehåll. Exemplen har hämtats från hälsovetenskaperna generellt, dvs de berör yrkesgrupper som folkhälsovetare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, socialarbetare, läkare m fl. Boken lämpar sig därför speciellt för högskole- och universitetsstuderande samt yrkesverksamma inom dessa områden.

  • 52.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Övningsbok i statistik: med lösningar2003 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med boken är att lära ut att praktiskt lösa statistiska problem. Totalt finns 108 övningsuppgifter – med alla delfrågor inräknade närmare 200 problem – som grundligt gås igenom i boken.

    De områden som tas upp är undersökningsmetodik med viktiga grundbegrepp, beskrivning av material med hjälp av tabeller och diagram, olika genomsnitts- och spridningsmått, standardisering samt linjär regression och korrelation. Dessutom ingår de mest använda metoderna för statistisk analys, t-test, Wilcoxon-test, z-test vid proportionstal, chitvåtest och konfidensintervall. Vissa centrala epidemiologiska begrepp ingår också.

    Lösningarna till exemplen förklaras logiskt och resonemangsvis. Författaren har lagt sig vinn om att ha en praktisk inriktning på övningsuppgifterna och de flesta exemplen har verklighetsbakgrund.

    Övningsuppgifterna är innehållsmässigt blandade. För den som vill träna på vissa avsnitt finns en förteckning över områden till vilka respektive uppgifter skall hänföras. Därför är övningsboken lämplig oavsett vilken bok man har som grundbok, även om kapitelindelning och innehåll anknyter till läroboken ”Statistik för hälsovetenskaperna” av samme författare. Medan läroboken har en bred hälsovetenskaplig tillämpning, är innehållet i övningsboken i huvudsak kopplat till hälso- och sjukvården.

  • 53.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Folkhälsovetenskap och pedagogik integreras vid Högskolan Kristianstad2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 2, s. 160-163Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 54.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sickness presence is an important warning signal: a Swedish questionnaire study2008Ingår i: European Journal of Public Health, 18(Suppl 1), 2008, Vol. 18, nr Suppl. 1, s. 214-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Persons with sickness presence see their job as important and demanding, and also report both physical and mental health problems as well as high sickness absence. As working life of today often requires great efforts, the combination of sickness presence and sickness absence is alarming. Ambitious employees with bad health may cause themselves more severe health problems in the future. Further research is required to clarify the causality.

  • 55.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nilsson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Measuring health indicators and work experiences in a salutogenic way: a Swedish developmental work2009Ingår i: European Journal of Public Health 19 (Suppl. 1), 2009, Vol. 19, nr Suppl. 1, s. 174-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Workplace health promotion activities and measures usually have an ill-health perspective. There is a need for a salutogenic perspective when measuring both health and work experiences. Such questionnaire instruments have previously been developed at Kristianstad University College and published (SHIS: Scand J Public Health, 2009. WEMS: WORK, 2009). The purpose is to present these two instruments together in relation to empirical data from hospital settings.

  • 56.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Larsson, Emma
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Workplace factors predict good health but not good quality of life: a population-based Swedish questionnaire study2006Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 16, nr Suppl. 1, s. 173-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 57.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Folkhälsa: några begreppsdefinitioner2009Ingår i: Andersson, Ingemar & Ejlertsson, Göran (red.). Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 17-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 58.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Dychawy Rosner, Irena
    Hälsa och samhälle, Malmö högskola.
    Masterutbildning i hälsovetenskap: folkhälsovetenskap i ett integrerat ämnesområde2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 1, s. 43-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Högskolan Kristianstad beviljades år 2007 rätt att utfärda masterexamen inom området hälsovetenskap. Beslutet hade föregåtts av ett års intensivt arbete med att ta fram underlag till en ansökan. Man satsade på en integration av ämnen för att på ett aktivt sätt möta framtidens behov av personal med mångprofessionell kunskap. Arbetet med ansökan ledde till flera innovativa arbetsformer. Ett brett engagemang med intensiva dialoger skapades, såväl bland den egna lärarstaben som med det omgivande samhället.

  • 59.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Edén, Lena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Leden, Ido
    Centralsjukhuset, Kristianstad.
    Predictors of positive health in disability pensioners: a population-based questionnaire study using Positive Odds Ratio2002Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 2, s. 20-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Determinants of ill-health have been studied far more than determinants of good and improving health. Health promotion measures are important even among individuals with chronic diseases. The aim of this study was to find predictors of positive subjective health among disability pensioners (DPs) with musculoskeletal disorders. METHODS: Two questionnaire surveys were performed among 352 DPs with musculoskeletal disorders. Two groups were defined: DPs with positive health and negative health, respectively. In consequence with the health perspective in this study the conception Positive Odds Ratio was defined and used in the logistic regression analyses instead of the commonly used odds ratio. RESULTS: Positive health was associated with age > or = 55 years, not being an immigrant, not having fibromyalgia as the main diagnosis for granting an early retirement, no regular use of analgesics, a high ADL capacity, a positive subjective health preceding the study period, and good quality of life. CONCLUSION: Positive odds ratio is a concept well adapted to theories of health promotion. It can be used in relation to positive outcomes instead of risks. Suggested health promotion and secondary prevention efforts among individuals with musculoskeletal disorders are 1) to avoid a disability pension for individuals <55 years of age; if necessary, to make sure rehabilitation actions continue, 2) to increase efforts to support immigrants to adjust to circumstances connected to ill-health and retirement, 3) to pay special attention to individuals with fibromyalgia and other general pain disorders, and 4) to strengthen ADL activities to support an independent active life among disability pensioners.

  • 60.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Persson, Lars
    Högskolan Kristianstad.
    Sollerhed, Ann-Christine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen.
    Österlenprojektet: utökad fysisk aktivitet i skolan2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 61.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Sollerhed, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    More physical activity in school - a winning concept: results from a 3-year intervention in Sweden2007Ingår i: European Journal of Public Health, 17(Suppl.2), 2007, Vol. 17, nr Suppl. 2, s. 204-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 62.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Sollerhed, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Predictors of good quality of life in school children: a population-based Swedish study using a new concept, Positive Odds Ratio2002Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 12, nr Suppl. 1, s. 53-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 63.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Sollerhed, Ann-Christine
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Lower self-perceived competence and less favourable body image in overweight school children2005Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 15, nr Suppl. 1, s. 172-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 64.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Sollerhed, Ann-Christine
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Lower self-perceived competence and less favourable body image in overweight school children. Paper presented at the 13TH EUPHA CONFERENCE, Promoting the public's health: reorienting health policies, linking health promotion and health care, Graz, 10-12 November2005Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 15, nr Suppl. 1, s. 172-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 65.
    Ejlertsson, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap. Lund University.
    Heijbel, Bodil
    Lund University.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Recovery, work-life balance and work experiences important to self-rated health: a questionnaire study on salutogenic work factors among Swedish primary health care employees2018Ingår i: Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, ISSN 1051-9815, Vol. 59, nr 1, s. 155-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is a lack of information on positive work factors among health care workers.

    OBJECTIVE: To explore salutogenic work-related factors among primary health care employees.

    METHOD: Questionnaire to all employees (n = 599) from different professions in public and private primary health care centers in one health care district in Sweden. The questionnaire, which had a salutogenic perspective, included information on self-rated health from the previously validated SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), psychosocial work environment and experiences, recovery, leadership, social climate, reflection and work-life balance.

    RESULTS: The response rate was 84%. A multivariable linear regression model, with SHIS as the dependent variable, showed three significant predictors. Recovery had the highest relationship to SHIS (1 = 0.34), followed by experience of work-life balance (1 = 0.25) and work experiences (1 = 0.20). Increased experience of recovery during working hours related to higher self-rated health independent of recovery outside work.

    CONCLUSION: Individual experiences of work, work-life balance and, most importantly, recovery seem to be essential areas for health promotion. Recovery outside the workplace has been studied previously, but since recovery during work was shown to be of great importance in relation to higher self-rated health, more research is needed to explore different recoverystrategies in the workplace.

  • 66.
    Ejlertsson, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Heijbel, Bodil
    Region Skåne.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare: en enkätstudie inom primärvården2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En fungerande primärvård är viktig för invånarnas hälsa. Hälso- och sjukvården i Sverige är under stor press och sjukvårdspersonalens välbefinnande är ett omdiskuterat ämne. Många studier i primärvården lyfter fram stress och ohälsa bland personalen, medan s.k. salutogena studier, dvs. sådana som lyfter fram resurser och möjligheter, i princip saknas. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa goda arbetsförhållanden i primärvården ur ett salutogent perspektiv.

    Metod: En enkätstudie genomfördes vid samtliga 26 vårdcentraler, 18 offentliga och åtta privata, i sex kommuner i nordöstra Skåne. Enkäten riktade sig till alla anställda inom primärvården (n = 599). Frågorna omfattade olika dimensioner av arbetsförhållanden och hälsa. Som bas användes två salutogent inriktade mätinstrument: SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), som mäter indikatorer på hälsa, och WEMS (Work Experience Measurement Scale), med frågor om upplevelsen av arbetet och arbetssituationen. Dessa frågor kompletterades med nyskapade frågor. Dels gjordes en inledande intervjustudie, som resulterade i frågor av särskild relevans för primärvården, dels inkluderades frågor inspirerade av befintliga frågeinstrument. Index bildades utifrån de olika områdena, vilka skapades genom att frågor med logiskt samband slogs samman. Samtliga index presenteras i den här rapporten.

    Resultat: Den totala svarsfrekvensen var 84 procent. Det fanns stora individuella variationer mellan de olika vårdcentralerna. Hälsotillståndet hos de anställda var i första hand associerat med återhämtning, följt av balans mellan arbete och privatliv samt individuella inre arbetsupplevelser, som t.ex. att kunna gå till jobbet med glädje och att uppleva arbetet som meningsfullt och utmanande. Egenskaper som präglar arbetsplatsen hade det tydligaste förhållandet till upplevelsen av energi på arbetet, och det mest signifikanta sambandet med feed-back var att ha en tillgänglig chef. Det fanns en positiv trend för den yngre åldersgruppen (<35 år) i upplevelsen av hälsa (SHIS). Samma grupp hade inom flera andra områden signifikant högre värden än resterande åldersgrupper, bl.a. gällande individuella inre upplevelser samt upplevelsen av feedback och arbetet som energigivare. Bland yrkesgrupperna var SHIS högt bland sköterskorna liksom upplevelsen av arbetet som energigivare. Den paramedicinska personalen upplevde självbestämmande såväl som möjlighet till reflektion på arbetet i störst utsträckning, medan den administrativa personalen tillsammans med läkarna upplevde högst grad av feedback på arbetet.

    Slutsats: Studien ger en grund för arbetsrelaterade insatser i syfte att stärka de funna salutogena faktorerna, samt för att öka de anställdas deltagande i framtida hälsofrämjande arbete. Varje vårdcentral har genom studien goda möjligheter att arbeta vidare med de egna resultaten.

  • 67.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Rakar, Fredrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Med minnen av en framtid - integration och etablering som meningsskapande processer2017Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 1, s. 8-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att flytta innebär att lära sig ett nytt socialt sammanhang, men också ett uppbrott från vår livshistoria. Nutid, dåtid och framtid behöver omförhandlas i ett nytt socialt sammanhang för att (åter-)skapa mening och därmed fortsätta intrigen i livsberättelsen. Vi vill undersöka hur integration och etablering kan förstås som en meningsskapande process och vad ett sådant perspektiv innebär för förståelsen för mötet mellan nyanländ och policy. Har vi en etableringsprocess som ger individen verktyg för att skapa minnen av en ny framtid?

  • 68.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rydstedt, Leif W
    Norge.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Aronsson, Gunnar
    Stockholms universitet.
    Återhämtning bland hockeyspelare i Tre Kronor, nattarbetande bagare och skolledare: om asocialitet, sömnlösa nätter och allvarsam lek - en dygnsberättelse2016Ingår i: Arbetsliv i Omvandling, ISSN 1404-8426, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Återhämtning är den process som återställer individens energi och mentala resurser. Vi betraktar här återhämtning som en dynamisk process av ständig reglering och anpassning av aktivitetsnivån till omgivningens krav. Föreliggande studie är ett första steg i ett projekt som har för avsikt att fördjupa kunskapen om denna process. Vårt antagande är att det finns olika strategier, platser, behov, förutsättningar och möjligheter för återhämtning i arbetslivet. Både vad gäller individuella olikheter men även skillnader som kan hänföras till yrkesgrupp. Fokusgrupper genomfördes med tre olika yrkesgrupper: professionella ishockeyspelare, nattarbetande bagare och skolledare (sammanlagt 29 deltagare). Utgångspunkten för fokusgrupperna var en idé om en dygnsberättelse, inom vilken det fanns tre distinktioner, arbete, fritid och sömn. Samtalen i fokusgrupperna utgick från dygnsberättelsen, men kretsade kring arbetets krav, förväntningar på prestation samt behov och förutsättningar för återhämtning. Vad som exemplifierades var olika strategier för att hantera de psykofysiologiska påfrestningar som de olika yrkesgrupperna ställs inför. Berättelserna från fokusgrupperna är mångfacetterade och förmedlar både bilden av olika ”rum”, likt fönster, för återhämtning men även en avsaknad av sådana förutsättningar. En avsaknad som istället leder till ytterligare energiförbrukning. Det centrala problemet för de nattarbetande bagarna var ofta på ett eller annat sätt relaterat till en fysiologisk nedvarvning och framförallt (bristen på) sömnkvalitet. Det var alltså inte minnet av jobbet som klängde sig kvar hos bagarna när de hade kommit hem efter avslutat pass. Kvardröjande mentala representationer av stressorer, en typ av repetitivt ältande, visade sig däremot hos både ishockeyspelarna och skolledarna. För ishockeyspelarna var återhämtning ofta tätt sammankopplat med prestation. Goda prestationer skapade bättre förutsättningar för att inte ta med arbetet hem. Ältandet och svårigheter att släppa arbetet var ofta relaterat till mindre bra prestationer eller direkta misslyckanden.

  • 69. Fält, Isabel
    et al.
    Jangenmo, Marcus
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    "När jag har haft PULS-pass så spinger jag till klassrummet och känner att jag är jätteglad": En kvalitativ studie om skolbarns beskrivningar av självupplevt välbefinnande och fysisk aktiviitet i skolmiljö2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hälsoutvecklingen bland skolbarn i Sverige vittnar om att psykosomatiska besvär ökaroch att barnens självskattade hälsa minskar med stigande ålder. Samtidigt minskarockså andelen barn som uppnår tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet, medan stillasittandeistället ökar. Interventioner för mer fysisk aktivitet i skolan är ett sätt problematikenskulle kunna bemötas med. Fysisk aktivitet fungerar som en skyddsfaktor motflera livsstilsrelaterade sjukdomar och mer fysisk aktivitet i skolan har bland annatvisats leda till förbättrade kognitiva förmågor och ökat välbefinnande. Syftet med studienvar att undersöka barns beskrivningar av välbefinnande i relation till deltagandei PULS-projektet på Degebergaskolan, en intervention för mer fysisk aktivitet i skolan.Via fokusgruppsintervjuer med elever som deltog i PULS-projektet erhölls studiensempiri, från vilken vidare induktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatenfrån studien påvisade att det viktigaste för erhållandet av subjektivt välbefinnandevar att ha roligt och att känna glädje. Vidare visade resultaten att deltagarna erhöllökat subjektivt välbefinnande från sitt deltagande i PULS-projektet och att utövandetav fysisk aktivitet hade en betydande roll för välbefinnande, både i skolan och påfritiden. Detta är viktiga fynd då hälsointerventioner för mer fysisk aktivitet i skolanmedför möjligheter att motverka den negativa hälsoutveckling som förekommer blandskolbarn i Sverige. Djupare förståelse för hur barn själva definierar välbefinnande ochvilken inverkan interventioner som PULS-projektet har för deras subjektiva välbefinnandebidrar till att det skapas underlag för att också möta barnens självupplevda behovoch därmed utveckla och förbättra utformandet av lika interventioner ytterligare.

  • 70.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Olsson Möller, Ulrika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Winberg, Cecilia
    Region Skåne.
    Magnusson, Lina
    Lunds universitet.
    Kalnak, Nelli
    Lunds universitet.
    Benefits of participating in mastermind groups2019Ingår i: Health Education and Care, ISSN 2398-8517, Vol. 4, s. 1-3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The academic career path is seldom straightforward. Many health professionals and researchers face stress and uncertain employment opportunities. Joining a collegial support group, a so-called “mastermind” group, is one way to help navigate these challenges. We investigated postdoctoral researchers’ (N=16) experiences with participating in a mastermind group using an online survey. Four themes emerged from their responses: (I) A place that offers conversation in confidence; (II) An opportunity for personal and professional development; (III) A quality break and time for reflection, and (IV) Challenges experienced by mastermind group participants. This study establishes that taking part in a mastermind group can effectively help shift focus from the negative aspects of a challenge faced by its group members to the positive aspects of a potential solution.

  • 71.
    Gunnarsson, Jennie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Egna krav i arbetet betydelsefulla för symtomförekomst: resultatet från en enkätstudie till vårdanställda2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetsplatsen är en viktig arena för att påverka människors hälsa. Hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan förbättra arbetsmiljön och främja människors hälsa i relation till arbetet. Syftet med rapporten var att studera vilka arbets- och individrelaterade faktorer som har betydelse för en bra hälsa mätt som en låg rapportering av symtom. Studien genomfördes genom enkät till vårdanställda vid en vårdenhet i södra Sverige (n =511). Resultatet visade att individens egna krav hade anmärkningsvärt högt samband med symtomförekomst. Låga egna krav relaterade till låg symtomförekomst. Den allmänna trivseln och en positiv syn på den närmaste chefen relaterade också till låg symtomförekomst. Sambandet mellan egna krav och symtomförekomst kan vara en effekt av den utveckling som har skett i samhället och på arbetsplatserna, där det många gånger är individen själv som sätter gränser och värderar den egna insatsen. Följden av de upplösta strukturerna kan bli att individen ökar kraven på sig själv, och i förlängningen kan det leda till minskad återhämtning, ökad stress och därmed symtomförekomst. Att en stor andel av respondenterna upplevde att de hade höga krav på sig själva kan därmed vara en varningssignal. Vår studie visar dessutom att de egna kraven är högre bland yngre anställda. Hälsofrämjande insatser för att minska individens egna krav är av vikt då insatserna möjligen kan leda till lägre grad av symtomförekomst. Dessutom var sjuknärvaron påtagligt hög bland respondenterna. Konsekvenserna av sjuknärvaron är inte tillräckligt utforskad för att påvisa vilka följderna kan bli. Att inte få möjlighet till återhämtning kan dock leda till symtom och stressrelaterade besvär. Frågan som måste ställas är hur de ökade kraven på individen ska bemötas?

  • 72.
    Herrström, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Larsson, Stina
    Högskolan Kristianstad.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Metodutveckling i litteraturbaserat examensarbete inom sjuksköterskeprogrammet2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 73.
    Högberg, Cecilia
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Palliativt utvecklingscentrum, Lunds universitet, Region Skåne.
    Alvariza, Anette
    Ersta Sköndal Bräcke högskola.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Palliativt utvecklingscentrum, Lunds universitet, Region Skåne.
    Patients’ experience of using the integrated palliative care outcome scale in palliative home care2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 74.
    Högberg, Cecilia
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola.
    Alvariza, Anette
    Ersta Sköndal Bräcke högskola.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Palliativt utvecklingscentrum, Lunds universitet, Region Skåne.
    Patients' experiences of using the integrated palliative care outcome scale for a person-centered care: a qualitative study in the specialized palliative home-care context2019Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 26, nr 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore patients' experiences of using the Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) during specialized palliative home care. The study adopted a qualitative approach with an interpretive descriptive design. Interviews were performed with 10 patients, of whom a majority were diagnosed with incurable cancer. Our findings suggest that the use of IPOS as a basis for conversation promotes safe care by making the patients feel confident that the care provided was adapted to them which gives them a sense of safety. IPOS facilitated discussions between patients and nurses about care needs. The patients believed that using IPOS enabled reflection on their well-being and life situation. In conclusion, the study finds that using IPOS is beneficial and provide ways to enable person-centered care and with advantage could be used in specialized palliative home care. The results may help overcome barriers and facilitate the use of patient-reported outcome measures (PROMs). To enable the use of PROMs such as IPOS in palliative home care, nurses need education and opportunities to develop routines that enable patients' voice to be heard and thereby compose a basis for care.

  • 75.
    Jakobsson, Liselotte
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Nilsson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Fransson, Per
    Umeå University.
    The influence from sense of coherence on perceived health after prostatectomy: a 5 year follow up2017Ingår i: Medical and Clinical Research, ISSN 0976-5530, Vol. 2, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to to describe which factors of health related quality of life were associated with a high sense of coherence in a 5 year perspective. The sense of coherence, SOC-scale, EORTC QLQ C-30 and PR 25 questionnaires were applied to a sample of 222 men at baseline and over 5 years following radical prostatectomy. Result showed significant association to SOC in psychological aspects (emotional and cognitive functioning, p=<0.00-0.04 respectively 0.04) and for hormone treatment related symptoms (i.e. manhood p=<0.05). High SOC was associated with quality of life (index) in the early post treatment period and to aspects of general functioning (role-, emotional- respectively cognitive) in year 3 and 5. High sense of coherence was interpreted to be a health resource for experiencing life quality connected to different aspects at different time points of the data collection. The result showed stability in SOC and QoL scoring over 5 years.

  • 76.
    Lind, Susanne
    et al.
    Westa Sköndal Bräcke högskola.
    Wallin, Lars
    Karolinska institutet.
    Fürst, Carl Johan
    Lunds universitet.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    The integrated palliative care outcome scale for patients with palliative care needs: factors related to and experiences of the use in acute care settings2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 77.
    Lindström, Petra Nilsson
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Evaluating the usability of two salutogenic instruments on health and work experience, using cognitive interviewing2018Ingår i: Journal of Workplace Behavioral Health, ISSN 1555-5240, E-ISSN 1555-5259, Vol. 33, nr 3-4, s. 241-259Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Workplace surveys are used in workplace health promotion as a basis for improvements at the workplace. But there is lack of psychometrically and qualitatively validated work-health related instruments with a salutogenic approach. The purpose of this study was, therefore, to evaluate the two instruments, the Salutogenic Health Indicator Scale and the Work Experience Measurement Scale, among staff of different professions in a healthcare setting. These instruments were evaluated with cognitive interviews conducted at a hospital in Sweden. The respondents were purposefully selected from various criteria such as profession, age, and sex (N = 14). The respondents read the items aloud and then spoke about how they experienced the items. A deductive (partly inductive) content analysis was done from Tourangeau's four concepts of respondent actions: comprehension, retrieval, judgment, and response. Two main categories emerged: (1) interpreting and (2) responding, and an additional six subcategories: difficulty, essence, direction, keywords, strategy, and alternatives. The results showed strengths and weaknesses of the instruments. The results were discussed from various validity aspects: face validity, content validity, and user validity. The validity aspects were connected to concepts of respondent actions as well as to questionnaire and respondent factors for motivation.

  • 78.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Preventivt arbete mot trakasserier och mobbning vid Högskolan Kristianstad2015Ingår i: Ledarutvecklingsprogram för kvinnor och män vid Lunds universitet 2013-2014: erfarenheter från ett genusintegrerat ledarskapsprogram / [ed] Kajsa Widén, Inger Lövkrona, Lund: AKKAdemien för ledarskapsutveckling, Lunds universitet , 2015, s. 135-145Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Högskolan i Kristianstads deltagare har undersökt trakasserier och mobbning Preventivt arbete mot trakasserier och mobbning vid Högskolan i Kristianstad. Högskolan har en rad dokument som beskriver det förebyggande arbetet samt hantering av incidenter av mobbning och trakasserier. Dokumenten pekar ut på ett övergripande plan vad som är ett acceptabelt bemötande, alla medarbetares ansvar att föra vidare information om risker och/eller incidenter. Högskolan genomför vartannat år en arbetsmiljöenkät för att få en ökad kunskap om arbetstagarnas psykosociala miljö, dvs. för att få veta hur det ser ut i praktiken. Ett oroväckande högt antal anställda upplever sig ha blivit utsatta för hot, våld och trakasserier i anslutning till arbetet. Lika oroväckande, finner gruppen, är det faktum att det är få som pratar med  sin närmaste chef eller gör en formell anmälan. Detta gör att problemet är svårt att definiera, hantera och göra något åt.

  • 79.
    Lundin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Nagy, Sebastian
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Khalaf, Atika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Sömnproblem bland cancerpatienter i palliativ vård2019Ingår i: Sömn och hälsa, ISSN 2003-234X, nr 1, s. 46-56Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Molin, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Attityder till arbete och socialförsäkring: en kunskapsgenomgång2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med kunskapsgenomgången är att ge en överblick över litteratur kring attityder till arbete och socialförsäkring. Undersökningen är gjort som en litteraturstudie. Den första delen i kunskapsgenomgången belyser individers inställning till arbete. Resultatet visar att den vanligaste attityden till arbete i Sverige är den individualistiska, där individen ser till hur tillfredsställande arbetet är i förhållande till individens egna mål och ambitioner. Den belöning som kan fås genom arbete och som har den starkaste förankringen är det instrumentella förhållningssättet, vilket fokuserar på den ekonomiska belöning arbetet ger.

     

    Faktorer som har betydande inverkan på individers attityder till arbete är uppdelade i strukturella faktorer och individuella faktorer. De strukturella faktorerna innefattar hur uppbyggnaden av samhällets myndigheter påverkar individers attityder, beteenden och förtroende. Det visar sig att individer lättare får förtroende för myndigheter när de varit i kontakt med dem. Vidare påverkar även utformningen av socialförsäkringssystemet individers attityder till arbete. Generösa ersättningssystem leder till ökad arbetsmotivation och pliktkänsla. Tryggheten i ett samhälle ger starkare arbetsorientering. De individuella faktorerna innefattar vikten av socialisationen, kön, ålder, utbildning och social klass. Föräldrar för över sin inställning till arbete till sina barn. Skillnader mellan män och kvinnor och deras inställning till arbete formas även den av föräldrarna. Ju äldre individer blir desto starkare blir pliktkänslan. Vidare visar resultatet att högre utbildning och högre social klass ger starkare arbetsmotivation.

     

    Den andra delen som redovisas i kunskapsgenomgången är individers inställning till socialförsäkringen. Avsnittet visar att frånvaro från arbete kan ta sig i uttryck genom sjukskrivning eller arbetslöshet och att det inte finns någon klar gräns mellan dessa områden. Arbetslöshet kan leda till sjukskrivning och vice versa. Avsnittet belyser att svenskarna ibland "tjänar på" att vara sjukskrivna istället för arbetslösa och vilket problem moral hazard-beteendet utgör för socialförsäkringen. Genomgången visar att nya meningsfulla aktiviteter under en period som arbetslös kan öka livskvaliteten och minska individers engagemang i att hitta nytt arbete. Studien visar vidare att många sjukskrivna anser sig att kunna arbeta en del av sin arbetstid om de kunnat påverka sin arbetssituation.

     

    De faktorer som har betydande inverkan på individers attityder till socialförsäkringen är, liksom var fallet för inställning till arbete, uppdelade i strukturella faktorer och individuella faktorer. De strukturella faktorerna innefattar hur samhällets regler, däribland antalet karensdagar, kan påverka individers attityder och beteenden vad gäller sjukskrivning. Införandet av karensdagen har i Sverige t.ex. minskat utnyttjandet av sjukförsäkringen. Socialförsäkringens utformning visar skiftande resultat vad gäller hur det påverkar sjukskrivningar och arbetslöshet. Hög ersättning kan visa sig både ge högre frånvaro från arbete men även ökade chanser till att hitta arbete. Vidare har individers tro om huruvida andra är sjukskrivna inverkan på benägenheten att sjukskriva sig eller inte. Bland individuella faktorer har individens ideologiska uppfattning betydelse för utnyttjandet av socialförsäkringen.

  • 81.
    Molin, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Individers levnadsvanor och frånvaro från arbete: en kunskapsgenomgång2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med kunskapsgenomgången är att ge en överblick över litteratur om relationen mellan individers levnadsvanor och frånvaro från arbete i form av arbetslöshet, sjukskrivning och förtidspensionering. De livsstilsfaktorer som tagits med är alkohol, droger, fysisk aktivitet, kroppsvikt, rökning och spelberoende. Undersökningen är gjord som en litteraturstudie.

     

    Första delen belyser arbetslöshet i förhållande till de olika livsstilsfaktorerna. Majoriteten av litteraturen visar att arbetslöshet ökar alkoholkonsumtionen och att den stora riskgruppen är unga män. Vidare verkar det som att längre perioder av arbetslöshet leder till högre konsumtion av alkohol. Det finns dock studier som menar att ett en minskande alkoholkonsumtion vid arbetslöshet skulle kunna orsakas av en försämrad ekonomi. Samtidigt pekar andra studier på att alkoholkonsumtionen vid arbetslöshet varierar mellan individer. Vad gäller droger relaterar arbetslöshet till användning av olagliga droger, framförallt cannabis. Angående fysisk aktivitet visades det både på aktivitet och på inaktivitet bland arbetslösa samt att det inte fanns någon skillnad mellan arbetslösa och arbetande. Skilda resultat visades även vid kroppsvikt. Både högt och lågt BMI för kvinnor och män visade sig påverka arbetslöshet. Litteraturen var dock enhetlig gällande att rökning förkommer i högre grad bland arbetslösa än bland arbetande. När det gäller spelberoende ansågs arbetslöshet både vara en riskfaktor och inte vara en riskfaktor.

     

    Andra delen tar upp sjukskrivningar och livsstilsfaktorer. Största delen av litteraturen visar ett samband mellan alkoholkonsumtion och sjukskrivning. Det mesta pekar på att sjukskrivning beror på alkoholkonsumtionen och inte tvärtom. Flertalet studier visar även att fysisk aktivitet minskar sjukfrånvaron. Vad gällde kroppsvikt ansågs fetma bidra till ökad sjukfrånvaro och även vara en riskfaktor för längre perioden av sjukfrånvaro. Vidare visas det att rökning bidrar till ökad sjukfrånvaro och att det är viktigt att skilja mellan rökare, f.d. rökare och icke-rökare.

     

    Tredje och sista delen behandlar förtidspensionering i relation till livsstilsfaktorer. Skilda resultat visas gällande alkoholkonsumtion och förtidspensionering. Både högkonsumenter och nykterister visade sig ha ökad risk för förtidspension. Även måttligt intag av alkohol visade sig både kunna vara välgörande för individens hälsa och även förhöja risken för förtidspension. Fysisk aktivitet visade sig vara mindre förekommande bland förtidspensionärer, men skulle kunna leda till färre förtidspensioner om det förkom. Både undervikt, övervikt och fetma kan kopplas till förtidspensionering. Flera studier visar att rökning är en riskfaktor för förtidspensionering. Det är vanligare att rökare beviljas förtidspension i jämförelse med icke-rökare.

  • 82.
    Nilsson Lindström, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Co-worker dialogue: a tool for health, personal development, and an empowering development culture in the workplace2018Ingår i: Society, health and vulnerability, E-ISSN 2002-1518, Vol. 9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores managers' perspective on how co-worker dialogue [CWD] can foster co-worker health and personal development, and contribute to an empowering development culture in the workplace. The interview study was performed at a hospital in Sweden. Seventeen hospital managers participated. The managers, both men and women, worked in different areas, and a majority had 30-40 co-workers. To uncover underlying pattern phenomena in the interview data, a six-step inductive qualitative thematic analysis was conducted. The findings present three themes, each highlighting different prerequisites for CWD to function as a resource for the co-workers and the workplace: (1) Utility; (2) Content, and (3) Implementation. The study provides suggestions for and problems of practical implications from the findings. To make the findings useful in other organizations, practical implications are presented and discussed in the light of workplace health promotion [WHP]. The CWD is not focusing on performance the way traditional PA does. The CWD is therefore an important complement to PA in annual co-worker meetings, to also highlight the co-worker perspective. If managers realize the value of working with both PA and CWD, opportunities for health, personal development, and an empowering development culture are created.

  • 83.
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Salutogenetic resources in the everyday lives of teachers: promoting workplace learning and well-being2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to explore salutogenic resources in the everyday lives of teachers, and toinvestigate how an intervention of collegial reflection influences their work-related learning and their being.The thesis includes two parts, a needs assessment and an intervention, performed between 2009 and2016. Both qualitative and quantitative approaches have been used in the process of the thesis. Methods used for data generation have been multistage focus groups interviews, individual interviews, questionnaire, open mail questions, and digital recordings of the reflection meetings. Four different methods have been used For the analyses: content analysis, hermeneutic analysis, multiple linear regression, and thematic analysis.

    The findings indicate that the caring relationships with pupils, but also colleagues, were important for the teachers’ finding meaning in their work. The caring relationships and the sense of meaningfulness were important resources for the teachers well-being.

    Collegial reflection was a health promoting resource in that it contributed with social support from colleagues, a sense of belonging, a consensus regarding shool issues, and recovery. This recovery occurred while the teachers were having their collegial reflection, indicating that they still felt recovered even though they were reflecting on work-related issues.

    The thesis also indicates that teachers’ experiences of time pressure at work was the variable with the strongest associaton to their experience of work-life balance. The integration of work and private lives is an important part of being a teacher. Certain aspects of work was considered as positive and salutogenic when integrated with their private lives, such as the creative aspect of teaching. However, other aspects, such as ruminating over abused pupils, were affecting their well-being in a detrimental way when integrated in their private lives.

    In a time when much focus is put on teachers’ increasing workload, documentation and psychosocial risks, it is important to pay more attention to the salutogenic and the enhancing aspects of  teacher's work. By doing that, teachers’ well-being may be enhanced, as well as supporting teacher retention.

  • 84.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Coexisting needs: paradoxes in collegial reflection—the development of a pragmatic method for reflection2017Ingår i: Education Research International, ISSN 2090-4002, E-ISSN 2090-4010, Vol. 2017, artikel-id 4851067Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper addresses a feasibility study of a method for recurrent collegial reflection. A qualitative approach, using a participatory research design, was adopted. The collegial reflection was implemented in a school, in a middle-sized municipality in southern Sweden, with 21 teachers participating in the intervention. Data collection included digital recordings of collegial reflection, open questions by mail, and individual interviews. Findings indicated one major theme, paradoxes in the design of the collegial reflection, and three categories: wanting to decide and wanting to be guided; meeting each other as teachers and/or as persons; and looking for the safe and/or looking for the new. Before implementing the method in another context, management needs to appreciate these contradictory experiences, allow for voluntary participation, address participants’ expectations, and allocate time and tasks. This study implicates that collegial reflection may contribute to teachers’ professional development, and it is thereby relevant to teachers’ classroom practice and pupils’ learning. We conclude that, by creating a structure which supports teachers’ collegial reflection, the school may function as a supportive environment, which may contribute to teacher retention.

  • 85.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Salutogenic resources in relation to teachers' work-life balance2017Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 54, nr 4, s. 591-602Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Experiencing work-life balance is considered a health promoting resource. To counter-balance the negative development of teachers' work situation, salutogenic resources need to be examined among teachers.

    OBJECTIVE: To examine resources related to teachers' experience of their work-life balance.

    METHODS: Using a cross-sectional design, a questionnaire was distributed to 455 teachers in compulsory schools in a Swedish community. A total of 338 teachers participated (74%). A multiple linear regression method was used for the analysis.

    RESULTS: Four variables in the regression model significantly explained work-life balance and were thereby possible resources: time experience at work; satisfaction with everyday life; self-rated health; and recovery. The strongest association with work-life balance was time experience at work. Except time experience at work, all were individual-related.

    CONCLUSIONS: This study highlights the importance of school management's support in reducing teachers' time pressure. It also emphasizes the need to address teachers' individual resources in relation to work-life balance. In order to support teachers' work-life balance, promote their well-being, and preventing teachers' attrition, we suggest that the school management would benefit from creating a work environment with strengthened resources.

  • 86.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Ejlertsson, Göran
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Caring as a salutogenic aspect in teachers' lives2015Ingår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 46, s. 51-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This inquiry explored how a group of teachers experienced resources for their well-being, both at work and in their private lives. The findings indicate that caring, for others and for oneself, is central for teachers' well-being. Caring is manifested in being present in the moment, and in actions which promote the well-being of oneself and others. Implications from the findings suggest that both school administration and teacher education should pay special attention to the caring aspects of teaching, as they influence teachers' well-being and retention, as well as the pupils' learning. Health promotion interventions could benefit from these findings.

  • 87.
    Nilsson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Enhance your workplace!: a dialogue tool for workplace health promotion with salutogenic approach2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to develop and make a quality assessment of a tool, which includes a questionnaire and a dialogue process that could be useful for workplace health promotion from a salutogenic point of view. The studies have been performed within two health care organizations between 2005 and 2009, together with hospital staff. Two questionnaire studies were conducted (n=446 n=505, respectively). A focus group interview study was performed (n=78), and meetings were held in an action research process for applying a questionnaire process at two wards (n=69). The result shows a development process for a multi-dimensional questionnaire, the Work Experience Measurement Scale (WEMS), which can be used to measure work experiences from a salutogenic perspective. WEMS was shown to be a functional workplace health promotion questionnaire with the ability to discriminate between groups. Its psychometric properties support its applicability in health care settings and offer a possibility to measure trends over time regarding employees´ work experiences. A dialogue structure for progress in the questionnaire process is presented. It describes what to precede and how to proceed through a workplace questionnaire process to foster applicability, meaningfulness, and sustainability. Through WEMS, the outcome of work-related Specific Enhancing Resources (SER) may be highlighted and strengthened in workplace activities. When used as a dialogue tool in a continuous questionnaire process, WEMS has the potential of being a useful assessment tool in workplace health promotion. Such a dialogue tool is useful in discussions and tangible for the work of enhancing positive human capabilities and resources (SER) that improve work performance.

  • 88.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    How to make a workplace health promotion questionnaire process applicable, meaningful, and sustainable2011Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 19, nr 7, s. 906-914Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background  In workplace health promotion, a questionnaire could be of great use. Unfortunately, fatigue regarding answering questionnaires has recently become greater than before. An action research approach could be a possible way of increasing employee participation.

    Aim  This study reports an attempt to explore key aspects for participation in, and commitment to, a workplace health promotion questionnaire process.

    Method  The study was conducted at two wards in a Swedish hospital. Data was collected during an action research process. Data were analysed with regard to a framework of questions.

    Findings  The three key aspects for participation in, and commitment to, a workplace health promotion questionnaire process were: an applicable questionnaire, a meaningful questionnaire process and a continuous and sustainable questionnaire process. A structure is presented as practical advice to managers, describing how such a process could be established to be applicable, meaningful and sustainable.

    Conclusion  This study has identified key aspects and prerequisites for questionnaire processes. The prerequisites – share decision-making, involve a core group and follow a structure – are discussed and proposed for managers and workgroups to consider in further workplace health promotion questionnaire processes.

    Implications for nursing management  The key aspects and prerequisites presented could provide a stimulating standpoint or advice, useful for planning and accomplishing workplace questionnaire processes.

  • 89.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Shift of focus from role to task: a health promoting model of organizing work2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Work organization in hospital settings has a long tradition of being confined to each respective professional category. Work tasks concerning the care of the patients have been tied to the respective roles of nurses or assistant nurses. Neither the nurses nor the assistant nurses have had a comprehensive picture of the patient’s status due to the fact that different professions did not collaborate.

     

    Aim

    The aim was to explore health care staff’s opinions about the work organization model called Patient Closer Care (PCC) that is related to perceptions of workplace health.

     

    Method

    Interviews with thirteen mixed focus groups, which included nurses, assistant nurses and medical secretaries (n=70), were conducted at five medical units in a Swedish medium sized hospital. The main question during the unstructured interviews was how the employees experienced health in relation to the work organization. The analysis was made by qualitative content analysis.

     

    Results

    PCC implicated that time was set aside for the staff to be more with the patients, and it changed the focus of their caring for the patients. Today the care proceeds from the patients’ needs. There’s been a shift from nurses and assistant nurses working alone to working together in care pairs, diminishing the focus on the different professional roles and limitations. Instead reflection and learning increased through the extended collaboration. A more comprehensive picture of the patients’ situation was attained, which resulted in increased comprehensibility, manageability and meaningfulness.

     

    Conclusion

    The Swedish model of PCC offers an example of health promoting as to organizing work that is significant to both employees and patients. The model shifts its focus from fixed work roles implicit in specific professions, to task orientation, which puts the patient at the centre. The experience of the model was primarily positive in several ways. The increased sense of coherence is a health promoting factor, which decreases stress at the workplace. The employees’ perception of health in relation to PCC has a positive impact on their work performance, which then becomes more effective.

  • 90.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    The significance of Sense of Coherence in health care staff's experiences of reorganisations2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 91.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar H.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    The work experience measurement scale (WEMS): a useful tool in workplace health promotion2013Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 45, nr 3, s. 379-387Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To present validity data for the Work Experience Measurement Scale (WEMS), an instrument measuring multifaceted work experience from a salutogenic health resource perspective as a contrast to the more common pathogenic risk perspective, by exploring WEMS relationship to established measurements that are positively related to health and work. A salutogenic perspective focuses on finding conditions and resources in life, for example at work, that can enhance the individual's health and strength, instead of those causing illness and weakness.

    METHOD: This study was carried out in 2009 at a Swedish hospital with a web-based survey (WEMS) to 770 employees. Different occupational groups at the hospital participated. Additional questionnaires used at the same time were the Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9), the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS), the General Self-Efficacy scale (GSE), and three questions about self-rated health, general well-being, and quality of life.

    RESULTS: Cronbach's Alpha of WEMS sub-indices were in the interval of 0.85—0.96. Convergent validity and discriminant validity of WEMS and its sub-indices were shown to be satisfying by correlations. In addition, WEMS demonstrated the ability to discriminate between groups. WEMS sub-indices discriminated even better between groups than the total index.

    CONCLUSION: The WEMS proved to be a workplace health promotion questionnaire that was able to measure experiences of work from a salutogenic perspective. The WEMS has a potential of being a useful tool in workplace health promotion to enhance positive human capabilities and resources to improve work performance.

  • 92.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar H.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Troein, Margareta
    Department of Clinical Sciences Malmö, Lund University.
    Workplace health resources based on sense of coherence theory2012Ingår i: International Journal of Workplace Health Management, ISSN 1753-8351, E-ISSN 1753-836X, Vol. 5, nr 3, s. 156-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – In workplace health promotion, enhancing resources are less explored than risk factors. The aim of this paper is to explore the usability of the sense of coherence (SOC) theory to identify considerable and positively perceived work-related factors and processes.

    Design/methodology/approach – The study had a salutogenic approach to workplace health promotion. A total of 13 focus group interviews were conducted with hospital employees in Sweden. A deductive analysis was made with the SOC theory as a framework.

    Findings – Work-related specific enhancing resources (SER) were identified and analysed into the three components of SOC: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. SER's implication in daily performance is explained by employee expressions. Through increased understanding and awareness, SER could contribute to savoring positive experiences, and enhance SOC among employees. Antonovsky's concept Generalized Resistance Resources is suggested to be enlarged based on the expressed significance of concrete daily positive work occurrences to increase one's SOC.

    Research limitations/implications – Not all hospital professions were represented in the study. Further studies are required to involve physicians, paramedics, managers, as well as other settings, to compare and complement with additional experiences of workplace resources.

    Practical implications – The study presents an opportunity to explore, understand, and foster workplace resources through assistance from the SOC theory. The SER presented in this study may serve as initial examples in workplace discussions about work-related resources contributing to a sense of coherence.

    Originality/value – This study contributes to public health research and workplace health promotion with a salutogenic focus on how to explore enhancing work-related resources with the assistance of the practical SOC theory.

  • 93.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    A key to success in workplace survey processes2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 94.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Survey process quality: a question of healthcare manager approach2017Ingår i: International Journal of Health Care Quality Assurance, ISSN 0952-6862, E-ISSN 1758-6542, Vol. 30, nr 7, s. 591-602Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to explore how healthcare first-line managers think about and act regarding workplace survey processes.

    Design/methodology/approach

    This interview study was performed at a hospital in south Sweden. First-line healthcare managers ( n=24) volunteered. The analysis was inspired by phenomenography, which aims to describe the ways in which different people experience a phenomenon. The phenomenon was a workplace health promotion (WHP) survey processes.

    Findings

    Four main WHP survey process approaches were identified among the managers: as a possibility, as a competition, as a work task among others and as an imposition. For each, three common subcategories emerged; how managers: stated challenges and support from hospital management; described their own work group and collaboration with other managers; and expressed themselves and their situation in their roles as first-line managers.

    Practical implications

    Insights into how hospital management can understand their first-line managers' motivation for survey processes and practical suggestions and how managers can work proactively at organizational, group and individual level are presented. Originality/value Usually these studies focus on those who should respond to a survey; not those who should run the survey process. Focusing on managers and not co-workers can lead to more committed and empowered managers and thereby success in survey processes.

  • 95.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Development and quality analysis of the Work Experience Measurement Scale (WEMS)2010Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 35, nr 2, s. 153-161Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Instruments related to work are commonly illuminated from an ill-health perspective. The need for a concise and useable instrument in workplace health promotion governed the aim of this paper which is to present the development process and quality assessment of the Work Experience Measurement Scale (WEMS). A survey, using a questionnaire based on established theories regarding work and health, and a focus group study were performed in hospital settings in 2005 and 2006 respectively. A Principal Component Analysis (PCA) was used to statistically develop a model, and focus group interviews were made to compare quantitative and qualitative results for convergence and corroboration. The PCA resulted in a six factor model of dimensions containing items regarding management, reorganization, internal work experience, pressure of time, autonomy and supportive working conditions. In the analysis of the focus group study three themes appeared and their underlying content was compared to, and matched, with the dimensions of the PCA. The reliability, shown by weighted kappa values, ranged from 0.36 to 0.71, and adequate Cronbach's Alpha values of the dimensions were all above 0.7. The study validity, indicated by discriminant validity, with correlation values that ranged from 0.10 to 0.39, in relation to the content validity appeared to be good when the theoretical content of the WEMS was compared to the content of similar instruments. The WEMS presents a multidimensional picture of work experience. Its theoretical base and the psychometric properties give support for applicability and offer a possibility to measure trends in the work experience over time in health care settings. One intention of the WEMS is to stimulate the ability of organizations and the employees themselves to take action on improving their work experience. The conciseness of the instrument is intended to increase its usability.

  • 96.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    ”Jag är alltid glad när jag går till jobbet!”: rapport från fokusgruppsintervjuer på vårdenheten: Ängelholms sjukhus: våren 20062006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Begreppet hälsa kan beskrivas utifrån skiftande perspektiv. Studien fokuserar på det salutogena tänkesättet kring hälsa, och faktorer som kan generera hälsa sätts i centrum. Intresset inriktas på friskfaktorer i vardagen som gör att människor kan möta påfrestningar med bibehållen hälsa. Arbete bör i det sammanhanget ses som en av de viktigaste hälsofrämjande resurserna för människans personliga utveckling och livskvalitet.

     

    Studien hade flera syften, varav ett var att lära känna och beskriva verksamheterna på vårdenheten, medan ett annat var att undersöka hur medarbetarna upplevde sin hälsa i relation till sitt arbete. Ytterligare syften var att identifiera vilka behov som fanns av att förändra organisationen för att förbättra hälsan för de anställda samt att slutligen att ta reda på hur pågående förändringsarbete inom organisationen uppfattades av medarbetarna.

     

    Studien genomfördes genom 14 fokusgruppsintervjuer. Urvalet av respondenter skedde slumpmässigt på varje avdelning och antalet medlemmar i varje fokusgrupp var fem till sex personer. De olika yrkeskategorierna som deltog i studien var undersköterskor, sjuksköterskor, avdelningschefer och sekreterare.

     

    Resultatet visade på att respondenterna på olika sätt upplever sitt arbete på vårdenheten som lustfyllt och hälsobringande. Framträdande var upplevelser kring införandet av Patientnärmre vård, som innebär ett annorlunda arbetssätt än tidigare parvård eller gruppvård. Utmärkande i resultatet var även den goda stämningen på vårdenheten, men samtidigt sågs inte förhållningssättet mot varandra på arbetet som en direkt hälsoskapande faktor. Förhållningssätt i relation till materiella belöningar är en viktig faktor som behöver belysas ytterligare, i strävan mot en mer hälsoskapande arbetsplats. Ett annat tänkesätt som bör genomsyra och främjas är känslan av sammanhang i arbetssituationen. På så sätt kan till exempel förändringsarbeten bli mer förståeliga och genomförbara. Ur resultatet utkristalliserades fyra begrepp: begriplighet, kommunikation, tydliga mål och reflektionstid. Begreppen är övergripande, och skulle kunna appliceras och diskuteras i relation till studiens resultat av arbetsrelaterade friskfaktorer. Respondenterna önskade en mer gemensam och helhetsskapande bild av verksamheterna de arbetar inom. Kontinuerlig reflektionstid föreslogs som ett sätt att byta bilder med varandra och öka förståelsen för situationer och händelser medarbetarna kan ställas inför. I dialog är kommunikation en förutsättning, och begriplighet för förändringar kan skapas genom reflek­tion, vilket även kan komma att underlätta förändringsprocesserna på avdelningarna.

     

    Som en följd av fokusgruppsintervjuerna framkom önskemål att diskutera begreppen ytterli­gare inom varje avdelning. Därför initierades avdelningsforum, med syfte att diskutera,

    re­flektera och skapa en stor gemensam bild av medarbetarnas och avdelningschefens uppfatt­ningar kring verksamheten i termer av hälsoskapande arbetsplats.

  • 97.
    Olsson Möller, Ulrika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Rydén, L
    Lund University.
    Malmström, M
    Lund University.
    A comprehensive approach to rehabilitation interventions following breast cancer treatment: a systematic review of systematic reviews2019Ingår i: BMC Cancer, ISSN 1471-2407, E-ISSN 1471-2407, Vol. 19, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Breast cancer (BC) is the most common type of cancer in women worldwide. Post-treatment, patients suffer from side effects and have various rehabilitation needs, which means that individualization is fundamental for optimal rehabilitation. This systematic review (SR) of SRs aims to evaluate the current evidence on rehabilitation interventions in female patients following BC treatment.

    METHODS: Full-text SRs published in English from 2009 were searched in Embase, PubMed, Cinahl Complete, PsycINFO, AMED, SCOPUS, and Cochrane Library.

    INCLUSION CRITERIA: SRs of randomized or non-randomized controlled trials investigating the effects of rehabilitation interventions in women following BC treatment. All outcomes were considered. Methodological quality was evaluated using the AMSTAR 2 tool and interrater agreement was evaluated. Out of 1269 citations retrieved, 37 SRs were included.

    RESULTS: Five rehabilitation areas were identified: exercise and physical activity (PA), complementary and alternative medicine (CAM), yoga, lymphoedema treatment, and psychosocial interventions. The most solid evidence was found in exercise/PA and yoga. Exercise interventions improved outcomes such as shoulder mobility, lymphoedema, pain, fatigue and quality of life (QoL). Effects of yoga were shown on QoL, anxiety, depression, sleep disturbance, fatigue and gastrointestinal symptoms. The effect of CAM was shown on nausea, pain, fatigue, anger and anxiety but these results need to be interpreted with caution because of low methodological quality in included studies in the SRs. Among the lymphoedema treatments, positive effects were seen for resistance training on volume reduction and muscle strength and psychosocial interventions such as cognitive behavioural therapy had positive effects on QoL, anxiety, depression and mood disturbance.

    CONCLUSIONS: This SR of SRs show solid positive effects of exercise/PA and yoga for women following BC treatment, and provides extended knowledge of the effects of CAM, yoga, lymphoedema treatment and psychosocial interventions. It is evident that more than one intervention could have positive effects on a specific symptom and that the effects depend not only on intervention type but also on how and when the intervention is provided. The results can be used as a foundation for individualized rehabilitation and aid health care professionals in meeting patients' individual needs and preferences.

    TRIAL REGISTRATION: PROSPERO ( CRD42017060912 ).

  • 98.
    Olsson Möller, Ulrika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Pranter, Christa
    Lunds universitet & Region Skåne.
    Hagelin, Carina Lundh
    Ersta Sköndal & Karolinska institutet.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Lunds universitet & Region Skåne.
    Malmström, Marlene
    Lunds universitet & Region Skåne.
    Fürst, Carl Johan
    Lunds universitet.
    Rasmussen, Brigit H
    Lunds universitet & Region Skåne.
    Using cards to facilitate conversations about wishes and priorities of patients in palliative care2019Ingår i: Journal of Hospice and Palliative Nursing, ISSN 1522-2179, E-ISSN 1539-0705Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To avoid discomfort, health care professionals may hesitate to pursue conversations about end of life with patients. Certain tools have the potential to facilitate smoother conversations in this matter. The objective was to explore the experiences of patients in palliative care in using statement cards to talk about their wishes and priorities. Forty-six cards with statements of wishes and priorities were developed and tested for feasibility with 40 participants, who chose the 10 most important cards and shared their thoughts about the statements and conversation. Data from individual interviews and field notes were analyzed using content analysis. One category describes practical aspects of using the cards including the relevance of the content and the process of sorting the cards. The second category describes the significance of using the cards including becoming aware of what is important, sharing wishes and priorities, and reflecting on whether wishes and priorities change closer to death. The cards helped raise awareness and verbalize wishes and priorities. All statements were considered relevant. The conversations focused not only on death and dying, but also on challenges in the participants' current life situation. For the most ill and frail participants, the number of cards needs to be reduced.

  • 99.
    Persson, Christel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Sollerhed, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Lärarstudenters resonemang om hälsa och miljö inför kommande lärargärning i gymnasieskolan2015Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 14, s. 41-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sjutton lärarstudenter i idrott och hälsa deltog i ett utvecklingsprojekt på lärosätet med syftet att undersöka hur studenternas resonemang i hälsa och miljö utvecklades under de tre månaderna projektet varade. Datainsamlingen bestod av enkäter och fokusgruppsintervjuer. Seminarier med föreläsningar och diskussioner samt ett studiebesök vid ett Science center utgjorde aktiviteter i projektet. Studenterna uttryckte sina kunskapsbrister och kritiserade undervisningen de genomgått i hållbar utveckling i ungdomsskolan och lärarutbildningen, och menade att den oftast handlat om sopsortering. De kopplade efterhand samman människors hårdutnyttjande av skog och mark med försämring av människans livsvillkor och hälsa. Merparten av studenterna vidgade perspektivet, från ett egocentriskt till ett biocentriskt synsätt. Studenterna sade sig under studien utveckla ett personligt engagemang för hälsa och miljö.

  • 100.
    Persson, Sophie Schön
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Lindström, Petra Nilsson
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Kristianstad University.
    Blomqvist, Kerstin
    Kristianstad Univ, Fac Hlth Sci, Kristianstad, Sweden..
    Relationships between healthcare employees and managers as a resource for well-being at work2018Ingår i: Society, health and vulnerability, E-ISSN 2002-1518, Vol. 9, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Relationships at work are important to the psychosocial work environment and may be resources for the employees' well-being. There is a need for a better understanding of what generate positive relationships at work. The aim of the study was to gain a better understanding of the relationship between employees and managers in municipal healthcare. A qualitative study with twenty-seven individual interviews was conducted with healthcare employees and managers in municipal healthcare. The relationship between manager and employees and its possible contribution to well-being was a key focus. A comparison and tentative analysis, inspired by hermeneutics, was used in order to analyse similarities and differences in employee and manager experiences. The findings revealed similarities as well as considerable differences between employees and managers in their experiences. Two themes emerged from the interpretation of the text: (i) Health-promoting relationships are characterized by asymmetry and by a manager that stands outside the group; and (ii) Health-promoting relationships are characterized by mutuality and symmetry and by a manager that is part of the group. The relationship between the employees and the managers are both a resource for doing a good job and a means for achieving belongingness at work. To highlight well-working aspects of relationships at work, may contribute to a better psychosocial work environment and, ultimately, the well-being among healthcare recipients.

123 51 - 100 av 118
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf