hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 112
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Barn och läroplan möts i undervisning: exemplet snö2016Ingår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 125-135Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 52.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Communication with young children in preschool: the complex matter dealing with child perspectives and curriculum2012Ingår i: 22nd EECERA conference: pre-birth to three: identities, learning, diversities, 2012, s. 218-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation aims to share results from a study concerning the preschool teacher as a curriculum-maker to preschool. The research question addressed is “what is characteristic for the curriculum offered, as it appears in one teacher’s verbal communication with 1-3 year old children?”. The study is carried out in Sweden and the research area is motivated by the need for knowledge about the implications that a goal-oriented preschool curriculum and broad discretion for teachers might imply for activities in preschool. A qualitative case study with a narrative approach has been adopted and follows the Swedish research council guidelines and ethical rules in social science research. Empirical data consists of videotaped observations of communication between a single teacher and a number of children aged between 1 and 3 during one morning in preschool. The results show that the teacher has an idea of bringing up and to conceptualize children’s near surroundings. Further on there is an idea of inclusion and to teach children different abilities. They also show that the teacher frequently uses questions as a means of communication, where a large number of shifts between different children and different issues are particularly characteristic. Although this contributes to a child perspective, it also implies a teacher-centred position and a fragmented way of exercising the discretion vis-à-vis the curriculum. The findings are discussed and related to curriculum theory and to early childhood perspectives. This research is expected to have impact on understandings of how preschool teachers deal with their teaching assignment for the youngest children in preschool.

  • 53.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Creating curriculum in preschool context: focus on qualitative differences in teachers' communication with the youngest children2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to describe and analyze how teachers ways to communicate with children in preschool contribute to conditions for children's learning and development, and thereby to how curriculum is created. The curriculum as concept (Gundem, 1997; Vallberg Roth, 2001) is used both for the policy documents concerning preschool and for what is actually said and done in pedagogical contexts. Central to the preschool educational work is the communication that takes place between teachers and children. Hundeide (2002) describes communication as a dialogic interaction with verbal, non-verbal and physical interaction between adults and children. This means that adults’, in this case teachers, speech and actions are considered dependent on what children express and a sense of caring is created between people who interact (ibid.). Communication can in turn be said to contribute to the shaping of a social structure which, according to Giddens (1984) takes place at different levels of consciousness and whose duration varies. With that as a starting point communication between children and teachers in preschool can be studied as a contribution to the preschool curriculum is created, maintained and changed over time, but also as a contribution to how children's learning conditions here and now can be understood. The underlying data is from an observational study conducted in Swedish preschool where teachers communicate with 1-3 year old children. 4 teachers were shadowed (Czarniawska, 2007) and filmed during their everyday work in preschool. Ethical issues in research in all events are crucial (Research Council, 2002) and especially when it involves people who, like the youngest children, can not make their case or assess potential research impact (Heikkilä & Sahlström, 2003). This has been the subject of specific ethical considerations in this study. Shiers model (2001) for children's participation has in a qualitative analysis inspired the construction and use of analytical concepts. The study's results show qualitative differences in teachers' communication of content and in how they listen into and make use of children's own expressions. Overall, it contributes to a curriculum in which teachers' awareness of and challenge of children's perspectives and opportunities in conjunction with the formulated intentions of the curriculum seems both limiting and expanding. The discussion highlights the findings related to curriculum theory (Evans, 1975, 1982), social theory (Giddens, 1984), and childhood perspectives (Halldén, 2003; Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003).

  • 54.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Förskollärares handlingsutrymme och barns perspektiv i förskola för de yngsta barnen2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 55.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras2016Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 12, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera hur förskollärares sätt att kommunicera med de yngsta barnen i förskolan bidrar till villkor för barns lärande. Förskollärare används synonymt med lärare då förskolan är en egen skolform. Datamaterialet är från fyra svenska förskolor där en observationsstudie genomförts av lärares kommunikation med 1-3 åriga barn. Resultaten från studien visar kvalitativa skillnader i lärarnas kommunikation om olika innehåll. En slutsats är att en kvalitativ kategori där en bred repertoar av sätt att kommunicera används av läraren tycks gynna förutsättningarna för aktörerna att gemensamt utvidga innehållet i kommunikationen. En annan slutsats är att den repertoar av barns aktörskap och uttryckssätt som möjliggörs förefaller vara relaterad till de kvalitativa skillnader som framkommit vid lärares repertoar av kommunikation. Diskussionen belyser resultatens konsekvenser i relation till social samhällsteori samt till teorier om yngre barns lärande och utveckling

  • 56.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Kvalitativa skillnader i lärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolanManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 57.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Nuets didaktik: förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien som ligger till grund för detta licentiatarbete syftar till att utveckla kunskap om hur den läroplan för de yngsta ser ut så som den beskrivs av förskolans lärare. Fokus läggs på den beskrivna läroplanens innehåll och arbetsformer och på vad som karakteriserar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. De teoretiska utgångspunkter som används är läroplansteori för yngre barn samt i viss mån även barndomsperspektiv med koppling till barndomspsykologi, barndomssociologi och barndomspedagogik. Det är en kvalitativ studie vars empiri består av data från 15 transkriberade och analyserade samtalsintervjuer med lärare som arbetar med förskolans yngsta barn i åldrarna 1-3 år. Metodansatsen är fenomenografisk vilket i analysen gett verktyg att urskilja kvalitativt skilda beskrivningskategorier av innehåll, arbetsformer och karakteristiska drag för förskolans verksamhet. Resultaten visar att läraruppdraget framstår som unikt på det sättet att arbetet med barns lärande och utveckling huvudsakligen tycks ske här och nu och i mindre utsträckning utifrån en planerad verksamhet. Det har resulterat i begreppet nuets didaktik. Begreppet grundar sig i lärares beskrivningar av innehåll och arbetsformer i vilka gemensamma drag är konkretion, tidsaspekten samt ett tydligt barnperspektiv kopplat till didaktikens utgångspunkter vad, hur, varför, vem, var och när. Vidare visar resultaten att för dessa lärare är personlighetsutveckling och social anpassning det ojämförbart väsentligaste syftet med de yngsta barnens lärande och utveckling samt att lek har samma dignitet som specifika innehåll så som naturvetenskap och matematik. Ett starkt barnperspektiv reser frågor kring barns och lärares ansvar i lärandeprocessen såväl som utveckling respektive bevarande av förskolans verksamhet. I studien diskuteras även det karakteristiska i verksamheten för de yngsta relaterat till kontinuitet i utbildningssystemet.

  • 58.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Nuets didaktik i undervisning med förskolans yngsta barn2017Ingår i: Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta, Stockholm: Liber, 2017, s. 211-222Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 59.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preschool teachers talk about curriculum for the youngest children: What happened to aesthetics in preschool?2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The intention of this presentation is to discuss the role of education in preschool for children 1-3 years of age. It´s one angle of a study made in some Swedish preschools in 2009. The main study aims to develop knowledge concerning what the curriculum looks like that is described by teachers working with the youngest children in early childhood education. Focus is on descriptions of the what and the how in the curriculum, eg. what children should learn and how they can learn and also what is characteristic for early childhood education concerning the youngest children. A theoretical mapping of Scandinavian preschool research shows that only a few of the studies concern the youngest children, which contributes to the direction of this study’s interest. An interviewstudy with semistructured questions was carried out with 15 teachers who are working with children 1-3 years old in five different preschools. In this presentation I discuss and analyze some of the findings from the main study related to curriculumtheory and to different paradigms holding childhood perspectives. Childhood sociology, childhood psychology and childhood pedagogy constitutes a background to questions concerning child perspectives and the children and teachers as actors doing preschool. The results show that teaching assignment seem to be unique while the responsibility is to deal with and manage a large amount of care, education and learning on the spot. One concept evolved from the study is “a didactic in terms of the present moment”. It’s closely connected to the didactic questions what, how, why, who, where and when and important aspects are time, concreteness and a child perspective. In these teacher’s descriptions, children’s interests and needs seem to be more strong guidelines than intentions of the curriculum. Corresponding to childhood perspectives (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010; Corsaro, 2005), this indicates a view of the child as competent and having the equal rights as adults. Another result is teacher’s sayings that self-esteem and self-confidence are prime abilities for children to achieve before they can learn anything else. This at the same time indicates an opposing view of the child as incompetent to learn until they reach certain amounts of these abilities. Further in these teachers’s outspoken curriculum the role of play is described as essential in preschool as science and mathematics while aestethics is hardly mentioned. I argue that this is can be seen as a sign of an approach to more school-like activities. This is in contrast to  other research where preschool teachers position themselves as being against “schoolifying” in preschool (Enö, 2005). Related to curriculumtheory (Evans, 1982) for the youngest the results show a childcentered position and a broad interpretation of what are characteristic grounds for preschool activities. Teachers in preschool have an important work in order to achieve quality in children’s learning and development (Sheridan, 2001). Therefore it’s essential to discuss what could be the consequences if children never choose or are interested in some pedagogical content as aestethics and if teachers follow children’s intentions more than the curriculum.

  • 60.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preschool teachers talk about curriculum for the youngest children. What is essential to learn in preschool?2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The intention of this presentation is to discuss the role of education in preschool for children 1-3 years of age. It´s one angle of a study made in some Swedish preschools in 2009. The main study aims to develop knowledge concerning what the curriculum looks like that is described by teachers working with the youngest children in early childhood education. Focus is on descriptions of the what and the how in the curriculum, eg. what children should learn and how they can learn and also what is characteristic for early childhood education concerning the youngest children. A theoretical mapping of Scandinavian preschool research shows that only a few of the studies concern the youngest children, which contributes to the direction of this study’s interest. An interviewstudy with semistructured questions was carried out with 15 teachers who are working with children 1-3 years old in five different preschools. In this presentation I discuss and analyze some of the findings from the main study related to curriculumtheory and to different paradigms holding childhood perspectives. Childhood sociology, childhood psychology and childhood pedagogy constitutes a background to questions concerning child perspectives and the children and teachers as actors doing preschool. The results show that teaching assignment seem to be unique while the responsibility is to deal with and manage a large amount of care, education and learning on the spot. One concept evolved from the study is “a didactic in terms of the present moment”. It’s closely connected to the didactic questions what, how, why, who, where and when and important aspects are time, concreteness and a child perspective. In these teacher’s descriptions, children’s interests and needs seem to be more strong guidelines than intentions of the curriculum. Corresponding to childhood perspectives (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010; Corsaro, 2005), this indicates a view of the child as competent and having the equal rights as adults. Another result is teacher’s sayings that self-esteem and self-confidence are prime abilities for children to achieve before they can learn anything else. This at the same time indicates an opposing view of the child as incompetent to learn until they reach certain amounts of these abilities. Further in these teachers’s outspoken curriculum the role of play is described as essential in preschool as science and mathematics. I argue that this is can be seen as a sign of an approach to more school-like activities. This is in contrast to  other research where preschool teachers position themselves as being against “schoolifying” in preschool (Enö, 2005). Related to curriculumtheory (Evans, 1982) for the youngest the results show a childcentered position and a broad interpretation of what are characteristic grounds for preschool activities. Teachers in preschool have an important work in order to achieve quality in children’s learning and development (Sheridan, 2001). Therefore it’s essential to discuss what could be the consequences if children never choose or are interested in some pedagogical content and if teachers follow children’s intentions more than the curriculum.

  • 61.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    På stående fot2012Ingår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 37, nr 2, s. 6-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 62.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samlingsrapport för forskningscirkel med inriktning Förskola för de yngsta barnen Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 63.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Samlingsrapport för forskningscirkel med inriktning Förskola för de yngsta barnen-språk och kommunikation Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 64.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samlingsrapport för forskningscirkel med inriktning Genus i förskolan: Högskolan Kristianstad HT 16-VT 17.2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 65.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    What is special for preschool education?2010Ingår i: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, s. 41-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 66.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Lek och undervisning hand i hand för de yngsta barnen i förskolan?2017Ingår i: Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta, Stockholm: Liber, 2017, s. 91-100Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 67.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Att göra bruk av barns perspektiv2013Ingår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik / [ed] Ingrid Pramling Samuelsson, Ingegerd Tallberg Broman, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 43-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 68. Jonsson, Agneta
    et al.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Barns frågor i lek2019Ingår i: Forskul, ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 1, s. 86-97Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie, som ingår i ett övergripande projekt om lekresponsiv undervisning i förskolan, analyseras de frågor barn ställer under lek. Frågor förstås här som språkliga handlingar som gör något till förgrund och något annat till bakgrund. Frågor indikerar därför vad som är i fokus för barns uppmärksamhet och säger något om hur barn förstår vad de leker. Frågor ses som viktiga att respondera på utifrån en ambition att utforma undervisning responsiv på lek. Syftet med studien var därför att bidra med insikter om vad vi kan lära av barns frågor för att kunna utforma och problematisera förskollärares undervisning i lek. Analysen fokuserar barns frågor i 51 videoobserverade leksituationer där barn och förskollärare deltar. Resultatet visar att barnen i huvudsak ställer frågor i och om leken de är engagerade i (94 av 104 frågor; som om) medan övriga frågor (10) handlar om något som aktualiseras av leken men som handlar om förhållanden utanför denna (som är). Implikationerna av detta resultat för undervisning i förskolan diskuteras.

  • 69.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds).The intention to create a playful and educational environment based on children ’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers ’approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach.The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children ’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 70.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Department of Education, Communication and Learning, University of Gothenburg.
    Communication with young children in preschool: the complex matter of a child perspective2013Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 183, nr 5, s. 589-604Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses results obtained from a study on the contribution of the preschool teacher as a curriculum-maker in preschool. The research question addressed is ‘what is the characteristic for the curriculum offered, as it appears in one teacher's verbal communication with 1–3-year-old children?’ The research area is motivated by the need for knowledge about the implications that a goal-oriented preschool curriculum and broad discretion for teachers might imply for activities in preschool. This study was carried out in Sweden, and the empirical data consist of videotaped observations of communication between a single teacher and a number of children aged between one and three during one morning in preschool. The results show that the teacher frequently uses questions as a means of communication, where a large number of shifts between different children and different issues are particularly characteristic. Although this contributes to a child perspective, it also implies a teacher-centred position and a fragmented way of exercising the discretion vis-à-vis the curriculum. The findings are discussed and related to curriculum theory and to early childhood perspectives.

  • 71.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Teaching toddlers in preschool2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 72.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Williams, Pia
    Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare2017Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 5, nr 1, s. 90-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyseras hur förskolans personal resonerar om att undervisa de yngsta barnen i förskolan. Fokusgruppssamtal har använts för att samla data från personal som arbetar med de yngsta barnens verksamhet. Billigs diskursteoretiska termer används i analyser av personalens resonemang om undervisningsbegreppets innebörder. Resultaten pekar mot två diskurser där krav och rättigheter utgör spänningsfält och där ett argument för något kan utgöra motargument i samma diskussion. Undervisning med de yngsta barnen utgör en del av en förskola i förändring. Med det i åtanke förstår vi personalens argument som motsägelsefulla när begreppet undervisning i förskolan beskrivs, något som kan ses både inom en diskurs och mellan diskurser.

  • 73.
    Lenninger, Sara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    On children's semiotic freedom and the right to be heard2019Ingår i: Anticipation and Change / [ed] Morten Tønnessen, Stavanger, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Understanding what others mean in a communicative situation, and to be self-understood, are key factors to be able to participate in and have influence on decisions that concern oneself. This is especially important in contexts where the person who is actually affected by a decision does not have the decisive power. Such a decision situation is many times relevant in relation to decisions concerning children, children's health, education and living conditions. According to Article 12 of the Convention on the Rights of the Child (CRC) children have the right to be heard in connection with decisions concerning them. The article also expresses a reservation for this right due to age and maturity of the child.In this presentation, children’s right to be heard in connection with decisions concerning them is noted. It is claimed that knowledge of children's semiotics (cf. children’s meaning making and understanding of meanings) is required in order for such rights to be met in, for example, children's conversations with adults. A starting point for the discussions is that stories and narrative descriptions are semiotic recourses which meanings partly depend on the interpreter’s perception and habit of what “story telling” is in the first place. This condition applies to both those who tell and to those who listen to someone's story.Interestingly, even if a story is perceived by both a child and an adult in a conversational situation (and thus can be expected to be effective in a communication), such beliefs - from the point of view of the adult - can also be a barrier to the fact that the adult actually understands the conversation and the situation from the child's point of view (James & Prout 1997). The adult's habit and understanding of the narrative affect his or her interpretation in the conversation. Research on children's semiotic interactions has shown that even though children from early years participate in adult communication with pictures or stories, it takes many years of meaning making and communication for children to perceive these meanings in a manner similar to adults. Studies in children’s semiotic development suggest that a decisive factor for this gap in communication is related to differences in the use of sign relations (DeLoache 2004, Lenninger 2012, Piaget 1930, 1945, Vygotsky 2001).Moreover, in this presentation this difference is also discussed in terms of differences in semiotic freedom (cf. Hoffmeyer 2010). Semiotic freedom is about the ability to perceive and use different types of meanings in different contexts. Semiotic freedom follows the ability to navigate in, and affect, one’s social and communicative environment in a communicative situation.If we take the CRC seriously, the commitment lies with the authorities and itsrepresentatives to understand the child's perspective in meaning creation - not in children to understand the nuances of adult communication saturated with sign relations.

  • 74.
    Lenninger, Sara M.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Lunds Universitet.
    Inverting cultures: the pictorial ceremonial of a suicide bomber and the“unhomeliness” of the photographic picture2017Ingår i: 13th IASS-AIS World Congress of Semiotics ” / 10thconference for The Nordic Association for Semiotic Studies (NASS), 2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    On the 14th of January in 2004, Reem Raiyshi killed herself and four Israeli soldiers in a terrorist attack at a border crossing between Israel and Gaza. Soon after the deed, pictures on Reem and her young son were sent to media agencies in Europe - and to circulate on the Internet. Although the picture of Reem is her picture, it is not unique but forms part of a subculture: the ceremonial of the suicide bombers seemed, at that time, to require the pictorial rendering of the perpetrator/victim in his or her declaration of the action before completing the act. Published on Internet, and circulating in mass media, the picture addresses not only the Ego culture of the perpetrator /victim, but also that of the attacked culture. To come into speaking terms with the external culture - or to alter between being "alien" or to be "one of ones own” for teh other – one must submit to a meaning already known by the other culture (Lotman 2009). To insert  “alien” elements, integrated with the meaning taken for granted, can be understood as a strategy in pictorial rhetoric in order to evade norm grounded predictability and invert cultural hierarchies.This case study adds to the complication of when the same picture confirming both to the status of Ego culture and as the “threat” of an intruding other-culture in the dynamics of regulating the perception of “us and them”.

  • 75.
    Lenninger, Sara M.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Lund University.
    When similarity qualifies as a sign: a study in picture understanding and semiotic development in young children2012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The general goal of this thesis is to elucidate children’s early understandings of pictorial meanings, and how one can know anything about them. My central aim is to explore how picture comprehension develops during children’s first 3 years of life, through semiotic-theory-derived analyses of meaning relations. In so doing, I hope to contribute to the study of both semiotic theory’s psychological basis and the role of semiotic processes in cognitive development: specifically, in children’s experiences of pictorial meanings. In an experimental object retrieval test, including pictures, I show the importance of studying concrete instances of children’s experiences. Among its key results is that, for a group of children who are close to the threshold of being able to use the picture to solve the retrieval task, indexical cuing assists their understanding. One central claims is that the picture sign reflects a dual semiotic process: on the one hand, picture understanding relies on recognition of perceptual similarities; on the other, it draws on communicative processes that are intrinsic to all sign constructions. This duality is particularly interesting when it comes to looking at children’s development of picture understanding. Through similarity relations, children perceive accurate – but initially private and incomplete – understanding of pictures. At the same time though, children are alert to communicative meanings from the start.

  • 76.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Diversity: enrichment in children’s dealing with ethical issues2013Ingår i: Journal of Modern Education Review, ISSN 2155-7993, Vol. 3, nr 12, s. 899-908Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Who will decide, those who are younger or older? Should one always tell the truth? How do people come to an agreement? These questions are the object of preschool children’s philosophical explorations in this study. The aim of the study is to describe and interpret what takes place in dialogues among children and between children and educators in dealing with these ethical issues. A post-modern perspective forms the basis of this study. Everything can be considered from other angles, and something new and unexpected might occur. The child is seen as a competent citizen in the sense of being expert on his or her own life, and having opinions that are worth listening to. The study indicates that it is important that the question being considered is one that matters to the children, and that children listen to the Other’s meaning in a mutual process of deconstruction. Diversity in thoughts and ideas become enrichment in children’s dealing with ethical issues. The acts of the educator characterized by a sensitive ear, tolerance and a critical mind are named “situational sensibility”

    .

  • 77.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Encountering without measuring the creative and competent child in preschool. Paper presented at OMEP conference, 6-8 May, Nicosia2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 78.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förord till den svenska upplagan2012Ingår i: Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy, Eid Kaarby, Karen Marie: Kropp, rörelse och hälsa i förskolan, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 7-8Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 79.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Inte lika utan olika - men likvärdiga2013Ingår i: Specialpedagogisk tidskrift, ISSN 2000-429X, nr 4, s. 19-20Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte
    Göteborgs universitet.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolans uppdrag2013Ingår i: Learning study i förskolan / [ed] Mona Holmqvist Olander, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, s. 37-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 81.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Variation theory in early childhood education – focus on learning. Symposium organiserat vid World association of lesson and learning studies (WALS), september 2013, Göteborg2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 82.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljö med inriktning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Action research with small children: aesthetic learning processes in contex2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The process of learning to become through handmade productions to sufficient respond to the complexities of the Self is unlikely to occur without guidance from relation with others. The main purpose of this paper is to inquire into teachers’ support to small children’s aesthetic learning processes. How may children’s aesthetic learning processes emerge and support the children’s becoming through questions to and from the children? The article highlights the small children’s approach to science by managing aesthetic material, colour and form and the teachers’ approach to good questioning. The methodology is inspired by deconstructive pragmatism and the design from action research. The methodology is further grounded in Charles Sanders Peirce’s triadic transdisciplinary pragmatic theory of semiotics where the interpretant relation between the child and the teacher is on focus. Understanding that Peirce semiotics, science of signs differs from two-valued logic and thus very well may incorporate feeling and aesthetics.  It was necessary to reconstruct the theories of Peirce for an actual appliance to the area of Aesthetic Learning processes. Mediation of the theme, to connect sign - action and mind builds on a hermeneutic model of mediation made by the author where sign features of icon, index, symbols and logical, social and emotional action codes are a few important tools of analysis.  The result from step one in this research shows that teachers’ questions are made to meet children’s different processes of orientation to sign-mindedness, from differentiation of Self from others as fundamental to more advanced, socially- shared sign meaning. This connects to the importance to relate to children as ‘educater’ in relation to the teacher and a link to relational education. The teachers’ were overwhelmed by the children’s knowledge and were stimulated to progress themselves in questioning. The result from step two shows that teachers’ questioning (to support children’s constructions of meanings to become) may be reachable at different levels of hermeneutic understanding. This support the teachers’ questioning quality of wholeness. This scientific understanding from a semiotic-cognitive perspective on children’s meaning emergence and teachers’ supported questioning and conversation could have consequences for the field of aesthetic learning processes in pre-school in the future.

  • 83.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Aesthetic learning processes in identity work: love of the self and wanting to become2013Ingår i: The International Journal of Arts Education, ISSN 1728-175X, Vol. 11, nr 1, s. 33-90Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The process of learning to become and adequately respond to the complexities of the Self through handmade productions is unlikely to occur without guidance. The support of this article’s idea is the ‘language turn’ of education from the 70s. It also seems important that students learn about art-action in an image-based global culture, including how images are important forms of human expression and substance in becoming. Thus teachers need to know how they give instructions to stimulate thinking through students’ languages of arts (style). Educational sciences of today support this idea where a Peircean mode of education gives support to a wide concept of the text including semiotic resources other than the verbal language. Researchers thus proclaim a horizontal concept of the text for the same purpose of giving equal epistemological status to verbal and semiotic sign-action. For the purpose of stimulating humans’ becoming, I argue for a pragmatic semiotic perspective and that language and visual action do not only include the linguistic and the figurative picture but also the material used, a wide and horizontal view on communication to cooperation. The students show unique ways of art in action, including means to become unique. MyAesthetic Learning processes in identity work -Love of the self and wanting to become unique.My method to find out about mediation of different themes to connect sign -action and mind builds on a hermeneutic model of mediation made by the author; it is a semio-cognitive re-construction of the sign. The result shows features to the students’ different processes of orientation to sign-mindedness and style through which meanings are accessible to becoming. Another result is that the zone of proximal comm unication between students and students’ pictures/texture and teachers makes a difference to the student’s ultimate unique becoming. The result could be of great importance to school aesthetics in the future.

  • 84.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Bild och pedagogikens estetiska språk : en analys av nationella styrdokument2013Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 22, nr 1, s. 109-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Today visual culture is important in society but not in school. This article outlines some features of guidance in the authorities about how to support children’s aesthetic learning processes in relation to meaning construction and becoming. The purpose is to highlight the aesthetic learning processes from a semiotic approach to the field of knowledge in terms of how well the aesthetic learning processes are formulated in state support and policy documents. The methodology presents a pragmatic discourse analysis made on Government bills in Sweden. The question asked is: How do Government texts support the aesthetic language of education including integrative aesthetic hermeneutic skills? Educational function of qualification, segregated, extended and integrative modes of education, as well as likeness (iconic), relation (indexical) and conventional (symbolic) features of learning are important semiotic resources used as analytical tools in this study. The result shows that aesthetic learning processes and concepts related to it are phasing out. The conclusion is that it is of great importance to challenge a hermeneutic paradigm in support of teachers’ aesthetic education. Socialization into aesthetic self sign and experience of art activity as a language of education is lacking and thus qualification is not taken seriously.

  • 85.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Integrative art: inquiry into meaning in early childhood fine art education2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The background of this article is that the educational sciences of today give priority to a wide concept of the text and researchers in Sweden proclaim a horizontal concept of the text for the same purpose of giving equal epistemological status to verbal and semiotic sign-action. Today’s ‘language turn’ and ‘visual turn’ do not only include the linguistic and the figurative picture but also the materials and its texture. The idea of this study is to inquire how small children use aesthetic materials for action and meaning and what teachers do and think about this. The meaning potential is the tension between the image’s character levels, the child’s lifeworld and the teachers’ subject-specific discourse with the child. The main purpose is to learn about how the zone of proximal communication between children and children’s pictures and teachers might become more stable. Therefore I find the meaning potential of interest to a pragmatic inquiry. The design is inspired from action research. The result features the children’s orientation to sign-mindedness from the ages of one to five as well as the teachers’ reflections on their own progress in meeting young children’s action regarding material to give them support in learning and development.

  • 86.
    Pramling, Niklas
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Wallerstedt, Cecilia
    Göteborgs universitet.
    Lagerlöf, Pernilla
    Göteborgs universitet.
    Björklund, Camilla
    Göteborgs universitet.
    Kultti, Anne
    Göteborgs universitet.
    Palmér, Hanna
    Linnaeus University.
    Magnusson, Maria
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Play-responsive teaching in early childhood education2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This open access book develops a theoretical concept of teaching that is relevant to early childhood education, and based on children’s learning and development through play. It discusses theoretical premises and research on playing and learning, and proposes the development of play-responsive didaktik. It examines the processes and products of learning and development, teaching and its phylogenetic and ontogenetic development, as well as the ‘what’ of learning and didaktik. Next, it explores the actions, objects and meaning of play and provides insight into the diversity of beliefs about the practices of play. The book presents ideas on how combined research and development projects can be carried out, providing incentive and a model for practice development and research. The second part of the book consists of empirical studies on teacher’s playing skills and examples of play with very young as well as older children.

  • 87.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Jonsson, AgnetaHögskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna bok handlar om hur man i förskolan arbetar med de yngsta barnen som ibland är en förbisedd grupp trots att de utgör hälften av alla barn i förskolans verksamhet. Dessa barn har delvis andra behov av omsorg, andra sätt att lära och andra sätt att leka än äldre förskolebarn, vilket innebär vidgade krav och nya utmaningar för förskolans anställda.

    Boken har tre övergripande teman:

    - omsorg, empati och fostran

    - undervisning och förskolans innehåll

    - förutsättningar för lek och lärande.

    Kapitlen illustreras med konkreta exempel från förskolan av såväl fallbeskrivningar som redovisning av forskningsstudier. Innehållet bygger på ny forskning och är anpassat efter centrala frågor för arbetet med de yngsta barnen. Boken vänder sig till blivande förskollärare och personal verksam inom förskolan. Den fungerar både för enskild läsning och för diskussion under utbildningen eller i arbetslaget.

  • 88.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Chemistry and physics in preschool: teaching and learning through socio-scientific issues2018Ingår i: AERA - Online Paper Repository, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena related to socio-scientific issues (SSI) in Swedish preschools (ages 1-5 years). A special focus is children's learning related to intended and enacted objects of learning, and the research discusses teaching and learning processes with and without scaffolding by contemporary information technologies. A developed theoretical framework for analysis of different referential meanings experienced during work with chemistry and physics in preschool will be presented at the conference. Results describe in detail how reasoning and questioning during modelbased teaching and collaborative inquiry learning engage children and preschool teachers. The role of tablet computers, in supporting collaborative learning of chemical processes and physical phenomena related to children's everyday life will be discussed.

  • 89.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Intersubjective communication and digitalization in early years chemistry and physics2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper describes an analysis of teaching instances that are part of an in-service preschool teachers programme. The overall aim of the project is – together with teachers – to study model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena in preschool. Our interest is directed towards the teaching of science in preschool, with particular focus on use of digital tools and the verbal communication and intersubjectivity established, or not established, between teachers and children during learning situations in preschool. A phenomenographic analysis of the enacted object of learning was performed. The focus is excerpts representing qualitative differences in intersubjectivity related to the object of learning and what characterised the communication in these situations – the roles of teacher and children. From our results we state that mutual simultaneity may be seen as a variation of intersubjectivity. The result also places the intermediary object of learning on the science teaching agenda and shows that it can constitute a supporting element in the conquest of new knowledge. Further, children’s understanding of abstractions and concepts when designing a digital movie about science phenomena are discussed. The three-year professional development (PD) programme is ongoing and analysis of several instances during the first years will be discussed at the conference

  • 90.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Physics and tablets in preschool2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena related to socio-scientific issues (SSI) in Swedish preschools (1-5 years). A special focus is children's learning related to intended and enacted teaching, and the research contrasts teaching and learning processes with and without scaffolding by tablets. A developed theoretical framework for analysis of different referential meanings experienced during work with chemistry and physics in preschool will be presented. Results describe in detail how reasoning and questioning during teaching engage children and preschool teachers. The role of tablets in collaborative physics learning will be discussed.

  • 91.
    Tanner, Marie
    et al.
    Karlstads universitet.
    Roos, Carin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Karlstads universitet.
    Video - ett forskningsfält i utveckling: videografiska utgångspunkter i forskning om social interaktion2017Ingår i: Nordicom Information, Vol. 39, nr 2, s. 8-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Videobaserade forskningsmetoder utvecklas i snabb takt, inte minst beroende på den tekniska utvecklingen inom videoområdet som medger nya och lättillggängliga lösning- ar för att i för forskningsändamål dokumentera olika visuella aspekter av människors sociala interaktion. I takt med samhällets digitalisering har dock formerna för social interaktion förändrats till att allt mer sker genom olika slags digitala medier – män- niskors socialitet blir i allt högre grad uppkopplad. Här presenteras först en bakgrund till videogra som metod och teori, följt av två exempel på hur video används i ett par aktuella studier idag samt en avslutande diskussion kring några utvecklingsområden. 

  • 92.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Anthropomorphically speaking: on communication between teachers and children in early childhood biology education2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study a particular kind of figurative language, so-called anthropomorphic speech, is analysed in the context of science activities in a preschool setting. Anthropomorphism means speaking about something non-human in human terms. Can any systematic pattern be seen with regard to when such speech is used? Do children and/or teachers introduce this kind of talking and how is it responded to by the interlocutor(s)? Of 128 instances of anthropomorphism found, 24 were made by the children and 104 by the teachers. Children sometimes respond in line with the introduction of such speech but they also at times reject this way of speaking. Anthropomorphic speech is discussed as a strategy for the teachers in handling the dilemma of how to connect with children’s experiences and terms, on the one hand, and developing children’s understanding, on the other hand.

  • 93.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Barn vill veta: vuxna vill styra och lära ut på sitt sätt2012Ingår i: Socialpolitik, ISSN 1104-6376, nr 3, s. 32-34Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 94.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Children's questions during a science activity in preschool2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study children’s questions during a science activity concerning what soil is, are analysed. The empirical study has its background in research on children’s learning (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003, 2008) and a new view of the Swedish preschool’s commissions (Ministry of Education and science, 1998; memorandum U2008). Children are seen as active in their own learning and as developing on the basis of their own experiences in communication with the surrounding world (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). In preschool, children shall develop knowledge about different contents, areas of knowledge. One such content is science (Ministry of Education and Science, 1998).  Through the history of preschool, the object of learning has seldom been in focus of the activity. Instead, methods and attitudes have been given precedence (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008).  The ideal of preschool education has over time been characterized as a tradition where children’s development of personality has been given priority over children’s knowledge development (Thulin, 2006). On the basis of Fritzell’s (2004) interpretation of the education concept, it can be expressed as preschool has had its focus on “who you will become” rather than “what you will know”. With the curriculum of preschool and the government’s claim about an emphasised pedagogically task for the preschool (memorandum U2008/6144/S) the concern on children’s learning of different contents in preschool has increased. For these reasons, there is a need of a discussion about what a changed commission can mean and what pedagogical consequences it may have for activities in preschools and teachers actions. Questions about what may constitute a relevant content and didactic are on the agenda (Persson, 2008; Pramling Samuelsson et al., 2008; Thulin, 2006). In teaching contexts, the importance of the teacher’s questions is often pointed out. Several researchers call attention to the importance of so-called open questions where the child generates a reply, in contrast to so-called closed questions where there is a correct and expected answer on behalf of the teacher (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2003). In an investigation into what happens with the object of learning in preschool (Thulin, 2006), the analysis of the teacher-child conversation showed a discussing climate. However, when the communication was studied more in detail, a traditional pedagogy of an asking teacher and a replying child was visible. Questions by a child were often met by another (new) question from the teacher and the child’s question remained unanswered. The result of the study (Thulin, 2006) also showed that when the teacher’s questions seemed to get precedence in a learning situation, children risked to be left to their one own search after sense and meaning. The results imply the importance of a more close analysis of what children ask questions about during work with a specific content. In this study, children’s questions during a work with a scientific phenomenon (what soil is) in preschool are studied. Children’s questions are here seen as an expression of their experiences and search for sense and understanding (cf. Marton & Booth, 2000; Siraj-Blachford & Mac Leod-Brudenell, 2003). The empirical data of the study has been generated through video observations of scientific activities in preschool. Twelve children (3-5 years) and three teachers participate in the study. The results are presented on the basis of the focus of the children’s questions and discussed in relation to children’s perspectives, learning and the theme work over time. The results show that children to large extent have the actual (intended) content in focus and that children’s questions constitute an important didactic starting point when interacting about a specific content.

     

  • 95.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Children’s questions during a science activity in preschool2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 96.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Communication about natural science in early childhood education in Sweden.2013Ingår i: Research school in Childhood, Learning and Didactics: Framework and ongoing research Part II / [ed] Ingegerd Tallberg Broman, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 97.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolan och naturvetenskapen2016Ingår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 15-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 98.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    How to deal with a specific content?: Teachers and children communicate about ecological phenomena in a Swedish preschool2013Ingår i: Variation theory in early childhood education focus on learning: focus on learning / [ed] Agneta Ljung Djärf, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    On the basis of a new view of the Swedish preschool’s commissions it has been argued that preschool children (1-6 years) shall develop knowledge of different content areas. For these reasons, there is a need of a discussion about what a changed commission can mean and what pedagogical consequences it may have for activities in preschools and teachers actions. Questions about what may constitute a relevant content and didactic are on the agenda.

    One content area the commission highlighted is natural science and one important aspect of this is to make ecological phenomena visible in children’s everyday life. The aim of the present paper is to report on a study of verbal communication between teachers and children in preschool about ecological phenomena. Children are here seen as active in their own learning and that develops on the basis of their own experiences in communication with the surrounding world. A preschool unit was followed by video observation during two months when working on themes about life in a tree stump. 21 children (3-6 years) and three teachers participate in the study. The empirical data consists of video observations. Focusing the verbal communication the data observations have been transcribed. The transcriptions were analysed from the know-what and the know-how aspect of learning. The result is presented on the basis of the communication of the what-perspective and is discussed in terms of what is noticed and how the children’s understandings are communicated.  The connections between children’s ability to understand and communicate their observations, as well as the role of the preschool teacher dealing with a specific content are finally discussed.

  • 99.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I förskolans läroplan har ämnet naturvetenskap fått en framträdande plats. Men när förskolans lärare tillsammans med barnen ska göra naturvetenskap till praktik uppstår många frågor. Vad kan naturvetenskap förstås som? Hur kan uppdraget om naturvetenskap i förskolan realiseras? Hur kan barns erfarenheter och föreställningar mötas och tas tillvara och samtidigt utmanas till fördjupat lärande? Det finns inte ett sätt att göra detta, utan flera.

    Den här boken erbjuder en mängd didaktiska perspektiv som berör såväl valet av innehåll som förhållningssätt och metoder grundade i beprövad erfarenhet och vetenskap.

    Bokens syfte är att synliggöra, diskutera och utveckla kunskap om hur naturvetenskap som kunskapsområde i förskolan kan förstås och få sin praktiska utövning. I bokens olika kapitel ges både teoretiska och praktiska redskap som är användbara vid planering, genomförande, utvärdering och utveckling av innehållsområdet.

  • 100.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i förskolan – på skoj eller med allvar?2012Ingår i: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, Vol. 37, nr 1, s. 25-32Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
123 51 - 100 av 112
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf