hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 434
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Bengtsson, Björn
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Corporate Governance Kod i Sverige2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning

    (Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jämförelse mellan Kodens

    och Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jag

    använt mig av den traditionella juridiska metoden och utgått från den

    rättsdogmatiska ansatsen.

    Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stämman i samband

    med att tredje kvartalsrapporten lämnas. I god tid ska bolaget på sin hemsida

    informera om aktieägarnas rätt att få ärende behandlat av stämman och Koden

    har även noterat ett ökat internationellt ägande i svenskt näringsliv och därför

    ska bolaget överväga om stämman ska simultantolkas. Även regeln om att man

    ska kunna delta i bolagsstämma från annan ort underlättar för utländska ägare.

    En av de stora nyheterna i Koden är att bolagen ska ha en valberedning med

    uppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering av

    styrelsen, nominera revisor och föreslå arvode till revisorn. Bolagen ska även ha

    ett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssäkra den finansiella

    rapporteringen, och ett ersättningsutskott med ansvar för att bereda förslag till

    principer för ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen.

    Utöver att stärka ägarnas position är informationsgivning Kodens nyckelord. På

    bolagets hemsida ska en speciell plats skapas där all information som krävs

    enligt Koden ska vara lätt tillgänglig.

    Koden fokuserar starkt på den interna kontrollen och transparens i ekonomin som jag anser är förutsättningar för ett väl fungerande näringsliv. Min slutsats blir därför att Koden har en stor funktion att fylla.

  • 52.
    Bengtsson, Björn
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Callert, Marie
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Den rena revisionsberättelsen: i behov av revision?Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The purpose of this thesis is to describe if there is a variation in the demand for information in the audit report between groups of stakeholders and if we can point at some additional information that the groups of stakeholders might desire.

    In order to fulfil our purpose, we adjusted the stakeholder model using the agency theory’s assumption of asymmetric information and thereby identified different groups of stakeholders with an interest in a company. For these groups we formed hypothesis that were tested by performing a self-administrating questionnaire on the Internet.

    When analyzing the data collected, we indeed found a variation among the stakeholders in the amount of information they desire. We also established that auditors and managers want less information in the audit report than the other groups. Owners without control want the most information.

    By putting together top 15 lists of the questions from the questionnaire, we identified information that the stakeholders desire, but are not given in the audit report of today. This analysis finally resulted in a suggestion for a revised audit report.

    The thesis is written in Swedish.

  • 53.
    Bengtsson, Björn
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Issa, Heba
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Värdet av förvaltningsrevisionSjälvständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utreda om förvaltningsrevision tillför något värde eller om det bara är en historisk kvarleva som innebär en extra kostnad för företagen.

    För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om förvaltningsrevisionens värde. Denna teori kretsar kring relationerna VD – Styrelse, VD/Styrelse – Ägare, VD/Styrelse – Bank och VD/Styrelse – Staten. För att undersöka riktigheten i vår teori gjordes dels en intervjuundersökning och dels en enkätundersökning på Internet.

    Vår undersökning visar på att förvaltningsrevisionen främst riktas till externa aktieägare. Även leverantörer, banker och staten framhålls som intressenter till förvaltningsrevisionen. Efterlevnad av lagar, vilket är en del av förvaltningsrevisionen, upplevs som viktigt för att bedöma om ett företag är seriöst. Vad gäller reducering av osäkerhet om företagets fortlevnad så var respondenterna inte överens. Revisor Y anser att denna punkt snarare hamnar inom räkenskapsrevisionen.

    Uppsatsens slutsats är att förvaltningsrevisionen har ett värde eftersom den upplevs som viktig av samtliga respondenter.The purpose of this thesis is to investigate if management audit provides value or if it is just a historical remnant that means an extra cost for the companies.

    ___________________________

    In order to fulfil our purpose, we developed a theory about the value of management audit. This theory revolve around the relations CEO – Board of directors, CEO/Board of directors – Owners, CEO/Board of directors – The Bank and CEO/Board of directors – The Government. In order to investigate whether our theory was correct we conducted an interviewsurvey and a self-administrating questionnaire on the Internet.

    Our investigation shows that the management audit is mainly directed to external shareholders. Suppliers, banks and the government are also pointed out as stakeholders to the management audit. Observance of the law, which is an important part of the management audit, are thought of as important to assess whether a company is serious or not.

    The conclusion of the thesis is that the management audit does have a value since it is considered important by all respondents.

    The dissertation is written in Swedish.

  • 54.
    Bengtsson, Camilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Bengtsson, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Lundström, Jenny
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Riskhantering i offentliga och privata företagSjälvständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The purpose of our essay is to investigate and compare the general and operational risk management in the private and public sector. As an introduction to the subject we describe the differences and similarities between the two sectors. Our survey is based on the term risk, the definitions of risk management, its development and finally the process of risk management. Since our survey is focusing on operational risks we also describe the operational process and the specific operational risks.

    The method we used to investigate the subject is a quantitative method. A survey was sent to 100 companies in Sweden, of which 50 were private companies and 50 were public companies. We analysed the data in SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). By doing this we found that the private companies indeed are more developed than the public companies. But the public companies are not that far behind and our five hypotheses, in which we had drawn the conclusion that the public sector was poorly developed, were not always verified.

    The report is written in Swedish, which is our mother tongue.

  • 55.
    Bengtsson, Jonas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Carlsson, Thomas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Johansson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Gåva - civilrättsligt och skatterättsligtSjälvständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi valde att i vår uppsats behandla ämnet gåva och vårt syfte var att definiera vad som är en gåva, både civilrättsligt och skatterättsligt. Vi har använt oss av den traditionella juridiska metoden och utgått från den rättsdogmatiska ansatsen.

    På senare tid har man konstaterat att det inte finns något enhetligt sätt att definiera gåva i alla civilrättsliga sammanhang, utan det beror på i vilken situation transaktionen sker. Dock återkommer tre olika rekvisit hos transaktioner som kan anses vara gåva. Dessa är förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt.

    Begreppet gåva är hämtat från civilrätten och den civilrättsliga definitionen får betydelse även för skatterätten. Man brukar säga att det civilrättsliga begreppet bildar en yttre ram för det skatterättsliga. Alltså måste en gåva, för att komma till stånd skatterättsligt, föreligga civilrättsligt. Skatterättsligt brukar man dock komplettera med ytterligare ett rekvisit, detta är skatteförmågeprincipen.

    Ett specialfall som inte betraktas som en benefik transaktion är remuneratoriska gåvor. En remuneratorisk gåva är en gåva som ges som ersättning för ett utfört arbete eller en utförd arbetsprestation. Speciellt utmärkande är detta när en arbetsgivare ger en anställd en gåva, i regel betraktas detta alltid som remuneratorisk gåva.

    Vi har kommit fram till är att det beror på i vilken situation en transaktion sker om den ska betraktas som en gåva eller ej, dock måste de tre rekvisiten vara uppfyllda för att det skall bli tal om en gåva. Skatterättsligt tillkommer ytterligare ett rekvisit, detta rekvisit är skatteförmågeprincipen.

  • 56.
    Bengtsson, Jonas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Johansson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Tegelberg, Peter
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Styrning i fotbollsorganisationer - byråkrati, klan eller marknad?Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nowadays the world of football has become more commercial than before. As a result of this the clubs' financial status is getting more and more important. Therefore the UEFA has given the national federations a specific task to make sure that the clubs from each country follow certain standards of maintaining the football credibility. The Swedish federation has decided that the Swedish clubs must follow the so-called “elitlicensen”.

    The purpose of this essay is to investigate what type of organizational control mechanism developed by Ouchi (1980) the Swedish clubs prefer. The different mechanisms are: bureaucracy, clan and market. Bureaucracies are characterised by rules that state what one is allowed to do and what consequences it will have if one does not follow them. Markets rely on competition to neutralize opportunistic actions. Individuals that want the same thing and therefore have made common standards that they follow build a clan.

    To come up with a conclusion to our statement we have used metaphorical thinking. We think of Football Europe as a concern. The UEFA is the parent company, the national federations are subsidiary companies to UEFA and the clubs are in their turn subsidiary companies to the nationell federation.

    We have interviewed one representative from each club by phone and let them answer seven different questions. We wanted them to decide which of the organizational control mechanisms they preferred in each question.

    For each mechanism we had an alternative.

    We found that the clubs do not prefer the same mechanism in all the seven questions. The answers varied depending on which type of transaction the question concerned. However, there were a majority of bureaucratic answers and the clubs wanted rules that control their and other clubs' actions. They did like the existing system, elitlicensen, however preferably they wanted to add some criteria, such as for example prognoses.

    The dissertation is written in Swedish.

  • 57.
    Bengtsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Gustafsson, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Kvalitetskontroll inom revisionen - en oberoende granskning?Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problem

    Utgångspunkten för kvalitetskontrollen är EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssäkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte på alla kvalificerade revisorer som är ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillämpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byråerna har ofta ett byråinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrå finns sällan något internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför då substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrån och till Kvalitetsnämnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.

    Syfte

    I denna uppsats har vi valt att undersöka om kvalitetskontrollen skiljer sig åt beroende på om man är föreningsintern kontrollant, dvs. oberoende, eller om man är en kollegial kontrollant.

    Metod

    Vi använde oss av intervjuer för att genomföra undersökningen. Intervjuerna genomfördes med åtta kollegiala och lika många företagsinterna kontrollanter och utfördes med hjälp av uppställda fall och fyra standardiserade frågor. Samtliga fall betraktades som allvarligt fel av Revisorsnämnden. Svaren vi fick ifrån de två grupperna av kvalitetskontrollanter jämfördes och analyserades statistiskt.

    Slutsats

    Vi har inte kunnat finna några skillnader mellan de kollegiala och företagsinterna kontrollanterna i bedömningen av underkännande eller godkännande vid en kvalitetskontroll. Trots detta anser vi att vi har kunnat märka tendenser till att det finns en viss skillnad mellan de två olika typerna av kontrollanter både vad det gäller egenintresset och styrningen.

  • 58.
    Bengtsson, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Patriksson, Magdalena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Finansiering av infrastrukturella satsningar inom det offentliga – traditionellt eller genom samverkan2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid är

    större än de befintliga medlen. Därför måste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverige

    delas upp i två grupper – riksväg , länsväg och kommunväg. Ansvaret för riksvägarna samt

    länsväg åligger staten oberoende var i landet de ligger. Kommunvägar ansvarar kommunerna

    själva för. De ansvarar för byggnation, reparation samt underhåll av infrastrukturen.

    Kommuner och företag vill alltid att infrastrukturen i deras närområde ska fungera bra och

    därmed också ligga högt på prioriteringslistan, så att problemen åtgärdas fortast möjligen. I

    och med statens snäva budget försöker kommuner och företag hitta nya alternativa lösningar.

    En välfungerande infrastruktur medför många positiva effekter för en kommun och därför är

    de viktiga att stödja och hjälpa så projekten blir av men framförallt att de tidigareläggs.

    Ett alternativ som vi behandlar i denna uppsats är förskottering och detta har vi tittat närmare

    på i Trelleborgskommun. Förskottering innebär att kommunen lånar ut pengar till staten. Det

    skrivs ett avtal dem emellan om summa och avbetalningsplan.

    OPS är en annan lösning vi tittade på där det är en offentlig-privat-samvekan vid finansiering

    av infrastruktur. Där använde vi oss av Kristianstad kommun och tittade även på olika projekt

    från England där denna lösning har använts flitigt. Vidare har vi även redogjort för de olika

    statliga och mest traditionella sätten att finansiera infrastruktur i Sverige.

    Teorierna vi har kopplat uppsatsen med är främst intressentteorin och agentteorin.

    Dock kan staten aldrig delegeras bort ansvaret för riks- och länsvägar utan de behandlade

    finansieringsformerna är endast ett medel till att påskynda processen

  • 59.
    Bengtsson, Ulrika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Persson, Carina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Welin, Carina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Business Relations in an International Perspective - A Comparison of Communication and Trust in Buyer-Supplier RelationshipsSjälvständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Communication is a prerequisite for companies to engage in different relations. Communication represents an important factor in building trust between actors, which in turn will determine the possibility to develop and maintain favourable business relationships. We believe that there are differences in how the communication is carried out depending on if the relations are domestic or foreign. The purpose of this dissertation was to find empirical signs of differences and similarities in the communication and in the level of trust between the buyer and its domestic and foreign supplier respectively. We also wanted to see if there were any connections between the differences and similarities in the elements of communication and the level of trust in the buyer’s relationship with the suppliers. We developed six hypotheses and chose to test them on Swedish companies within the pharmaceutical industry. The result of the first research question showed some differences in the elements of communication but in all there were more similarities. Regarding the level of trust, there were no differences. After evaluating our second research question we concluded that even if there were some differences in the elements of communication it did not seem to affect the level of trust, regardless whether the supplier was Swedish or foreign. We draw the conclusion that there is a possibility that different communication elements have the ability to compensate each other. That is, communication does not exist of several elements working in isolation; instead it is a gathering of elements working as an entirety.

  • 60.
    Berg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Petersson, Emma
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Regelstyrning eller självreglering - skiljer sig revisorns bedömning åt?Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The purpose of this essay is to examine if the judgments of accountants differ, in different cases, between the old and the new law. The method we used to investigate the differences was a combination of experimental and non experimental. Our analysis is based on a survey investigation with ten cases. These cases are produced from a model in which the accountant tests his independence. The survey was sent by mail to about a hundred accountants. The result of our investigation shows that the judgments don’t differ between the laws. The accountant has become more aware of his independence due to the self regulation in the new law.

    The dissertation is written in Swedish.

  • 61.
    Bergbom, Nils-Erik
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Hansson, Teres
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Den kommunala skolan och en friskola sett ur ett marknadsföringsperspektiv2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillämpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmässiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.

    Metod

    Vi använder oss av kvalitativ metod för att skapa förståelse för de studerande frågeställningarna. Vi har använt oss av intervjuer med rektorer på en kommunal skola, friskola och en skolområdeschef .

    Slutsats

    Den kommunala och den fristående skolan skiljer sig inte nämnvärt, skolorna använder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden är att friskolorna använder sig av en mer frekvent marknadsföring än vad den kommunala skolan gör. För de skolor vi besökt behövs förbättring på den interna marknadsföringen, man behöver skapa en gemensam grund för skolans personal så att alla arbetar mot skolans verksamhetsmål. Detta kan vara en svår uppgift att genomföra om skolan drabbas av neddragningar, att då skapa en engagerad personal är väldigt svårt för den ansvariga rektorn. Genom att använda traditionell marknadsföring finns det möjlighet att bli av med ett dåligt rykte. Det kan vara kostsamt att nå ut till så många så möjligt. Detta kan innebära fördelar på lång sikt, eftersom det innebär att både lärare och elever stannar kvar på den skola som har fått ett oförtjänat rykte.

  • 62.
    Bergsjö, Yvette
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Åkesson, Catharina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Unga sexuella förövare: En studie om den professionella rollen i behandling2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad professionella berättar om påfrestningar, belöningar, påverkan och behandling i det professionella behandlingsarbetet med unga sexuella förövare. Utifrån elva kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad design framkom resultat om den professionella rollen i behandlingsarbetet. I intervjuerna tog de professionella upp vilka behandlingsmetoder de arbetade med, som vi undersökte genom litteratursökningar som tillkommit i studien med syfte att förstärka intervjudatan. De professionella ansåg sitt arbete viktigt och meningsfullt samt att de kände sig trygga i sin arbetsroll. De skiljde på person och handling i sin syn på en ung förövare, vilket de inte upplevde allmänheten hade förmåga till alla gånger. Det var ingen ensam faktor som gjorde att ett förövarbeteende utvecklades. Snarare var det en kombination av faktorer. Det var något som styrktes både av de professionella och forskare inom området. I det professionella arbetet kände de av både påfrestningar och belöningar. Påfrestningarna kunde yttra sig i vanmakt av att inte känna sig klara i sitt arbete, det kunde bero på det tunga området i sig samt brist på fler professionella som arbetade med de unga förövarna. Belöningar fanns i arbetet, som tog sig många former, bland annat glädje över olika framsteg med de unga som motiverade dem till att fortsätta med det arbete som tidigare gjorts samt utveckla det mer. Arbetet innebar en viss påverkan, både positivt och negativt beroende på vilken situation de befann sig i. Behandlingsmetoder för unga sexuella förövare var kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk teori, individuell terapi, gruppterapi, miljöterapi, aggression replacement training samt nätverksarbete. I behandlingsarbetet upplevde de professionella sig ha stort utrymme för professionalitet som även innebar utmaningar.

  • 63.
    Berner, Ann
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Henningsson, Therese
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    IFRS/IAS – bättre redovisningsrekommendationer? Ur finansanalytikernas synvinkel2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: IFRS / IAS –bättre redovisningsrekommendationer?

    Ur finansanalytikernas synvinkel.

    Ämne: Företagsekonomi

    Författare: Ann Berner, Therése Henningsson

    Handledare: Fredrik Ljungdahl

    Problemformulering: Anser finansanalytikerna att det är lättare att bedöma ett företag nu jämfört med tidigare redovisningsrekommendationer?

    Syfte: Syftet med denna studie är att utforska om finansanalytikerna anser att de finansiella rapporterna, för börsnoterade företag, har blivit mer användbara efter övergången till IFRS/IAS regelverk.

    Metod: Arbetet utgår från IASB:s kvalitativa egenskaper och finansanalytikers åsikter om införandet av

    IFRS/IAS regelverk, nu två år senare via e-postenkäter. Dessa enkäter undersöks statistiskt för att kunna presentera kvalitet.

    Nyckelord: IFRS/IAS, Finansanalytiker, Jämförbarhet, Tillförlitlighet samt Trueblood-rapporten.

    Resultat: På grund av den låga svarsfrekvensen är det ej

    möjligt att generalisera och varken bekräfta eller

    förkasta våra hypoteser.

  • 64.
    Berner, Ann
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Henningsson, Therése
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Revisorn som fristående rådgivare: acceptera eller avvisa uppdraget?2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter problemdiskussion och presentation av syftet kommer en kort beskrivning av revisorn och den lagstiftning som revisorn måste följa. Vi beskriver de rekvisit som måste uppnås för att ansvar skall kunna krävas. Fortsättningsvis presenteras den del i revisionsverksamheten som utgör rådgivning. Denna typ av rådgivning är försäkrad genom revisorns obligatoriska ansvarsförsäkring. Koncentrationen ligger slutligen på den fristående rådgivningen. Den rådgivning som kan generera betydande skadeståndsanspråk för revisorer och som inte täcks av den obligatoriska ansvarsförsäkringen.

    Vi studerar dels förarbeten och doktrin men koncentrationen finns på den praxis som råder idag. Den fristående rådgivning som revisorer utför betraktas som konsultationskaraktär. Rättsfallen är grundläggande för att vi skall uppnå vårt syfte.

    Syftet är att undersöka när revisorer bör avstå från att ge fristående rådgivning.

    Vår slutsats bygger på de presenterade rättsfallen och som visar på vilka grunder som domstolarna har gjort revisorn ansvarig. När en revisor inte ger fristående rådgivning till sin klient blir denne immun mot dessa skadeståndsanspråk. Revisorn kan genom att följa reglering och vara noggrann i sin dokumentation av uppdraget minimera risken för ett skadeståndsanspråk. En revisor måste vara mycket medveten om vilka områden som innehåller osäkerhet och göra ordentliga riskanalyser innan ett uppdrag med konsultationskaraktär antas.

  • 65.
    Bertilsson, Fredrik
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Åkesson, Per
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Vilken betydelse har Mark & Spencer-domen för svensk rätt?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: EG-domstolens förhandsavgörande i Marks & Spencer målet har väntats utgöra ett efterlängtat besked kring problemen med gränsöverskridande resultatutjämning. Genom en prejudicerande verkan är domen betydelsefull för samtliga länder som tillämpar liknande koncernbidragsregler som Storbritannien och påverkar härmed även svenskt rättssystem.

    Marks & Spencer fallet: I Storbritannien finns regler som möjliggör koncernbolag att utjämna vinster och förluster inom koncernen med villkoret att förlusten inte gäller ett utländskt dotterbolag. Marks & Spencer begärde att få göra just ett sådant koncernavdrag och menade att reglerna strider mot EG-fördragets fria etableringsrätt.

    Syfte: Uppsatsens syfte är att klarlägga vilken betydelse EG-domstolens utslag i Marks & Spencer domen har för svensk rätt.

    Metod: Uppsatsen tillämpar den traditionella rättsdogmatiska metoden, varmed avsikten är att beskriva, förklara och analysera gällande rätt.

    Analys och slutsats: EG-domstolen konstaterar att den brittiska lagstiftningen strider mot etableringsfriheten, men att denna inskränkning är berättigad då syftet är legitimt och motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. I det aktuella fallet strider det dock mot proportionalitetsprincipen att inte medge avdrag då det utländska dotterbolaget uttömt möjligheterna att i hemviststaten utnyttja förlusten i dåtid, nutid och framtid.

    Domen efterlämnar ett tvetydigt budskap där den Europeiska Unionens önskvärda utveckling påvisas samtidigt som en mycket långtdragen rättfärdigandebedömning stärker medlemsstaternas suveräna skattesystem gentemot den inre marknadens fria rörlighet.

    Någon omfattande revidering av svensk lagstiftning är inte aktuell utöver vad som gäller de mycket begränsade situationer som EG-domstolen anger. Påstötningen att den nationella lagstiftningen, under vissa kriterier, även skall omfatta koncernbolag med hemvist i andra medlemsstater visar dock vägen för en önskvärd utveckling som medlemsstaterna nu själva ansvarar för.

  • 66.
    Bertilsson, Ola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Persson, Kim
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Spridningen av COSO i de svenska kommunerna2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.

    Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori.

    Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.

    Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%.

    Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal. Undersökningen tyder också på att spridningen av COSO- modellen till stor del agerar i enlighet med de befintliga spridningsteorierna.

  • 67.
    Betner, Nathalie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Johansson, André
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Maslo, Haris
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Bokföringsnämndens k-projekt - vad får det för påverkan på revisionsbyråerna?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att förenkla dagens redovisning för företagen har bokföringsnämnden påbörjat ett arbete som kallas för k-projektet. Detta innebär att företagen delas in i fyra kategorier beroende på deras storlek, där varje kategori har ett samlat regelverk för just de företagen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur revisionsbyråerna anpassar sig till det nya normgivningsprojektet. Vi syftar även till att jämföra de större med de mindre

    byråerna för att ta reda på vilka skillnader som finns. Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin är en del av det som ska förklara grunden till de anpassningar som görs av ett företag. Genom att använda en kvalitativ informationsinsamlingsmetod genomförs intervjuer på diverse revisionsbyråer. Våra viktigaste slutsatser är att en förenkling inte alltid behöver innebära en förenkling och att anpassning inte har skett i någon väsentlig grad. En tredje viktig slutsats som har uppkommit är att revisorers arbete inte kommer att förändras på grund av projektet. En hypotes om att de större byråerna skulle kunna vara trendsättare vid förändringar har visat sig vara oriktig då de mindre byråerna visade sig vara de som lägger ner mest energi på projektet. Ett intressant ämne att forska vidare inom kan vara att studera hur de företag som är på den osäkra gränsen mellan K2 och K3 kommer att välja kategori. Ett annat forskningsområde kan vara att studera om uppfattningen att anpassa sig kommer att se annorlunda ut efter det att ”SAMROB” utredningen är klar. Denna studie kan användas till att bevisa att teorin inte täcker in den dynamiska miljö som förekommer i alla företag, denna kan dessutom skilja sig mellan olika företag. Vidare kan studien även användas för att göra en jämförelse mellan dagens och framtidens anpassningar till k-projektet.

  • 68.
    Bicaku, Shota
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Om revisorns externa skadeståndsansvar gentemot tredje man2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Culpabedömningen- Revisorns skadeståndsansvar gentemot tredje man enligt ABL.

    För att skadeståndsskyldighet skall inträda krävs det att skadan tillfogas uppsåtligen eller av oaktsamhet genom överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordning. När det är frågan om det externa skadeståndsskyldigheten måste man visa att revisorn har varit culpös genom att ha överträtt någon bestämmelse som har till syfte att skydda aktieägare eller annan. När domstolen gör culpabedömning gällande revisorer är speciellt två rekvisit viktiga, 10 kap. 3 § ABL, gällande god revisionssed samt 10 kap. 30 § ABL som behandlar revisionsberättelser.

    Det är svårt att göra bedömningen när en revisor har brutit mot god revisionssed. God revisionssed är en grundläggande princip inom yrket.

    Skadeståndsansvar gentemot tredje man då revisorn agerar i rollen som rådgivare

    Rättsfallet NJA 1987 s.692, det s.k. Konefallet, är ett viktigt fall i svensk rättspraxis. Genom fallet formulerade HD en rättsregel som skulle gälla mot professionsutövares ansvar mot tredje man i samband med utförandet av värderingsintyg. Regeln innebär att man kan ålägga en rådgivare ansvar i icke kontraktuella förhållanden mot tredje man. Den gäller om tredje man tillhör en krets som med fog »satt sin tillit» till ett värderingsintyg. Vidare gäller att skadevållaren skall ha insett eller bort inse att intyget kan komma att användas »för skilda ändamål av flera personer»

    HD slog i rättsfallet NJA 2001 s.878, fast att en utvidgning av ansvaret för rena förmögenhetsskador till att omfatta tredje man kan ske utan koppling till brottslig handling.

  • 69.
    Biro, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Forsman, Magda
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Effective Leadership in Cross-Cultural Teams - An Experiment2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    There is a lack of universally applicable team leadership models for cross-cultural work teams. The research on cross-cultural team leadership has mostly been conducted with an ethnocentric or culturally comparative approach. Therefore, the purpose of this study has been to discover a universal leadership theory, leading to high cross-cultural team performance.

    This dissertation describes the prior research bound to the research topic and the development of a universal, cross-cultural team leadership style. The new, created leadership style, the Integration Oriented Leader, was designed to bring forth high cross-cultural team performance. The suggested theory was empirically tested in a laboratory experiment and received strong support. The conclusion of the conducted research is that the Integration Oriented leadership style may very well be the most suitable leadership style to implement in cross-cultural work teams.

  • 70.
    Bjelkne, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Eriksson, Elisabeth
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Sjölander, Henrik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Uppdragsbrev enligt den nya revisionsstandarden - Hur uppfattas uppdragsbrevet bland revisorer och firmatecknare?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Är det så att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkända revisorers uppfattning skiljer sig från firmatecknares för de små aktiebolagen, med avseende på uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen påverkar.

    Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv undersökningsansats. Målsättningen var att hela tiden förhålla oss objektiva och på ett öppet och oberoende sätt samla in kunskap. Uppsatsens metod är av kvantitativ karaktär och undersökningsstrategin är en tvärsnittsstudie. Uppsatsens teori bygger på den nya revisionsstandarden (RS) - RS 210 - vilket behandlar uppdragsbrevet samt dissonansteorin. Införandet av RS och uppdragsbrev har tvingat både revisorerna och firmatecknarna att bilda sig en uppfattning. Om uppfattningen ställer sig i konflikt med deras tidigare beteende, uppfattning eller attityd, kan disharmoni uppstå. Beroende på vilken kunskap individen har, revisor respektive firmatecknare, bildar den sig en uppfattning av innebörden av uppdragsbrevet. Målpopulationen bestod av 100 auktoriserade och godkända revisorer i Skåne och 100 firmatecknare för små aktiebolag som hade sitt säte i Skåne. Den totala svarsfrekvensen blev 30,5 %.

    Med hjälp av undersökningen har vi kommit fram till att det finns skillnader mellan revisorers och firmatecknares uppfattning, med avseende på uppdragsbrevets innebörd. Dock kan det inte förklaras med de bakgrundsvariabler som ingått i studien. Vi tror istället att det beror på att uppdragsbrevet är nytt och att revisorer och firmatecknare därmed inte funnit en balans där de är överens.

  • 71.
    Björklund, Iréne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Lundström, Lisbeth
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Islamic Banking - An Alternative System2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Islamic banking is an investment and financing system which expands globally. The Islamic banks have only been established for some 30 years but the banking system is based on long-going traditions within Islamic finance. The system is founded on ethical values and emphasises the well-being of society as a whole.

    Islamic banking is different from conventional banking in most aspects, since its close tie to religion is very important. The system is not based on interest, as it is prohibited in Islam. Instead Islamic banks offer various kinds of accounts and a range of financing alternatives all complying with the Islamic Law – Shari’a. To work according to Shari’a is crucial for the banks and their activities are controlled by a special Religious Supervisory Board working within the bank.

    The implementation of the Islamic banking system varies to some extent between Islamic countries. It has been influenced by its connections to politics of and the history in the countries where the system operates. As a result to the variations between the states’ implementation, the need for harmonisation increases as the expansion of Islamic banks continues. Several organisations work to achieve international standardisation and harmony to make the banking activities more transparent and attractive. The achievement of harmonisation as well as the performance of the banks is crucial for the future of Islamic banking.

    The dissertation is based on extensive literature review and a personal interview with a professional within an Islamic bank in Lebanon.

  • 72.
    Björö, Kristin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Johnsson, Petter
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Olsson, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Klassificering av fastigheter - vad förklarar företags val av klassificering?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har i vår studie inriktat oss på att undersöka fastighetsbolag då de genom olika tolkningar av Redovisningsrådets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar. Syftet med vår uppsats har varit att förklara varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som de gör.

    De teorier som ligger till grund för vår undersökning är agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgår ifrån att aktörer handlar utifrån ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners påverkan på kollektivets beteende. Med utgångspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för våra statistiska tester utifrån vilka vi förklarar varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar.

    Vår undersökning har utgått ifrån sekundärdata som främst är hämtad ur årsredovisningar. Vi har även kompletterat dokumentstudien med en standardiserad telefonintervju för att få svar på de frågor vi ej kunnat erhålla ur årsredovisningarna.

    Vårt resultat visar att den positiva redovisningsteorin i flera avseenden i vår undersökning kan förklara varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar. I synnerhet har hypoteserna avseende bonusavtal, ägarspridning samt finansieringsform en stark förklaringsgrad utifrån den positiva redovisningsteorin. Vi kunde även se tendens till att koncerner klassificerar samma fastigheter olika på skilda nivåer i koncernen. Däremot fann vi inte en lika påtaglig förklaringsgrad utifrån den institutionella teorin beträffande vår hypotes som behandlade val av revisionsbyrå.

  • 73.
    Björö, Kristin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Löwius, Mattias
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Månsson, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Underskottsavdrag vid ägarförändringar2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 74.
    Blank, Veronica
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Kommunal revisionskostnad - Vad påverkar kostnaden för revisionen i Sveriges kommuner?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den kommunala revisionen skiljer sig från den privata revisionen på flera sätt. En viktig skillnad är att kommunernas revisorer väljs på politiska grunder. Till sin hjälp anlitar de kommunala revisorerna sakkunniga biträden som är yrkesrevisorer. De kommer från privata revisionsbyråer eller i vissa fall från egna kommunala revisionskontor. Syftet med uppsatsen är att förklara vad som påverkar den kommunala revisionskostnaden i Sveriges kommuner. Den forskning som tidigare undersökt revisionskostnad har inriktat sig både på privat och kommunal verksamhet. Med utgångspunkt i denna forskning har hypoteser utformats om faktorer som kan påverka den kommunala revisionskostnaden i Sverige. De faktorer som tas fram har sin grund i tre olika områden. Dessa områden är kommunens egenskaper, politik och faktorer som påverkas av det faktum att kommuner anlitar sakkunniga biträden.

    En totalundersökning har gjorts där alla Sveriges 290 kommuner omfattats. Undersökningen har till största delen bestått av dokumentstudier men också en viss insamling av primärdata.

    Genom analys har samband kunnat fastställas mellan revisionkostnad och ett antal förklarande variabler. Undersökningen visar att kommunens storlek, ekonomiska status, organisation och läge alla är faktorer som påverkar revisionskostnaden. Dessutom har samband kunnat visas mellan politisk konkurrens och revisionskostnad.

  • 75.
    Blank, Veronica
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Upplysningar om socialt ansvar - Vad påverkar vilka upplysningar som lämnas och hur dessa kommuniceras?2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Corporate Social Responsibility has been defined as the responsibility towards stakeholders and the society in whole and the expression was founded in the 1950´s. Reporting in corporate social responsibility has been termed corporate social disclosure and has been divided into three areas: environment, ethics and human resources. The aim of this study is to explain variations in corporate social disclosure and the different media used by corporations to communicate these disclosures. A survey was conducted, which included all Swedish corporations listed on the Stockholm Stock Exchange, and all public-owned corporations. The results show that corporate characteristics such as size, industry and profitability can explain some of the variation in social disclosures and also have an effect on the extent and variation of the media used. Public-owned corporations tend to disclose more and use a larger number of channels for their communication. The study also shows that internal factors such as attitudes towards stakeholders and motivation for disclosing have an explanatory power on variations both in disclosures and the use of different channels of communication.

  • 76.
    Block, Ann-Kristin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Kvist, Josefine
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Fem flaskor vin och en cabbe? Ja, tack! eller: ..2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En förmån uppfattas vara muta i en situation men inte i en annan. Det är ofta svårt att själv avgöra om det är frågan om muta eller inte. Brottsbalkens lagbestämmelser gällande bestickning och mutbrott är inte precisa utan har stor tolkningsvidd. Uppsatsens syfte var att undersöka hur muta uppfattas enligt rättspraxis mot folklig moral.

    Vi har använt rättsdogmatisk metod samt sociologisk metod för vår undersökning, som genomfördes med hjälp av enkäter. Vår population var lärare och personal på gymnasieskolor i Kristianstad. Respondenterna likställdes i vår uppsats med folklig moral. Av totalt 300 st. utdelade enkäter blev undersökningens bortfall 80 %. Det innebar att vi inte kunde generalisera men ansåg att mönster eller trender ändå kunde utläsas.

    För att uppnå vårt syfte har rättsfall valts ut efter vad vi tror är vanligt förekommande situationer, som gåva, resa och vård. Rättsfallen har förenklats och överförts till enkäten.

    Efter insamling av enkäterna analyserades och jämfördes folklig morals utfall mot rättspraxis utfall. Vår undersökning visade att rättspraxis och folklig moral i flera situationer pekade på samma faktorer vid bedömningen av hur muta uppfattades och utfallen blev desamma. Även när utfallen tenderade att gå i motsatt riktning användes ibland likvärdiga faktorer. Undersökningen visade också att i en del av rättsfallen argumenterade folklig moral med faktorer, som varit avgörande vid deras bedömning, som inte rättspraxis tagit hänsyn till.

  • 77.
    Block, Ann-Kristin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Persson, Jessica
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Utveckling av miljöredovisning - - varför ökar en del i vikt men inte andra?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).

    De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin. Valet av teorier berodde i första hand på att de kunde ge viss förklaring till miljöredovisningens förekomst.

    För att uppnå vårt syfte fann vi att survey var den bästa metoden för vår undersökning. Den utfördes genom en dokumentstudie där företagens årsredovisningar och separata miljöredovisningar granskades. Granskningen gjordes utifrån ett formulär indelat efter företagsnamn, miljöredovisningssätt, omfattning i antal sidor, företagsspecifika variabler och redovisade miljöinformationskategorier.

    För att kunna ta ställning till våra hypoteser använde vi T-test, linjär regressionsanalys och Mann-Whitney test. Undersökningens resultat visade att det skett en ökning av andelen redovisande företag från år 1996 till år 2003. Företagens omfattning av miljöredovisning i antal sidor hade minskat men antal informationskategorier ökat. Miljömyndigheter var den informationskategori som hade ökat allra mest. Storlek och bransch var de företagsspecifika variabler som påverkade miljöredovisningens omfattning.

  • 78.
    Bondza, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Nilsson, Tina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Nylander-Johnsson, Ann-Sofie
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Belöningssystem - påverkar företagsspecifika egenskaper utformningen?2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Belöningar till företagsledare har i massmedia varit ett debatterat ämne, de senaste 10 åren har det skett en ökning av tillämpningen av rörliga ersättningar. Belöningssystem används som en mekanism i företagsstyrning för att ägarna skall motivera de anställda att agera i enlighet med ägarnas intressen. Ett belöningssystem kan ha flera funktioner, en är att fungera som incitament med syftet att få en individ att agera framåt. Belöningssystem kan även användas i motivationssyfte för att uppnå att en individ skall förvärva ett av principalen önskvärt beteende.

    Vårt syfte med uppsatsen har varit att studera komposition av belöningssystem i aktiebolag i Sverige och se på hur specifika faktorer påverkar utformningen av belöningssystem. Det finns en stor mängd forskning om belöningssystem som kommer att vara vår teoretiska utgångspunkt. Vi har valt ut företagsspecifika egenskaper som vi tror kan ha betydelse för belöningssystemens utformning. De faktorer som vi tror kan påverka utformningen är institutionell miljö, ägarstruktur, strategi, företagsledares belöningar, företagsstorlek, kassaflöde, bransch, kapitalstruktur, styrelse/belöningskommitté/konsult, kultur samt politisk känslighet. Vi har utformat en modell som ska fungera som en länk mellan teorin och verkligheten. Utifrån modellen har vi sedan skapat en huvudhypotes och sexton underhypoteser som ligger till grund för den enkätundersökning vi gjort. Vi valde att vända oss till styrelseordförande i 276 stycken bolag.

    Resultatet av vår analys visar att vi inte kan förkasta vår huvudhypotes som säger att variationen i belöningssystemens utformning påverkas av företagsspecifika faktorer.

    Nyckelord: belöningssystem, executive compensation , compensation structure

  • 79.
    Bonsen, Marvin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Freiherr von der Heydte, Wenzel
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Wlasynowicz, Monika Anna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Redesigning the Due Diligence Model-focusing on the human part is indispensable for success in international M&A2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This dissertation presents the critics of a successful due diligence and thus difficulties

    of a well done merger or acquisition as well as where there should be more attention

    in order to conduct a successful M&A. In the field of M&A, many studies have

    concluded that after the deal most of the time the shareholder value will decrease

    rather than increase. Due to that the critics of a successful due diligence and thus

    difficulties of a well performed merger or acquisition will be discussed as well as

    where there should be a higher attention in order to conduct a successful M&A. It is

    assessed that during the due diligence process most focus is on the financial, legal

    and commercial issues. Also the part of the human resources is mostly just focused

    on the legal and financial items. Since the future performance of the combined

    company has a high connection to the employed staff, this dissertation focuses on

    the human and cultural side of a due diligence. It is investigated what managers have

    to be aware of, how communication and integration of employees should be

    managed as well as the combination of different cultures. Therefore we developed an

    altered human recourse due diligence model. In that it is explained how we think a

    human due diligence should be prepared and what has to be included. Furthermore it

    is explained how the integration of humans and their culture can be fulfilled and what

    has to receive attention.

    In the analysis a survey of consultants is presented which shows how far companies

    already think about the mentioned issues as well how the respondents believe that

    an altered human resources due diligence model will be more useful for successin

    M&A transactions.

  • 80.
    Borg, Therese
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Sturesson, Ieva
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Skydd av intellektuell egendom2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stöld av intellektuell egendom har blivit erkänt som ett stort framträdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstående tar sig in i företagens system och kommer åt känslig information, men undersökningar visar att insiders är ännu större hot, i form av stölder, förlust och läckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007).

    Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. Utgår man från innovationsprocessen så börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet är det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anställda att föda nya idéer till produkter eller tjänster, men också ha en strategi för att upptäcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen.

    En annan viktig del i arbetet, är att hantera och skydda idéerna, så de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna får tag på dem. Innan en idé finns nerskriven är de anställda det största hotet, för att avsiktligt eller oavsiktligt läcka ut informationen. Ju längre i processen man kommer, desto lättare är det för en outsider att stjäla eller förstöra den, eftersom idén blir nerskriven på ett dokument, sparad på olika ställen och utspridd över olika avdelningar, anställda och eventuella samarbetspartners. I det här stadiet är det en annan sorts skydd företag behöver ha, för att skydda sig mot fortsatt läckage från anställda, men också mot spionage eller sabotage från outsiders. När idén slutligen blivit en produkt finns det ett antal legala skydd, till exempel patent, som både hjälper till att skydda den intellektuella egendomen, men som också stimulerar till nya idéer och uppfinningar.

    Hur organiserar företag sitt skydd av intellektuell egendom mot hot, från det att en idé föds till att den blir en färdig produkt? Det är kanske ett av de svåraste problemen som företagen handskas med idag.

  • 81.
    Bornholt, Marcus
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Elfverson, Marianne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Johnsson, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    The Cultural Engina in a Multi-Task Experiment2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    As the world’s markets are becoming more integrated and companies are outsourcing to other countries to a greater extent it is important for them to take the cultural aspects into consideration. We wanted to study if the different cultures affect the agent’s behaviour in a principal-agent relationship and focus on Sweden and China. When looking for research in this field we found that the cultural aspect of the principal-agent theory had been widely neglected.

    We studied both the multi-tasking phenomena which is a theory closely linked to the principal-agent theory, as well as different cultural differences.

    We found that there were large cultural differences between China and Sweden, but also similarities. We concluded our hypotheses on the different cultural differences which we then linked to the variation of preferences in contracts. These hypotheses were used to create, the MMA-model.

    To test our MMA-model we conducted an experiment which we came to call the MMA-experiment. In order to test if our cultural generalizations based on the theoretical framework were true we let the participants fill out a questionnaire before the experiment. In short, the point of the experiment was to study how the cultural differences affected the choice of contracts in a multi-task environment.

    The result of our experiment concluded that the MMA-model was accurate. We also found that the trust contract, in the way it was designed, was best when dealing with a multi-task environment.

  • 82.
    Bornmark, Hanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Göransson, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Svensson, Christina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    A study to indicate the importance of brand awareness in brand choice - A cultural perspective2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    According to theory, consumers choose a brand they recognise, before an unfamiliar brand in an unknown environment. If the consumers do not choose according to theories, what are the factors that have a greater affect on the buying behaviour?

    There is not so much research about the effect of brand awareness on brand choice, which is why this subject was investigated. One of the purposes of this dissertation was to do a research about brand awareness; to see to what extent it matters when purchasing the first time in an unfamiliar environment. One of the objectives was to determine if there were any differences in buying behaviour between the chosen cultures. The research group was limited to the students from China, India and Iran at Kristianstad University.

    The research questions were important since they structured the problem that was to be answered and made it easier to limit the scope of the dissertation. The questionnaires that were handed out reflected our research questions. This made it possible to observe which product the students recognised most and which product they recognised least. The result was used in our analysis.

    The conclusions of the dissertation was that all investigated factors had some importance for choice of brand, while quality had a greater affect on brand choice than brand awareness. Further, it was no difference in buying behaviour between the cultures. Finally, it was not possible to state any differences in buying behaviour the first time compared to today.

  • 83.
    Brauner, Kristian
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Jörgensen, Alexandra S
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Persson, Kristian
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Den orena revisionsberättelsen - vad påverkar dess utformning?Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats är att förklara och dra slutsatser om vad som påverkar revisorns utformning av en oren revisionsberättelse.

    Vi tog kontakt med revisorer på revisionsbyråer både i Kristianstad och i Helsingborg innan vi satte igång med uppsatsskrivandet och förhörde oss om vilka faktorer som de ansåg påverkar utformningen av en oren revisionsberättelse. Revisorerna hade likartade uppfattningar, nämligen att det endast är de aktuella företagsekonomiska orenheterna som påverkar utformningen. Möjligen med tillägg av FARs normer, vilket några av revisorerna nämnde. Vi tror dock att det finns fler faktorer som påverkar utformningen av en oren revisionsberättelse såsom t.ex. tradition, revisionsbyråns storlek och revisorns egenskaper.

    Testet av datamaterialet gjordes med olika statistiska metoder. Med hjälp av Wilcoxons rangsummatest, Korrelationstest, Kruskal-Wallis test och Jonckheere-Terpstra test kom vi slutligen fram till att företagsekonomiska orenheter, norm (FAR), revisorns erfarenhet, revisorns pliktkänsla och revisorns goda vilja är faktorer som påverkar utformningen av en oren revisionsberättelse.

    Det faktum att vi har konstaterat att utformningen av orena revisionsberättelser varierar med dessa faktorers påverkan tyder på att utformningen är ett subjektivt inslag i en annars till stor del standardiserad yrkesroll. Med standardiserad yrkesroll menar vi att det genom lag, norm och praxis är ett hårt reglerat arbete och att det finns lite utrymme för egna spekulationer och slutsatser, åtminstone avseende möjligheten att presentera

  • 84.
    Broberg, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Vad förklarar variationer i frivillig information?2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    There is an increased pressure for firms to provide the financial market with additional information. Such disclosure is attached with different kinds of costs. In spite of these costs, and in spite of increased mandatory disclosures, firms choose to voluntary disclosure financial information to analysts and others. This indicates that firms also benefit from providing additional information. The subjects of this study is 431 annual reports from firms listed at the Stockholm Stock Exchange for 2002 and 2005 and the objective is to survey factors that can explain variations in firms’ voluntary disclosure. The findings not only support explanations from agency theory and positive accounting theory (ownership structure, leverage and size) but also explanations that can be derived from institutional theory and “international capital market pressures” (international listing, industry and regulation). One conclusion is that some regulation is necessary to avoid underproduction of information, whilst to much regulation (such as SOX) leads to an “unintended chilling effect”.

  • 85.
    Broman, Elaine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Jönsson, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Möller, Joakim
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Vilka faktorer har betydelse för ett företags beslut att underkasta sig revision?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Since 1983 all Swedish companies are legally obliged to allow themselves to be audited. Recently the question of whether small companies should be subject to this or not has frequently been discussed. Many find it superfluous and think it ought to be abolished. In England small companies no longer have to be audited. However, in a study by Jill Collis it has been shown that a large number of companies choose to be audited although there is no obligation for them to do so. They imply that there are other factors which influence the company’s choice of whether to be audited or not.

    The purpose of our study is to explain on which factors can affect a small company’s decision to be audited or not. Our theories have been formulated by studying institutional and economical relations in accountancy. The research was carried out by means of telephone interviews on respondents of 250 companies which are classed as small companies in accordance with EC regulations.

    Our data was subsequently tested in SPSS. Only three of our eleven hypotheses cannot be falsified so far. The factors that explains a company does choose to be audited is board competition, bonus system and the size of the company. In certain hypotheses a tendency to correlation can be seen, but these cannot be statistically verified.

  • 86.
    Burck, Karl
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Jönsson, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Krasniqi, Fatmire
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Foregin Direct Investment to low-cost coutries - A theoretical and practical study2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Many Swedish manufacturing companies expand their production to low cost countries through different types of foreign direct investments in an attempt to reduce costs. Mexico is one of these low cost countries and is becoming a more and more feasible alternative to Swedish companies. The reasons for this lie in different country specific factors such as closeness to the US, the Maquiladora industry and of course the low labour costs.

    The purpose of our dissertation has been to find correspondence between a number of well-known internationalisation theories and some internationalised Swedish companies.

    This dissertation presents different Mexico specific factors to consider before an expansion such as education level, the Mexican business culture and infrastructure.

    Briefly, our conclusions are that we could not find any correlation between the internationalisation theories and the interviewed companies. We also found the Mexican market attractive for Swedish investors. However, there are a number of issues that have to be regarded in order to be successful in Mexico.

    Keywords: foreign direct investment, low cost countries, Swedish manufacturing companies, internationalisation theories, Mexican business environment

  • 87.
    Byström, Elisabeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Löfström, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Svensson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Uppdragsbrevet – formalitet eller reducerat förväntningsgap? 2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När det finns en skillnad mellan vad revisorn förväntas utföra och vad revisorn tillhandahåller uppkommer ett förväntningsgap. Detta förväntningsgap är ingen ny företeelse och ända sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika åtgärder för att minska gapet. En åtgärd är den revisionsstandard som FAR införde år 2004 som innebär att uppdragsbrev ska upprättas mellan revisor och klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget.

    Med utgångspunkt i teorier om förväntningar, agentteori samt institutionell teori, är syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisor och klient.

    I studien framkom att uppdragsbrevet med dagens utformning och innehåll, där revisorn i princip själv kan välja vad som ska framgå, kan bli intetsägande för klienten. Ett flertal klienter uppger att de inte minns huruvida de skrivit under ett uppdragsbrev eller tycks se det som ytterligare ett dokument som revisorn tillhandahåller. Detta grundas på studien som visar att uppdragsbrevet varken har ändrat klientens uppfattning gällande revisorns uppgifter eller ökat förståelsen för vad revision innebär. Ett välformulerat uppdragsbrev med väsentligt innehåll anpassat för den aktuella klienten ger denna mer information och kunskap om revisionsuppdraget och revisionens begränsningar, följden skulle sannolikt bli ett minskat förväntningsgap.

    Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att klienten inte har blivit mer medveten om vad revision innebär efter införandet av uppdragsbrevet, inte heller tycks förväntningsgapet ha minskat mellan revisor och klient. Därmed har uppdragsbrevet inte haft den inverkan på förväntningsgapet som FAR förutsåg, utan endast blivit en formalitet.

  • 88.
    Börjesson, Henrik
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Fors, Henrik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Nilsson, Christian
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Orena revisionsberättelser - bestående eller övergående?2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The purpose of this paper is to investigate whether firms with qualified audit reports are more likely, than firms with unqualified audit reports, to receive qualified audit reports in the future. Furthermore, are there factors increasing or decreasing the probability of receiving qualified audit reports? The investigated factors are turnover, the number of employees, audit company, solvency, debt/equity ratio, authorized or approved accountant, and finally what kind of qualification the firms have received.

    Our paper has deductive approach and the theories that have been applied are the institutional theory and the agency theory. Models have been developed, in which the theories are implemented, concerning the outcome of the audit reports for 2002 – 2003 – 2004. We have completed a document study for the realization of our purpose. 177 firms with unqualified audit reports 2002 and 172 firms with qualified audit reports were selected to participate. The results reflect the entire population of firms in Sweden.

    The results of the document study have been tested with Chi-Square or Mann-Whitney. Our findings show that 55, 23 %, of the firms with qualified audit reports 2002, received qualified audit reports 2003. The firms with unqualified audit reports 2002 received in comparison 97, 18 % unqualified audit reports 2003. Based on the outcome of the audit report, a discriminated analysis shows that our factors classified 82, 20% of the firms correctly.

  • 89.
    Börjesson, Henrik
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Fors, Henrik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Nilsson, Christian
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Orena revisionsberättelser - bestående eller övergående?2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om sannolikheten är högre, för aktiebolag med orena revisionsberättelser år X, att erhålla orena revisionsberättelser år X+1 jämfört med aktiebolag med rena revisionsberättelser år X. Vidare ämnar vi undersöka om det finns faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser. Faktorerna som vi tror ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser, och har testats i uppsatsen är följande: anmärkningsgrad, omsättning, antal anställda, revisionsbolag, soliditet, skuldsättningsgrad, årets resultat, godkänd eller auktoriserad revisor och bransch.

    Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är institutionella teorin, agentteorin samt teorier från tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat två egna modeller som följer revisionsberättelsernas utfall 2002 – 2003 samt 2002 - 2004.

    För att realisera vårt syfte genomförde vi en dokumentstudie. 177 aktiebolag som för räkenskapsåret 2002 hade erhållit ren revisionsberättelse och 172 aktiebolag som hade erhållit oren revisionsberättelse kom med i undersökningen. Uppsatsens resultat speglar hela aktiebolagspopulationen i Sverige.

    Resultaten av dokumentstudien analyserades av Chi-två testet eller Mann-Whitney testet. Vi fann att 55,23 % av aktiebolagen som erhållit oren revisionsberättelse för räkenskapsåret 2002 även erhöll oren revisionsberättelse 2003. 97,18 % av aktiebolagen som erhållit ren revisionsberättelse räkenskapsåret 2002 erhöll även ren revisionsberättelse för räkenskapsåret 2003. Testerna fann ett signifikant samband att aktiebolag med oren revisionsberättelse år X erhåller oren revisionsberättelse år X+1 samt att aktiebolag med ren revisionsberättelse år X erhåller ren revisionsberättelse år X+1.Med hjälp av diskriminantanalysen fann vi att våra variabler till 82,20 % klassificerade aktiebolagen korrekt i revisionsberättelsens utfall.

  • 90.
    Börjesson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Lub, Fleur
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Diffrenser i rapportssystemet på IFÖ Sanitär AB2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rapporteringssystem på företag fungerar som underlag för budgetplanering, framtida investeringar och översikt över slutförd produktion. Det är även ett bra hjälpmedel för företag som har realiserat olika kvalitetssystem för att säkra och förbättra kvaliteten. Rutinerna för rapporteringen måste ske med hög precision för att undvika att felaktiga uppgifter läggs in. Sådana felaktiga uppgifter kan ge upphov till att underlaget i rapporteringssystemet blir missvisande för företagets framtida planering.

    Ifö Sanitär AB är företaget som har granskats i denna rapports undersökning för att identifiera vilka orsaker som ligger till grund för differenserna i rapporteringssystemet. Rapporteringsrutinerna visade sig innehålla brister såsom slarv med inrapporteringsblanketter, och stress samt överföringsbrister mellan olika datasystem. Kommunikationsproblem mellan olika befattningar och avdelningar på Ifö medförde oklarheter om vem som bar ansvaret för inrapporteringen.

    Avvikelser som rapporten kommer att ta upp handlar i Ifö: s fall om kassation, stillestånd eller andra maskintekniska fel. Kassation är den avvikelse som ligger till grund för felrapportering. Efter varje skift på respektive produktionsprocess ska avvikelserna rapporteras in i ett manuellt system. Systemet innehåller data om processens utfall, det vill säga hur många pjäser som tillverkas, godkänns, lagras och kasseras. Utifrån dessa data i det manuella systemet görs en rapport över månadens utfall för respektive produkt. Det är här det uppstår differenser. Bristkostnader är de kostnader som uppstår på grund av avvikelser i produktionen, men även på grund av brister i rapporteringsrutinerna. Dessa måste elimineras för att hålla bristkostnaderna nere, och det är därför viktigt att kartlägga orsakerna till felen i rapporteringsprocessen.

  • 91.
    Caklo, Samir
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Elkaz, Adnan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Nilsson, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    EVA – Svenska företags användning av modellen2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar EVA, Economic Value Added, i svenska företag. Vi vill med uppsatsen försöka förklara varför företag väljer att implementera EVA-modellen trots all kritik som riktats mot den. EVA-modellen är framtagen av konsultfirman Stern Stewart & Co. De marknadsför modellen över hela världen.

    EVA-modellen erbjuder ett alternativ till de traditionella nyckeltalen i ekonomistyrningen. Modellen kan användas för att mäta aktieägarvärdet (nettorörelsens vinst efter skatt minus en skälig kostnad för kapitalet som används för att skapa värdet, ”avdrag för alternativkostnaden för investerat kapital”). Enkelt uttryckt kan man säga att EVA-modellen bygger på att ge aktieägarna en skälig avkastning på deras satsade kapital. Modellen används också för att belöna chefer och anställda, som prestationsmätning, vid kommunikation med aktieägare och investerare, som motivation till chefer och vid företagsvärdering.

    Syftet med denna uppsats var att undersöka hur och varför svenska företag väljer att använda EVA-modellen i sina verksamheter. Undersökningen genomfördes genom telefonintervjuer med personer med olika befattningar på fyra svenska företag.

    Vår slutsats är att det finns indikationer till att svenska företag förenklar och anpassar EVA-modellen så att den passar just för deras verksamheter. Företagen använder modellen på flera olika sätt, bland annat för att belöna chefer och anställda, vid prestationsmätning samt vid kommunikation med aktieägare och investerare. Vi ser även indikationer till att de fyra företagen i vår undersökning valt att implementera EVA-modellen eftersom de sett att andra stora, internationella företag använder modellen med framgång.

  • 92.
    Callert, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Eriksson, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Resultatfördelning i handelsbolag: frihet endast på pappret?2004Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syfte har varit att utreda om det skattemässigt råder avtalsfrihet avseende resultatfördelningen i handelsbolag och kommanditbolag. Om så inte är fallet skulle utredas på vilka skatterättsliga grunder hinder för den civilrättsliga fördelningen föreligger.

    Efter en sammanfattande analys av rättsläget, kan konstateras att det generellt inte går att utforma vilka avtal som helst kring resultatfördelning i ett handelsbolag. I rättspraxis är dock grunderna, på vilka rätten valt att underkänna avtal av detta slag, osäkra. Det framgår att rätten ofta underkänner avtal om resultatfördelning på de grunder att fördelningen är affärsmässigt omotiverad, orimlig och väsentligen betingad av skatteskäl. Resultatet fördelas, i fallet av ett underkänt avtal, av rätten efter skälighet. Rätten väljer ofta att göra fördelningen i förhållande till varje bolagsmans arbetsinsats, kapitalinsats eller risktagande.

    Det underkännande som görs av rätten, sker enligt oss på vaga grunder då termer som exempelvis ”affärsmässigt omotiverat” varken finns förankrade eller definierade i lagstiftningen. Därmed äventyras rättsäkerheten. Men om det är den fördelning som rätten gör som eftersträvas av samhället anser vi att det borde framgå av såväl den civilrättsliga som skatterättsliga lagstiftningen. Vårt förslag blir därför att ändra båda dessa lagars lydelse så att det framgår att resultatet skall fördelas enligt något av dessa tre rekvisit; arbetsinsats, kapitalinsats eller risktagande. Därmed inskränks till viss del den fria avtalsrätten.

  • 93.
    Carlsson, Cäthy
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Jönsson, Jeanette
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Faktorer som påverkar bankers kreditgivnings- och uppföljningsprocess2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I media diskuteras ofta bristen på kapital till små och nystartade företag. Banker anses försiktiga eller ovilliga att låna ut kapital till företag som befinner sig i ett tidigt skede eftersom det innebär ett högre risktagande. Småföretagande är det vanligaste sättet att bedriva näringsverksamhet i Sverige vilket gör att bankerna inte kan bortse från denna viktiga kundgrupp.

    Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar bankers kreditgivning och uppföljning till små nystartade företag.

    Uppsatsen bygger på en deduktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empirin har samlats in genom intervjuer med representanter från fyra olika banker. Anledningen till att intervjuerna genomfördes med olika banker var att kunna påvisa vilka faktorer som påverkar deras kreditgivnings- och uppföljningsprocess.

    Elva hypoteser utformades utifrån befintlig teori om kreditgivning och uppföljning. Med hjälp av intervjusvaren kunde åtta av hypoteserna styrkas och de övriga tre förkastades.

    De slutsatser som framkommit är att kreditgivningen inte har förändrats sedan bankkrisen på 1990-talet. Det är affärsidén och ledningens kompetens som initialt har störst inflyttande på kreditgivningen till nystartade företag eller en kombination av båda med tyngdpunkt på entreprenörskapet. Undersökningen visade att den nya Förmånsrättslagen inneburit att bankerna flyttat sina säkerhetskrav från företagsinteckningar till fastighetsinteckning, factoring, leasing och avbetalningsköp. Banktjänstemannens intuition har stor betydelse vid första kreditgivningen men inte vid uppföljningen. Relationen mellan låntagaren och långivaren har däremot en avgörande roll vid uppföljningen. Kreditens storlek avgör om den ska omprövas, storleken avgör också på vilken nivå i organisationen kreditbeslutet ska tas.

    Bankerna har olika interna ratingsystem. En rating görs av varje företag med hjälp av bankens interna kredituppföljningsunderlag (pm). En annan slutsats är att bankerna använder sin hierarkiska organisation som ett säkerhetssystem både vid kreditgivningen och uppföljningen. Det framkom även att bankerna idag har ett statiskt synsätt på kredithantering.

  • 94.
    Carlsson, Fredrik
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Klingstedt, Kristian
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Svenska bioenergimarknaden - bladvass lönsam som kommersiell energigröda2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Så som miljön ser ut idag och med de ständiga påminnelserna om farliga koldioxidutsläpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjälp att beräkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass.

    Vi har genomfört vår uppsats med tanke på att få en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att också ta fram en kalkyl över de kostnader och intäkter en kommersiell bladvassodling kan generera.

    För att nå fram till vårt syfte var vi givetvis tvungna att sätta oss in i ämnet, och detta skedde genom en mängd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.

    Vårt insamlade material kunde vi sedan applicera på vår teori. För att vi skulle få något att jämföra med har vi också gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass är tre relativt likvärdiga energigrödor, därför valde vi just dessa för jämförelse.

    Men för att inte få en för enkelspårig analys, det vill säga enbart den ekonomiska sidan, har vi även belyst andra aspekter, som till exempel miljöeffekter. Denna jämförelse gjorde att vi lättare kunde få överblick på vårt resultat.

    Med de resultat vi nått så är det ekonomiskt lönsamt att odla bladvass, utöver det så kan man odla den på mark som annars inte hade kunnat bära grödor och till sist för dess miljöförbättrande åtgärder. Alltså är odling av bladvass för kommersiellt syfte lönsamt enligt oss både ekonomiskt och miljömässigt.

  • 95.
    Carlsson, Mattias
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Åstradsson, Linus
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Framtida pensionsutbetalningar - Vad styr valet av strategi för att avsätta medel för pensioner? 2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pensioner är ett komplext område som är mycket omdebatterat och berör oss alla. Det diskuteras i stor omfattning hur kommunerna kommer att kunna möta framtida ökade pensionsutbetalningar, då vi alla är berörda av kommunen på ett eller annat sätt. Under kommande år kommer antalet pensionärer till att bli fler. Detta då framförallt när 40-talisterna går i pension, vilket medför att det uppkommer stora kostnader för kommunen.

    Kommunerna hanterar frågan om pensionsmedel på många olika sätt. Det beror på att frågan är komplex och att det finns ett stort handlingsutrymme vad gäller möjligheterna till olika lösningar. Olika rapporter har belyst frågan om att kommunerna står dåligt rustade inför framtida ökade pensionsutbetalningar. En undersökning av Danske Capital (2008) visar att Sveriges kommuner har en sammanlagd pensionsskuld för sina anställdas pensioner fram till 1998 – den s.k. ansvarsförbindelsen - på 156 miljarder kronor.

    Denna studie bygger på att belysa vilken strategi de undersökta kommuner har tilltagit för att möta framtida ökade pensionsutbetalningar och varför valet blev denna strategi.

    De slutsatser vi kom fram till i vår uppsats är att valet av strategi beror på hur expansiv en kommun är. En kommun med många infrastrukturella satsningar och hög befolkningstillväxt tenderar att inte avsätta några medel för pensioner. Vidare ser våra undersökta kommuner framtida ökade pensionsutbetalningar som ett mindre problem. Det finns andra saker att vara mer orolig över, framförallt det framtida ökade behovet av äldreomsorg.

  • 96.
    Carlsson, Thomas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Petersson, Richard
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Har intressenterna förtroende för revisorerna?Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The purpose of our essay is to investigate the trust in accountants. The method we used to investigate the trust was a survey and a questionnaire was used to collect the data. The data was gathered from three different groups, shareholders, lenders and tax authority. When we analysed the data we found out that the groups trust in accountants were neither strong nor weak. The results can be generalized on all the three groups because the observations were scattered around the means and we used random selection to collect the data.

    The report is written in Swedish, which is our mother language.

  • 97.
    Carlsson, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Sjölin, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Har revisorns samvete någon gräns? En studie om den revisionsnära rådgivningen2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att revisorn på ett självständigt och opartiskt sätt ska kunna utföra en trovärdig granskning krävs att han är oberoende i förhållande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krävs. Revisorn kan utöver granskningen även ge fristående rådgivning till revisionsklienten. Detta har på senare år diskuterats intensivt, då många anser att det inte går att kombinera rollerna som granskare och rådgivare utan att oberoendet riskeras.

    Vi testade olika faktorer som vi tror påverkar revisorn i hans/hennes rådgivning och utgick från en modell när vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjälp av en enkätundersökning som vände sig till kvalificerade revisorer. Det empiriska materialet testade vi sedan genom ett Chitvå-test för att antingen acceptera eller falsifiera hypoteserna. Variablerna som vi har bevisat har en inverkan på revisorns roll som rådgivare är klientföretagens storlek, erfarenhet och revisorsexamen samt revisionsbyråns storlek. Slutligen studerade vi även hur revisorn definierade gränsen för den revisionsnära rådgivningen och fann att den skiljer sig mellan de olika revisorerna och från uppdrag till uppdrag.

  • 98.
    Cassland, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Nilsson, Martin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Nilsson, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Bolagskodens betydelse för företaget- en explorativ undersökning av Bolagskodens effekter på företaget 2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bolagskodens betydelse för företaget- en explorativ undersökning av Bolagskodens effekter på företaget. Bolagskodens huvudsakliga syfte är att skapa förtroende för bolagen, vilket innebär en extern effekt. Denna studie går istället ut på att se om en institutionell förändring som Koden, kan ha en vidare effekt än att endast legitimera och utforma verksamheten efter externa krav. Syftet med uppsatsen är att undersöka om införandet av Bolagskoden har bidragit till någon intern effekt i de företag som infört Koden.

    Det finns inte någon direkt applicerbar teori som behandlar Kodens påverkan på företaget. Detta har medfört att vi utgått från en teorigenererande ansats, det vill säga induktiv/explorativ ansats. För att skapa en förståelse av de fenomen vi undersöker har vi bildat en referensram, som ligger till grund till vårt angreppssätt i datainsamlingen. Syftet med referensramen är att framställa indikationer på eventuella interna effekter som Bolagskoden kan ha medfört.

    I analysdelen studerade vi Bolagskodens olika delar för att finna explikationer till Bolagskodens interna påverkan. Under analyseringen påträffade vi en del effekter som Koden frambringat. Utifrån dessa effekter konstruerade vi fyra kategorier som vi anser påverkas av Koden. Dessa kategorier är utveckling, resursallokering, medarbetarförståelse samt kostnader. Vid framtagandet av kategorierna har vi funnit att Koden faktiskt kan generera positiva effekter för företaget. Detta resultat påvisar att Bolagskoden utger andra effekter än att endast generera externa effekter. Det finns indikationer på att de effekter som har identifierats hos företagen leder till utveckling. Då den interna kontrollen fått ökat fokus som ett resultat av Kodens krav, har detta lett till att många företag har utvecklat sin interna kontroll och riskhantering. Vidare framkommer att kravet på mer detaljerad dokumentation gjort att företagen på ett mer överskådligt sätt kan utvärdera sina interna strukturer och rutiner. Koden lämnar i många avseenden krav på utvärdering, dokumentation samt rapportering. Dessa faktorer tillsammans med den fokus som skapas av dessa krav, kan på sikt leda till en förbättrad resursallokering. Vidare har Kodens regler medfört att de anställda nu på ett enklare sätt kan få tillgång till relevant information avseende bolagsstyrningsfrågor. Detta leder till att de anställda blir mer varse om dessa frågor och på detta sätt skapas en medarbetarförståelse. Vidare framkommer kritik på Kodens höga detaljeringskrav och formkrav, som leder till ökade kostnader.

  • 99.
    Cederholm, Alexander
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Olsson, Magnus
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Sahlin, Jon
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Budgetens funktion i olika organisationer 2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jan Wallander hävdar att budgeten är ett onödigt ont, vilket fick oss att fundera över om det finns någon sanning i detta uttalande eller om de som är kritiska till budgeten har använt den på ett felaktigt sätt, som den inte kan eller ska användas till. Detta gjorde att vi fann ett intresse i att beskriva budgetens funktion i kommuner, privata företag och i de ideella föreningarna samt att förklara skillnader i budgetens funktion mellan de nämnda organisationsformerna.

    I vår studie har vi formulerat ett antal hypoteser vilka alla har sin utgångspunkt från någon av våra teorier, som är Institutionellteori, New Public Management vilken dock inte är en teori i ordets bemärkelse utan en filosofi, vilken mycket kortfattat går ut på att kommuner efterliknar privata företag. Anledningen till att vi presenterar denna filosofi bland teorierna är att den precis som teorierna i övrigt ska hjälpa till att beskriva budgetens funktion i de nämnda organisationsformerna. Ytterligare teorier som presenteras är Agentteorin, Incremental budgeting samt Intressentteorin.

    För att operationalisera uppsatsens syfte gjorde vi en surveyundersökning i form av datorenkäter där respondenterna rangordnade elva budgetfunktioner. Resultaten påvisar att budgetfunktionen varierar på grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion är lika i offentliga och i privata organisationer, att kommuner med höger majoritet är mer lika privata företag, att i offentliga organisationer är budgetens roll mer planerings funktion, än uppföljnings funktion, samt att budgeten används som argument för resursanskaffning i ideella föreningar

  • 100.
    Cederholm, Frida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Svensson, Rebecca
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Skattetilläggets förenlighet med Europakonventionen2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt dagens gällande svenska regelsystem kan en skattskyldig påförasskattetillägg och sedan även dömas för skattebrott utifrån samma oriktiga uppgift.Europakonventionen, som varit lag i Sverige sedan 1995 innehåller ettdubbelbestraffningsförbud enligt artikel 4, sjunde tilläggsprotokollet. Det är enligtartikeln förbjudet att lagföras för ett och samma brott två gånger. Frågan huruvidadet svenska systemet är konventionsenligt har under flera decennier prövats iEuropadomstolen. I ett avgörande från 2009, Zolotukhin mot Ryssland, somavgjordes i stor kammare uttryckte domstolen att den såg ett behov att förtydligahur bedömningen skulle ske. Trots att Europadomstolen genom Zolotukhindomenhar ändrat sin tidigare praxis, har Högsta Domstolen i två aktuella domarvalt att bortse från denna och menar istället att det svenska systemet ärkonventionsenligt då Europadomstolens praxis inte ansågs tillräckligt klar ochtydlig. Värt att notera är att Solna Tingsrätt två veckor efter HD meddelat sittlagakraftvunna beslut, gick emot detta och menade att det svenska systemet inte,enligt Europadomstolens nya praxis, var konventionsenligt. Detta tyder på atträttsläget i Sverige är ytterst osäkert. Vi har ur detta resonemang eftersträvat attbesvara problemformuleringen: Är det svenska systemet med påförande avskattetillägg samtidigt som den skattskyldige kan dömas för skattebrott för sammaoriktiga uppgift förenligt med Europakonventionens dubbelbestraffningsförbud?Vårt syfte har varit att undersöka hur de svenska reglerna ser ut idag samt hurEuropakonventionen ser på dubbla förfaranden, principen ne bis in idem. Ettdelsyfte har varit att undersöka om ny svensk lagstiftning behövs inom områdetsamt reflektera över hur en sådan ny lagstiftning kan se ut. I vår uppsats har vitillämpat rättsdogmatisk metod, då vi beaktat lagar, förarbeten, praxis och doktrininom området. Gällande slutsatserna anser författarna att rättsläget har förändratsgenom Europadomstolens plenumavgörande i Zolotukhin-målet, som anses varadet nu vägledande. Det faktum att HD bortsåg från denna nya praxis i sina beslutanses enligt författarna vara överraskande. Detta tyder, som tidigare nämnts, på enrådande oenighet i det svenska rättssystemet. Ny lagstiftning kommer inom ensnar framtid att krävas inom området, och då kan ett alternativ vara att gå i Norgesfotspår, där Skatteverket tvingas välja mellan att antingen påföra denskattskyldige skattetillägg, eller göra en anmälan till polisen för skattebrott.

1234567 51 - 100 av 434
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf