hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 388
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Castenbrandt, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Motivation och engagemang: arbetsmotivation och arbetsengagemang hos tjänstemän och yrkesarbetare i ett byggföretag2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att studera sambandet mellan arbetsmotivation och arbetsengagemang samt hur skilda yrkestillhörigheter påverkar utfallet. Studien genomfördes på ett företag i byggbranschen med sammanlagt 72 anställda varav 54 deltog i undersökningen och fokus låg på inre motivation, arbetsengagemang samt branschens två huvudsakliga yrkeskategorier; tjänstemän och yrkesarbetare. Inre motivation har mätts med enkäten Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) som grundar sig på Self-Determination Theory. Arbetsengagemang mättes med hjälp av en förkortad version av enkäten Utrecht Work Engagement Scale (UWES). Resultatet visade att inre motivation var positivt relaterat tillarbetsengagemang och tjänstemän visade genomgående högre grad av inre motivation och arbetsengagemang i jämförelse med yrkesarbetare. Studiens slutsats blev då att arbetsmotivation och arbetsengagemang hänger ihop och att det finns en tydlig skillnad mellan tjänstemän och yrkesarbetare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Christianson, Sven Å.
    et al.
    Stockholms universitet.
    Engelberg, Elisabeth
    Stockholms universitet.
    Holmberg, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Avancerad förhörs- och intervjumetodik1998Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur ska man kunna få optimal information i en förhörs- eller intervjusituation om en händelse eller omständighet i samband med ett brott? Ett brott är en känsloladdad upplevelse oavsett om man är offer, gärningsman eller ögonvittne. Kommunikationen vid förhöret, samt förtrogenhet med förhörets dynamik, är här av mycket stor betydelse.

    Boken redogör för aktuell psykologisk kunskap och forskning , främst inom områdena kommunikationsprocesser och minnesfunktioner. I olika kapitel behandlas sedan förhörssituationer med brottsoffer, gärningsmän, vittnen, barn, traumatiserade personer, psykiskt störda personer, personer med minnesförlust etc. Här ges exempel på såväl god som dålig förhörsmetodik.

    En intervjumetodik som kommit att få stor uppmärksamhet och framgång inom polisen i bl a Storbritannien och USA är den kognitiva intervjun, som beskrivs närmare i boken. Den kognitiva intervjun är en procedur för intervjuer och förhör som bygger på psykologisk forskning angående minnets organisation och åtkomlighet.

    Boken riktar sig främst till studerande och yrkesverksamma inom rättsväsendet, exempelvis poliser, åklagare och andra jurister. Även personal inom socialtjänsten, kriminalvården samt psykiatrin kan finna boken användbar inför samtal med klienter.

  • 53.
    Christianson, Sven Å.
    et al.
    Stockholms universitet.
    Holmberg, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Förhör och utredande intervjumetodik2008Ingår i: Handbok i rättspsykologi: Granhag, P.A., Christianson, S.Å., Stockholm: Liber , 2008, s. 257-274Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 54.
    Chukman, Vesna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Jakten på de gömda metaforerna: förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter; självbiografiska och argumenterande2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är. Resultatet visar dock att de argumenterande texterna innehåller ett större antal metaforer än de självbiografiska texterna, vilket står i strid med hypotesen. Två tolkningar av resultatet är därför möjliga. 1) Sensoriska upplevelser har inget med förekomst av KRAFTmetaforer att göra. 2) Argumenterande texter visar mer eller kan visa mer känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än självbiografiska texter. I resultaten finns belägg som stödjer den teoretiska referensramen för hur abstrakt tänkande uppstår samt hur abstrakt betydelse uppstår dvs som ett resultat av sensoriska erfarenheter baserat på kroppsliga upplevelser som kan spåras i språket genom metaforiska processer. De slutsatser man kan dra utifrån resultaten i denna undersökning stödjer hypotesen att det neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundet med det neurala nätverk som representerar sensorisk erfarenhet baserat på kroppsliga upplevelser

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 55.
    Clang, Marylin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Personlighetstyp och vuxen anknytning som prediktion av copingstrategier2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Individuella skillnader i val av copingstrategier är en viktig del av stresshantering och i förlängningen sannolikheten att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att predicera copingstrategier utifrån personlighet och vuxen anknytning och att undersöka korrelationer mellan personlighet och vuxen anknytning. 174 vuxna deltagare (män = 40) i åldrarna mellan 19 och 83 år svarade på enkäten som bestod av Big Five Inventory (BFI), Erfarenheter av Nära Relationer (ENR) och Brief COPE. BFI mäter personlighetsdragen enligt femfaktormodellen, ENR mäter anknytningsstil enligt de två dimensionerna undvikande respektive ångestladdad anknytning. Brief COPE mäter coping enligt 14 delskalor som kan delas in i problemfokuserad, känslofokuserad och dysfunktionell (undvikande) coping. Resultat avseende korrelationer visade att det fanns en negativ korrelation mellan undvikande anknytning och vänlighet, extraversion samt samvetsgrannhet. Undvikande anknytning och neuroticism korrelerade positivt. Ångestladdad anknytning var svagt negativt korrelerad med samvetsgrannhet samt positivt korrelerad med neuroticism. Ingen av anknytningsstilarna var signifikant korrelerade med öppenhet. Multipla regressionsanalyser visade att extraversion, öppenhet, samvetsgrannhet och undvikande anknytning predicerade problemfokuserad coping. Känslofokuserad coping predicerades av neuroticism och extraversion. Extraversion och undvikande anknytning predicerade socialt stöd. Självanklagelse predicerades av neuroticism. Neuroticism och ångestladdad anknytning predicerade dysfunktionell coping. Personlighet och anknytning kunde tillsammans predicera problemfokuserad och dysfunktionell coping samt socialt stöd. Anknytning bidrog med unik varians för coping utöver personlighetsdimensionerna. Dock bidrog anknytning med relativt lite förklarad varians även om resultatet var signifikant.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Personlighetstyp och vuxen anknytning som prediktion av copingstrategier
  • 56.
    Dahl, Mats
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Allwood, Carl Martin
    Lund University.
    Hagberg, Bo
    Blekinge Institute of Research & Development, Karlskrona.
    The realism in older people's confidence judgments of answers to general knowledge questions2009Ingår i: Psychology and Aging, ISSN 0882-7974, E-ISSN 1939-1498, Vol. 24, nr 1, s. 234-238Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The study investigated 2 aspects of the accuracy (i.e., realism) of confidence judgments of persons age 60-93 years (N = 1,384) regarding their answers to general knowledge questions. These aspects are the level of confidence (calibration) in relation to the proportion of correct answers and the ability to discriminate between correct and incorrect answers by means of confidence judgments. No age differences were found for either of the 2 aspects. Gender differences were found for proportion of correct answers and confidence but not for the realism in the confidence judgments.

  • 57.
    Dahl, Mats
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi. Lunds universitet.
    Johansson, Marcus
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi.
    Allwood, Carl Martin
    Lunds universitet.
    The relation between realism in confidence judgements and the phenomenological quality of recognition memory when using emotionally valenced pictures2006Ingår i: Applied Cognitive Psychology, ISSN 0888-4080, E-ISSN 1099-0720, Vol. 20, nr 6, s. 791-806Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to investigate the relation between the phenomenological quality of memory (Tulving, 1985) and the realism (validity) in confidence judgement when using emotional pictures (I.A.P.S; Lang, Ohman, & Vaitl, 1988). A series of three experiments was completed where the participants judged the phenomenological quality of their memory and/or their confidence. The results showed facilitation for the negative pictures in a matrix search task in the encoding phase, where negative pictures were more easily and quickly detected, compared to positive ones. In the memory phase of the experiments a higher degree of recollective experience (a larger proportion of 'remember' responses) was found for negative pictures. A higher level of confidence for recognition of negative pictures than for positive ones was obtained, but no general valence dependent effect on the realism in the confidence judgement was found. However, when analysing only the remember responses, negative pictures showed higher overconfidence than the positive pictures. The results support that a recollective experience induces higher confidence and overconfidence. 

  • 58. Dahlberg, Karin
    et al.
    Wenestam, Claes-Göran
    Göteborgs universitet.
    Synskadad i samhället: om folkhögskolekursers effekter för äldre synskadades återanpassning1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 59. Dahlgren, L. O.
    et al.
    Wenestam, Claes-Göran
    Göteborgs universitet.
    Ideas about nuclear power plants. Paper presented at the American Educational Research Association's (AERA) Annual Meeting, April 7-11, Boston1980Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 60.
    Dahm, Marija-Elena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Destruktiva konfliktbeteenden och otrygg anknytning: En studie om beteenden mot tidigare och nuvarande partner2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning har visat att det finns ett samband mellan anknytningsmönster och konfliktbeteenden där personer med otrygg anknytning oftare använder sig av destruktiva konfliktbeteenden (Dijkstra, Barelds, Ronner, & Nauta, 2017; Feeney & Karantzas, 2017; Fowler & Dillow, 2011). Studiens syfte var dels att undersöka om samma individ använde sig av samma konfliktbeteende i en konflikt med en nuvarande och tidigare partner, samt dels att undersöka sambandet mellan anknytningsmönster och konfliktbeteenden mot både tidigare och nuvarande partner. Deltagarna (N = 48) besvarade ett webbaserat frågeformulär som behandlade generella frågor om deltagaren, konfliktbeteende mot tidigare respektive nuvarande partner, skattning av tidigare respektive nuvarande partners konfliktbeteende samt anknytning till tidigare respektive nuvarande partner. Resultaten visade ett starkt stöd för att kritik som konfliktbeteende användes likvärdigt mot tidigare och nuvarande partner, medan stödet var svagare för konfliktbeteendena förakt, försvar och undandragande. Otrygg undvikande anknytning var en prediktor för undandragande konfliktbeteende mot nuvarande partner, medan även otrygg ambivalent anknytning var en prediktor mot tidigare partner. Mot nuvarande partner var otrygg ambivalent anknytning en prediktor för konfliktbeteendena kritik, förakt och försvar. Mot tidigare partner var även otrygg undvikande anknytning en prediktor för förakt och försvar. Studiens tillämpning och betydelse för framtida forskning diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Destruktiva konfliktbeteenden och otrygg anknytning
  • 61. Danielsen, A
    et al.
    Otnæss, M K
    Jensen, Jimmy
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Williams, S C R
    Østberg, B C
    Investigating repetition and change in musical rhythm by functional MRI2014Ingår i: Neuroscience, ISSN 0306-4522, E-ISSN 1873-7544, Vol. 275, s. 469-476Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Groove-based rhythm is a basic and much appreciated feature of Western popular music. It is commonly associated with dance, movement and pleasure and is characterized by the repetition of a basic rhythmic pattern. At various points in the musical course, drum breaks occur, representing a change compared to the repeated pattern of the groove. In the present experiment, we investigated the brain response to such drum breaks in a repetitive groove. Participants were scanned with functional magnetic resonance imaging (fMRI) while listening to a previously unheard naturalistic groove with drum breaks at uneven intervals. The rhythmic pattern and the timing of its different parts as performed were the only aspects that changed from the repetitive sections to the breaks. Differences in blood oxygen level-dependent activation were analyzed. In contrast to the repetitive parts, the drum breaks activated the left cerebellum, the right inferior frontal gyrus (RIFG), and the superior temporal gyri (STG) bilaterally. A tapping test using the same stimulus showed an increase in the standard deviation of inter-tap-intervals in the breaks versus the repetitive parts, indicating extra challenges for auditory-motor integration in the drum breaks. Both the RIFG and STG have been associated with structural irregularity and increase in musical-syntactical complexity in several earlier studies, whereas the left cerebellum is known to play a part in timing. Together these areas may be recruited in the breaks due to a prediction error process whereby the internal model is being updated. This concurs with previous research suggesting a network for predictive feed-forward control that comprises the cerebellum and the cortical areas that were activated in the breaks.

  • 62.
    Danielsson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Blir du bättre om jag säger att du är bra?: En studie om muntlig feedbacks inverkan på ryttares inre motivation2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är av stort intresse för lärare och tränare att öka elevers inre motivation. Det finns flera studier av hur feedback påverkar den inre motivationen inom olika områden men motsvarande studie för ryttare saknas. Ridundervisning innefattar tre individer – tränare, ryttare och häst. Frågan är därför om ryttares inre motivation påverkas av tränarens feedback i samma utsträckning som i andra idrotter. I studien användes en inomgruppsdesign med 35 ryttare och tre betingelser; positiv feedback, negativ feedback samt ingen feedback. Instrumentet Intrinsic motivation inventory (IMI) användes för att mäta inre motivation som en funktion av fyra faktorer: intresse/nöje, upplevd kompetens, press/anspänning samt ansträngning. Resultaten visade att samtliga faktorer förutom ansträngning påverkades av vilken typ av feedback ryttaren fick. Intresse/nöje och upplevd kompetens var högst vid positiv feedback och lägst vid negativ feedback medan press/anspänning, som är negativt relaterat till inre motivation, var lägst vid positiv och högst vid negativ feedback. Av de 35 deltagarna var 19 kända av experimentledaren sedan tidigare. När tidigare känd/tidigare okänd användes som mellangruppsvariabel fanns en huvudeffekt för faktorn press/anspänning. De tidigare okända deltagarna upplevde högre anspänning än de tidigare kända deltagarna under alla betingelser. För faktorn ansträngning fanns en interaktionseffekt. De tidigare okända ansträngde sig mest vid positiv feedback och minst vid negativ feedback medan de tidigare kända deltagarna visade motsatta reaktioner. Störst effekt hade feedbacken på upplevd kompetens vilket kan leda till förbättrade prestationer. Slutsatsen av studien är att positiv feedback gynnar den inre motivationen hos ryttare och kan därmed förbättra deras utveckling och prestationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Davidson, Per
    et al.
    Lund University.
    Carlsson, Ingegerd
    Lund University.
    Jönsson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Psykologi.
    Johansson, Mikael
    Lund University.
    A daytime nap does not increase pattern separation ability2019Ingår i: Sleep, ISSN 0161-8105, E-ISSN 1550-9109, Vol. 42, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    A large body of studies has showed that the ability to learn new information is impaired when we are sleep deprived. Pattern separation (PS), the ability to form distinct memories for events that are highly similar and share overlapping features, has also previously been found to be impaired by sleep deprivation. In the present study, we examined if a daytime nap would increase PS performance.

    Methods

    108 young healthy participants came to the lab in the morning and completed the Mnemonic Similarity Task (MST). This task starts with an encoding phase where participants view images of common everyday objects and are asked to classify them as indoor or outdoor objects. During a subsequent memory test, participants view three different kinds of objects; ‘old’ objects that were also present during the encoding phase, ‘new’ objects that have not been seen before, and ‘lure’ objects that are similar to, but not exactly the same as, objects viewed during encoding. The task of the participants during the re-test is to say if the objects presented are ‘old’, ‘new’ or ‘similar’. This test gives two different outcome measures: General Recognition (GR) - the ability to separate old objects from new ones, and PS - the ability to separate similar objects from old ones. After this task, participants were randomly allocated to either a sleep or a wake group. The sleep group had a two-hour nap opportunity and the wake group spent an equal amount of time resting. After this delay interval, participants completed the MST for a second time with a new set of images.

    Results

    Results revealed no support for sleep in increasing either GR or PS ability. Within the sleep group, there were no correlations between changes in PS ability and time spent in any sleep stage.

    Conclusion

    Previous studies that have found a role of sleep for PS ability has done so using larger manipulation of sleep. Based on the present study however, just a short daytime nap does not seem to have any effect on PS ability.

  • 64.
    Davidson, Per
    et al.
    Lund University.
    Carlsson, Ingegerd
    Lund University.
    Jönsson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi.
    Johansson, Mikael
    Lund University.
    A more generalized fear response after a daytime nap2018Ingår i: Neurobiology of Learning and Memory, ISSN 1074-7427, E-ISSN 1095-9564, Vol. 151, s. 18-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine how a daytime nap affected the consolidation of fear learning. Participants first underwent fear conditioning during which they were exposed to a large and a small circle. One of these was repeatedly paired with an electric shock (making it the CS+), whereas the other circle was never paired with the shock (the CS-). After a delay interval containing either a nap or wake, participants again viewed the CS+ and the CS- intermixed with eight novel circles that varied in size between the two stimuli seen before, as well as a blue triangle that served as a novel stimulus without prior fear relevance. We examined both fear retention (the difference between the CS+ and the CS-) as well as fear generalization (responses to the novel stimuli based on their similarity to the original CS+). Contrary to previous studies, results from the participants who acquired a differentiated fear response during the acquisition phase revealed that the wake group showed significantly larger skin conductance responses to the CS+ compared to the CS-, whereas no such difference was present in the sleep group. These results were not driven by differences in explicit memory or by differences in general reactivity. Analyzing responses to the novel stimuli revealed a tendency towards a more generalized response in the sleep group, with no differences between the CS+ and any other stimulus, whereas the wake group showed increased responses to the stimuli depending on their similarity to the original CS+. This effect was however only present when controlling for baseline differences in worry.

  • 65.
    Davidson, Per
    et al.
    Lund University.
    Carlsson, Ingegerd
    Lund University.
    Jönsson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Johansson, Mikael
    Lund University.
    Sleep and the generalization of fear learning2016Ingår i: Journal of Sleep Research, ISSN 0962-1105, E-ISSN 1365-2869, Vol. 25, nr 1, s. 88-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Fear conditioning is an important survival mechanism, as is the ability to generalize learned fear responses to stimuli that are similar to the original conditioned stimulus. Overgeneralization of fear learning, prominent in many anxiety disorders, is however highly maladaptive. Because sleep is involved in the consolidation of fear learning, and in active processing of information, the present study explored the effect of sleep on generalization of fear learning. Participants watched a random sequence of pictures of a small and a big circle, one of them coupled with an aversive sound. Then, after a delay period containing either a nap or wake, generalization was examined as participants watched the two circles again, together with eight novel circles that gradually varied in size between the former two. Results showed that the fear response increased as a function of similarity to the conditioned response. However, there was no difference in the degree of generalization between the sleep and the wake group.

  • 66.
    Davidson, Per
    et al.
    Lund University.
    Carlsson, Ingegerd
    Lund University.
    Jönsson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Johansson, Mikael
    Lund University.
    The effect of pattern separation on fear conditioning2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 67.
    Davidson, Per
    et al.
    Lund University.
    Hellerstedt, Robin
    England.
    Jönsson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Psykologi.
    No effect of sleep on the forgetting of unwanted memories2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 68.
    Davidson, Per
    et al.
    Lunds universitet.
    Hellerstedt, Robin
    Lunds universitet.
    Jönsson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Psykologi.
    Johansson, Mikael
    Lunds universitet.
    Suppression-induced forgetting diminishes following a delay of either sleep or wake2019Ingår i: Journal of Cognitive Psychology, ISSN 2044-5911, E-ISSN 2044-592XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We investigated the duration of suppression-induced forgetting (SIF), and the extent to which retrieval suppression differs between negative and neutral memories. We further examined if SIF was differently affected by sleep versus wake during the delay interval between retrieval suppression and re-test. Fifty participants first learned to associate neutral words with either neutral or negative images. Then, a subset of the words was shown again, and participants were asked to either recall (Think), or to suppress retrieval of (No-Think) the associated images. Finally, a memory test for all items was performed either immediately after the Think/No-Think (T/NT) phase (No Delay), or after a 3.5 h delay interval containing either sleep or wake. Results revealed a SIF effect only in the No Delay group, indicating that this forgetting effect dissipates already after a 3.5 h delay interval. Negative items were experienced as more intrusive than neutral ones during the T/NT phase.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Davidson, Per
    et al.
    Lunds universitet & USA.
    Jönsson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Carlsson, Ingegerd
    Lunds universitet.
    Pace-Schott, Edward
    USA.
    Does sleep selectively strengthen certain memories over others based on emotion and perceived future relevance?2021Ingår i: Nature and Science of Sleep, ISSN 1179-1608, Vol. 13, s. 1257-1306Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sleep has been found to have a beneficial effect on memory consolidation. It has furthermore frequently been suggested that sleep does not strengthen all memories equally. The first aim of this review paper was to examine whether sleep selectively strengthens emotional declarative memories more than neutral ones. We examined this first by reviewing the literature focusing on sleep/wake contrasts, and then the literature on whether any specific factors during sleep preferentially benefit emotional memories, with a special focus on the often-suggested claim that rapid eye movement sleep primarily consolidates emotional memories. A second aim was to examine if sleep preferentially benefits memories based on other cues of future relevance such as reward, test-expectancy or different instructions during encoding. Once again, we first focused on studies comparing sleep and wake groups, and then on studies examining the contributions of specific factors during sleep (for each future relevance paradigm, respectively). The review revealed that although some support exists that sleep is more beneficial for certain kinds of memories based on emotion or other cues of future relevance, the majority of studies does not support such an effect. Regarding specific factors during sleep, our review revealed that no sleep variable has reliably been found to be specifically associated with the consolidation of certain kinds of memories over others based on emotion or other cues of future relevance.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Davidson, Per
    et al.
    Lunds universitet & USA.
    Jönsson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Psykologi.
    Johansson, Mikael
    Lunds universitet.
    A daytime nap does not increase mnemonic discrimination ability2020Ingår i: Journal of Sleep Research, ISSN 0962-1105, E-ISSN 1365-2869Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has been proposed that sleep readies the brain for novel learning, and previous work has shown that sleep loss impairs the ability to encode new memories. In the present study, we examined if a daytime nap would increase mnemonic discrimination (MD) performance. MD is the ability to differentiate between memories that are similar but not identical. Participants performed the Mnemonic Similarity Task (MST) twice, once in the morning and once in the afternoon. The goal of this task is to distinguish stimuli that have been seen before from novel stimuli that are similar but not identical. After the morning MST, participants were randomly allocated into either a sleep or a wake group. The sleep group had a 2-hr nap opportunity, whereas the wake group spent a similar amount of time passively resting. All participants then performed a second MST in the afternoon with a novel set of images. Results did not show any support for increased MD ability after a nap. There was, however, a correlation showing that an increase in sleepiness between sessions predicted a decrease in MD performance. Future work must systematically examine how strong sleep manipulations that are needed for sleep to have an effect on encoding ability, as well as which kind of memory tasks that are sensitive to sleep manipulations. More knowledge about the relationship between sleep and the ability to differentiate similar memories from each other is important because impaired MD ability has previously been reported in various groups in which sleep disturbances are also common.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Debby, George-Michael
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Olsson, Mikaela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Upplevelser av bemötandet i vården för patienter med schizofreni2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 0,5-1 procent av den svenska befolkningen får någon gång i sitt liv diagnosen schizofreni. Att leva med schizofreni innebär psykisk ohälsa i form av bland annat hallucinationer, vanföreställningar samt apati och passivitet. Syfte: Att belysa vilka upplevelser patienter med schizofreni har av bemötandet i vården. Metod: Litteraturstudie som är baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Behovet av kommunikation identifierades som ett huvudtema som är genomgående genom hela resultatet. Sedan framtogs fem underkategorier: Upplevelse av frustration, förnekelse, värdighet & respekt, förståelse och tid & samtal. Diskussion: Bristen på kommunikation berodde till stor del av att personalen inte visste hur de skulle handskas med patienter som har schizofreni. Patienterna upplevde att de behandlades på ett respektlöst och nedvärderande sätt. Att inte förstå vad personalen pratade om resulterade även i ovisshet för patienterna. Slutsats: Vid omvårdnad av patienter med schizofreni är det väldigt viktigt hur sjuksköterskan bemöter patienten. Genom denna litteraturstudie kan man se vilka områden sjuksköterskan ska ta hänsyn till vid omvårdnad av patienter med schizofreni.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Decety, Jean
    et al.
    Department of Clinical Neurophysiology, University Hospital, Lund.
    Sjöholm, Hans
    Department of Clinical Neurophysiology, University Hospital, Lund.
    Ryding, Erik
    Department of Clinical Neurophysiology, University Hospital, Lund.
    Stenberg, Georg
    Department of Clinical Neurophysiology, University Hospital, Lund.
    Ingvar, David H.
    Department of Clinical Neurophysiology, University Hospital, Lund.
    The cerebellum participates in mental activity: tomographic measurements of regional cerebral blood flow1990Ingår i: Brain Research, ISSN 0006-8993, E-ISSN 1872-6240, Vol. 535, nr 2, s. 313-317Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Measurements in man of regional cerebral blood flow (rCBF) have demonstrated a number of cortical and subcortical events coupled to sensory stimulation or motor performance. It has also been shown that local activity changes take place in the cortex during 'pure' mental activity such as motor imagery (unaccompanied by sensory input or motor output). Thus, our group has previously shown that imagination of hand movements gives predominantly a frontal cortical rCBF activation while the corresponding hand movement activates the rolandic hand area mainly. In this paper we report tomographic rCBF measurements with a 133-Xenon SPECT technique during imagined tennis movements and silent counting. Both procedures gave rise to a significant cerebellar activation in addition to cortical rCBF changes. Apparently, the cerebellum may participate in pure mental activity. It possibly plays a role for the temporal organization of neuronal events related to cognition.

  • 73.
    Delfin, Carl
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    The neural basis of aberrant salience attribution in unmedicated patients with schizophrenia spectrum disorders2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Due to abnormal functioning of the brain’s reward and prediction system patients with schizophrenia spectrum disorders are thought to assign salience to non-relevant objects and events and to form context-inappropriate associations. The brain’s ventral striatum is critical in the formation of associations, and aberrant associations are believed to create delusional content during psychosis. The study wanted to examine the neural response, particularly in the ventral striatum, combined with subjective reports as patients learn associations in an aversive Pavlovian conditioning paradigm. The stimuli were randomized and involved circles of different colors. The conditioned stimuli (CS+) was followed by an unconditioned stimuli (US), consisting of an unpleasant sound, in 50% of events. The unconditioned (CS-) stimuli was followed by a low, not unpleasant sound in 50% of events. The degree of striatal activation was thought to be associated with the severity of patient’s illness. Functional magnetic resonance imaging (fMRI) blood-oxygen-level dependent (BOLD) responses were examined in eleven unmedicated non-institutionalized patients with schizophrenia spectrum disorders and 15 matched healthy controls. No significant within group differences in neural or subjective response to the [CS+ > CS-] contrast were found. No significant associations between severity of illness and degree of striatal activation in response to CS+ or CS- were found. Significant differences in neural activation for the [CS+ > CS-] contrast were found in the ventral striatum, the right inferor frontal gyrus, and the right angular gyrus, with patients exhibiting stronger activation compared to controls. The results and implications are discussed along with suggestions for future research.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Delfin, Carl
    et al.
    Norge.
    Reckless, Greg E
    Norge.
    Bolstad, Ingeborg
    Norge.
    Groote, Inge
    Norge.
    Andreassen, Ole A
    Norge.
    Jensen, Jimmy
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi. Norge.
    Exploring the effects of an acute dose of antipsychotic medication on motivation-mediated BOLD activity using fMRI and a perceptual decision-making task2020Ingår i: Neuroscience, ISSN 0306-4522, E-ISSN 1873-7544, Vol. 440, s. 146-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The left inferior frontal gyrus and the bilateral ventral striatum are thought to be involved in motivation-mediated decision-making. Antipsychotics may influence this relationship, and atypical antipsychotics improve secondary negative symptoms in schizophrenia, such as loss of motivation, although the acute effects of pharmacological medication on motivation are not fully understood. In this single-blinded, randomized controlled trial, 49 healthy volunteers were randomized into three groups to receive a single dose of haloperidol, aripiprazole or placebo. Between 4.0 and 5.6 hours later, participant's brain blood-oxygen-level dependent (BOLD) activity was recorded using functional magnetic resonance imaging (fMRI) while completing a perceptual decision-making fMRI task consisting of one neutral and one motivated condition. Response bias, reflecting the participant's willingness to say that the target stimulus is present, was calculated using signal detection theory. Concurrent with widespread changes in BOLD signal in the motivated vs. neutral condition, a less conservative, mathematically optimal response bias was observed in the motivated condition across the whole sample. Within-group differences in BOLD signal in the left inferior frontal gyrus and bilateral ventral striatum were observed between conditions in the aripiprazole and haloperidol groups, but not in the placebo group. No robust between-group differences in brain activity in the left inferior frontal gyrus or the bilateral ventral striatum were found. Overall, we found no robust evidence for an effect of either aripiprazole or haloperidol on motivationally mediated behavior. An interesting pattern of correlations possibly related to pharmacologically induced alterations in the dopamine system was observed, although findings remain inconclusive and must be replicated in larger samples.

  • 75.
    Donnrin, Madea Malwina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    The Relationship Between Stress Levels and Study Forms in University2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study examines how two common ways of studying, mandatory Group study and Individual study, affects students’ mental health. 45 Swedish University students were scouted on the web and linked to an online questionnaire where they rated themselves during two conditions: working in group projects and working individually. A Student's t-test showed a strong significant difference between stress levels during Group study and Individual study, with Group study generating higher levels of distress among the participants. These findings are relevant to the discourse of stress and stressors in the educational environment as well as in work settings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Ebberline, Jessica
    Department of psychology, Lund University.
    Child molesters and children as witnesses: spatial behaviour, modus operandi and memory recall2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Offenders who target children are a negative phenomenon in our society. These offenders are often seen as the worst of the worst of criminals and are therefore a priority for investigators trying to solve these crimes as fast as possible. The purpose of this thesis is to see if there are common denominators among these offenders in their modus operandi (MO) and their spatial patterns. If similar patterns emerge amongst these offenders, that would be of investigative importance for those who work with crimes against children. In Study I, a group of child molesters and their MO were studied in order to see how they found their victims and where they committed their crimes. The results were consistent with previous studies on child molesters in that they all committed their crimes at home or close to their homes. In Study II, a geographical profiling tool was tested in order to see if such a program could be used to find an offender who made obscene phone calls (OPC) to children. The results showed that the geographical software based on spatial behaviour, was able to narrow down the search area in which the offender actually lived when he committed his crimes. In Study III, the focus was on the potential witnesses/victims and how much a child could remember correctly of a staged event simulating a potential child molester looking for new victims. The results showed that the children’s event memory were comparable with an adult control group. The combined results could be summarized as follows: offenders who target children usually commit their crimes at home or close to home (or base), they tend to lure children to go with them by using bribes or the recruitment of former victims. Girls seem to be the preferred sex over boys. Children could be used as accurate witnesses in these types of crimes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 77.
    Ebberline, Jessica
    Psychology Department, Lund University.
    Geographical offender profiling obscene phone calls2008Ingår i: Journal of Investigative Psychology and Offender Profiling, ISSN 1544-4759, E-ISSN 1544-4767, Vol. 5, nr 1-2, s. 93-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Studies on geographical profiling have typically focused on crimes with physical crime sites. This study focused on crimes with no physical crimes sites (i.e. no physical contact occurred between the victim and the offender). A single offender made obscene phone calls to 86 children during the years 1999-2000 in the south of Sweden. The locations in which obscene phone calls were received were analysed in a geographical profiling system (Dragnet) to see whether it could provide a map that showed the most likely area the offender would reside in. The purpose of this study was to explore whether geographical software such as Dragnet can be used by investigators of crimes with no physical crime locations. The result showed that the offender in this case had his home close to the region assigned the highest probability of containing home or base, which indicates that Dragnet can provide maps that can narrow down the search areas for the police in cases without physical crime locations.

  • 78.
    Ebberline, Jessica
    et al.
    Department of psychology, Lund University.
    Holmberg, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Modus operandi and spatial behaviour of a random sample of non familial child molesters in SwedenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 79.
    Eckert, B.
    et al.
    University of Lund.
    Rosén, Ingmar
    University of Lund.
    Stenberg, Georg
    University of Lund.
    Agardh, C-D.
    University of Lund.
    The recovery of brain function after hypoglycaemia in normal man1992Ingår i: Diabetologia, 35, Suppl.1, 1992, Vol. 35, nr Suppl. 1, s. A43-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to evaluate the recovery of brain function after moderate hypoglycaemla in normal man. Hypoglycaemia was induced by an intravenous infusion of insulin (2.5 mU/kg) in seven healthy right-handed men aged 25.4+1.1 years (Mean • SD). The brain function was evaluated with P300-amplitude after auditory stimulus, reaction time measurements and EEG before, during (2.4+0.44 mmol/l for 70 min) and three times in the recovery period following hypoglycaemia. Hypoglycaemia caused a reduction in the P300-amplitude, a prolongation in reaction time and minor changes in the EEG-activity. 15 min after normalisation of the blood glucose level, the P300-amplitude was lower than during hypoglycaemia and still 1,5 hrs after normalisation of the blood glucose level, there was a marked reduction in the P3OO-amplitude. 4 hrs after normalisation of the blood glucose, the P300-amplitude was restituted. The reaction time was shorter 15 min after normalisation of the blood glucose compared to hypoglycaemia, but was not nermalised until 1,5 hrs after of recovery following hypoglycaemia. The EEG-changes were normalised 15 min after hypoglycaemia.

    We conclude that moderate hypglycaemia causes marked effects in P300 and reaction time and that brain function measured as P300 is not restored after 1,5 hrs but at 4 hrs after normalisation of hypoglycaemia.

  • 80.
    Edblad, Patrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sambandet mellan stress mindset och upplevd stress hos gymnasieungdomar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersökte sambandet mellan stress mindset (individens övertygelser om stress) och upplevd stress hos gymnasieungdomar. 122 deltagare i åldrarna 16-19 år deltog i studien genom att svara på ett elektroniskt formulär. Frågorna bestod av Perceived Stress Scale (PSS-14), som undersökte upplevd stress, och Stress Mindset Measure (SMM), som undersökte deltagarnas mindset om stress. Resultatet visade en signifikant negativ korrelation mellan stress mindset och upplevd stress. Detta gav stöd till forskningshypotesen att övertygelsen att stress är skadligt har ett signifikant samband med hög upplevd stress hos gymnasieungdomar. Praktiska implikationer och framtida forskning diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Eriksson, Erika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Upplevd stress hos lärare och undersköterskor2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka om det hos ett urval av lärare och undersköterskor fanns åldersskillnader i upplevd stress. Även skillnader i arbetstillfredsställelse, arbetsbörda, kontroll, socialt stöd, vigör och arbetsosäkerhet undersöktes. Syftet var också att kontrollera hur stor del av deltagarnas rapporterade stress som kunde prediceras av ålder och av ovan nämnda arbetsrelaterade faktorer. En elektronisk enkät besvarades av 68 lärare och 88 undersköterskor anställda i två kommuner i Halland. Upplevd stress mättes med en svensk version av Perceived Stress Scale. Sambandet mellan ålder och upplevd stress var inte signifikant. Inga åldersskillnader vad gäller upplevd stress kunde påvisas hos någon av yrkesgrupperna. Däremot fanns en signifikant skillnad mellan lärare och undersköterskor på arbetsbörda (p < .001), där lärarna som grupp hade ett högre medeltal på rapporterad arbetsbörda än vad undersköterskorna hade. Ålder kunde inte predicera upplevd stress medan högre rapporterad arbetsbörda (p < .001) och arbetsosäkerhet (p = .008) gav högre upplevd stress och högre arbetstillfredsställelse (p = .017) gav lägre upplevd stress. Slutsatsen är att vissa arbetsrelaterade faktorer kan ha en större betydelse för anställdas upplevda stress än vad ålder har.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 82.
    Eriksson, Erika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hansson, Jorunn
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Upplevd stress hos vårdpersonal inom kommunal äldrevård2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nivån av självrapporterad stress hos vuxna har funnits vara starkt influerad av upplevd livsstress. Förmågan att hantera sådana stressfulla situationer har visat sig fungera som en buffert mot stress. Dessutom har tidigare forskning visat ett negativt samband mellan ålder och upplevd stress, vilket tyder på att vi i takt med att vi blir äldre lär oss att hantera stressfulla situationer bättre. I tider när den arbetsföra befolkningen gradvis blir äldre bör en ökad förståelse av samband mellan upplevd stress och ålder vara ett viktigt forskningsområde. Detta förhållande analyserades i en undersökning av 88 sjuksköterskor och undersköterskor anställda inom den offentliga äldreomsorgen i en svensk kommun. Resultaten visar en signifikant skillnad i upplevd stress mellan de yngre och äldre åldersgrupperna. Jämfört med tidigare studier som gjorts bland personer från andra yrkesgrupper var de erhållna resultaten de motsatta. Ålder korrelerade positivt med upplevd stress, och äldre var signifikant mer stressade än yngre. Ytterligare analyser gjordes på ett mindre urval bestående av enbart undersköterskor, vilka delades upp i två grupper beroende på arbetsuppgifter; hemtjänst (N = 41) och särskilt boende (N = 29). Resultaten visar en statistisk signifikans i upplevd stress mellan de båda grupperna, där undersköterskor i hemtjänst var signifikant mindre stressade än sina kollegor anställda inom särskilt boende. För en ökad förståelse av sambanden mellan ålder och upplevd stress bland anställda inom äldreomsorgen, diskuteras de erhållna resultaten vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 83. Eriksson, T. Gerhard
    et al.
    Masche-No, Johanna G.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Psykologi.
    Dåderman, Anna M.
    University West,Trollhättan.
    Personality traits of prisoners as compared to general populations: signs of adjustment to the situation?2017Ingår i: Personality and Individual Differences, ISSN 0191-8869, E-ISSN 1873-3549, Vol. 107, nr 1, s. 237-245Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Two recent studies have challenged the well-established belief that offending behaviors are inversely related to the personality trait of conscientiousness. Therefore, the aim of this study was to explore prisoners’ levels of traits according to the Five-Factor Model (FFM) of personality compared to control groups, with a focus on conscientiousness. Two separate samples of inmates in Swedish high-security prisons were investigated in three studies. Inmates and non-inmates completed a Swedish-language translation of Goldberg’s (1999) International Personality Item Pool questionnaire (IPIP-NEO, Bäckström, 2007). Male inmates (n = 46) in Studies 1 and 2 scored higher on conscientiousness than non-inmates (norm data based on approximately 800 males, and a students’ sample), which conflicts with previous results. Study 3 further explored the conscientiousness differences on the facet level. Male and female inmates (n = 131) scored higher on order and self-discipline (even after an adjustment for social desirability) than students (n = 136). In conjunction with previous findings, these differences are interpreted as being either temporal or enduring adjustments to the prison environment. It is suggested that researchers and clinical teams should cautiously interpret the FFM factor of conscientiousness (and its facets) when planning the further treatment of inmates.

  • 84.
    Eriksson, Tommy
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Jämförelse mellan en fängelse- och en icke brottsdömd population av deras samvetsgrannhet och psykopati: en tvärsnittsstudie av skillnader och deras möjliga betydelse2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning (t.ex. Miller & Lynam, 2001) har påvisat att intagna i fängelse harlägre nivåer i personlighetsegenskapen samvetsgrannhet än ostraffade individer. Enstudie i Sverige (Eriksson, 2010) har funnit motsatsen. Det råder viss oenighet inomvetenskapen om sambanden mellan samvetsgrannhet och psykopati hos kriminella. Syftetmed föreliggande studie var att undersöka skillnaderna mellan straffade och ostraffadeindivider samt utreda motstridigheterna i litteraturen. Det primära syftet var att undersökaom intagna på kriminalvårdsanstalt i Sverige (säkerhetsklass I) skiljer sig i egenskapensamvetsgrannhet från en normal population. En öppnare frågeställning var att undersökavilka facetter av samvetsgrannhet det är som predicerar psykopati hos en svensk kriminellpopulation, samt både samvetsgrannhets och psykopatins samband med ett kriminelltbeteende. Studien utgjordes av intagna, samt en kontrollgrupp bestående av respondenterifrån Internet (N = 257, Målder = 34.2, SD = 10.7). Studien genomfördes med ett självskattningsformulärsom stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1999)International Personality Item Pool beträffande grundläggande personlighetsegenskaper.Gällande psykopati användes ett självskattningstest. Undersökningsgruppen interner hadegenomsnittligt större samvetsgrannhet än kontrollgruppen. Intagna i fängelse skattade sighögre på facetterna ordningsamhet och självdisciplin, medan kontrollgruppen skattade sighögre på plikttrogenhet. Psykopati påvisade negativa samband med plikttrogenhet,prestationsinriktning och försiktighet. Resultatet indikerar att Fem Faktor Modellen(FFM) kan bistå forskare och psykologer som undersöker klienter med instrument sommäter kriminella beteenden och psykopati även på en svensk fångpopulation. Items iIPIP-NEO (Bäckström, 2010) behöver emellertid justeras så att frågorna anpassas tillintagnas miljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ToErmag
  • 85.
    Esse, Moa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Boväng, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Psykiska sjukdomar i somatiken: Grunden till sjuksköterskans attityder till vårdandet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar är ett vanligt förekommande patientklientel på somatiska vårdavdelningar. Att vårda dessa individer kräver ofta mycket arbete och fokus från allmänsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vårdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vårdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, på ett systematiskt vis, baserad på data från tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom området söktes upp, granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig främst vara kopplade till dennes vård- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgång till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Vårdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrån resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvårdnad och om möjlighet till bättre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgänglig för personal på somatiska vårdavdelningar, skulle detta förmodligen förändra den negativa inställning som många sjuksköterskor har till vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle också skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskor att kunna bistå med en bättre vård. Det har utförts relativt lite forskning inom området, ytterligare forskning är önskvärd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Psykiska sjukdomar i somatiken - En litteraturstudie
  • 86.
    Faraon, Montathar
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Valence asymmetry in impression formation2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Are implicit attitudes as easily formed as explicit attitudes? Fifty-four participants carried out an experiment regarding the behaviors of a fictional protagonist. Attitudes were obtained by the Implicit Association Test (IAT) and by explicit evaluations. The results in the current study showed tendency towards a significant persistence effect for explicit attitudes and a positivity bias effect for implicit attitudes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 87.
    Faraon, Montathar
    et al.
    Södertörn University.
    Stenberg, Georg
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön ForFame.
    Kaipainen, Mauri
    Södertörn University.
    Political campaigning 2.0: the influence of online news and social networking sites on attitudes and behavior2014Ingår i: eJournal of eDemocracy & Open Government, ISSN 2075-9517, E-ISSN 2075-9517, Vol. 6, nr 3, s. 231-247Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed to examine differences in influence between online news (e.g., New York Times) and social networking sites (e.g., Facebook and Twitter) on attitudes in political campaigns. In a web-based experiment, campaign, polls and election between two fictitious candidates were simulated. Participants’ explicit and implicit attitudes as well as voting behavior were assessed using self-report items and the Implicit Association Test (IAT). The results reveal that information emanating from online news had a significant influence on explicit and implicit attitudes while that of social networking sites did not. Overall, negative items had a stronger impact than positive ones, more so in online news compared to social networking sites. Negative information from either type of media was more likely to change participants’ explicit attitudes in a negative direction and as a consequence also change their vote. Practical implications of the findings and limitations of the study are discussed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Flückiger-Forsman, Heidi
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Vad avgör förmågan att anpassa sig till livet i ett annat land?: En studie bland finlandssvenska kvinnor boende i Schweiz2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse finlandssvenska kvinnors upplevda nivå av stress, självkänsla och emotion management (att kunna hantera de egna känslorna) hade för deras förmåga att anpassa sig till en ny tillvaro i Schweiz. Utöver detta syftade studien att klargöra vilka överlappningar som fanns mellan self-efficacy och dimensionerna i Black, Mendenhall och Oddou (1991) modellen över internationell anpassning. Fyra olika skalor användes för att undersöka relationen mellan anpassningsförmåga och variablerna ovan. Resultatet baserat på 35 respondenter visade att anpassningsförmåga korrelerade både med självkänsla och self-efficacy (tilltro till sin egen förmåga). Kvinnorna skattade anpassningen till livet i Schweiz som ringa krävande, hade låga stressupplevelser och en god självkänsla. Kvinnornas emotion management, var likaledes god. Resultaten bidrar till en bättre förståelse av anpassningsprocessen i ett annat land än det egna hemlandet för att underlätta omställningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 89.
    Forsberg, Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Tvetydighet som moderator: om sambandet mellan moraliska intuitioner, attityd till tvetydighet och fördomar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med ett urval om 430 deltagare avsåg denna studie att undersöka om sambandet mellan individens moralfundament och fördomsfulla attityder modereras av individens attityd mot tvetydighet, förstådd som faktorerna obekväm inför tvetydighet, moralisk absolutism och behov av komplexitet. För att skapa ett mätinstrument för fördomsfulla attityder utfördes en explorativ faktoranalys utifrån deltagarnas positiva eller negativa attityd responser gentemot 21 olika sociala grupper och kategorier. Analysen replikerade tidigare studier och visade en närvaro av 3 fördomsfaktorer: förringade-, farliga- och dissidenta grupper. För att testa den centrala hypotesen utfördes 6 multipla regressioner som samtliga kontrollerade för ålder. Resultatet visade inte på någon närvaro av en moderationseffekt men väl flertalet huvudeffekter. Överlag var prediktionseffekten av fördomsfulla attityder starkare för bindande fundament relativt individens attityd mot tvetydighet. Bindande fundament predicerade mer fördomsfulla attityder oavsett typ av fördom men effekten var starkast för fördomsfulla attityder mot dissidenta grupper. Moralisk absolutism predicerade fördomsfulla attityder mot dissidenta- och förringade grupper. Behov av komplexitet predicerade mer fördomsfulla attityder mot dissidenta grupper. Obekväm inför tvetydighet predicerade mindre fördomsfulla attityder mot dissidenta grupper. I jämförelse uppvisade moralisk absolutism den starkaste prediktionseffekten av tvetydighetsfaktorerna och detta vid prediktion av attityder mot dissidenta grupper. Ålder uppvisade tecken på en huvudeffekt i det att äldre individer tenderade att vara mer toleranta mot förringade- och dissidenta grupper. Avslutningsvis diskuteras begränsningar och uppslag inför framtida studier. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Forsberg, Erik
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Gustafsson Bysell, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sitt rak i ryggen!2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskningen har visat att meditation för med sig stora fördelar för utövaren men det saknas heltäckande kunskap om vad det är i meditationen som är så gynnsam. Vi testade därför zen- buddhismens påstående om att ryggens position gynnar vår koncentrationsförmåga. Detta skedde genom att undersöka sambandet mellan kroppsposition, koncentrationsförmåga och minne. Försöket bestod i en inomgruppsdesign där deltagarna fick genomföra minnestestet fri återgivning sittandes dels med rak rygg och dels med slokad rygg och därtill svara på självskattningfrågor gällande deras upplevda koncentrationsförmåga, generella minne och detaljminne. Hypotes 1 var att deltagarna skulle prestera bättre vid fri återgivning när de satt med rak rygg. Hypotes 2 var att deltagare som skattade sin koncentrationsförmåga, sitt generella minne och sitt detaljminne som lågt skulle tjäna mer än övriga på att sitta med rak rygg medan de utförde minnestestet.

    Resultatet visade att deltagarna generellt sett presterade signifikant bättre när de rätade på sig och att de som uppgav att de hade en låg koncentrationsförmåga och dåligt minne tjänade minst på förändringen i kroppsposition. Vår slutsats blev därför att zen-buddhismens påstående om att ryggens position gynnar koncentrationsförmågan fick stöd. Men tillskillnad från vad vi antog i hypotes 2 så visade det sig att det var de som redan upplever att de har en god koncentrationsförmåga och ett gott generellt minne som framför allt tjänar på att räta på sig. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 91. Forsberg, Erik
    et al.
    Nilsson, Artur
    Lund University.
    Jørgensen, Øyvind
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi.
    Moral dichotomization at the heart of prejudice: the role of moral foundations and intolerance of ambiguity in generalized prejudice2019Ingår i: Social Psychological and Personality Science, ISSN 1948-5506, Vol. 10, nr 8, s. 1002-1010Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study confronted the classical idea that generalized prejudice is rooted in a cognitive tendency to sort reality into rigid and simple categories with the more recent idea that prejudice is shaped by moral intuitions. In a diverse Swedish sample (N = 430), moral absolutism was more strongly associated with generalized prejudice against derogated and dissident (but not dangerous) groups than were other aspects of intolerance of ambiguity. But there was little direct association between any aspect of intolerance of ambiguity and generalized prejudice once indirect relations through binding moral intuitions (which elevated prejudice) and individualizing moral intuitions (which decreased prejudice) had been taken into account. These findings suggest that intolerance of ambiguity is associated with generalized prejudice mainly insofar as it leads to a distinctly moral dichotomization of persons into categories such as insiders and outsiders, law-abiding citizens and deviants, and the righteous and the impure.

  • 92.
    Fredriksson, Jeanette
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Självbedrägeri på sociala medier: narcissistiska personlighetsdrag, uppmärksamhetssökande, generell självkänsla och socialt självbedrägeri på Facebook2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna undersökning med (N=255) deltagare undersöktes sambanden mellan strategier för socialt självbedrägeri, narcissistiska personlighetsdrag, uppmärksamhetssökande samt personers subjektiva uppfattning av generell självkänsla på plattformen Facebook. Vidare undersöktes dessa aspekters samband med mängd tid spenderad på Facebook samt antal vänner på Facebook. Ett mätinstrument konstruerades för att fånga två huvuddimensioner för socialt självbedrägeri, situating och persuasive enligt Roy Dings (2017) teori. En exploratorisk faktoranalys resulterade i endast en dimension och tre multipla regressionsanalyser visade att de tre aspekterna predicerade användandet av strategier för socialt självbedrägeri där narcissistiska personlighetsdrag var starkast kopplat. Låg självkänsla var kopplat till att personer spenderade mer tid på Facebook och narcissism till att ha ett större antal vänner på Facebook. Det visade sig även att personer oavsett ålder använde sig av strategier för socialt självbedrägeri på Facebook i ungefär samma utsträckning. Avslutningsvis diskuteras begränsningar och uppslag för framtida forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Fredriksson, Jeanette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skillnader i upplevelsen av flow under ett styrketräningspass, beroende på kön och tränad tid2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns en rad olika orsaker till att människor börjar, upprätthåller och fortsätter med fysisk aktivitet i olika former. Två troliga orsaker är tidsaspekten d.v.s. hur länge en person har utövat en aktivitet samt möjligheten att uppleva flow i aktiviteten. En betydande andel svenskar utövar styrketräning, individuellt eller i grupp. Denna populära träningsform ger en allt mer stillasittande befolkning möjlighet till både prevention och förbättring av hälsa. De positiva effekterna av styrketräning visar sig dock sällan omedelbart utan kräver både inre motivation, upplevelse av glädje och tid. Inom flowteorin var den inre motivationen, glädjen och balansen mellan kompetens och utmaning komponenter som på ett naturligt sätt ledde till viljan hos en person att upprepa en aktivitet och erhålla kontinuitet. I denna studie ställdes frågan om upplevelsen av generell flow under ett styrketräningspass ökade ju längre en person hade utövat denna typ av aktivitet och om det fanns skillnader i mängden upplevd generell flow mellan män och kvinnor under ett styrketräningspass. I denna studie identifierades signifikanta skillnader i den generella flowupplevelsen mellan grupper indelade efter hur länge deltagarna hade styrketränat. Resultaten antydde också att generell flow optimerades efter ca fyra år, i förhållande till styrketränad tid. Studien visade också att det fanns skillnader i mängden upplevd flow mellan könen under ett styrketräningspass. Kvinnorna upplevde mindre generell flow jämfört med männen. Skillnaderna var dels övergripande men även anmärkningsvärt stora inom vissa delar av flowbegreppet, som t.ex. en högre grad av självmedvetenhet hos kvinnorna jämfört med männen under ett styrketräningspass.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Friström, Ulrika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Samband mellan psykopatiska drag och otrygga anknytningsstilar hos vuxna2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykopatiska drag kan ge negativa konsekvenser såsom ett antisocialt beteende och låg empati. För att kunna förebygga har forskningen tittat på olika orsaker till att sådana drag utvecklas. Man har bland annat tittat på om otrygga anknytningsstilar har ett samband med psykopatiska drag.

     

    I den här studien deltog 102 personer i ett bekvämlighetsurval. Av de som svarade var 83,3% kvinnor och resten män, de flesta var i åldersgrupperna mellan 41–64 år.

     

    Denna studie visade ett svagt samband mellan otrygg-undvikande anknytningsstil och psykopatiska drag. Andra studier har gjorts med andra urvalsgrupper med problematik såsom psykiatrisk diagnos och kriminalitet. Förmodligen hade resultatet blivit annorlunda med ett annat urval. Tendensen är dock att det finns ett samband mellan otrygg-undvikande anknytningsstil och psykopatiska drag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    School Health Care, Klostergårdsskolan, Lund.
    Jakobsson, Ulf
    Nyberg, Per
    Development and psychometric evaluation of a new instrument for measuring sleep length and television and computer habits of Swedish school-age children2012Ingår i: Journal of School Nursing, ISSN 1059-8405, E-ISSN 1546-8364, Vol. 28, nr 2, s. 138-143Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to develop a new instrument for measuring length of sleep as well as television and computer habits in school-age children. A questionnaire was constructed for use when children visit the school health care unit. Three aspects of the validity of the questionnaire were examined: its face validity, content validity, and construct validity. Test-retest reliability was assessed by giving the questionnaire twice, 2 weeks apart, to the respondents. The questionnaire was assessed as being reasonably valid, the test-retest results (n = 138) showing 90.4% of the estimates regarding bedtime on weeknights on the two survey occasions to lie within +/- 30 min of each other, the test-retest agreement also being rather close (kappa > .600) regarding both sleep and media habits. The instrument can be a valuable tool in a clinical setting, both for measuring sleep habits in a class and for discussing sleep with individual school children and their families.

  • 96.
    Garwicz, Martin
    et al.
    Neuronano Research Center, Lund University.
    Christensson, Maria
    Neuronano Research Center, Lund University.
    Psouni, Elia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    A unifying model for timing of walking onset in humans and other mammals2009Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, ISSN 0027-8424, E-ISSN 1091-6490, Vol. 106, nr 51, s. 21889-21893Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The onset of walking is a fundamental milestone in motor development of humans and other mammals, yet little is known about what factors determine its timing. Hoofed animals start walking within hours after birth, rodents and small carnivores require days or weeks, and nonhuman primates take months and humans approximately a year to achieve this locomotor skill. Here we show that a key to the explanation for these differences is that time to the onset of walking counts from conception and not from birth, indicating that mechanisms underlying motor development constitute a functional continuum from pre- to postnatal life. In a multiple-regression model encompassing 24 species representative of 11 extant orders of placental mammals that habitually walk on the ground, including humans, adult brain mass accounted for 94% of variance in time to walking onset postconception. A dichotomous variable reflecting species differences in functional limb anatomy accounted for another 3.8% of variance. The model predicted the timing of walking onset in humans with high accuracy, showing that this milestone in human motor development occurs no later than expected given the mass of the adult human brain, which in turn reflects the duration of its ontogenetic development. The timing of motor development appears to be highly conserved in mammalian evolution as the ancestors of some of the species in the sample presented here diverged in phylogenesis as long as 100 million years ago. Fundamental patterns of early human life history may therefore have evolved before the evolution of primates.

  • 97.
    Gavie, Josefin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Högberg, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lucid dreaming treatment och lucida drömmars relation till locus of control, depression samt subjektivt välbefinnande2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lucida drömmar (LD) innebär att drömmaren inser, under drömmens gång, att omgivningen och händelserna runtomkring är en dröm och inger förmågan att kunna påverka och reflektera över händelserna i drömmen. I lucid dreaming treatment (LDT) får drömmaren lära sig att förändra mardrömmars händelseförlopp. Dock blir inte alla lucida och många tror att det är själva känslan av kontroll som ger en effekt. Studien kommer utforska om kontroll utgör en nyckelkomponent i LDT genom att undersöka sambandet mellan LD och locus of control (LoC), depression och subjektivt välbefinnande där LD verkar som en medierande variabel mellan å ena sidan LoC och å andra sidan depression samt subjektivt välbefinnande. Deltagarna (n = 54) i undersökningen har fyllt i formulär gällande frekvens av drömmar och LD samt formulären Rotter’s 29 item internal-external scale, Center for epidemiologic studies depression scale, International positive and negative affect schedule short form, Satisfaction with life scale och Pittsburgh sleep quality index. Undersökningen gav inte stöd för ställda hypoteserna att LD har en medierande effekt i sambandet mellan LoC och depression eller mellan LoC och subjektivt välbefinnande. Dock har den visat på en liten signifikant korrelation mellan högre frekvens av LD och högre grad av negativ affekt. Resultatet antyder att LD korrelerar med känslor, vilket bör undersökas vidare då affekt skulle kunna vara en komponent inom LDT via möjligheten att förändra känslor från negativa till positiva.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lucid dreaming treatment och lucida drömmars relation till locus of control, depression samt subjektivt välbefinnande
  • 98.
    Glamheden, Rebecca
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Psykologi.
    Cederquist, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Psykologi.
    Hur inverkar verbala konfidensbedömningar på numeriska konfidensbedömningar?: En experimentellstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöktes hur realismen i vittnens numeriska konfidensbedömningar av sina

    minnesutsagor påverkades av om de först fick uttrycka graden av säkerhet med ord i en

    verbal konfidensbedömning och sedan i siffror i en numerisk konfidensbedömning, jämfört

    med om vittnen enbart fick göra en numerisk konfidensbedömningar. Deltagarna fick se en

    filmsekvens och därefter besvara frågor om filmen i en enkät. Dryga hälften av deltagarna

    fick göra numeriska konfidensbedömningar medan andra hälften fick besvara en likadan

    enkät fast med både verbala- och numeriska konfidensbedömningar.

    Vi fann inga signifikanta skillnader för de olika undersökta beroendemåtten korrekthet, konfidens, överkonfidens och

    kalibrering. Dock tydde resultaten på att den verbala- och numeriska konfidensbedömningen var associerad med en något sämre korrekthet av minnesprestation, med en något högre grad av överkonfidens samt en sämre kalibrering än för den betingelse som enbart är numerisk. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 99. Gonzalez, Valentin E.
    et al.
    Wenestam, Claes-Göran
    University of Gothenburg.
    Children's understanding of figurative expressions: developmental and individual differences. Paper presented at the 23rd International Congress of Applied Psychology, July 17-22, Madrid, Spain1994Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A study involving 160 Swedish children aged 7 to 14 years has been conducted to ascertain qualitative differences in their understanding of figurative expressions. Twelve proverbs and idioms involving semantic clashes Q e.g. 'Sow the wind and reap the whirlwind' Q where administered in an open-ended questionnaire format. Subjects were asked to write as many congruent and different meanings to each expression as they could imagine. The obtained constructions were categorised according to their literal, lexical figurative, and original figurative content, and an index was assigned to each subject indicating his/her ability to offer examples of one or more of those categories. Finally, a correlational analysis relating age, gender, and the ability to produce alternative meanings was performed. A pattern emerged indicating that younger children tend to understand figurative expressions literally, while older ones are able to produce several alternative irterpretations. The transition between those stages occurs around 9-l0 years of age. Girls, in their turn, are able to perform at the last level earlier than boys.

    The results are similar to those obtained in a parallel study using multiple-choice items for the same expressions. Nevertheless, the quality of the data is better in that it shows interesting differences in the meaning-making strategies used by each subject.

  • 100.
    Gusevac, Stela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sambandet mellan personlighet, affekt och emotionsreglering2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att verifiera sambandet mellan personlighetsdrag, affekt och emotionsreglering. Det undersöktes om hur specifika personlighetsdrag kan predicera användning av emotionsreglering. Utgångspunkten var tidigare forskning som visar korrelationer mellan dessa tre variabler. Undersökningen utfördes online och sammanlagt deltog 47 personer. Extraversion i sig visade sig kunna predicera både användning av Omvärdering och upplevelse av positiv affekt, medan Neuroticism bara verkar kunna predicera negativ affekt. Multipelregressionsanalysen visade att Öppenhet och Vänlighet leder till ökning användning av Omvärdering. Ökningen i Öppenhet var också relaterad till ökning av positiv affekt, samtidigt som Extraversion var relaterad till minskad användning av Supression.  Utöver det hittades positiva korrelationer mellan Supression och negativ affekt samt Omvärdering och positiv affekt, och negativt samband med vice versa. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 51 - 100 av 388
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf