hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 1402
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Rosenqvist, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Pedagogers förhållningssätt till leken: ur barns perspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet är en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhållningssätt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet är att få en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhållningsätt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ämnesområdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se världen genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen. Barnen upplever att pedagogerna inte medverkar i deras lek, pedagogernas förhållningssätt till barnens lek blir enligt barns perspektiv ett övervakande.De resultat och slutsatser som lyfts fram ställs sedan mot tidigare forskning under rubriken diskussion. Studien problematiserar pedagogernas frånvarande närvaro i barnens lek och visar på konsekvenser av det här.

  • 52.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Wennerberg, Frida
    Våga fråga, för barnets bästa: En uppsats om pedagogers uppfattningar om modellen Barnets Bästa för mottagande av nyanlända barn i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt Rädda Barnen (2016) flydde år 2015 över 30 miljoner barn, tusentals av dem hamnade i Sverige. Samtidigt är vårt land ett utav de länder där segregationen ökar allra mest (Lunneblad, 2013 b). För att stoppa segregationen finns inga snabba lösningar, arbetet måste utföras från grunden. Med anledning av det politiska världsklimatet och det faktum att Sveriges förskolor har och fortsätter att ta emot nyanlända barn genomfördes år 2011-2012 utvecklingsprojektet Barnets Bästa, i Göteborg. Syftet med projektet var att ge stöd till pedagoger som tar emot nyanlända barn (Göteborgs Stad, 2014). Svensk förskola är internationellt känd för att hålla en god kvalitét (Skolinspektionen, 2016) och har en god grund att ta emot nyanlända barn. För att möjliggöra en god integrering behöver dock de handlingsmodeller som finns, däribland Barnets Bästa, utvärderas. Syftet med vår studie var att, utifrån en fenomenografisk ansats, undersöka pedagogers uppfattningar om hur det var att arbeta med modellen Barnets Bästa i förskolans verksamhet. Vidare syftade studien till att undersöka pedagogers uppfattningar om hur modellen Barnets Bästa kunde bidra till att skapa en trygg miljö för nyanlända barn. Genom kvalitativa intervjuer sammanställdes resultatet som bearbetades med hjälp av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att pedagogerna var nöjda med innehållet i Barnets Bästa och att modellen upplevdes så effektiv att pedagogerna ville utöka användningen av modellen till samtliga barn i verksamheten. Samtidigt uppfattade pedagogerna att arbetet med Barnets Bästa var tidskrävande och svårt att genomföra i praktiken. I diskussionen kopplades resultat samman med teori, forskning, styrdokument och metod.

  • 53.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Svensson, Oscar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Lärares samtalsstil och elevernas språkande: en observations- och intervjustudie av samtal under mellanmålet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera lärares samtalsstilar under mellanmålet på fritidshemmet och om dessa, utifrån begreppet scaffolding/stöttning, kan få konsekvenser för elevernas språkanvändande, något som vi benämner språkande. Metoden som använts för insamling av material har varit observationer samt intervjuer i form av fokusgruppsamtal och kvalitativa enskilda intervjuer. I analysen av resultaten används begreppet scaffolding/stöttning för att synliggöra hur lärarnas samtalsstilar kan inverka på elevernas språkande. Resultatet visar att lärarna ger eleverna mycket talutrymme samt att de mestadels använder sig av frågor i samtalen och att samtalen ofta utgår ifrån elevernas intressen. Detta ger eleverna möjlighet att utveckla sina tankar och ger dem därmed större möjlighet till att använda språket. Studiens slutsats är att mellanmålssituationen är högst relevant avseende möjligheter till samtal mellan lärare och elever inom fritidshemmets arena. Det framstår dock som viktigt att lärare i fritidshem blir medvetna om denna pedagogiska potential och tar tillvara på den.

  • 54.
    Andersson, Josefin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Kjellqvist, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    ”Begåvade elever”: Några pedagogers sätt att resonera om begåvade elever och om de insatser som görs i dagens skola för att de ska utvecklas till sin fulla potential2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord. Resultatet visar även att, trots att inga åtgärdsprogram finns för de begåvade eleverna, försöker respektive skola och pedagog ge de begåvade eleverna stöd genom att utmana dem på olika sätt samt låta dem utvecklas på sin egen nivå.

  • 55.
    Andersson, Julia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Det ser ut som ett dagis fast det är på skolan": Fem- och sexåringars förväntningar på förskoleklassen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskoleklassen är en skolform mellan förskola och skola där eleverna går under ett år. Förskoleklassens uppdrag är att förbereda eleverna för fortsatt utbildning som ska utgå från en helhetssyn på eleven. Förskoleklassen har svårt att hitta sin roll med balans mellan lek och lärande samt vilket undervisningsinnehåll den ska ha. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förväntningar elever i fem- och sexårsåldern har på den verksamhet som de ska möta när de kommer till förskoleklassen efter sin tid i förskolan. För att undersöka det genomfördes intervjuer med åtta barn på två olika förskolor. Resultatet visar att barnen har förväntningar på miljön, innehållet och om social gemenskap.  

  • 56.
    Andersson, Julia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sülau, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lärares tankar kring sjunkande resultat i läsning: en kvalitativ intervjustudie utifrån internationella och nationella rapporter.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där vi valt att intervjua fyra stycken lärare. Syftet med studien är att synliggöra några lärares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i årskurs 3. Frågeställningarna berör hur lärarna ser på de negativa resultaten och om de upplever någon förändring i elevers läsförmåga. Utifrån detta har då lärarna förändrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och på vilket sätt i sådant fall? Frågorna berör även om de negativa resultaten påverkar lärarnas självkänsla.

    Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förändring i elevers läsförmåga. Flera orsaker lyfts fram, då främst hur samhället har förändrats med en mångkulturell och multimodal miljö. Vilket i sin tur ställer andra krav på skolans sätt att undervisa inom läsning än vad som tidigare gjorts. Lärarna menar att den nya läroplanen från 2011 stödjer de arbetssätt som behövs för att bygga en större medvetenhet kring läsundervisningen, dock är en slutsats att skolan behöver utvecklas vidare för att ge alla elever den hjälp och stöd de är berättigade till.

  • 57.
    Andersson, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Jeppsson, Evelina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Inställning och kompetens: En studie om gruppstorlek och personaltäthet i förskolan2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra. Det är många faktorer i förskolan som inverkar på kvaliteten i förskolan, gruppens storlek och personaltäthet är några av de faktorer som påverkar barns lärande och utveckling. Resultatet i denna studie visade på att gruppstorleken uppfattades ha inverkan på barns lärande och utveckling både negativt och positivt.  Stora barngrupper uppfattades ge fler möjligheter för barnen att samspela och leka med varandra. Enligt informanterna gynnades barnens språkutveckling i stora grupper men det blev ofta envägskommunikation och det blir färre samtal med personalen. Hur barngruppen påverkades av minskad personaltätheten har enligt informanterna att göra med pedagogernas inställningar, kompetens och erfarenheter. Slutsatsen var att förskollärarnas syn, inställning, kompetens och erfarenheter var av stor betydelse för om pedagogerna såg negativt eller positivt på de stora barngruppernas påverkan på barnens lärande och utveckling.

  • 58.
    Andersson, Liza
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Spanskstuderande elevers erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning i klassrummet2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet. Målspråket används för att exempelvis besvara lärarens frågor eller när de arbetar med uppgifter. Samtliga intervjupersoner är positiva till att deras lärare använder målspråket i klassrummet. De anser också att det är av vikt att eleverna gör det. Alla utom en önskar dessutom att eleverna använde målspråket i större omfattning än vad de nu gör. Ingen av intervjupersonerna har erfarenhet av muntliga prov, men samtliga anser att muntliga prov är viktiga.

  • 59.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Norlin Holgersson, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Förskollärares och barns uppfattning om hälsofrämjande arbete på förskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskningen visar att introduktion av goda hälsosamma vanor för barn i tidig ålder bidrar till en hälsosammare livsstil som vuxen.

    Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar och resonerar kring begreppet hälsa med fokus på fysisk aktivitet och kost. De medverkande pedagogerna i undersökningen har en medvetenhet och kunskap om rörelsens betydelse och arbetar praktiskt med detta dagligen, bland annat genom utevistelse, rörelselek, gymnastik samt promenader till skog och mark. Det förekommer även matråd på förskolorna där pedagoger tillsammans med de kostansvariga kan vara med och påverka.

    Förskollärarna anser att det är viktigt att arbeta hälsofrämjande i förskolan för att ge barnen kunskaper och etablera grunda sunda vanor för livet.

  • 60.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sach, Dzeneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Likvärdighet - en relationsfråga?: En undersökning av förskollärares uppfattningar om en likvärdig utbildning i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar en likvärdig förskola för alla barn. Vi har utgått från en kvalitativ metod i form utav semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare från tre olika förskolor inom samma verksamhetsområde har intervjuats med syftet att undersöka deras uppfattningar om en likvärdig utbildning, samt hur de beskriver att de arbetar med likvärdighet. Vi har analyserat vårt resultat utifrån Aspelin och Perssons (2011) fyra nivåer av relationell pedagogik. Utefter vårt resultat gavs vi uppfattningen om att likvärdigheten snarare sätts i ett omsorgsperspektiv än i utbildningsyfte. 

  • 61.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Thorsson, Gunilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den goda relationens betydelse: en aktionsforskning i grundsärskolan inriktning träningskola och gymnasiesärskolans individuella program.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och analysera fyra teammedlemmars syn på hur den goda relationen mellan lärare och elever ligger till grund för att elever inom grundsärskolan inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program når upp till målen i läroplanen språk och kommunikation. Mer preciserat vill vi belysa teammedlemmars uppfattningar av goda relationers betydelse för måluppfyllelse inom ämnesområdet “språk och kommunikation”. Alla elever påverkas och är berörda av den dagliga kontakten med vuxna i skolan oavsett skolform, att bli sedd och förstådd utifrån sina egna förutsättningar och behov. Många gånger ser vi som speciallärare det som en självklarhet, vilket det inte alltid är. Under vår utbildning till speciallärare mot utvecklingsstörning har relationens betydelse ofta diskuteras och hur vi som speciallärare kan påverka elevens lärande.

    Med våra frågeställningar har vi fått fram en samlad empiri som ger oss ett resultat att analysera. Dessa lyder; vad är goda relationer i grundsärskolan med inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program, vilka framgångsfaktorerna är kring en god relation i teammedlemmens förhållningssätt mot elevens utveckling i elevens proximala utvecklingszon, samt på vilket sätt har teammedlemmen fått en djupare förståelse genom att ha fördjupat sig i kursplaner och formativ bedömning för lärande.

    Studien genomfördes som en aktionsforskning i våra egna verksamheter, totalt deltog fyra teammedlemmar i en triangulering där vi använt stimulated recalls, observation och intervju vilket tillämpades under ett lektionstillfälle. Resultaten visar på att teammedlemmarna såg den goda relationen som en värdefull framgångsfaktor för att lyckas nå eleverna i sin undervisning. Flertalet av respondenterna ansåg att en viktig ingrediens var att ha tålamod och låta eleven få ta sin tid för att gå vidare i sitt lärande. Vår studie tar stöd av det sociokulturella perspektivet där elevers interaktion och aktiviteter i vardagliga sammanhang sker samt den dyadiska interaktionen, där elevers deltagande i möten och relationer ständigt äger rum.

    Av resultaten kan vi se att teammedlemmarna har ett stort behov av att få mera kunskaper kring de undersökta ämnesområden kollegialt lärande och formativ bedömning. Då vi har sett ett stort behov av teammedlemmars insikt i sitt eget lärande har vi funnit att aktionsforskning är av betydelse för utveckling av verksamheten i särskolan.

  • 62.
    Andersson, Martina
    Högskolan Kristianstad. Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Kommer man till himlen när man dör?: En studie om vad människor tror händer efter döden2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om vad människor tror händer efter döden från förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrågan var att undersöka vad människor tror händer efter döden för att kunna jämföra vad människor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad människor trodde hände efter döden förr och vad människor tror händer efter döden idag. Tiden som behandlas sträcker sig från uppkomsten av den äldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna få fram ett resultat användes två metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika åldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelålders människor och äldre människor. Resultatet visar att människor från olika tider har haft olika föreställningar om vad som händer efter döden, men att det samtidigt finns föreställningar idag som kan härledas till Gamla Testamentet (GT) och Nya Testamentet (NT). Den mest intressanta likheten som syns i resultatet är att många människor, både från förr och från idag, verkar ha haft och har en allmän tro på att själen lämnar kroppen efter döden. Den mest intressanta skillnaden som syns i resultatet är att människor förr trodde mycket på himmel och helvete vilket många människor inte tycks göra i lika stor utsträckning idag.

  • 63.
    Andersson Mårtensson, Helena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ekberg, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Barns lärande genom lek: en studie om pedagogers syn på lek för barns lärande2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om lek och lärande, hur pedagoger förhåller sig till de två begreppen samt hur de ser på deltagande i barnets lek. Vi har även tagit upp lekbegreppet sett ur olika lärandeteoretiska perspektiv, men främst tänkt och skrivit utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vår empiriska undersökning, detta för att få en djupare förståelse för hur verksamma pedagoger ser på begreppen lek och lärande. Resultaten som framkommit visar att lek och lärande inte behöver vara två åtskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet.

  • 64.
    Andersson, Paulina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Maria, Berggren
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Matematik i förskolan: en observationsstudie om förskolans lunchmåltid2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur matematiken synliggjordes och användes under förskolans lunchmåltid. Många förskolor arbetar idag aktivt med planerade matematikstunder. Från egna erfarenheter av förskolans verksamhet upplever vi att matematik kan vara svår att synliggöra på ett enkelt sätt i barnens vardag För att undersöka vilka matematiska begrepp som användes av förskollärarna samt hur de tog tillvara på barnens eventuella frågor kring matematiska begrepp valdes en kvalitativ studie för att kunna svara på dessa frågeställningar. Som metod användes observationer i form av filminspelning. Studien har analyserats utifrån Vygotskys perspektiv på barns lärande genom att lyfta fram hans tankar om den proximala utvecklingszonen.

     

    Resultatet från samtliga observationer visade att det fanns en hel del matematik runt lunchmåltiden, men att synliggöra den på ett medvetet sätt var inte en självklarhet. Däremot visade resultaten att förskollärarna använde många matematiska begrepp under lunchmåltiden och att barnens frågor oftast togs tillvara på ett betydelsefullt sätt.

  • 65.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Mårtensson, Carina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Rolandsson, Margot
    Karlstads universitet.
    Sundberg, Nina
    Karlstads universitet.
    Olsson, Margaretha
    Karlstads universitet.
    Larsson, Anna-Britta
    Högskolan Dalarna.
    Müller, Görel
    Högskolan Dalarna.
    Jakobsson, Brittmarie
    Högskolan Jönköping.
    Lindmark, Ulrika
    Högskolan Jönköping.
    Klinisk slutexamination i tandhygienistutbildningen2010Ingår i: Tandhygienisttidningen, ISSN 1102-6146, Vol. 30, nr 5, s. 42-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 66.
    Andersson, Ragnhild
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Utveckla förmågor hos elever i gymnasiesärskolan: Utökade möjligheter till arbete, valmöjligheter och friheter2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förmågor är något vi alla människor föds med och utvecklar under hela vårt liv. I gymnasiesärskolans läroplan (2013b) dokumenteras förmågor att utveckla under elevens skolgång bl.a. förmågor viktiga för framtida vuxenliv/arbetsliv. Martha C Nussbaum (2013) professor i juridik och etik, har utvecklat en förmågemodell för mänsklig utveckling, där valmöjligheter ger friheter och social rättvisa. En modell som ska ses som ett minimum för ett bra och människovärdigt liv. Hennes resonemang kring förmågor, ligger till grund för denna studies tolkning och analys av resultat.Denna studies syfte är att finna ut vilka förmågor som elever får möjlighet att utveckla i sin gymnasiesärskoleutbildning, och som i framtiden eventuellt ger utökade möjligheter till ett arbete. Frågeställningen i denna studie vill ge utökade kunskaper kring vilka förmågor som elever själva tycker är viktiga att få med sig ut i arbetslivet, ställt i relation till vad lärare anser, och vad arbetsmarknaden efterfrågar.Slutsatsen i denna studie ger en bild av att Nussbaums (2013) förmågor kring praktiskt förnuft, t.ex. ha förmåga att reflektera över och planera sitt liv, samt kontroll över den egna miljön, t.ex. förmågan att delta i demokratiska beslutsprocesser eller kännedom om arbetslivets villkor, kommer i skymundan på bekostnad av samhörighet t.ex. kunna leva tillsammans med andra och delta i sociala sammanhang. Förmågor som får större tyngd både i gymnasiesärskolan och på arbetsmarknaden fokuserar på att t.ex. utveckla förmågor hos eleven som att kunna anpassa sig, delta i sociala sammanhang, passa tider och att kommunicera så att omgivningen förstår dig. Det är övervägande de förmågor som respondenterna talar om som viktiga för att utöka möjligheten till att erhålla och behålla ett arbete, trots att gymnasiesärskolans läroplan och alla respondenterna samtidigt uttrycker att alla tre av Nussbaums punkter praktiskt förnuft, samhörighet och kontroll över den egna miljön är viktiga förmågor att utveckla. Denna studies slutsats visar på att förmågor som ska ge valmöjligheter och friheter, begränsas inom ramen för elevers tillhörighet i gymnasiesärskolan och i förhållande till vad samhället/arbetsmarknaden ger för möjligheter för eleverna.

  • 67.
    Andersson, Rebecka
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Persson, Kajsa
    Skolan en social och kulturell mötesplats: En kvalitativ studie om pedagogernas förhållningssätt för att berika varje barns lust till att lära2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolan är i ständig förändring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i våra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer några skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter får i jämförelse med barn i behov av särskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger på pedagogernas förhållningssätt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielärarna har att tillgå för att stödja dessa barn. Undersökningen är kvalitativ och utgår från frågeformulär i form av en enkät med öppna frågor. Respondenterna som medverkat består av åtta mellanstadielärare samt två specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall. Undersökningen har genomförts i södra Sverige på tre mellanstadieskolor inom samma kommun. Resultaten utifrån studien pekar på att barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter samt barn i behov av särskilt stöd vanligtvis inte får tillgång till lika möjligheter. Lärarna i studien lyfter upp att de önskar ökade resurser i olika former för att kunna eftersträva en skola för alla.

  • 68.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Eliasson, Jessica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hur kan pedagoger bemöta barns olikheter i förskolan?2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under vår förskollärarutbildning på Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det är som pedagog att vara medveten om sitt förhållningssätt. Som vuxna är vi förebilder för barn, vilket innebär att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, därför är barns olikheter i allmänhet av intresse att uppmärksamma och därför känns angeläget att skriva om.

    Vi vill tacka våra fyra pilotpersoner, samt våra åtta intervjupersoner som var villiga att ställa upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vår fantastiska handledare Lena Jensen som trodde på oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi även tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss är att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete.

  • 69.
    Andersson, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lokal skolutveckling: ett praktiskt försök med verksamhetsutveckling i en kommuns skolor2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 70.
    Andersson, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Skolans arbetsorganisation: en framgångsfaktor?2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar skolan utifrån ett arbetsorganisatoriskt perspektiv med fokus på lärande och utveckling. Med utgångspunkt från teoribildning kring ’den lärande organisationen’ och med stöd av empiriskt material från fem skolor i Sölvesborgs kommun diskuteras det organisatoriska lärandets förutsättningar och nytta med inriktning på skolan och dess verksamheter. Det empiriska materialet tyder på att dagens skolorganisation och utbildningstänkande försvårar etablerandet av den lärande organisationen. Bl.a. visar materialet på att lärare inte använder den egna arbetsenhetens (arbetslagets) möjligheter till reflektion och kunskapsutveckling. Lärare arbetar i alltför stor utsträckning isolerade från varandra utan konkret och tydlig handledning från kolleger eller ledning. Den pedagogiska diskussionen inom lärarkollegiet förefaller att i huvudsak handla om utbyte av tips och idéer snarare än om de pedagogiska förutsättningarna, villkoren och möjligheterna. Resultatet tyder även på att det saknas planering och uppföljning av verksamheten och därmed också en möjlighet till diskussion kring verksamhetsmål och -uppfyllelse på såväl kollegial som ledningsnivå.

    Den slutsats som dras är att det krävs konkreta och lokalt förankrade utvecklingsprojekt – byggda på aktionsforskningens idé och form – som ger förutsättningar för den enskilda skolan och dess personal att bryta etablerade tanke- och handlingsmönster och att utveckla det organisatoriska lärandet.

  • 71.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Verksamhetsutveckling med stöd av IKT: ett kompetens- och skolutvecklingsprojekt på lokal nivå2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 72.
    Anthony, Glenda
    et al.
    Massey University, Palmerston North, New Zealand.
    Grevholm, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Teachers of mathematics: recruitment and retention, professional development and identity2008Ingår i: Niss, M. (ed), Proceedings of the 10th International Congress on Mathematical Education: July 4-11 2004, Copenhagen, Denmark, Roskilde: IMFUFA , 2008, s. 266-270Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 73.
    Aregger, Heidi
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Otteby, Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Bild- och formskapande i förskolan: Pedagogers syn på sin roll2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen har varit att belysa vad pedagoger har för syn på sin roll i bildochformskapande verksamhet i förskolan. Vi har funnit det viktigt att alla som arbetar iförskolan skall vara väl insatta i hur arbetet med bild- och formskapande kan påverka barnsutveckling. Vårt tillvägagångssätt för insamling av material har bestått av sex kvalitativaintervjuer med förskollärare som är verksamma i tre olika kommuner i södra Sverige.Resultatet har visat på att pedagogerna ser sin roll i bild- och formskapande som väldigtbetydelsefull. Genom att vara stöttande och utgå från barnen kan det ske både personlig- ochkunskapsutveckling hos barnen. Även pedagogernas utveckling är viktig eftersom det är desom ger barnen förutsättningarna för att utvecklas. Det har framkommit att miljön är väldigtbetydelsefull för att främja bild- och formskapande verksamhet. Den skall vara inbjudande,tillgänglig och erbjuda en stor variation av material. Det har påpekats att för- och efterarbeteockså spelar roll för skapandet, men det har framkommit att tiden kan begränsa möjlighetenatt planera och dokumentera arbetet.

  • 74.
    Arenhill Beckman, Madeleine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Rydstedt, Annika
    Högskolan Kristianstad.
    Lärande på fritidshemmet2011Ingår i: Skolan och läraruppdraget: att bli och vara lärare / [ed] Mona Holmqvist, Lund: Studentlitteratur , 2011, s. 41-52Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Arenhill Beckman, Madeleine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Tullgren, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    To discern a learning object teacher's development during a Learning Study in Swedish school age educare settings2012Ingår i: Abstracts book, 2012, s. 47-48Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study focuses upon teacher’s development during a Learning Study among children in Swedish school age educare. The aim is to explore and describe in what way Learning Study could affect teachers approach to the learning object and thereby develop their teaching. The study is performed in school age educare settings which is an after-school activity for students in need of childcare during the afternoon. School age educare is a part of the Swedish educational system, regulated by the government, and led by school age educare teachers specially trained for teaching in this setting. A learning study among children in the age group of nine to eleven years, and what influences as learning object was carried out. Two teachers participated in the Learning Study and their conceptions of influences were documented. Data consist of audio recorded interviews and dialogues between researcher and teachers. The study is based on variation theory and the concepts of discernment, simultaneity and variation (Marton & Booth, 1997; Marton & Pang, 2006). While learning it is important for the learners to discern critical aspects of the learning object, discern different aspects simultaneously and variation and contrast in representation forms. Within variations theory learning is defined as gaining knowledge about the world and an assumption is that different people experience things in different ways (Marton & Booth, 1997). That means that an aspect could be critical for one individual but not for another who has already experienced this aspect. A critical aspect is thus critical just as long it is not discerned by the learner. Once the learner has understood the aspect it is no longer critical and a new critical aspect could occur. The result shows that the teachers’ participation in a learning study enabled them to discern the learning object in a different and more complex way. Some critical aspects were illuminated and teachers’ awareness increased and changed to a different way of discerning the terms. The result also shows a new awareness among the teachers when describing their work to their children.

  • 76.
    Arildsson, Josefine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Karlsson, Jasmine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Det viktigaste för att nå bra resultat är hur man hanterar dem”: en studie om två lärares användning av basläromedel i läs-och skrivutveckling2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på huruvida basläromedel är tillräckligt som undervisningsmaterial för att möjliggöra elevernas uppnående av läroplanens kunskapskrav i läs- och skrivundervisningen samt om det ger lärare möjlighet att arbeta utifrån aktuell forskning inom läs- och skrivutveckling. Det har vi undersökt genom en kvalitativ studie då vi har observerat två undervisningstillfällen, intervjuat två lärare och sex elever på två olika skolor i årskurs två samt analyserat de båda basläromedlen

    Språkdax 2 och Piratresan.

    Slutsatsen i arbetet blev att basläromedlet inte uppfyller läroplanens samtliga krav eller möjliggör att läraren undervisar utifrån aktuell läs- och skrivutvecklingsforskning. Utifrån intervjuerna och observationerna kunde vi däremot dra slutsatsen att det är möjligt att nå kunskapskraven och arbeta utifrån aktuell forskning beroende på lärarens didaktiska val i arbetet med basläromedlet.

  • 77.
    Arnström, Caroline
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Osmanbasic, Samra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Tematiskt arbetsätt i förskolan och skolan: en studie om hur pedagoger anser sig använda ett tematiskt arbetssätt2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys. Resultatet visar att det tematiska arbetssättet i stort sett används i verksamheten av samtliga intervjuade pedagoger. Alla tycker att ett tematiskt arbetssätt gynnar alla barn, även barn med särskilda behov. De anser att fler elever kan nås eftersom det tematiska arbetssättet tillåter att man använder sig av alla uttrycksformer och hjälpmedel. Vi fann att samtliga lärare anser att genom ett tematiskt arbetssätt utgår pedagogen ifrån barnet och tar tillvara på dennes erfarenheter, intressen med mera. På detta sätt kan de skoltrötta lätt nås. Barnen blir mer delaktiga i arbetet. Som svårigheter i att arbeta tematiskt nämner lärarna tidsbrist samt vikten av att ha med sig sina arbetskollegor.

  • 78.
    Arvidsson, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Vad händer när fysiken möter estetiken?: att använda StoryTelling med drama i NO-undervisningen2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att använda berättelser som undervisningsmetod är ingen nyhet i skolan. Däremot har metoden, av tradition, inte varit så vanlig i NO-undervisningen. På senare tid lyfts, i såväl skoldebatt som forskning, elevers svårigheter med begreppsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena. En orsak till problemen, menar många, är att elever inte finner naturvetenskapen meningsfull. StoryTelling är ett undervisningsmaterial och ett arbetssätt uppbyggt kring historiska berättelser kring ett naturvetenskapligt innehåll. Läraren gestaltar till exempel en historisk forskare och i rollen som forskaren berättar hen om sitt arbete. Det primära syftet med StoryTelling är att beskriva naturvetenskapernas karaktär. Jag blev dock intresserad av att undersöka om berättelserna också skulle kunna bidra till att utveckla elevernas begreppsförståelse. Detta har jag i den här studien undersökt genom att berätta berättelsen från materialet i en mellanstadieklass. Jag utgår i min studie från Egans teori om hur "romantic understanding" kan stödja kognitiv utveckling från en konkret och kontextberoende förståelse av omvärlden till naturvetenskapliga, generella förklaringsmodeller. Jag har filmat fyra elevgruppers diskussioner om vakuum och tryck före och efter att jag berättade en berättelse där jag iklädde mig rollen som Otto von Guericke. Gruppdiskussionerna har analyserats utifrån gruppernas användning av nya begrepp och förklaringar samt nya gester och bildliga uttryck. Samtliga grupper förändrar, i större eller mindre utsträckning, sina förklaringar kring vakuum efter att ha tagit del av min berättelse. En del grupper använder också gester och bildliga uttryck från berättelsen under sina diskussioner. Resultaten indikerar att StoryTelling kan vara ett stöd för att utveckla elevers begreppsförståelse i naturvetenskap.

  • 79. Ashouri, Ehsan
    et al.
    Hamrin, Anna-Mia
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Håkansson, Kent
    Persson, Sebastian
    Sturesson, Simon
    Betydelsen av bokstaven s i slutet av engelska ord2006Ingår i: Holmqvist, Mona (red). Lärande i skolan: learning study som skolutvecklingsmodell, Lund: Studentlitteratur , 2006, s. 177-211Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Introduktion2013Ingår i: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, s. 7-11Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 81.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Konceptet "Entre-Care"2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jag skriver på en artikel som ska ingå i en antologi om

    entreprenörskapspedagogik och vore tacksam för synpunkter på detta.

    Avstamp tas i beskrivningar av entreprenörskapspedagogikens ”objekt”,

    dvs. vad man i första hand vill åstadkomma (hos barn och ungdomar).

    Objektet kan sammanfattas i termer av en ”entreprenöriell identitet”

    (kompetens, förhållningssätt osv.). Ambitionen att utveckla ”rätta

    attityder” kan knytas till entreprenörskapspedagogikens övergripande,

    politiska syfte – att främja ekonomisk tillväxt (Holmgren & From, 2005).

    Beskrivningar av objektet kan, tänker jag, problematiseras ur

    omsorgsteoretisk synvinkel. Omsorg är för övrigt ett begrepp som tycks

    lysa med sin frånvaro inom fältet. Syftet med artikeln är således att

    undersöka vad ett omsorgsteoretiskt perspektiv kan bidra med till

    förståelsen av entreprenörskapspedagogikens objekt. Som teoretiskt stöd

    används framför allt Nel Noddings omsorgsteori och hennes föreställning

    om omsorg som essentiell aspekt av all utbildning och fostran.

  • 82.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Lärares relationskompetens2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Begreppet relationskompetens förknippas i Skandinavien främst med forskning som rör lärarprofessionen (t.ex. Gannerud 2003; Juul & Jensen 2003; Fibaek Laursen 2004; Aspelin 2005; Wedin 2007; Sandvik 2008; Frelin 2010; Herskind, Fibaek Laursen & Nielsen 2014). Den växande mängden forskning inom fältet speglas i dokument som ligger till grund för hur lärarutbildningar organiseras och genomförs i skandinaviska länder, tydligast framskrivet i det danska lärarutbildningsdokumentet Bekendtgørelse om uddannelsen til professionsbachelor som lærer i folkeskolen (2013). Lärares relationella kompetens beskrivs ofta som en förmåga att bygga och upprätthålla goda (respektfulla, omsorgsfulla och förtroendefulla) relationer med elever och andra för utbildningen viktiga parter. Forskningen inom fältet är inte omfattande och begreppsanalyser och begreppsdiskussioner är sällsynta. Frågor som vad lärares relationskompetens är, hur det främjar elevers lärande och hur det kan utvecklas i lärarutbildning, lärarfortbildning och pedagogisk verksamhet är fortfarande till stor del outforskade. Det aktuella projektet tar sikte på den första, mer teoretiskt formade frågan och vill bidra till en nyanserad definition av- och diskussion om begreppet. En genomgång av olika definitioner leder fram till ett antal förslag om hur begreppet kan förstås, där huvudpoängen är följande: lärares relationella kompetens manifesteras i två grundläggande dimensioner, här benämna ”pedagogiskt tillvägagångssätt” respektive ”pedagogiskt möte”. Dimensionerna har implikationer för hur lärarutbildning och lärarfortbildning – och överhuvudtaget lärares kunnande och professionalism – förstås.

  • 83.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Pedagogisk differentieringskompetens2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 84.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Relationell specialpedagogik: i teori och praktik2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Specialpedagogisk forskning där relationella perspektiv anläggs har vuxit kraftigt under de senaste femton åren. Indelningen "relationellt-" och "kategoriskt" perspektiv har till exempel kommit att spela stor roll för specialpedagogikens självförståelse. Parallellt har det skett en tillväxt av allmänpedagogisk forskning med relationella perspektiv. Den här antologin är ett resultat av möten mellan de båda traditionerna. Antologin syftar till att diskutera hur specialpedagogisk forskning, utbildning och verksamhet kan förstås relationellt. Bidragen rör olika utbildningskontexter, såsom förskola, träningsskola, gymnasieskola och specialpedagogutbildning, och behandlar en bred uppsättning teman, såsom handledning, omsorgsarbete, flerspråkighet och musicerande.

    Boken vänder sig framför allt till blivande och yrkesverksamma specialpedagoger och speciallärare.

  • 85.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Relationskompetens i pedagogiska sammanhang: rapport från en forskningscirkel2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna skrift rapporteras ett forskningscirkelprojekt ompedagogisk relationskompetens. Projektet hade sin bas påHögskolan Kristianstad och pågick under 2017, medrapportering våren 2018. I cirkeln samverkade nio förstelärarefrån Sölvesborgs kommun med en forskare från högskolan. Detsom utforskades var hur relationskompetens tar sig uttryck ipedagogisk praktik.I ett inledande kapitel introduceras projektet. Därefterpresenteras lärarnas studier. Rapporten ger konkret inblick i ett(alltför) outforskat område i skolvärlden.

  • 86.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Vad är relationell pedagogik?2013Ingår i: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, s. 13-25Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Relationell pedagogik kan allmänt beskrivas som ett synsätt på utbildning där det som sker människor emellan står i centrum.  Jag diskuterar i det här kapitlet vissa kännetecken för ansatsen och föreslår ett dubbelsidigt relationsbegrepp: På en första nivå är relationell pedagogik liktydigt med aktiviteter som strukturerar utbildningens sociala liv. I princip alla lärare ägnar sig dagligen åt relationell pedagogik i den meningen, dvs. är med om att bygga upp en igenkännlig socialitet och ordning i utbildningen. På en andra nivå ses relationell pedagogik snarare som avbrott eller genombrott i vardagslivets strukturer. Relationell pedagogik i den senare bemärkelsen innebär ett genuint och personligt möte, en händelse som är oförutsägbar, oplanerad och kanske inte ens märkbar. Sådana händelser kan man inte ta för givna i undervisning.

  • 87.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Var är relationell specialpedagogik?2013Ingår i: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, s. 179-189Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet avser att bidra till diskursen om relationell specialpedagogik. Jag skisserar på möjliga innebörder i begreppet och på en modell över var forskningen ifråga kan ta sin utgångspunkt. Argumentet lyder i korthet att relationell specialpedagogik har- eller bör ha konkreta, mellanmänskliga relationer i brännpunkten (jfr. von Wright, 2002, s. 12). Sådana relationer byggs i möten mellan faktiska personer som befinner sig i faktiska situationer. De karakteriseras av vad Johan Asplund (1992, s. 45) kallar genuin kommunikation:

    I genuin kommunikation råder alltid en genuin osäkerhet. Jag vet inte vad jag har sagt innan du har svarat och du vet inte vad du har sagt innan jag har svarat. Du visar mig vad jag har sagt och jag visar dig vad du har sagt.

    Jag börjar med att redogöra för några specialpedagogiska perspektiv. Därefter utvecklas, med stöd hos några relationella teoretiker, det resonemang om utbildningens brännpunkt som fördes i inledningskapitlet. Slutligen argumenterar jag för var den relationella specialpedagogikens brännpunkt är belägen.

  • 88.
    Assarsson, Inger
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Vari ligger särskolans framtid?: lärarinställningar kring särskolans verksamhet2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den politiska och ideologiska utvecklingen inom handikappolitiken har medfört krav på deltagande och gemenskap. Inom skolan har detta tagit sig uttryck i uppdrag att skapa en skola, där inga elever utesluts på grund av funktionshinder. ”En skola för alla” har fått ett successivt ökat stöd i ! politiska styrdokument för att slutligen i Lärarutbildningskommitténs betänkanden utmynna i en lärarutbildning där lärare förbereds för att undervisa alla elever.

    Föreliggande undersökning är en kartläggning av verksamheten i en särskola och ett resurscenter i en mindre sydsvensk kommun. Studien kommer att ligga till grund för ett framtida skolutvecklingsprojekt i syfte att öka samverkan och åstadkomma ett närmande mellan elever och personal mellan skolformerna.

    Syftet med rapporten är att dokumentera pedagogers reflektioner kring verksamheten, kring uppdraget samt kring de elever, som får sin utbildning inom särskolans ramar.

    Datainsamlingen genomfördes i form av intervjuer. Resultatet visade på faktorer i förutsättningar, pedagogiska förhållningssätt och i förändringsbenägenhet, som är av betydelse för en ökad samverkan mellan grundsärskola och grundskola. För ökad måluppfyllelse är en vidare utveckling inom dessa områden av vikt.

  • 89.
    Augustinsson, Rebecka
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    To have or not to have - Evidensbaserad undervisning i samhällskunskap2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har sitt fokus på evidens i klassrummet där samhällskunskap är ämnet. Evidens är ett begrepp som har blivit centralt när det diskuteras skolutveckling. Evidensbaserad undervisning innebär systematiserade metoder som är vetenskapligt prövade. Skolans praktik är ytterst komplex där läraren troligen behöver agera med stor skicklighet för att hantera olika oväntade situationer som inträffar. Evidensbaserad undervisning är baserad på naturvetenskaplig kunskapssyn medans samhällskunskapen är baserad på människans komplexitet. Problematiken med två olika kunskapssyner mynnar ut i att jag ställer samhällskunskapen i relation till evidensbegreppen, evidensbaserad samt informerad undervisning. Metoderna som används är kvalitativ metod som inkluderar intervju och observationer i klassrummet. Jag har haft ett systematiskt tillvägagångssätt vid tolkning av det empiriska material, vilket är tematisk analys. Genomgående visar observationerna på samtal och dialog som visar på dynamiken i klassrummet. I intervjun framträder läroplanen som central del i undervisningen samt en viss osäkerhet kring evidens begreppet. Vilket det empiriska materialet visar på. Resultatet mynnas ut i att förstå hur en evidensbaserad undervisning står i relation till samhällskunskapen samt vilka konsekvenser en evidensbaserad undervisning tycks ha i samhällskunskap. Jag argumenterar för behovet av att anpassa evidens begreppet och dess praktisering till ämnet, i detta fall samhällskunskapens mång och tvetydighet i klassrummet. En av slutsatserna är att evidensbaserad undervisning bör diskuteras vidare. Då mitt empiriska material varit tunt, borde forskning fokusera på att studera relationen mellan en evidensbaserad undervisning och samhällskunskap.

  • 90. Augustinsson, Sören
    Om återkopplingens dilemman: ur relationellt perspektiv2016Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 2, s. 4-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 91.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Skolan och arbetslivet: ett öppet system2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 92.
    Augustsson, Catharina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Sandberg, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Elevens självbild och lärarens relation till eleven.: Har det någon betydelse för undervisnngen2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande studie är att undersöka hur läraren kan stärka elevens självkänsla och självförtroende i undervisningen. Vi vill också undersöka om det finns ett samband, enligt oss, mellan de lärare som på ett medvetet sätt arbetar med att stärka elevens självbild med att se elevers olikheter som en resurs istället för ett problem. Vår ambition är att se om det finns ett samband mellan lärarens arbetssätt som i förlängningen kan förhindra att elever exkluderas till mindre grupper. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom begreppen självkänsla och självförtroende, relationer och deras betydelse för elevens inlärning. Den teori som vi har utgått från är Scheffs´ teori om sociala band och till en viss del även Meads teori om speglingsprocessen. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville vi se vad som kännetecknar lärare som medvetet arbetar med elevens självbild och även hur relationen påverkar arbetet med elevens självbild. Vi ville också se respondenternas syn på hur de tycker att man skall arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår studie på att nästan samtliga lärare är väl medvetna om hur man stärker elevens självbild i undervisningen och att en god relation är betydelsefull. Vidare visar resultaten att trots lärarnas medvetenhet lyckas inte alla omsätta kunskapen i arbetet med eleverna. Resultaten av enkäten visar att drygt hälften av lärarna tycker att elever i behov av särskilt stöd skall få hjälp i klassrummet utav en speciallärare medan resultatet från intervjuerna visar att hälften av de tillfrågade menar att eleverna skall få sin undervisning enskilt eller i liten grupp.

  • 93.
    Bandling, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Gulin Gustafsson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Specialpedagogisk handledning: En studie om specialpedagogers/speciallärares upplevelser och erfarenheter av handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sju specialpedagoger, som erbjuder och genomför specialpedagogisk handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever, upplever och beskriver handledningens syfte, fokus och sin egen roll i handledningssamtalet samt vad specialpedagogerna/speciallärarna upplever att lärarna efterfrågar. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av strukturerade och semistrukturerade enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer. Studien grundar sig på material från fem intervjuer med sju informanter; specialpedagoger och/eller speciallärare som handleder lärare som undervisar individintegrerade elever. Resultatet har vi analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv samt med stöd av handledningsteoretiska begrepp. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring specialpedagogisk handledning, och integrering av elever mottagna i grundsärskola. Resultatet visar att informanterna anser att handledningen är en av deras viktigaste arbetsuppgifter i arbetet med de integrerande lärarna, då många av lärarna upplevs osäkra och med ett stort kunskapsbehov i frågan. Informanternas övergripande syfte med handledningen är att ge den integrerade eleven en bra skolgång och goda utvecklingsmöjligheter. Centralt i handledningen, för lyckad integrering, är även handledarens relationskompetens och förmåga att skapa en positiv inställning hos integrerande lärare och skolledning. Informanterna i studien lyfter även betydelsen av att tid avsätts för handledning samt vikten av att inta olika roller i handledningssamtalen.

  • 94.
    Barow, Thomas
    et al.
    Högskolan i Borås.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bildning för alla!: en bok tillägnad Jerry Rosenqvist2012Ingår i: Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning / [ed] Thomas Barow & Daniel Östlund, Kristianstad: Högskolan Kristianstad , 2012, s. 7-8Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 95.
    Barow, Thomas
    et al.
    Högskolan i Borås.
    Östlund, DanielHögskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan mer än 200 år har ”Bildning för alla!” varit en pedagogisk utmaning. Devisen är knuten till tankar om likvärdighet, delaktighet och allas rätt till utbildning i ett inkluderande samhälle, men i boken betonas samtidigt de pedagogiska utmaningar som dessa intentioner för med sig. I antologin tar 26 författare från de nordiska länderna och Storbritannien upp aktuella frågor som på olika sätt knyter an till uppgiften om hur utbildningssystemet kan utvecklas i förhållande till elevers olikheter. I boken behandlas teman som varit centrala i forskningen hos professor Jerry Rosenqvist, som nu efter mer än fyra decennier av pedagogisk verksamhet går i pension. Boken tillägnas honom.

  • 96.
    Barow, Thomas
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    “The system shows us how bad it feels”: special educational needs assessment in North Rhine-Westphalia, Germany2019Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 34, nr 5, s. 678-691Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the context of the North Rhine-Westphalian school reform towards an inclusive education system, this article problematises the practice of categorisation. Our research aims to investigate the assessment of special educational needs (SEN) and thereby enrich the discussion of the relation between inclusion and diagnostics. For this study, we interviewed 14 SEN investigators and five decision-makers. We discuss the results on the basis of a qualitative content analysis and against the background of Fleck’s concept of thought styles. We mainly found inertia in special education traditions, expressed in the use of intelligence tests, the dominance of SEN teachers in the assessment process and the lack of participation of parents and pupils. We conclude that it is necessary to reform the SEN assessment rules. At the same time, we see major challenges in transforming existing thought styles into a more flexible and decategorising approach.

  • 97.
    Bartol, Goran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Wärn Sahlin, Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vem lyssnar på mig?: En studie om elevers inflytande och medbestämmande i fritidshemmets verksamhet2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit. Undersökningsgruppen utgjordes av 48 elever inskrivna i fritidshemmets verksamhet från förskoleklass till år 3, från två skolor. Gruppen fördelades jämt ifråga om ålder och kön. Elevernas svar från intervjuerna och bilddokumetationen analyserades och mönster framträdde och hittades i dessa. Resultatet visar på många likheter med tidigare studier, men ger också nyanser av dessa då lite forskning inom området gjorts och man sällan utgår från elevernas egna uppfattningar. Det mest intressanta i denna studie är hur eleverna upplever begreppet bestämma, hur detta går till, vilka som bestämmer på fritidshemmen och när. Vi hittade mönster som tyder på att eleverna tolkade begreppet bestämma utifrån kontexten, möjligen beroende på vilken mognad eleverna har. Beroende av kontexten kan begreppet bestämma kopplas till makt, frihet och rättvisa

  • 98.
    Beck, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ekström, Josefin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kemiska processer och fysikaliska fenomen inom förskolan efter läroplansrevideringen: en kvalitativ intervjustudie om förskollärares uppfattningar om begreppens innehåll och genomförande2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares inställning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där förskollärare i olika åldrar, antal verksamma år och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollärare arbetar i mindre utsträckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av läroplansmålen gällande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av läroplansmålet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Omformuleringen gav förhoppningar om att begreppens innebörd skulle konkretiseras för förskolläraren och på så vis underlätta förutsättningarna för att arbeta med naturvetenskap i förskolan.

    Resultatet visade att revideringen av begreppet naturvetenskapliga fenomen har inneburit ett förtydligande i att även kemi och fysik ingår och ska beröras i aktiviteter inom naturvetenskap. Vi uppmärksammade två övergripande mönster i respondenternas uttryck kring kemi och fysik under intervjuerna. Ämnena valdes antingen bort medvetet på grund av för lite ämneskunskap eller glömdes bort i förhållande till delen med natur och biologi. Förskollärarna insåg mestadels att de arbetat med kemi och fysik efter att aktiviteten genomförts. Om delen med kemiska processer och fysikaliska fenomen inte är ett medvetet centralt val att beröra innan aktiviteten påbörjats ställde vi oss frågan om målet kan uppnås när man inte varit aktivt medveten om ämnena under aktiviteten? Dock ansåg majoriteten av förskollärarna att de uppnådde målet men ifrågasätta under intervjun när de egentligen kan säga att ett mål är uppnått.

    Studien visar att det har blivit tydligare för förskollärarna att kemi och fysik ingår i begreppet naturvetenskap men ett nytt problem har uppstått, nämligen är att de inte anser sig förstå innebörden av de nya begreppen. Respondenterna uttryckte en önskan om förtydligande av begreppen samt kompetensutveckling inom området för att kunna arbeta med kemi och fysik i större utsträckning. 

  • 99. Beckman, Viveca
    et al.
    Hedstigen, Birgitta
    Svensson, Lis
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att socialiseras in i vuxenlivet2004Ingår i: Holmqvist, Mona (red.). En främmande värld: om lärande och autism, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 170-188Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 100.
    Beery, Thomas H.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. USA.
    Lekies, Kristi S.
    USA.
    Childhood collecting in nature: quality experience in important places2019Ingår i: Children's Geographies, ISSN 1473-3285, E-ISSN 1473-3277, Vol. 17, nr 1, s. 118-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A need for a more specific understanding of childhood geographies has motivated an investigation of one activity, childhood collecting in nature. This study examined collecting behavior, places of collecting, and the relationship of these places to environmental connectedness in adulthood. Topophilia is presented as a guide to help consider why children collect in nature and to expand upon a limited understanding of collecting behavior. These ideas are explored with a mixed-method design strategy involving surveys and semi-structured interviews with a sample of Swedish university students. Results show collecting in nature to be a widespread, meaningful, and memorable experience in the formative years of participants. Results also demonstrate potential support for topophilia as a way to understand the childhood collecting nature phenomenon. Implications include recognition of the importance of family to support children’s engagement in the natural world and proximate access to nature as a critical aspect of childhood experience.

1234567 51 - 100 av 1402
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf