hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 515
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hejman, Helena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lärande genom lek i förskoleklass: ur pedagogens synvinkel2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att studera hur förskollärare i förskoleklassen ser pålärande genom lek i verksamheten. Studien utgår från två problemformuleringar: hurbeskriver förskollärarna att lärande genom lek används i verksamheten? Vad beskriverförskollärarna i förskoleklassen som faktorer som påverkar möjligheten till lek iförskoleklassens verksamhet?Som ansats under bearbetningen av empirin är fenomenografin en inspirationskälla. Avsiktenmed undersökningen var att studera hur förskollärare talar kring lärande genom lek, därför ärintervjuerna av kvalitativ karaktär.I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att lärande genom lek är viktigt, men attdet finns ett dilemma när det gäller förväntningarna på verksamheten och förskollärarenssynsätt. För att skapa möjlighet till lek kan förskolläraren antingen planera in lek på schemateller arbeta utan att följa schemat. Förskollärarna bör även planera verksamheten så att detfinns artefakter, det vill säga redskap och kunskap, för att barnen ska kunna utveckla sin lek.Det kan generellt uttydas som att förskollärare har ett klart synsätt av att det är viktigt medlärande genom lek, men talar om faktorer som påverkar möjligheten för lek i förskoleklassen.Även om förskollärarna vill arbeta med lek som metod, blir de påverkade av de förväntningarav en skolliknande verksamhet som barn, föräldrar och skolledning har.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Andersson, Lotten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Mårtensson, Anita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Bilder som stöd i matematikundervisningen: och om elevernas väg till att bli goda problemlösare2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med den här studien är att undersöka om eleverna i matematikundervisningen kan vara hjälpta av bilder. Studien belyser också elevernas utvecklingsväg till att bli goda problemlösare. Vi studerar elevernas utveckling ur tre perspektiv. Elevernas förmåga att läsa och förstå texten i problemlösningsuppgifter, deras utveckling från analoga representationer till symboliska representationer och deras utveckling från att använda konkreta strategier till abstrakta strategier. Vi frågar oss också slutligen om eleverna generaliserar sina kunskaper.

    Eftersom vi bland annat undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter och döva/hörselskadade elever valde vi att genomföra intervjuer i form av kvalitativa forskningsintervjuer. Detta kändes som en lämplig metod då den till viss del avslöjar och kompenserar eventuella språkliga svårigheter. Eleverna fick också genomföra ett test med fem problemlösningsuppgifter, alla med en liknande följdfråga.

    Resultaten visar sammanfattningsvis att många elever är hjälpta av bilder, men i olika situationer och på olika sätt. Lärarens medvetenhet om elevens behov är av stor vikt. Vi fick en relativt god bild av elevernas utveckling och slutsatsen vi drog av detta är att det är viktigt för undervisande lärare att ha en helhetsbild av elevens kunskaper. De kan ha kommit långt inom ett område medan de har stora svårigheter med ett annat. Vad gäller elevernas generaliseringsförmåga visade vårt test få exempel på att eleverna nyttjade sina nyförvärvade kunskaper och kunde klara en liknande uppgift på egen hand.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Andersson, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Skolan av idag: offentlig resurs och konkurrensutsatt marknadsaktör2010Ingår i: Dilemman i skolan: aktuella utmanignar och professionella omställningar / [ed] Göran Brante & Katrin Hjort, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2010, s. 130-142Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 54.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Min skola och samhällsuppdraget: praktik - reflektion - utveckling2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken ger en lättillgänglig introduktion till hur skolan påverkas av de förändringar som sker såväl i samhället som helhet som inom den pedagogiska forskningen och idétraditionen. De verktyg som behandlas gäller till exempel kartläggning av den egna skolans praktik, målformulering och utvärdering. Frågor om skolans samhällsuppdrag, både lärarens och rektorns ledarskap i skolan samt skolkultur och professsionalism med mera berörs. För lärarstuderande är boken en utmärkt utgångspunkt för de verksamhetsförlagda utbildningsmomenten.

  • 55.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kuqi, Nepe
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skolan - himmel eller helvete: en studie om elevers upplevelser av mobbning2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslärare är därför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklädningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes även skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och kränkningarsamt elevers upplevelser om lärare agerade för att förebygga, åtgärda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig på en enkätundersökning somgenomfördes på tre högstadieskolor där 221 elever i årskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklädningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsätta andra elever för fysiskakränkningar och mobbning än flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning än pojkar. Hälften av respondenterna i studien ansågatt det förekom mobbning i stort sett alltid eller ibland på deras skola medanhälften menade att mobbning förekom sällan eller aldrig på deras skola.Resultatet visade även att ungefär hälften av respondenterna ansåg att lärarna påskolorna i stort sett alltid eller ibland agerade mot mobbning och ungefär likamånga ansåg att lärarna aldrig eller sällan agerade mot mobbning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Andersson, Veronika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Catalan, Marisa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Får jag vara med och bestämma?: ett arbete om barns reella inflytande i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att belysa om barn har möjlighet till inflytande och delaktighet under samlingsmomenten i förskolans verksamhet. Insamling av empiri har gjorts genom observationer och dessa har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det relationella perspektivet. Resultaten visar att ansvaret för ett demokratiskt förfarande ligger enbart på pedagogerna och deras förhållningsätt. Empirin visar tydligt maktpositionen som vuxna erhåller i förskolans verksamhet och hur denna är avgörande för barns möjlighet till att påverka.

    De observerade momenten visar att barn har begränsad möjlighet till delaktighet men i princip ingen möjlighet till inflytande eller på något sätt påverka situationernas utformning.

    Slutsatsen av vår studie är att det relationella perspektivet är grundläggande i hur förskolan arbetar i förhållande till barns delaktighet och inflytande. Pedagogernas relationer till barnen och till varandra präglar klimatet som råder i grupperna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 57. Antman, L.
    et al.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    A decade of enhancing the professionalization of teaching in higher education: the Swedish experience. Paper presented at the 8th Conference of the International Consortium for Educational Development (ICED), Barcelona, June2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 58.
    Arenhill Beckman, Madeleine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En ung mans berättelse om Aspergers syndrom2011Ingår i: Skolan och läraruppdraget: att bli och vara lärare / [ed] Mona Holmqvist, Lund: Studentlitteratur , 2011, s. 135-151Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 59.
    Arildsson, Josefine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Karlsson, Jasmine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Det viktigaste för att nå bra resultat är hur man hanterar dem”: en studie om två lärares användning av basläromedel i läs-och skrivutveckling2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på huruvida basläromedel är tillräckligt som undervisningsmaterial för att möjliggöra elevernas uppnående av läroplanens kunskapskrav i läs- och skrivundervisningen samt om det ger lärare möjlighet att arbeta utifrån aktuell forskning inom läs- och skrivutveckling. Det har vi undersökt genom en kvalitativ studie då vi har observerat två undervisningstillfällen, intervjuat två lärare och sex elever på två olika skolor i årskurs två samt analyserat de båda basläromedlen

    Språkdax 2 och Piratresan.

    Slutsatsen i arbetet blev att basläromedlet inte uppfyller läroplanens samtliga krav eller möjliggör att läraren undervisar utifrån aktuell läs- och skrivutvecklingsforskning. Utifrån intervjuerna och observationerna kunde vi däremot dra slutsatsen att det är möjligt att nå kunskapskraven och arbeta utifrån aktuell forskning beroende på lärarens didaktiska val i arbetet med basläromedlet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Examensarbete
  • 60.
    Arnström, Caroline
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Osmanbasic, Samra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Tematiskt arbetsätt i förskolan och skolan: en studie om hur pedagoger anser sig använda ett tematiskt arbetssätt2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys. Resultatet visar att det tematiska arbetssättet i stort sett används i verksamheten av samtliga intervjuade pedagoger. Alla tycker att ett tematiskt arbetssätt gynnar alla barn, även barn med särskilda behov. De anser att fler elever kan nås eftersom det tematiska arbetssättet tillåter att man använder sig av alla uttrycksformer och hjälpmedel. Vi fann att samtliga lärare anser att genom ett tematiskt arbetssätt utgår pedagogen ifrån barnet och tar tillvara på dennes erfarenheter, intressen med mera. På detta sätt kan de skoltrötta lätt nås. Barnen blir mer delaktiga i arbetet. Som svårigheter i att arbeta tematiskt nämner lärarna tidsbrist samt vikten av att ha med sig sina arbetskollegor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 61.
    Arrskog, Jennie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Block, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skolbibliotekariers samarbete med pedagoger för att gynna elevers läslust och läsförståelse: en intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om skolbiblioteken som pedagogisk resurs för pedagoger och elever. Forskningsbakgrunden går igenom skolbibliotekets historia, internationell och nationell forskning, gällande styrdokument och lagar, resurser i skolbibliotek och några exempel på skolbibliotekssatsningar. Arbetet innehåller avslutningsvis en intervjustudie med beskrivningar från verksamma skolbibliotekarier om hur de samarbetar med pedagogerna. Vårt syfte med undersökningen är att utforska skolbibliotekariers möjlighet till samarbete med pedagoger för att utveckla elevers läsning. Vi har gjort fyra kvalitativa intervjuer med verksamma och fackutbildade skolbibliotekarier. Samtliga skolbibliotekarier arbetar på en F-9 skola och i samma kommun. Resultatet är en beskrivning av hur skolbibliotekarierna upplever sitt samarbete med pedagoger för att öka elevers läslust och läsförståelse. Arbetet innehåller även råd från respondenterna till verksamma pedagoger på hur de kan upprätta ett samarbete med skolbibliotekarien. Vår slutsats är att det finns en brist i rådande lagar som rör skolbiblioteken och att detta orsakar stora skillnader i vad skolbiblioteken erbjuder för resurser. Sammanfattningsvis kan vi se att respondenterna ger likartade svar angående bristen på styrning uppifrån och de ger även likartade beskrivningar av sitt samarbete med pedagoger i form av bokattaker, gruppläsning, matchning av litteratur till både elever och pedagogers undervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Augustinsson, Sören
    Linnéuniversitet.
    ´Benchlearning´2012-2013 för rektorer i Finland och Sverige2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 63.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Om organiserad komplexitet: villkor för skolledare2012Ingår i: Skolledarens utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lars Lundström, Thomas Småberg, Malmö: Tankesmedjan , 2012, s. 63-75Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Pedagogiskt ledarskap2012Ingår i: Skolledares utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lundström, Lars, Småberg, Thomas, Malmö: Tankesmedjan , 2012, s. 38-42Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Rektors mod att förändra2012Ingår i: Skolledares utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lars Lundström, Thomas Småberg, Malmö: Tankesmedjan , 2012, , s. 21-27s. 21-27Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Relation som centralt i vardagens ledarskap2012Ingår i: Skolledarens utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lars Lundström, Thomas Småberg, Malmö: Tankesmedjan , 2012, s. 54-59Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Slutrapportering av kvalitetshöjande projekt beviljade 2018: Vad håller vi egentligen på med? (eg. vad i helvete håller vi på med?)2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Brynolf, Margrethe
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Rektors ledarskap: komplexitet och förändring2009Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att vara rektor innebär att ständigt bli inkastad i olika händelser. Rektor förväntas ta ansvar för och lösa alla problem som uppstår i skolan oavsett om det handlar om ett läckande rör, en elev som inte uppnår målen eller ett ekonomiskt underskott som ska vändas till plus.

    Med verkligheten som utgångspunkt erbjuder författarna rektorer och skolledare på olika nivåer verktyg för att bättre kunna förstå och hantera den faktiska vardagen. Att som ledare utveckla sin förmåga att manövrera i en värld som är komplex och föränderlig, där paradoxer som kontroll och icke-kontroll ständigt finns närvarande. Författarna belyser och diskuterar hur den komplexa vardagen kan förstås och hur människor konstruerar mening. Genom att skapa strukturer där människor tillåts hantera komplexiteten på dess egna villkor utvecklas mening och passion för verksamheten. Detta innebär att rektorn har ett medansvar som ledare i nära samverkan med all personal.

    Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma ledare inom skolans verksamheter, rektorer och skolledare inom grund- och gymnasieskola samt förskolechefer, arbetslagsledare och andra som är intresserade av skolans organi-sation och styrning.

  • 69.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Richard, Elvi
    Växjö University.
    Balancing and bridge-building with difficulties...: clinical nursing teachers2007Ingår i: In tension between organization and profession: professionals in Nordic public service / [ed] Aili, C., Nilsson, L-E., Svensson, L.G., Denicolo, P., Lund: Nordic Academic Press , 2007, s. 227-245Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 70.
    Bengtsson, Amrita
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nilsson, Elin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Du väljer vem barnet möter!: en intervjustudie om förskollärarnas uppfatningar om trygga övergångar vid lämning och hämtning på förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskollärares tankar och uppfattningar om trygga övergångar vid lämning och hämtning ligger till grund för studien. Studien använder anknytningsteorin som teoretisk ansats med centrala begrepp utifrån teorin. Tidigare forskning och styrdokument menar att förskollärare ska agera och vara så att de alltid sätter barnets behov i första hand. Det studien vill ta reda på är om forskningen stämmer överens med hur förskollärarna gör i praktiken. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna talade fritt och vi fick möjlighet att ställa följdfrågor. Av intervjuerna framkom det som förskollärarna anser är viktigt för deras roll och vad trygghet för barnet innebär. Vi har sökt efter kategorier som likheter, skillnader och mönster från förskollärarnas intervjuer. Resultatet visar att förskollärarnas erfarenhet är betydande för trygga övergångar vid lämning och hämtning. Resultatet visar även att förskollärarna tänker och gör olika i olika slags övergångar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Bengtsson, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fyra pedagogers möten med nyanlända elever i behov av särskilt stöd2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De fyra informanternas möten med nyanlända varierar i de tre verksamheternas som beskrivs i uppsatsen gällande nyanlända. Likaså undersöks hur särskilt stöd organiseras gällande nyanlända elever. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyra lärare uppfattar organisationen och mötet med nyanlända som är i behov av särskilt stöd, utifrån ett relationellt förhållningssätt. Ämnet har relevans för yrket eftersom det i examensordningen för specialpedagog ingår att visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta självständig med arbete med elever som är i behov av särskilt stöd (SFS, 1993:100). Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner, 1979). Möten och organisation undersöks genom en kvalitativ studie i form av fyra intervjuer. Det som beskrivs i resultatet är tre teman: mötet med nyanlända, relationellt förhållningssätt och särskilt stöd. De viktigaste resultaten är beskrivningen som görs om möten med nyanlända elever och hur arbetet organiseras gällande kartläggning och särskilt stöd. Det som beskrivs är hur det organiseras centralt och i skolorna. Slutsats som dras är att organisationen gällande nyanlända elever i behov av särskilt stöd skiljer sig i de tre verksamheterna och då främst organisation centralt i kommunerna. Det resultat som liknar varandra är kartläggningen för nyanlända elever. De har lagt ned tid på den delen av organisationen i de fyra informanternas skolor/verksamheter. Förslag till fortsatt forskning är en fallstudie med elever som börjat på gymnasiet och är nyanlända och att följa dem under tre år på gymnasiet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Bengtsson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Mathiasen, Louise
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Taluppfattning i grundsärskolan.Vad är det ett,två eller tre?: en kvalitativ studie om fem lärares beskrivningar om undervisning och bedömning2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie synliggör resultatet utifrån valda frågeställningar som utförts via fem intervjuer med fem lärare i två skolor i Sverige, som är verksamma i skolformen grundsärskolan och undervisar elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Studien har som syfte är att synliggöra hur speciallärare och ämneslärare beskriver och bedömer taluppfattning i ämne och ämnesområde i grundsärskolan. Sociokulturell och kognitiviskt teoretisk tolkning har använts till att analysera det aktuella resultatet. Studiens resultat visar att lärarna använder snarlika undervisningsmetoder och liknande individuella anpassningar baserat på elevernas behov samt kompletterande lärmiljöer utomhus och inomhus. Några av lärarna var förvånansvärt osäkra på vad som ska undervisas i taluppfattning och hur den formativa och summativa utvärderingar bör genomföras i sin undervisning. Denna osäkerhet kan ha negativa effekter på elevernas framtida lärande. Slutsatsen är att de fem lärare som deltagit i studien har liknande arbetssätt att planera lektioner och de olika metoder de använder. De har också liknande strategier i utformningen av deras undervisning i taluppfattning och olika stödjande hjälpmedel till eleverna. Studien har stöd av aktuell forskning som bland annat belyser att olika undervisningsmiljöer med praktiska moment gynnar pedagogisk utveckling för elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Bengtsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Borg, Maja
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förskollärares ansvar i förskolan: en studie om hur förskollärare upplever sin möjlighet att utöva sina ansvarsområden i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare upplever sin möjlighet att utöva sina ansvarsområden i förskolan. Detta vill vi ta reda på för att kunna vara med och bidra till en ökad kunskap om hur situationen i förskolan kan påverka de uppdrag förskollärare har. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag eftersom det som studeras kan ses ur alternativa perspektiv, vilket bidrar till en fördjupad analys av dataunderlaget. Studien lutar sig mot den teoretiska ansatsen fenomenografi, eftersom vi intresserar oss för respondenternas egna upplevelser, vilket också fenomenografin gör. Webbenkäter med både öppna och slutna frågor har använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att tiden upplevs vara en faktor som påverkar förskollärarnas utövning av ansvarsområdena. Andra faktorer som respondenterna upplevde problematiska i relation till sitt uppdrag är också att det upplevs vara brister i personaltätheten och att det är för stora barngrupper, vilket även gör att andra områden som pedagogisk dokumentation påverkas. Trots dessa faktorer var mängden respondenter som hade en positiv upplevelse om möjligheter till att utföra sitt uppdrag större än de som upplevde att de inte hade det. Det handlar exempelvis om positiva upplevelser av barnens inflytande och hur det upplevdes att det fanns möjlighet att ge barnen detta, samt positiva upplevelser av möjligheter att stödja barnen i deras utveckling och lärande. I diskussionsdelen är resultatet en central del, där förskollärarnas upplevelser lyfts fram och diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Bengtsson, Ingmarie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Det mesta händer i huvudet: Förskollärares och barnskötares tal om arbetet med interkulturalitet och flerspråkighet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och barnskötare, vilka har deltagit i kompetensutveckling inom Förskolelyftet, beskriver sitt arbete med interkulturalitet och flerspråkighet i förskolan.

    Tidigare forskning inom området pekar på att pedagogerna verkar lämnade att själva tolka det uppdrag de är ålagda att utföra enligt rådande styrdokument. Ett vi och de andra- perspektiv dominerar liksom att svenskheten och det svenska språket utgör normen.

    Studien är kvalitativ och tar teoretiskt avstamp i kritisk pragmatism med Cherryholmes som företrädare.

    Datainsamlingen har utförts med fokusgruppsintervjuer som metod, med tre grupper i två kommuner i södra Sverige. Samtliga har också deltagit i en kompetensutvecklingsinsats inom Förskolelyftet.

    Resultatet visar att viljan att förstå andra och sig själv i arbetet för allas möjlighet till deltagande på lika villkor är stark. Medvetenhet om fördomar och generaliseringar har ökat och också hur viktig utbildning och kompetensutveckling är för alla.

    Processen som satts igång beskrivs pågå mest i det egna huvudet och även om detta lyfts fram som förutsättning för förändring, finns det en ambivalens i sättet att tala om alla individers hemkultur, eftersom detta begrepp i vissa fall står för något som representerar en grupp och alltså återgår till att handla om de andra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Bengtsson, Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Olsson, Love
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förskollärares syn på förskolegårdens utformning och dess betydelse för barns utveckling och lärande2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva, problematisera och analysera förskollärares uppfattning om hur utomhusmiljön på förskolegården påverkar barns lek- och lärande. Studiens teoretiska ansats baseras i huvudsak på det sociokulturella perspektivet och på Reggio Emilia pedagogiken. Centrala begrepp från det sociokulturella perspektivet behandlas i studien, dessa är artefakt, kognitionsutveckling, lärprocess, mediering, proximal utvecklingszon och sociodramatisk lek. Utifrån studiens syfte formulerades två forskningsfrågor: Hur uttrycker förskollärarna att förskolegårdens utformning kan bidra till barns utveckling och lärande? Och hur uttrycker förskollärarna att de skapar lustfyllda lärmiljöer utomhus? För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra förskollärare. Till studien har förskollärarnas förhållningssätt, olika erfarenheter, kompetenser samt uppfattningar som rör utomhusmiljön i förskolans verksamhet studerats. Studiens resultat påvisar att förskollärares egen inställning och förhållningssätt har stor betydelse för hur förskolegårdens miljö utformas och vilka förutsättningar barnen i verksamheten ges till utveckling och lärande. Resultatet visar även att förskolegårdens utformning bidrar till barns utveckling och lärande inom olika områden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Bergdahl, Mattias
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    När använde du ditt musikaliska språk senast?: Ett utvecklingsarbete med syfte att beskriva undervisning i musikaliskt språk.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med utvecklingsarbetet är att ge verksamma pedagoger ytterligare verktyg att arbeta med barn och tidig musikutveckling genom att uppmärksamma aspekter och faktorer som spelar en viktig roll. När jag, utifrån läroplanens intentioner om barns delaktighet och kreativitet, har observerat verksamheten på en förskola och jämfört med de resultat som andras forskning visat har en paradox blivit synlig. Är barns musikskapande enbart reproducerande och pedagog-initierat? För att undersöka detta prövade jag följande hypoteser kring vad som kan utgöra kritiska aspekter i undervisning av musikaliskt språk: att pedagogen tänker på aktiviteten som språkinlärning, låter barnen producera istället för att reproducera, lyssnar, upprepar och bekräftar de ljud barnen gör, spelar in och ger direkt återkoppling samt låter barnen röra sig fritt i rummet. Det empiriska materialet i den kvalitativa forskningsmetoden jag valt utgår från filmade observationer samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Studien grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Resultatet har analyserats utifrån ett kvalitativt perspektiv. Studien visar att pedagogens syfte och förhållningssätt spelar en avgörande roll för barnens skapande och kreativitet. När barnen är producenter påverkar det pedagogens roll både vad gäller att lyssna in det som händer i barngruppen och hur ledarrollen formas. Vidare visar studien att pedagogen genom att filma och direkt återkoppla till barnen skapar en kreativ process där barnen är delaktiga. Barnens material kan sedan användas till att återkoppla och reflektera kring verksamheten. Filmerna kan även utgöra ett verktyg för att se barnens och pedagogens proximala utvecklingszon.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    När använde du ditt musikaliska språk senast?
  • 77.
    Bergman, Joakim
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Andersson, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Jag är nöjd med allt fröknar bestämmer!”: En studie kring elevers tankar och upplevelser om elevinflytande2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.

    Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.

    I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Bergström, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Thorén, Jessica
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förskollärares bemötande och kommunikation med de yngsta barnen vid måltidssituationer i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen vid måltidssituationer samt utforska vilket bemötande barnen får. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att utgå ifrån det sociokulturella perspektivet och i begreppet samspel. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som innebär en öppen, deltagande observation. Vi upplever att det är svårt att åtskilja kommunikationen som enbart verbal eller icke verbalt. Däremot hänger den ihop och är oftast beroende av varandra. Förskollärarens bemötande och förhållningssätt har en stor inverkan vilken kommunikation som blir möjlig, utvecklande och lärande.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Bernevik, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sagdati, Larisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den tredje pedagogen: En studie om den inre lärmiljön i en förskola inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar vilka förutsättningar lärmiljön på förskolor inspirerade av Reggio Emilias filosofi erbjuder för barns meningsskapande. Reggio Emiliafilosofin kan sammanfattas som ett förhållningssätt där man ser barnet som kompetent och utforskande. Studiens syfte är att studera betydelsen av design för lärande och design i lärande i förskolor inspirerade av Reggio Emiliafilosofin. Detta gör vi genom att ta del av utvalda förskollärares uppfattningar. I studien intervjuades fem förskollärare som alla gav sin uppfattning om den pedagogiska lärmiljön inom Reggio Emilias filosofi. Vi har utgått från det socialsemiotiska perspektivet.

    Det empiriska underlaget består av en kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna belysa respondenternas uppfattningar av den inre lärmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor.

    Studiens resultat visar att lärmiljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Med genomtänkta, flexibla och föränderliga miljöer som är iscensatta tillsammans med barnen och där utformningen utgår från barnens åsikter och intresse genererar miljön till ny kunskap och utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 80.
    Berntsson, Jonathan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Al Bomola, Bareq
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Fysisk aktivitet i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares arbete med fysisk aktivitet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på sitt arbete med fysisk aktivitet och rörelse samt hur de beskriver detta arbete. Utifrån detta syfte ställdes forskningsfrågorna Hur beskriver verksamma förskollärare att det lärarledda arbetet med fysisk aktivitet, med barn i de äldre åldrarna på förskolan, genomförs? samt Utifrån dessa beskrivningar, vad ser de för utmaningar för och möjligheter med att implementera lärarledda fysiska aktiviteter? Studien använde sig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten för studien. Resultatet visade att förskollärare såg på fysisk aktivitet på två olika sätt. Dels som en återkommande rutin och dels som ett behov hos barnen. De främsta utmaningarna för att genomföra lärarledd fysisk aktivitet som förskollärarna såg var lokaler, bristande material och otillräckligt med tid. De främsta möjligheterna med fysisk aktivitet som sågs var att förbättra barnens hälsa, att lugna ner barngruppen och bidra till ökat lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Berntsson, Victoria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Svensson, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    ”För det första måste det vara roligt!”: En studie om pedagogers tankar kring möjligheter och hinder med musikaktiviteter i förskolan2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger. Analysen visar att pedagogerna har ett stort musikintresse och ser flera möjligheter med musikaktiviteter. Ett genomgående mönster hos samtliga pedagoger är att det finns en medvetenhet om möjligheterna i musikaktiviteterna för barnens sociala lärande, där de ser glädje och gemenskap som viktiga vinster. De hinder som nämns är främst av praktisk karaktär. Analysen visar även att de flesta pedagoger inte har någon planering med metod, mål och syfte nedskriven. Trots avsaknaden av denna visar pedagogerna sig väl medvetna om barnens lärande genom musik, främst i form av långsiktiga sociala mål för gemenskap och glädje.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 82.
    Bernwald, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet: En kvalitativ intervjustudie om extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet.2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar området extra anpassningar och särskilt stöd inom fritidshemmets verksamhet. I arbetet undersöks hur pedagoger i fritidshemmet upplever sitt arbete med elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Metoden som används vid undersökningen är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vår studie görs med teoretisk utgångspunkt i det relationella perspektivet och syftet är att undersöka hur pedagogerna i fritidshemmet upplever att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd får lämpliga anpassningar i fritidshemmet. Studiens resultat pekar på att i dagens fritidshem med stora elevgrupper blir det svårt att tillgodose anpassningar till eleverna.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Björk, Gabriella
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Maria, Eriksson
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förutsättningar för samverkan mellan grundskola och grundsärskola: konsekvenser för elever i grundsärskolan2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien består av kvalitativa data med kvantitativa inslag där insamlingen av empiri gjorts genom semistrukturerade intervjuer och webenkät. Syftet med studien var att studera vilka uppfattningar rektorer, undervisande lärare, speciallärare, specialpedagoger samt elevassistenter i grundskola och grundsärskola inom ett län i Sverige har kring samverkan mellan grundskola och grundsärskola, vilka förutsättningar som finns för samverkan mellan skolformerna, och hur det påverkar eleverna i grundsärskolan. Resultatet visade att respondenternas uppfattning kring samverkan är positiv och att det är viktigt med samverkan då det kan stärka värdegrundsarbetet och bidra till ökad förståelse för olikheter, ökad samsyn och kollegialt lärande. Respondenterna framhöll dock att samverkan i sig inte får vara syftet utan att det måste finnas ett tydligt syfte och mål med samverkan som man tillsammans strävar efter att uppnå. Samverkan kan för eleverna i grundsärskolan bidra till ökad måluppfyllelse, utveckling och socialt utbyte. I de fall det är brist på struktur, eller om aktiviteterna inte är anpassade efter elevernas förmåga och behov kan dock samverkan leda till utanförskap och minskad delaktighet. Det uppgavs också att vissa elever kan känna otrygghet om det blir för många olika människor runt dem, och att det kan finnas risk för att grundsärskolans elever blir objekt för att andra ska lära sig om funktionsnedsättningar. Förutsättningar för samverkan är en tydlig ledning vilken är positivt inställd till samverkan, tydliga mål och en organisation med tillräckliga resurser och mötesstrukturer som ger tid och möjlighet till samplanering och kollegialt lärande. Hinder uppgavs av respondenterna kunna vara personalens inställning och attityder till samverkan samt tidsbrist. Resultatet analyserades utifrån sociokulturella begrepp, systemteori och KASAM. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Björk Olsson, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lundberg, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Utvecklingssamtal ett svårtolkat uppdrag: -en intervjustudie om förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan. Vi vill därmed att studien ska bidra med kunskap om hur förskollärare tänker om genomförandet av dessa samtal i förskolan. Som blivande förskollärare anser vi att detta ämne är av prioritet eftersom förskolläraren i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tillskrevs det yttersta ansvaret för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Forskningen som ligger till grund för studien visar också att bedömning i samband med utvecklingssamtal förekommer alltmer i dagens förskola trots att förskolans styrdokument motsäger bedömning av det individuella barnet.

     

    Studiens teoretiska utgångspunkt är Foucaults maktteori. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, förskollärarnas berättelser utifrån deras personliga erfarenheter om utvecklingssamtal är i fokus. Studiens huvudsakliga resultat visar att barn blir föremål för bedömning i samband med utvecklingssamtal. Det råder dock skilda meningar om huruvida förskollärarna ser utvecklingssamtalet som en bedömning av det individuella barnet. Resultatet visar även att en central del av genomförandet är den så kallade blanketten. Den goda relationen med vårdnadshavaren visar också resultatet är a och o för utvecklingssamtalets genomförande. En slutsats som framkommit är att det inte finns någon likvärdighet i hur utvecklingssamtal genomförs.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 85.
    Björk, Veronika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lindberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Skolutveckling ur flera perspektiv: en studie om hur specialpedagoger i förskolan definierar och arbetar med skolutveckling2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study focuses on the area of ​​special education with the concept of school improvement in focus. The purpose of the study is to investigate how the concept of school improvement is interpreted and how school improvement is carried out by special educators in preschool. This area has been chosen because there are several different views on how the special educator should work in his/her role. The study has been conducted with semi-structured interviews with a selection group consisting of six special educators who consider themselves working with school improvement. All the special educators who are part of the study work in the preschool. The collected material has been processed based on a hermeneutic approach and the result has then been interpreted from a special educational perspective and with the help of system theory and professional theory. The result shows that the concept of school improvement is not a given concept for all special educators in the study to use without other words that activities development occurs. The common view of school improvement is that there are ongoing processes that generate improvement and quality for the preschool. Almost all respondents consider themselves to have a high mandate to work with school improvement. Respondents link their mandate to the preschool manager. Here, three success factors make themselves visible, the preschool manager's knowledge of the role, the former educator's previous knowledge and experience, and that the special educator her/himself is clear about the role. The special educators believe that supervision, lectures, inspiration days, training sessions, interview leaders in collegial and systematic quality work are examples of ways to lead or participate in school improvement. The result also shows that there is no clear boundary between the proactive and reactive work. Reactive initiatives can work proactively for the preschool over a long-term perspective.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Björklund, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ekstedt, Anette
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    En studie av vårdnadshavares förväntningar på fritidshemsverksamheten2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare, som för första gången lämnar sitt barn på fritidshemmet, ser på fritidshemmets verksamhet samt vilka uppfattningar och kunskaper de har om de fyra målen i läroplanen. Vi ville även undersöka eventuella likheter och skillnader mellan vårdnadshavarna och läroplanens fyra mål.  För att undersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare vid två skolor. Resultatet som analyserades utifrån sociokulturell teori visade att barnen tillsammans med andra skulle utveckla sitt lärande inom de olika målen. Språk och kommunikation är ett viktigt verktyg i interaktionen med andra och i de olika aktiviteterna som barnen är delaktiga i på fritidshemmet ansåg vårdnadshavarna. Studien visade på att vårdnadshavarnas förväntningar på fritidshemmets verksamhet stämmer väl överens med vårt uppdrag utifrån läroplanen. Trots att kunskap om läroplanens skrivningar inte fanns hos alla vårdnadshavarna visade resultatet att vårdnadshavarnas förväntningar på fritidshemmets verksamhet stämmer väl överens med fritidshemmets uppdrag.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Blom, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Olsson, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Persson, Irene
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Sjöberg, Marina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Utveckling av betygskriterier till faktorer i bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning samt att erhålla en samsyn i tolkningen av innehållet i bedömningsfaktorerna2014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Bodin, Nettan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Sigurdsson, Therese
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Digital kompetens i förskolan- Men hur?: förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien har som syfte att undersöka förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg. Vi tittar på vilken kompetens som finns bland förskollärare och hur de arbetar med digitala verktyg. Vår studie är en kvalitativ metod vilket innebär att vi genomförde semistruktuerade intervjuer med förskollärare samt att vårt empiriska material har transkriberats. Analysen baseras utifrån våra tolkningar av resultatet samt det sociokulturella perspektivet och begreppen: artefakter, kommunikation och proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar på hur förskollärares kompetens alternativt icke kompetens påverkar deras arbete och förskolans verksamhet. Att förskollärarna besitter olika kunskaper vilket de behöver dra nytta av. Vår diskussion har sin utgångspunkt i förskollärares olika kompetenser samt hur viktig kompetensutvecklingen är för att pedagoger ska kunna arbeta mot läroplanens nya strävansmål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Borgström, Monika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Sternberg, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Relationell kompetens i praktiken- och dess påverkan på elevers delaktighet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie med ansats utifrån det relationella perspektivet är att försöka se skillnader och likheter i relationer - det viktiga är inte vad lärare gör utan hur de gör i relationen till eleverna. Vi vill lyfta fram lärares relationskompetens - det som sker i förhållandet, samspelet och interaktionen mellan pedagoger och elever och titta på hur det påverkar elevernas delaktighet. När vi i vårt arbete talar om relationskompetens syftar vi till professor Jonas Aspelins (2018) sätt att föreslå det som ett grundbegrepp för lärares professionalitet vad gäller relationer och personligt förhållningssätt. Aspelins (2018) aspekter av relationell kompetens, Linders (2016) samspelsteman och Liljas (2013) dimensioner för förtroendefulla relationer har varit viktiga för vår studie. Vår förhoppning är att denna studie kan bidra med en bild av hur relationen kan göra skillnad. Observationer och strukturerade, icke-deltagande intervjuer har utgjort datainsamlingsmetod. Empirin har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuterats i relation till tidigare forskning, litteratur, teori och begrepp. Insamlad empiri visade hur de lärare som nådde framgång gjorde under observationstillfällena, utifrån ett relationellt perspektiv, och hur elevernas delaktighet svarade an utifrån det. Det är på lektionerna med de lärare som vi sett flest tecken på relationell kompetens hos, som vi också såg att eleverna var som mest delaktiga. Resultatet medför att vi tycker oss se att de lärare vilka under observationer, samtal och intervjuer i vår undersökning visat tecken på relationskompetens, visade på förmåga att fånga, underhålla, upprätthålla och bygga goda relationer samt förmåga att knyta an, initiera och utveckla relationer. Vidare indikerar resultatet att lärarna arbetade olika med relationsbyggande, och det framkom att lärares relationella arbete hade märkbar betydelse för elevernas delaktighet vid de lektioner vi närvarat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Braco, Veletanlic
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Design och datavetenskap.
    Klonowska, Kamilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Design och datavetenskap.
    Generella kompetenser och forskningsanknytning i utbildningen - en akademisk slinga för dataloger2016Ingår i: Lärarlärdom: 2015, Växjö: Linnéuniversitetet , 2016, s. 163-181Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Akademisk slinga är ett pedagogiskt begrepp som används vid Högskolan Kristianstad. Akademisk slinga har för syfte att integrera generella kompetenser och färdigheter i ämneskurser i grundutbildningar. I sin grundform ska akademisk slinga även utveckla studenternas kommunikativa förmågor och förmågan att lösa problem och arbeta i grupp. Under 2014 genomgick kandidatprogrammet i datalogi (Datasystemutvecklingsprogrammet) vid Högskolan Kristianstad en rad förändringar. En av de viktigaste drivkrafterna bakom dessa förändringar var att skapa förutsättningar för en systematisk introduktion i ett vetenskapligt förhållningssätt och på detta sätt hjälpa studenterna att utveckla kunskap om ämnets vetenskapliga grund och förmåga att orientera sig om aktuella forskningsfrågor. Utbildningen skulle få en tydligare forskningsanknytning. Akademisk slinga, som i sin grundform syftar till att fokusera på generella kompetenser, sågs som ett möjligt verktyg för att uppnå detta mål. En systematisk utveckling av generella kompetenser ansåg vi kunna skapa viktiga förutsättningar för utveckling av det vetenskapliga förhållningssättet vilket i sin tur skulle leda till att studenterna kunde tillgodogöra sig det ämnesspecifika och även uppnå utbildningens examensmål. Den akademiska slingan i datalogiprogramme tblev på så vis ett verktyg som skulle skapa en tydlig länk mellan det generella och det ämnesspecifika. För att möjliggöra detta definierades övergripande lärandemål och examinationsmoment för den akademiska slingan. Lämpliga kurser valdes ut och omarbetades avseende lärandemål och innehåll. Kursmoment som fokuserar på generella kompetenser och forskningsanknytning inkorporerades i dessa kurser med lärandemål och examinationsformer som haren tydlig relation till utbildningens övergripande lärandemål. Dessa kursmomen tutgjorde på detta vis ett tydligt, progressivt spår i utbildningen. En viktig punkt som den akademiska slingan fokuserar på är att ge studenterna möjlighet att tidigt i utbildningen bekanta sig med olika forsknings tema och forskningsprojekt. Moment med vetenskapsteori och vetenskaplig metod introduceras tidigt. Seminarium som undervisningsform används genomgående i utbildningen. Det vetenskapliga förhållningssättet medvetandegörs och konkretiseras i olika projekt och laborationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 91. Brandes, Åsa
    et al.
    Ljung, Anna
    Pedagogers kunskap om barns skrivutveckling i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom en kvalitativ intervjustudie så har vi undersökt hur pedagoger i förskolan möter, stimulerar och utmanar barn i sina skriftförsök och hur skrift synliggörs på förskolan. Studiens syfte är att ta reda på vilken kunskap pedagoger i förskolan har kring barns tidiga skrivutveckling. Enligt läroplanen för förskolan 98/10 ska pedagoger i förskolan utveckla barns intresse för skrift. Forskning säger att barn redan innan skolstart utvecklar ett intresse för texter och symboler. Studien belyser hur barn socialiseras in i skriften genom den kultur och miljö de får möjlighet att möta redan i tidig ålder. Det är då av vikt att barn på förskolan möter pedagoger som är lyhörda och ser deras skriftförsök för att kunna utmana och stötta dessa. Pedagogens roll är att erbjuda aktiviteter där barn ges möjlighet att integrera med varandra, och tillsammans med pedagog för att skapa ett lärande. Studien visar att pedagoger i stunden möter barns intresse för skrift när barn visar nyfikenhet för detta. Interaktion med personer i barnets omgivning och en miljö som erbjuder artefakter och tillfälle för kommunikation ses av pedagoger som en viktig del i barns skrivutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Förändring som pålaga: diskrepansen mellan att vilja och orka2010Ingår i: Dilemman i skolan: aktuella utmanignar och professionella omställningar / [ed] Göran Brante & Katrin Hjort, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2010, s. 54-65Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 93.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Högskolepedagogisk debatt: handledning, internationalisering2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Högskolepedagogisk debatt: VFU, handledning, skrivprocess, digitala verktyg2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Brante, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Hjort, KatrinSyddansk universitet.
    Dilemman i skolan: aktuella utmaningar och professionella omställningar2010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 96.
    Brante, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Persson, Sofia
    Göteborgs universitet.
    Bortom förklara eller förstå: att analysera läraryrket genom en kritisk realistisk ansats2008Ingår i: Läraren i blickpunkten: olika perspektiv på lärares liv och arbete / [ed] Aili, Carola, Blossing, Ulf, Tornberg, Ulrika, Stockholm: Lärarförbundets förlag , 2008, s. 269-284Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 97.
    Brantlid, Carolina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Haglund, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Det är ett måste": en kvalitativ undersökning på hur lärare ger uttryck för mångfalden kontra svenskhet i skolan2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är genomförd utifrån hermeneutikens kvalitativa metod, där vår förhoppning har varit att uppnå en ökad förståelse kring pedagogernas förhållningssätt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare på de besökta skolorna har för förhållningssätt till integration i skolan utifrån två perspektiv svenskhet kontra mångfald. Studien genomfördes men hjälp av intervjufrågor eftersom respondenterna då ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring ämnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie är att språket är en viktig beståndsdel i integrering avelever oavsett om det är en mångkulturell skola, en skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, en skola med elever med få kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha någon betydelse när det gäller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvärdig oavsett om det är en elev med annan bakgrund än svensk eller en elev med svensk bakgrund. Ett annat resultat i studien är att skolorna med dess pedagoger integrerar eleverna utifrån det generella ”svenska” eller utifrån det generella med olikheterna, där språket igen är av vikt för integrationen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Broberg, Josefine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Adam
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Varför NTA?: En studie kring elevers och lärares syn på NTA som arbetssätt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka om NTA, ett undervisningsmaterial som går ut på att tillhandahålla planeringar och material för praktisk NO-undervisning, skapar ett undersökande arbetssätt utifrån naturvetenskapens karaktär. Tidigare forskning är positiv till NTA-materialet men visar att ett undersökande arbetssätt inte blir en självklarhet. Genom en kvalitativ enkätundersökning i fyra skolklasser och intervjuer med två lärare, som undersöker elever och lärares syn på NTA-materialet, kommer vi fram till att ett undersökande arbetssätt är möjligt men att undervisande lärare aktivt måste se till att det sker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Broman, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv: En jämförande studie på grund och gymnasieskola2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.

    För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.

    Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 100.
    Brorsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hansen, Nina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Barnets möjligheter till fysisk aktivitet i förskolan: en studie om pedagogernas uppfattningar2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I förskolans uppdrag Lpfö 98 (red, 2010) beskrivs att "barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och förståelse för sin kropp, samt utveckla en förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande". Vi som framtida pedagoger har därmed ett stort ansvar att stimulera barns rörelsebehov. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns rörelsebehov.

    Studien baseras på en fenomenografisk metodansats. Fenomenografin beskriver hur människor uppfattar ett fenomen utifrån dess erfarenheter och kunskaper. För att få information till vår undersökning har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger på fyra olika förskolor. Förskollärarnas uppfattningar av barnets fysiska aktivitet i förskolans inom- och utomhusmiljöer ligger till grund för vår undersökning.

    Analysen av intervjuerna har resulterat i att pedagogerna är väl medvetna om barns rörelsebehov. Inom tre olika teman behandlas enskilda kategorier utifrån hierarkisk ordning. I kategorin pedagogernas syn på det kroppsliga barnet i den mest komplexa kategorin har pedagogerna en mer passiv roll i barnens rörelsebehov. I miljöernas möjligheter kategorin visar det sig att pedagogerna utnyttjar olika miljöer på olika sätt och innehar en mer aktiv roll i att påverka barnens rörelsebehov. I kategorin pedagogernas arbetssätt framkommer det att de använder barnens kropp i ett lärandesyfte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 51 - 100 av 515
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf