hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 2865
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Blossing, UlfKarlstads universitet.Tornberg, UlrikaÖrebro universitet.
    Läraren i blickpunkten: olika perspektiv på lärares liv och arbete2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 52.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Developing categories to study teachers daily work in a perspective of organising2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 53.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kvalificerande arbete: lärares vardagliga arbete som bas för lärarprofessionens autonomi2006Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 54.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Organisatoriska formativa krafter i lärares vardagliga arbete: en fallstudie2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 55.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Qualifying teacher work: everyday work as basis for the autonomy of the teaching profession2007Ingår i: Teachers and Teaching: theory and practice, ISSN 1354-0602, E-ISSN 1470-1278, Vol. 13, nr 3, s. 287-306Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teachers' work in tuition-free (non-classroom) time was investigated to see to what degree teachers do work that could be considered as qualifying for the status of professional autonomy. The question arises in Sweden and elsewhere as both teachers and the state actively, and in tandem, strive to professionalise the work of the teacher. Abbott's work on the division of expert labour is taken as a point of departure. Based on data collected by an organisation sampling method, the article describes what teachers do in their tuition-free time. The study data consist of 1166 reports from 59 Swedish teachers' daily work situations in school years 1-12. Qualifying teacher work is related to teachers' ways of handling divergent cases, discretionary work and problem solving. Situations where teachers can use specific professional knowledge are described. One of the main findings is that in 22.2% of the situations studied, such professional knowledge can be applied. This corresponds to at least 7.5 hours of the Swedish teachers' weekly working hours; with the reservation that 10 hours of teachers' weekly 45 hours working time is not examined. This time corresponds roughly with the non-regulated working time, that is, time when the teachers do not have to be at school.

  • 56.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Gannerud, Eva
    Göteborgs universitet.
    Lindgren, Ulla
    Umeå universitet.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Not only teaching: teachers' ways of organising their work. Paper presented at the Nordic Educational Research Association Congress, Tallinn, Estland, 7–9 March2002Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 57.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lindqvist, Per
    Högskolan i Kalmar.
    Nordänger, Ulla Karin
    Högskolan i Kalmar.
    Hultman, Glenn
    Linköpings universitet.
    Sjöberg, Mats
    Linköpings universitet.
    Svensson, Lennart
    Linköpings universitet.
    Ranagården, Lisbeth
    Högskolan i Halmstad.
    Gannerud, Eva
    Department of Education, Göteborg University.
    Lindgren, Ulla
    Umeå universitet.
    Research on teachers' professional lives: time to build a research network. Paper presented at NERA's 31st Congress, 6-9 March, Copenhagen2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teachers’ work has during the last ten years gone through great changes. The effects of postmodern society has made the work more and morecomplex and difficult to handle and understand for those involved as well as outsiders. Researchers are trying to keep up with things. The developmentof knowledge of teachers’ work takes place on different levels, in separate disciplines, from various starting-points and with different foci.To be able to describe, understand and explain the »new« work of teachers in a vigorous way there is need of getting these research initiativestogether. Arenas should be established where interchanges and coordination between researchers could take place. In order to make this happen wehave the intention of building a Swedish (our aim is to expand the network to the Nordic countries after the establishment in Sweden) network ofresearch on teachers’ professional lives.Besides presenting the intention and design of our network we also bring along some examples of research projects in line with the network ideas.

  • 58.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Hjort, Katrin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    OCTOPUS in EDUCATION: new models of welfare – new demands on the teachers' profession2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Nordic countries the Welfare State has a broad political base, but the meaning given the concept of welfare appears to be changing. The welfare state is not only talked about in terms of common responsibilities towards citizens in need of help or as a duty to protect citizenship and civic rights. Welfare is also talked about as a “service” directed to the individual and as an investment to insure the best possible development of national competitiveness in a global world. This transformation or displacement brings new demands on the knowledge and competence professionals need to be able to manage their daily work.

    Drawing on empirical examples from research projects looking into everyday school work in Pre-school, Elementary school and Secondary school in Denmark and Sweden this study claims that the welfare state transformation introduces fields of tensions that teachers have to cope with. In this context raise new questions of professionalization understood as building up new bases of knowledge, developing new strategies for work organisation and time management and creating new spaces for ethical or democratic reflections.

    The paper draws on empirical examples from 4 research projects studying teachers work in Pre-school, Primary School and Secondary school in Denmark and Sweden.

  • 59.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hjort, Katrin
    Syddansk universitet, Odense.
    Prioriteringskompetens: konkurerande välfärdsprinciper och nya krav på lärarprofessionen2010Ingår i: Dilemman i skolan: aktuella utmanignar och professionella omställningar / [ed] Göran Brante & Katrin Hjort, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2010, s. 8-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 60.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Fly inte fältet!2003Ingår i: Pedagogiska magasinet, ISSN 1401-3320, nr 1, s. 8-14Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 61.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    IT och lärarkårens professionalisering2001Manuskript (preprint) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 62.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Permer, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Permer, Lars Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Tullgren, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Problems in pre-school: a study of how problems are constituted and handled within the discursive practicies of the Swedish pre-school2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 63.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Permer, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Permer, Lars-Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Tullgren, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    What is identified as a "problem" in pre-schools?2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 64.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Tullgren, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att göra alla nöjda: om ansvarsgörande i förskolearbetets lokala arbetsdelningsprocesser2010Ingår i: Dilemman i skolan: aktuella utmanignar och professionella omställningar / [ed] Göran Brante & Katrin Hjort, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2010, s. 39-53Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 65.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Dual learning – a challenge for higher education in the new landscape of governance2015Ingår i: Tertiary Education and Management, ISSN 1358-3883, E-ISSN 1573-1936, Vol. 21, nr 4, s. 277-292Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In many countries, practice-oriented programmes have been recast as university programmes, fuelling debate on the purpose of higher education. We highlight two ways of talking about the challenges for higher education we think are already familiar to readers. We label them ?political-worry discourse? and ?academic-worry discourse?. We argue for a third position that gives due recognition to the turn in governance. Professional work today is performed in a new landscape where maintaining the conditions for autonomy and discretionary work is more important than ever. This has implications for the pedagogic focus of higher education institutions. The proposed ?dual learning? concept addresses this challenge through educating students about governance and allowing students to position themselves in relation to the governance of their professions. By discussing governance, we contribute to a previously neglected field and support the position that higher education may indeed be the best place to provide professional education.

  • 66.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    HKR:s kursplanearbete: lokala praktiker perspektiverade i ljuset av nationella och transnationella policy-tendenser2010Ingår i: Vad händer med Lärarutbildningen i Kristianstad, i Sverige, i Europa? : Worklshop - Högskolan Kristianstad (AiS - VFU) - Stockholms Universitet - Linköpings Universitet, Kristianstad 17-18 mars, 2010 , 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 67.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Implementing supervised placement: diversity and change in different professional programs. Paper presenterat vid Professionsnätverkets konferens Kunskap profession och expertis i Växjö, Sverige, 28 – 29 september2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to start a discussion about the variation in how work-based training is described and performed in different academic programs. Every year, for three years, heads of academic programs have been interviewed about their implementation the local reform for supervised placement. The interviews have been conducted at a university that aims to have supervised placement in all programs. Our findings suggest that there are major differences in how to think ”where professional education is good”. Placement may take the form of training at campus, virtual placement and training at work. Different programs have varying resources to support placement. The ideas about what students should do vary from observation to practical work.

  • 68.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Kvalitetsutmaningar i högskolans VFU-satsning: programmen i press mellan en byråkratisk och professionell implementeringsstruktur?2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en rapport från en pågående studie av den verksamhetsförlagda utbildningens organisation och organiseringsprocesser. Det som undersöks är hur Högskolan Kristianstads vision att utbilda Sveriges mest anställningsbara studenter genom Kristianstadmodellen för verksamhetsförlagd utbildning blir till som praktik ute i utbildningsprogrammen.

    Rapporten är i första hand avsedd för det interna kvalitetsarbetet och ska belysa hur den lokala organisationen tar form under det som medarbetare uppfattar som villkor för arbetet samt ge några verktyg för dem som arbetar med VFU till att analysera villkor och möjligheter. Rapporten är skriven utifrån perspektivet ”Strategy as practice” som vi avser skall ligga till grund för fortsatta studier av hur Högskolan Kristianstads strategi för Verksamhetsförlagd Utbildning omsätts. Eftersom denna rapport i första hand är avsedd för det interna arbetet har emellertid detta perspektiv tonats ned.

     

    Studien utgår ifrån frågor om hur medarbetare skapar mening och agerar för att hantera det som de urskiljer som villkor för att införa och bedriva verksamhetsförlagd utbildning och vilken typ av organiseringsprocesser som sätten att uppfatta villkoren leder till. Det är med andra ord aspekter av ett praktiskt strategiarbete som studeras. Vi är särskilt intresserade av i vilken mening VFU-satsningen leder till anpassningsinriktat arbete som byråkratiska implementeringsprocesser kännetecknas av och i vilken mening det leder till utvecklingsinriktat arbete så som professionella implementeringsprocesser kännetecknas av.

  • 69.
    Aili, Carola
    et al.
    Lund University.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preparing higher education students for the new landscape of governance2016Ingår i: Tertiary Education and Management, ISSN 1358-3883, E-ISSN 1573-1936, Vol. 22, nr 3, s. 249-265Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Studies have demonstrated that neoliberal governance dismantles professionals' will to critique, counteracting efforts to improve quality by preventing professionals in all sectors of the labour market from grounding work in their professional convictions. Managing attempts at governance has therefore become an important professional competence. This paper investigates how higher education prepares students for work under neoliberal forms of control. How are they trained to analyse and describe the effects of governance and prepared to work with the standards, manuals and documentation that influence quality in their lines of work? 'Interruptive focus group conversations' were performed with students from various professional programmes at a Swedish university. Student reasoning about governance is explored using theories of governance and subjectification. The results demonstrate that students are aware of the ways in which their professions are governed, the need to conduct discretionary work, but do not have skills to deal with governance critically. This latitude for pedagogical intervention is underutilized.

  • 70.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Professioner och inflytandet över professionsutbildningarna [Professions and the influence of professional programs]: en aktör-agentanalys av hur transnationell styrning transformeras till lokala reformer. [an actor-agent analysis of how transnational governance are transformed to local reforms]2010Ingår i: Professionsnätverket - Konferens 2010 "Den reglera[n]de professionen – professioner och politik”., 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 71.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Rehearsing accountability: how pre-school teachers go about appearing professional2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Today’s professionals appear to be under constant pressure to be able to account for their actions and to do boundary work because there are not any evidently borders for what can be a work task. We want to contribute to a discussion about what demands pre-school teachers has to handle to perform as good professionals in these specific circumstances. From our example I pre-school settings we want to answer the question: what do professionals need to rehearse? And what new forms for this rehearsing accountability are growing up. In a seminal article Lyman and Scott argued that accounting for ones actions is a basic human activity and we use Goffman’s theory about team performance to understand these types of accounting in professional settings.

  • 72.
    Aili, Carola
    et al.
    Lund University.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Standardization meets practice: the case of integrating research-based work placement2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A local reform, with the vision to educate Sweden’s most employable students was adopted by the board at a Swedish university. An important means for reaching the vision was a work placement. Students in all 28 programs at the university should be guaranteed at least five weeks supervised research based practice and learning in companies and organizations. Following the decision, activities were initiated in all Higher education programs to implement the placement reform. To document strategy work, yearly interviews were conducted with the head of the programs, course heads and teachers. Syllabi were collected and changes kept track of. Program dialogues were followed using ethnographic field work methods. University and program strategizing is explored from three questions: 1/ how did staff make sense of and turn strategy into practice? 2) what resources became important to strategy work? and 3) what kind of placement, what kind of examinations, what kind of supervision etcetera were the result. A strategy as practice-perspective is used to explore what became of the standardized model for placement envisioned in the university boards strategy. The result show that standardized placement was not possible for the programs. Instead different understandings of the reform based on the programs different conditions, led to a variation in what kind of placement they introduced.

  • 73.
    Aili, Carola
    et al.
    Lunds universitet.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Universiteten har en viktig roll i det förändrade styrlandskapet2015Ingår i: Universitetsläraren, ISSN 0282-4973, nr 6, s. 38-39Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 74.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Verksamhetsrapport: VFU-forskningen 2012: Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Plattformen är ett led i Högskolan Kristianstads satsning på anställningsbarhet. Detta är en rapport från plattformens fjärde år med en sammanställning av de fyra årens sammanlagda verksamhet i bilagor.

    Plattformen hade i slutet av 2012 19 pågående projekt med 23 deltagare. 14 seminarier har hållits i seminarieserien, som samlar en bred representation från olika programområden och discipliner. I snitt har seminarierna haft 19 deltagare. Plattformen har under 2012 dragit in 3 miljoner i externa medel. Ingen refereegranskad artikel har publicerats under året. Fyra artiklar är emellertid accepterade för publicering under 2013. Vidare har fyra artiklar som inte är refereegranskade publicerats. Härutöver har 23 externa presentationer gjorts genom t.ex. konferensbidrag, bokkapitel, icke refereegranskade artiklar och debattartiklar. Totalt har forskningen kommunicerats 56 gånger under året.

  • 75.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Persson, Håkan
    Sydskånska gymnasiet.
    Persson, Kerstin
    Sydskånska gymnasiet.
    Mentorskap: att organisera skolans möte med nya lärare2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Författarna tar i denna bok ställning för lärarkårens möjligheter att vara expert på det egna arbetsområdet. De menar att ett mentorsystem inte bara är ett stöd för nyanställda utan också kan bidra till enskilda skolors utveckling. Bra mentorsystem kan bidra till att nyanställda anpassar sig till goda traditioner och arbetssätt men också till att lärarkollegiet anpassar sig till ny bra kunskap som nyanställda har med sig. Författarna utgår från att såväl anpassning och stabilitet som utveckling och förändring behövs i skolan.

    Boken tar avstamp i frågor som rör lärarkårens professionalisering. Att bygga upp ett mer genomgripande system för mottagande av nyanställda innebär att många av skolans anställda blir delaktiga i principiella diskussioner kring lärararbete och skolorganisation. Detta kan bidra till kunskapsutvecklingen inom hela kåren och en färdighet i att behandla kvalitets- och utvecklingsfrågor.

    Stort utrymme ges åt att beskriva lärararbetets karaktär och den nyanställdes situation. Författarna har själva arbetat med mentorsutbildning och mentorsystem och försökt göra detta med teoretisk medvetenhet. Utifrån dessa erfarenheter ges läsaren verktyg från interaktionistisk socialpsykologi och handlingsteori för att kunna handskas med lärararbete och mentorsystem. Rent praktiska frågor behandlas också i boken, t.ex. kommunikation i handledningssituationen, grupprocesser när nya medarbetare tillkommer, mentorsutbildning, mentorsbank, mentorshandledning och upplägg av introduktionsprogram.

    Boken är avsedd för lärare med uppdrag att vara mentorer, för nyanställda lärare samt för utvecklingsansvariga som arbetar med att bygga upp mentorsystem eller bedriver annat utvecklingsarbete. Boken är också tänkt att användas som kurslitteratur i utbildningar av mentorer.

  • 76.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Österlind, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Construing and re-construing quality driven teacher work2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 77.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Österlind, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    How do teachers think quality? Poster presented at 16th Biennial Conference on Teachers and Teaching July 1-5, 2013 - Ghent, Belgium2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How do teachers think quality? This question is important since the teaching profession seems to be characterized by constant work intensification (Sarfatti-Larson, 1980). Repeated research show a steady increase in the number of tasks teachers are expected to perform (Apple 1989, Faber 1991, Hargreaves 1994, Day 2000, Grundy & Bonser 2000, Sutton 2007, Day & Gu 2007, Aili & Brante 2007, Chang 2009, Steen-Olsen & Eikseth, 2010). Teachers must therefore constantly prioritize between competing tasks and (to the extent they are pursuing quality of teaching) the question that arises is - how do they construct  realtions between tasks that are performed before the lesson and the teaching quality.

    In this paper we present an explorative study of how teacher formulate themselves about their daily work tasks in relation to the quality of their teaching. 60 teachers were invited to answer a semi structured web-questionnaire about work tasks they had perform during the day, once a day during two weeks. They were asked to choose two tasks that, from their perspective, had impact on the quality of their teaching in the nearest future. In addition to this they were asked to give each task a name, describe its content and under which circumstances it had been performed, and to specify in which way the task had impact on the teaching nearby. The material includes total 325 respectively 12 received questionnaires.

    The analysis focus is on teachers’ meaning-making of what quality is, and the relation between the work before teaching and the outcome of the teaching. A grounded content analysis was performed. The seven tasks identified by the teacher teams in the second questionnaire were analyzed in conjunction with a random sample of answers from the individual questionnaire regarding the same tasks. These tasks are labeled by the teachers name for the work task: Work with individual development plans, Planning of next day’s teaching, Planning of thematic work, Planning a school cinema visit, Production of material and Pupils’ choice.

    Some categories for the type of quality impact the teachers report have been construed such as for example “Absolute conditions” for links to a work task to the teaching such as the necessity to have ordered the groceries  before a lesson in cooking or ordered a bus for the transport to a school cinema visit. Another example is “Quality in a presentation” for links between high concentration works such as putting pedagogical considerations into a specific content. The way the teachers construe the reasons for tasks being important to quality are discussed in relation to earlier research about teachers’ professional language, characterization of teacher work, and teacher thinking.

     

    Aili, C. & Brante, G,. (2007). Qualifying Teacher Work: Everyday Work as Basis For the Autonomy of the Teaching Profession. Teachers & Teaching, 13 (3), pp. 287-306.

    Apple, M., (1989). Teachers and texts. New York: Routledge & Keegan.

    Chang, M-L., (2009). An Appraisal Perspective of Teacher Burnout: Examining the Emotional Work of Teachers. Educational Psychology Review 21 (3), pp. 193-218.

    Day, C., (2000). Stories of change and professional development: The costs of commitment, In C. Day, A. Fernandez, T. Hauge & J. Møller (Eds). The life and work of teachers. International perspectives in changing times. London: Falmer Press.

    Day, C. & Gu, Q., (2010). The New Lives of Teachers, London: Routledge.

    Farber, B., (1991). Crisis in Education: Stress and Burnout in The American Teacher. San Francisco: Jossey-Bass.

    Grundy, S. & Bronser, S., (2000). The New Work Order and Australian Schools, In: C. Day, A. Fernandez, T. Hauge & J. Møller (Eds). The life and work of teachers. International perspectives in changing times. London: Falmer Press.

    Hargreaves, A., (1994). Changing teachers, changing times. Teachers’ work and culture in postmodern age. London: Cassell.

    Sarfatti-Larson, M,. (1980) The Rise of Professionalism: A Sociological Analysis},University of California Press.

    Steen-Olsen, T. & Eikseth, A., (2010). The Power of Time: Teachers' Working Day--Negotiating Autonomy and Control. European Educational Research Journal, 9(2), pp. 284-295.

    Sutton, R., (2007). Teachers’ Anger, Frustration, and Self-regulation. In P. Schutz & R. Pekrun. (Eds), Emotions in Education. pp. 259-274. San Diego: Elsevier.

  • 78.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Österlind, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Kvalitetsdrivande lärararbete - ett varannandagsuppdrag? Power  point-presentation presented at Dialogkonferens - Pedagogisk forskning i Skåne2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 79.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala Universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A semiotic analysis of the disciplinary affordances of the Hertzsprung-Russell diagram in astronomy2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One of the central characteristics of disciplines is that they create their own particular ways of knowing the world. This process is facilitated by the specialization and refinement of disciplinary-specific semiotic resources over time. Nowhere is this truer than in the sciences, where it is the norm that disciplinary-specific representations have been introduced and then refined by a number of different actors. As a consequence, many of the semiotic resources used in the sciences today still retain some traces of their historical roots.

    In this paper we analyse one such disciplinary-specific semiotic resource from the field of Astronomy—the Hertzsprung-Russell diagram. We audit the potential of this semiotic resource to provide access to disciplinary knowledge—what Fredlund et al (2012) have termed its disciplinary affordances. Our analysis includes consideration of the use of scales, labels, symbols, sizes and colour. We show how, for historical reasons, the use of these aspects in the resource may differ from what might be expected by a newcomer to the discipline.

    We suggest that some of the issues we highlight in our analysis may, in fact, be contributors to alternative conceptions and therefore propose that lecturers pay particular attention to the disambiguation of these features for their students.

  • 80.
    Airey, John
    et al.
    Stockholm Universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Unpacking the Hertzsprung-Russell diagram: a social semiotic analysis of the disciplinary and pedagogical affordances of a central resource in astronomy2019Ingår i: Designs for Learning, ISSN 1654-7608, Vol. 11, nr 1, s. 99-107Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we are interested in the relationship between disciplinary knowledge and its representation. We carry out a social semiotic analysis of a central tool used in astronomy—the Hertzsprung-Russell (H-R) diagram—in order to highlight its disciplinary and pedagogical affordances. By analysing the relationship between disciplinary knowledge and its representation in this way we claim that it becomes possible to identify potential barriers to student learning—instances where semiotic resources with high disciplinary affordance have low pedagogical affordance for newcomers to the discipline. The astronomy resource that we have chosen to analyse has played a pivotal role in our understanding of stellar evolution and as such it features prominently on all undergraduate astronomy programs. However, like most disciplinary-specific semiotic resources, today’s H-R diagram is the culmination of many years of work by numerous disciplinary experts. Over time, the H-R diagram has been revised and reworked by a number of different actors in order to reconcile it with developing observational and theoretical advances. As a consequence, the H-R diagram that we know today combines many layers of astronomical knowledge, whilst still retaining some rather quirky traces of its historical roots. In this paper we adopt a social semiotic lens to analyse these ‘layers of knowledge’ and ‘historical anomalies’ showing how they have resulted in a number of counterintuitive aspects within the diagram that have successively lowered its pedagogical affordance. We claim that the counterintuitive aspects we identify in our analysis give rise to potential barriers to student disciplinary learning. Using our analysis as a case study, we generalise our findings suggesting four types of barrier to understanding that are potentially at work when meeting disciplinary-specific semiotic resources for the first time. We finish the paper by making some general suggestions about the wider use of our analysis method and ways of dealing with any barriers to learning identified. In the specific case of the H-R diagram, we suggest that lecturers should explicitly tease out its disciplinary affordances by the use of ‘unpacked’ resources that have a higher pedagogical affordance. 

  • 81.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    What do you see here?: using an analysis of the Hertzsprung-Russell diagram in astronomy to create a survey of disciplinary discernment2014Ingår i: Book of abstracts: The First Conference of the International Association for Cognitive Semiotics(IACS-2014), September 25-27, 2014 Lund University, 2014, s. 52-53Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Becoming part of a discipline involves learning to interpret and use a range of disciplinary-specific semiotic resources (Airey, 2009). These resources have been developed and assigned particular specialist meanings over time. Nowhere is this truer than in the sciences, where it is the norm that disciplinary-specific representations have been introduced and then refined by a number of different actors in order to reconcile them with subsequent empirical and theoretical advances. As a consequence, many of the semiotic resources used in the sciences today still retain some (potentially confusing) traces of their historical roots. However, it has been repeatedly shown that university lecturers underestimate the challenges such disciplinary specific semiotic resources may present to undergraduates (Northedge, 2002; Tobias, 1986).

    In this paper we analyse one such disciplinary-specific semiotic resource from the field of Astronomy—the Hertzsprung-Russell diagram. First, we audit the potential of this semiotic resource to provide access to disciplinary knowledge—what Fredlund et al (2012) have termed its disciplinary affordances. Our analysis includes consideration of the use of scales, labels, symbols, sizes and colour. We show how, for historical reasons, the use of these aspects in the resource may differ from what might be expected by a newcomer to the discipline. Using the results of our analysis we then created an online questionnaire to probe what is discerned (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, in press) with respect to each of these aspects by astronomers and physicists ranging from first year undergraduates to university professors.

    Our findings suggest that some of the issues we highlight in our analysis may, in fact, be contributors to the alternative conceptions of undergraduate students and we therefore propose that lecturers pay particular attention to the disambiguation of these features for their students.

  • 82.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fredlund, Tobias
    Uppsala universitet.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet.
    On the disciplinary affordances of semiotic resources2014Ingår i: Book of abstracts: The First Conference of the International Association for Cognitive Semiotics(IACS-2014), September 25-27, 2014 Lund University, 2014, s. 54-55Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the late 70’s Gibson (1979) introduced the concept of affordance. Initially framed around the needs of an organism in its environment, over the years the term has been appropriated and debated at length by a number of researchers in various fields. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when they are perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al. (2001) have claimed that different modes have different specialized affordances. Then, building on this idea, Airey and Linder (2009) suggested that there is a critical constellation of modes that students need to achieve fluency in before they can experience a concept in an appropriate disciplinary manner. Later, Airey (2009) nuanced this claim, shifting the focus from the modes themselves to a critical constellation of semiotic resources, thus acknowledging that different semiotic resources within a mode often have different affordances (e.g. two or more diagrams may form the critical constellation).

    In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical tool for use in education. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the discernment of one individual, it refers to the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by those functions that the resource is expected to fulfil by the disciplinary community. Disciplinary affordances have thus been negotiated and developed within the discipline over time. As such, the question of whether these affordances are inherent or discerned becomes moot. Rather, from an educational perspective the issue is whether the meaning that a semiotic resource affords to an individual matches the disciplinary affordance assigned by the community. The power of the term for educational work is that learning can now be framed as coming to discern the disciplinary affordances of semiotic resources.

    In this paper we will briefly discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings.

  • 83.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala Universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fredlund, Tobias
    Uppsala universitet.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet.
    The concept of disciplinary affordance2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since its introduction by Gibson (1979) the concept of affordance has been discussed at length by a number of researchers. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al (2001) claim that different modes have different specialized affordances.

     

    In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical educational tool. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the perception of an individual, it refers to the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by the functions that it is expected to fulfil for the discipline. As such, the question of whether these affordances are inherent or perceived becomes moot. Rather, the issue is whether what a semiotic resource affords to an individual matches the disciplinary affordance. The power of the term is that learning can now be framed as coming to perceive the disciplinary affordances of semiotic resources.

     

    In this paper we will briefly discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings

  • 84.
    Aivazidis, Constantine
    et al.
    Aristotle University.
    Lazaridou, Maria
    Aristotle University.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A comparison between a traditional and an online environmental educational program2006Ingår i: The Journal of Environmental Education, ISSN 0095-8964, E-ISSN 1940-1892, Vol. 37, nr 4, s. 45-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The authors compared traditional and Web-based versions of an environmental education program in terms of their effectiveness in raising knowledge and promoting attitudes of environmental issues. They used a pretest?posttest nonequivalent control group quasi-experimental design. Results showed a statistically significant increase of knowledge scores for both groups. The junior high students who received computer-assisted instruction (CAI) significantly outscored their peers who were taught traditionally in posttest knowledge scores. In addition, the CAI group demonstrated a significant increase in attitudes scores. The authors found the correlation coefficient between knowledge and attitudes to be statistically significant but low.

  • 85.
    Aivazidis, Constantine
    et al.
    Aristotle University of Thessaloniki.
    Lazaridou, Maria
    Aristotle University of Thessaloniki.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Qualitative analysis of secondary students' and teachers' attitudes towards a web-based environmental education program2005Ingår i: Science Education International, ISSN 1450-104X, E-ISSN 2077-2327, Vol. 16, nr 4, s. 243-253Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 86.
    Albinsson, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Katarina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Musik som pedagogisk resurs i förskolans tidigare år2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser på sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tänker sig att barn lär genom musik, samt hur de använder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med åldersgruppen 1-3 år. Studiens resultat visar att pedagogernas syn på den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de använder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan. 

  • 87.
    Alexander, Holmquist
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Boksamtal, fungerar det? Hur lärare använder boksamtal för att utveckla elevers läsförståelse.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet med elevers läsförståelse är en viktig komponent i undervisningen. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med boksamtal i samband med skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse. Undersökningen visade hur lärare använde boksamtal som undervisningsmetod och vilken forskningsanknytning lärarna hade i sin undervisning med boksamtal och läsförståelse. De frågeställningar som besvarades var följande: Hur arbetar lärare med boksamtal i samband med läsning av skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse? I vilken utsträckning bygger lärarnas undervisning och förhållningssätt på en vetenskaplig grund? Undersökningen utfördes i enkätform med syfte att vara kvalitativ med viss kvantitativ inriktning i form av en figur som tydliggjorde lärarnas ställningstagande. Frågorna i enkäten var utformade som essäfrågor, vilket gav lärarna möjlighet att motivera och utveckla sina svar. Lärarna diskuterade ett antal teoretiker och metoder som de grundade sin undervisning på. Deras svar diskuterades med stöd i aktuell forskning där Michael Tengberg, Mary Ingemansson och Annette Ewalds avhandlingar hade stor betydelse. Teoretiker som användes för att tolka lärarnas enkätsvar var bland annat Judith Langer och Aiden Chambers. I lärarnas utsagor syntes viss vetenskaplig grund när de använde boksamtal och visade medvetenhet på faktorer som kan avgöra elevers möjligheter till läsförståelseutveckling. Lärarna visade såväl likheter som olikheter i arbetet med boksamtal, vilket skapade en bredd i undersökningen. Utöver detta diskuterades eventuella konsekvenser för lärarnas metodval som visar brist på systematik i lärarnas arbete med boksamtal.

  • 88.
    Alexandersson, Mikael
    Göteborg University.
    Professionsinriktad forskarutbildning som grund för utbildningsvetenskaplig forskning2007Ingår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 19-30Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 89.
    Alexson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Andersson, Greger
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Återvändarna: en studie om problematisk skolfrånvaro och vägen tillbaka2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker vilka faktorer som varit avgörande för att bryta före detta elevers problematiska skolfrånvaro. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur eleverna beskriver den skolbakgrund som föranlett problematisk skolfrånvaro, vilka insatser de upplever har gjorts för att bryta den problematiska skolfrånvaron samt vilka vändpunkter de kan identifiera och beskriva. Teoretisk ram för studien utgörs av Vygotskijs sociokulturella perspektiv kring hur elevers skolsvårigheter förstås ur ett relationellt perspektiv, den relationella specialpedagogikens brännpunkt, vilken har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsätt. Studiens data samlades in genom strukturerade och halvstrukturerade intervjuer med elever som per definition varit så kallade hemmasittare. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleverna har individer i sin närhet som är inlyssnande och förstående och som kan synliggöra, stödja och strukturera elevernas tillvaro i syfte att bryta sin problematiska frånvaro. Resultaten visade vidare att förutom externa insatser var stöttande föräldrar och inre motivation viktiga delar i processen att bryta sin frånvaro och återgå till studier.

  • 90.
    Alm, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Traditionella undervisningsformers problematik och pedagogiska resurs2017Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 16-24Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 91.
    Alm, Rebecka
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Inkludering i praktiken: en fallstudie med fokus på delaktighet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att granska hur en svensk grundskola arbetar med att inkludera en elev som har utvecklingsstörning och i förlängningen belysa saker vi kan lära oss av denna implementering med fokus på delaktighet. Arbetet belyses utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå och baseras på intervjuer med personer i fallstudieelevens närhet kopplat till skolmiljön samt observationer av eleven i när denne varit inkluderad i grundskoleklassen. Identifiering av möjligheter och utmaningar utgör en väsentlig del avseende de erfarenheter som kan dras kopplat till inkluderingen av fallstudieeleven. Jansons (2005) delaktighetsaspekter och Vygostkijs sociokulturellt lärande är basen för studiens teoretiska ramverk. Analysen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk ansats där belysningen sker från helhet till del och till helhet igen. I studien framkommer det att värdegrundsskapande arbete är väsentligt i en inkluderande skola och att hela verksamheten måste delta samt verka för inkludering och samarbetet mellan olika delar i verksamheten måste styrkas. Vidare förekommer det otydligheter kring kravbild och riktlinjer samt väldigt lite forskning kring inkludering av särskoleelever i grundskolan vilket gör att skolverksamheter nästan inte har något att luta sig mot i sitt inkluderingsarbete. Inkludering innebär fördelar för såväl särskoleelever som grundskoleelever samtidigt som det leder till flera utmaningar med hög komplexitet som kräver ett systematiskt arbetssätt med ständiga förbättringar i fokus för att hitta vägar framåt. Men arbetet kring lärmiljön är bara i början av sin utveckling och med ett multimodalt synsätt och förbättrad planering och upplägg av undervisningen skapas möjligheter till mer samhandling.Ämnesord/

  • 92.
    Almkvist, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Leandersson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Specialpedagogens roll i särskolan: uppdrag, utbildning och kompetens2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens. Slutligen presenteras särskolan och destyrdokument som ligger till grund för verksamheten och en förklaring av begreppetsärskolepedagogik. Studien utgår från metodtriangulering bestående av enkäter,fokusgruppintervju och enskilda intervjuer. Resultaten från studien visar att detspecialpedagogiska uppdraget på särskolan genomsyras av ett förhållningssätt som innebäratt tillföra specialpedagogisk kompetens, arbeta med lärmiljön, skapa samsyn samt arbetamed eleven i fokus. Utbildning och uppdrag överensstämmer kring undervisning av elever ibehov av särskilt stöd, skolutveckling och åtgärdsprogram. Kring handledning harspecialpedagogerna mer kompetens än vad som nyttjas på deras arbetsplatser. Det somsaknas på utbildningen är en inriktning mot utvecklingsstörning. Studien som tydligt visarspecialpedagogens värdefulla kompetens kan användas av rektorer i ett informativt syfte.Den kan öka specialpedagogernas tillförlit till sin egen kompetens. Den kan även användassom ett underlag för en arbetsbeskrivning av specialpedagogens uppdrag i särskolan.

  • 93.
    Almqvist, Linus
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ahlqvist, Marcus
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fritidspedagogers uppfattningar om IKT   En kvalitativ intervjustudie: En kvalitativ intervjustudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrån en fenomenografiskt inspirerad analys.

     

    Tidigare forskning pekar på att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges främst till lärarna i skolan. Bristen på fortbildning bidrar således till en ökad osäkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap är viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lärande, då det främst är genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden är den ökade risken för mobbning och kränkningar som är svåra för pedagogerna att övervaka och uppmärksamma.

     

    Våra resultat tyder på att det finns en stor brist på kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av på grund av att det råder stor brist på stöd hos ledning och beslutsfattare. Inställningen till IKT bland de intervjuade pedagogerna är dock positiv, om den kan användas pedagogiskt. Den används då främst till att främja socialt lärande och för att dokumentera verksamheten.

  • 94.
    Almvärn, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Grandén, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Elevhälsan: Uppdrag, samarbete, förväntningar. Åtta pedagogers tankar om elevhälsan och dess uppdrag2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet.

    Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet. Dessa teorier är relevanta då de hjälper oss att tolka och förstå verkligheten. Med hjälp av åtta intervjuer med pedagoger från olika stadier har vi undersökt deras syn på elevhälsan.

    Resultaten pekar på att pedagogerna har en samlad bild av elevhälsans uppdrag men att det finns osäkerhet kring vilka professioner som ingår i elevhälsan. Pedagogerna har relativt god kunskap om vilka arbetsuppgifter de olika professionerna har och deras förväntningar på dem motsvarar de olika arbetsbeskrivningarna. Elevhälsans tillgänglighet är mindre bra vilket påverkar samarbetet mellan elevhälsa och pedagoger där bland annat återkopplingen sköts dåligt. Inte alla nämner rektor som delaktig i elevhälsan och flera av pedagogerna visar missnöje med rektors frånvaro samt de effekter det får på det elevhälsovårdande arbetet.

     

    Nyckelord: Elevhälsa, förväntningar, handledning, kommunikation, professioner, uppdrag

  • 95.
    Almén, Desirée
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lära för livet 2018: en studie om bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärare använder kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Frågeställningar som har besvarats är hur lärare planerar, genomför och bedömer elevers kunskapsutveckling i grundsärskolan inriktning träningsskola, vilka metoder och verktyg som används för att bedöma dessa elevers lärande och utveckling, samt vad kunskapsbegreppet har för innebörd för lärare i grundsärskolans inriktning träningsskola. Som teori för arbetet valdes ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Framkomna resultat har analyserats och tolkats utifrån begreppen mediering, artefakter samt appropriering, vilka härleds till det sociokulturella lärandeperspektivet. Mediering kan förklaras med en process i vilken människor tänker och handlar med hjälp av att använda verktyg, ex språk, konst, skriven text, dator, Ipad samt mobiltelefon, vilken utvecklar människors lärande framåt. Artefakter innebär verktyg, exempelvis materiella föremål såsom böcker och olika former av teknisk utrustning men framförallt vårt språk, som används som en hjälp för att förstå och lösa problem. Appropriering kan förklaras med den process som innebär att människor gör nya handlingar och kunskaper till sina egna för att sedan använda dessa i nya och liknande situationer i framtiden. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt kvalitativa observationer där resultatet kvantifierats använts. Varmed en triangulering av metoder använts för att bidra till kunskap om lärares kunskapsbedömning inom inriktning träningsskolan. I arbetet har ett speciellt fokus lagts på att ta reda på om och hur lärare arbetar med formativ bedömning. Resultat och slutsatser utifrån studien visar att lärare anser att kunskapsbedömning stärker dem som lärare i arbetet då undervisningen kan planeras och genomföras i enlighet med läroplanens mål. Intervjuer och observationer i studien visar att lärare använder formativ bedömning i undervisningen för att synliggöra elevers lärande. Resultat av observation och intervjuer påvisar att lärares dokumentation kring elever och deras undervisning, har avgörande betydelse som metod och verktyg för kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Lärare anser att det finns en god samstämmighet mellan deras uppfattning av kunskapsbegreppets innebörd och kunskapskraven i läroplanen för grundsärskolan inriktning träningsskola samt att dessa även stämmer väl överens med elevers förutsättningar att nå målen. Studiens avsikt var att bidra med kunskap om hur lärare resonerar kring bedömning av kunskapsutveckling inom grundsärskolans inriktning träningsskola. Speciellt fokus riktades mot om och hur lärare använder formativ bedömning. Studiens resultat påvisar att medverkande lärare menar att kunskapsbedömning och formativ bedömning stärker dem i deras arbete med att planera, genomföra och utvärdera kunskapsutveckling samt deras egen undervisning. Lärarna dokumenterar undervisningen genom att filma, fotografera och att anteckna. Lärarna återkopplar bedömningen till eleven genom att använda bilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Dokumentation och feedback blir då tillsammans en hjälp att anpassa och planera undervisningen efter varje elevs individuella förmåga och förutsättningar. För att uppnå en större tillförlitlighet skulle fortsatt forskning, utifrån näraliggande tema, kunna genomföras genom att utvidga studien till flera kommuner, varvid forskningsresultatet skulle kunna användas som underlag för att öka speciallärares kunskap vad gäller kunskapsbedömning och formativ bedömning genom kollegialt lärande, exempelvis i form av samtalsgrupper. Kritiska blickar kan riktas mot studien då den endast påvisar lärarnas uppfattningar kring kunskapsbedömning samt formativ bedömning som strategier för att elever ska förväntas förstå och utföra handlingar som leder till att de lär och utvecklas genom undervisningen.

  • 96.
    Alvegård, Christer
    et al.
    Lunds universitet.
    Anderberg, Elsie
    Lunds universitet.
    Svensson, Lennart
    Lunds universitet.
    Johansson, Thorsten
    Uppsala universitet.
    Användning av uttryck och innebörd i relation till uppfattning av ett fysikaliskt fenomen och dess didaktiska implikationer2007Ingår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 77-87Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 97.
    Alvehus, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    All metodlitteratur är inte dålig2014Ingår i: Universitetsläraren, ISSN 0282-4973, nr 9, s. 27-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 98.
    Alvesved, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Nyman, Kristina
    Högskolan Kristianstad.
    Räkna matte: En kvalitativ studie om faktorer som påverkar elevers motivation till matematik2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att elevers syn på sina egna kunskaper, deras osäkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan påverka motivationen och lärandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar därför denna studie till att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka elevers motivation till ämnet matematik. Studien syftar också till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som påverkar elevers motivation till matematik i årskurs ett, årskurs tre och årskurs sex. Studien är kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i årskurs ett, fyra i årskurs tre och fyra i årskurs sex. Tre observationer har också genomförts under en matematiklektion där de intervjuade eleverna deltagit. Konstruktivismen utgör teoretisk utgångspunkt och denna teori fokuserar bland annat på den enskilda individens tolkningar av olika begrepp. Intervjuernas resultat tillsammans med observationerna påvisar olika faktorer som påverkar elevers motivation till ämnet matematik och många av dessa är grundade i de uppfattningar elever har om olika företeelser i matematikundervisningen. Några av de faktorer som presenteras i studien är skiljda sätt att undervisa i matematik, matematikboken och lärarens roll. Resultatet redovisas genom att intervjuerna och delar av observationerna kategoriseras för att skapa en tydlig bild av resultatet.

  • 99.
    Alvnil, Therése
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bengtsson Shepherd, Susann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Överlämningar från grundskolan till gymnasiet gymnasielärarens perspektiv: vem, vad, hur och när?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problemområde: Övergången mellan grundskolan och gymnasiet är mycket komplex. Viktig information gällande elever i behov av särskilt stöd/extra anpassningar behöver överföras för att säkerställa att dessa elever även efter grundskolan får den hjälp de behöver.   

    Syfte: Att undersöka gymnasielärares upplevelser av överlämningar mellan grundskolan och gymnasiet gällande elever i behov av särskilt stöd/extra anpassningar.

    Teoretisk ram: Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning inom områdena specialpedagogiska perspektiv samt fenomenet överlämning gås också igenom.

    Metod: En kvalitativ studie där sex semistrukturerade intervjuer med verksamma gymnasielärare bildar underlag för analysen.

    Resultat med analys: Studien visar att samarbete mellan grundskolan och gymnasiet såväl som samarbete med eleven själv och dennes vårdnadshavare är viktigt. Information som sammanställts och bearbetats innan den når undervisande lärare ses som meningsfull så länge den inte upplevs undanhålla något. Vidare framkommer att information om diagnoser endast ses som meningsfulla om information om tidigare lyckade strategier för den enskilda eleven inkluderas och att information om respektive elevs förmåga i den sociala kontexten upplevs underlätta relationsskapandet.

    Konklusion:  Överlämning som aktivitet är, med utgångspunkt från sociokulturell teori, situerad - det vill säga att alla delar hänger ihop och interagerar med varandra - och synen på vad som är meningsfull information om blivande elever varierar (ibland stort) från lärare till lärare.

    Implementering: Studien visar på fenomenet överlämningars komplexitet och kan således bidra med ökad förståelse för detta. Verksamma specialpedagoger, eller den/de yrkeskategorier som har huvudansvaret vid överlämningar mellan grundskolan och gymnasiet på den enskilda verksamheten, bör föra en kontinuerlig dialog med gymnasielärarna om deras syn på vad som är meningsfull information gällande blivande gymnasieelever i behov av särskilt stöd/extra anpassningar

  • 100.
    Amedi, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Khazal, Yasmin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Jämlikhet genom olikhet: en kvalitativ studie om hur man arbetar med och bemöter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa hur man på en skola arbetar med elever som har olika neuropsykiatriska diagnoser. Vidare är det av intresse att undersöka hur dessa elever bemöts av andra på skolan. De neuropsykiatriska diagnoserna som kommer att presenteras är, ADHD, Autismspektrumstörningar (Autism och Aspergers), tvångssyndrom (OCD), Tourettes syndrom, inlärningssvårigheter (dyslexi) samt DAMP. Fokus kommer att ligga på den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD som är den vanligaste. Stämplingsteorin har använts i studien då den är högst aktuell på grund av att man än idag stämplar individer utifrån vad man anser vara normalt eller avvikande. I studien har kvalitativa intervjuer använts. Fem pedagoger på en skola har intervjuats och resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en tydlig bild av hur man ska arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tydlighet, struktur och repetition är riktlinjer i detta arbete. Vidare visar resultatet att dessa elever inte ses som ett problem. Däremot ställer det högre krav på pedagogerna eftersom de måste anpassa undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Klimatet på skolan är en viktig faktor för acceptansen, den öppna miljön bidrar till en acceptans för det som är annorlunda och gör att stämpling inte förekommer i lika stor utsträckning. Resultatet visar att det finns både fördelar (gemenskap och inklusion) och nackdelar (svårt att koncentrera sig och nå mål) med den integrerade skolformen .

1234567 51 - 100 av 2865
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf