hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 51 - 100 av 255
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Björklund, Margereth
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Living with head and neck cancer: a health promotion perspective - a qualitative study2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syfte och bakgrund: Avhandlingens övergripande syfte var att få en djupare förståelse för personer med huvud – halscancer vardagsliv samt vad som främjar deras hälsa och välbefinnande d v s ett salutogent synsätt. Kroniska sjukdomstillstånd såsom cancer räknas numera till de stora folksjukdomarna och vid huvud – halscancer är vikten av ett fungerande vardagsliv emellertid ett ofta förbisett folkhälsoproblem.

    Metod: Avhandlingen omfattar fyra delarbeten baserade på kvalitativa data. Resultaten baseras på semistrukturerade individuella intervjuer (n=53) som riktades till 35 utvalda personer. Den första studien (I) genomfördes i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och de övriga i Sverige (II, III, IV). Intervjuerna genomfördes vid ett tillfälle (I, II, III) och vid upprepade tillfälle (IV). Tre olika textanalyser användes, kritisk händelse teknik (I), tematisk innehålls analys (II), latent innehållsanalys (III) och tolkande beskrivande analys (IV).

    Resultat: Att leva med huvud - halscancer beskrevs som ett liv i fångenskap och upplevdes som att åka i berg och dalbana mellan hopp och förtvivlan. De ofta livshotande symtomen påminde ständigt om sjukdomen och upplevdes som hot både mot existensen och mot identiteten. Detta till trots kom ibland en stark optimism och tro på framtiden till uttryck. Några av de intervjuades vardagsliv präglades dock av känslomässig och existentiell ensamhet och upplevelser av sårbarhet och maktlöshet. Att ha makt och kontroll över den egna livssituationen liksom närståendes känslomässiga stöd, ibland dygnet runt, främjade hälsan. Hälsofrämjande kontakter med vårdpersonalen upplevdes främst under sjukhusvistelsen. Avgörande var en god och bekräftande patient vårdar relation samt att personalen hade hög kompetens och visade engagemang och respekt i vårdsituationen. Flera av de intervjuade beskrev dock allvarliga brister i kontakten med sjukvården. Upplevelser av brist på respekt och att inte bli trodd i sin sjukdomsupplevelse beskrevs, vilket vanligast i perioderna före och efter sjukhusvistelsen. Samordningen mellan hälso- och sjukvårdens olika funktioner upplevdes som bristfällig under hela sjukdomsförloppet.

    Konklusion: Inre styrka, goda relationer med närstående, nära kontakt med naturen, hobbyer och andra aktiviteter skapade upplevelser av hälsa och välbefinnande hos personer med huvud - halscancer. I dialog med kompetent vårdpersonal, där samverkan och jämlikhet var tydlig, upplevdes ömsesidiga, vänliga relationer som en hjälp för dem att få ökad egenmakt och kontroll i vardagslivet. Resultatet visar på patienternas långvariga kamp med ett vardagsliv med ständig känslomässig, psykosocial, existentiell, social och ekonomisk oro. Resultatet pekar också på en brist på patientcentrerad organisation och psykosocial rehabilitering, där vårdpersonal stödjer patienters inre styrka och hälsoresurser. Förhoppningen är att resultatet kan leda till en ökad förståelse hos vårdpersonal för hur vardagslivet kan upplevas då man har en huvud- hals cancer, för att på så vis ge adekvat hjälp till dessa patienter och deras närstående.

  • 52.
    Bladh, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Chefers hälsofrämjande arbete och ledarskap för den psykosociala arbetsmiljön: en kvalitativ studie inom äldreomsorgen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda.

    Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete.

    Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet.

    Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog. De använder sig också av ett situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar bland annat att hälsofrämjande arbete och ledarskap samspelar med varandra samt att närvaro och kommunikation är viktiga faktorer för ett effektivt ledarskap och hälsofrämjande arbete.

    Slutsats: Cheferna anser att de har bra förutsättningar för att arbeta utvecklande med den psykosociala arbetsmiljön. Deras upplevelser och intresse för arbetsmiljöarbetet och dess utveckling samt användandet av deras hälsofrämjande arbete och ledarskap är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Det är väsentligt att engagera medarbetarna och skapa dialoger och diskussioner i det hälsofrämjande arbetet samt ta hänsyn till närvaro och kommunikation i ledarskapet.

  • 53.
    Blixt, Miranda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Brun, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Föräldrastöd och hälsa hos svenska femtonåringar2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människans hälsa påverkas av individuella livsstilsfaktorer men även av samhälleliga, socioekonomiska och kulturella faktorer. Det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling och uppväxtvillkor. Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av föräldrastöd hos svenska femtonåringar, utifrån ungdomarnas rapporterade omfattning av verbal kommunikation, samt att undersöka ungdomarnas upplevda hälsa och hur upplevt föräldrastöd relaterar till deras hälsa. Data från Statens folkhälsoinstituts kvantitativa undersökning Skolbarns hälsovanor användes för att ge ett stort material att analysera och kunna generalisera vårt resultat. Analysen gjordes på enkätdata från 3438 slumpmässigt valda 15-åringar. Resultatet visade att ungdomar som kunde prata med sina föräldrar/styvföräldrar hade arbetande föräldrar, en bättre familjeekonomi och hade en senare alkoholdebut. Dessutom var de mer fysiskt aktiva och tyckte bättre om skolan. Ungdomar som upplevde sina föräldrar som mer involverade i sin skolgång tyckte mer om skolan och kände sig även mindre stressade av skolarbetet. En bra kommunikation mellan barn och förälder/styvförälder har både i resultat och i litteraturgenomgång visats vara betydelsefull på flera olika områden, vilket tas upp i diskussionen. Denna verbala interaktion i hemmet påverkar hur barnet tar till sig normer och värderingar i samhället, sina egna val av livsstil och det kan även stärka barnets självbild. Som slutsats pekar resultatet på att det är viktigt att samhället satsar på ett stöd för föräldrar och barn. Ett förebyggande arbete hade kunnat förhindra många av de psykosociala problem som kostar samhället pengar men hade också kunnat bidra till att barnen får en tryggare socialisering in i samhället, vilket påverkar barnets hälsa positivt.

  • 54.
    Bolejko, Anetta
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Brodersen, John
    Research Unit and Section for General Practice, Institute of Public Health, University of Copenhagen.
    Zackrisson, Sophia
    Department of Medical Imaging and Physiology, Skåne University Hospital Malmö.
    Wann-Hansson, Christine
    Faculty of Health and Society, Malmö University.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Psychometric properties of a Swedish version of the Consequences of Screening: Breast Cancer questionnaire2014Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 70, nr 10, s. 2373-2388Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To evaluate the psychometric properties of a questionnaire addressing psychosocial consequences of false-positive mammographic screening.

    BACKGROUND: The Consequences of Screening - Breast Cancer and Lung Cancer questionnaires target psychosocial consequences of false-positive cancer screening. The Consequences of Screening - Breast Cancer questionnaire and ten items not considered lung cancer specific from the Lung Cancer questionnaire have been adapted for use in mammographic screening in Sweden, but remain psychometrically untested.

    DESIGN: Instrument development paper with psychometric cross-sectional and test-retest design.

    METHODS: Twelve scales of a Swedish questionnaire version were tested by the Rasch model and traditional psychometric methods. Women with false-positive (Group I, n = 640) and negative (Group II, n = 802) screening mammography responded to the study questionnaire and the Nottingham Health Profile during 2009-2011.

    RESULTS: Iterative analyses resulted in nine scales demonstrating Rasch model fit, but all scales exhibited poor targeting with relatively large floor effects. Corrected item-total correlations exceeded the recommended criterion. Score differences between Groups I and II and correlations with Nottingham Health Profile sections followed an expected pattern. Cronbach's α and test-retest reliability was acceptable for group-level assessments for ten and seven scales, respectively.

    CONCLUSIONS: Five scales (Sense of dejection, Anxiety, Behavioural, Sleep and Existential values) of the Swedish questionnaire version demonstrated the best psychometric properties. Other scales should be used more cautiously. Although filling an important gap, causes of concern were identified across scales. The questionnaire should therefore be considered for group-level assessments rather than for measurement of individual degrees of psychosocial consequences.

  • 55.
    Borg, Viktor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Petersson, André
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Motivation till fysisk aktivitet: en kvalitativ intervjustudie bland fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studiens bakgrund säger forskning att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare. Resultatet, som är uppdelat i ett deskriptivt avsnitt och ett avsnitt med traditionell innehållsanalys, visar på att flertalet faktorer påverkar en individs motivation till fysisk aktivitet. Välbefinnande, kunskap, processinriktat arbete och stöd från social och fysisk omgivning visade sig vara viktiga komponenter för medarbetarnas motivation till fysisk aktivitet. Det är viktigt att, gärna i tidig ålder, skapa förutsättningar för individer att motivera sig själva till fysisk aktivitet. Förutsättningarna borde, utifrån konklusionen, vara en helhet av faktorer som genom en process skapar välbefinnande hos individen. 

  • 56.
    Brewelius, Anneli
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Olin, Madeleine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sund barn- och ungdomsfotboll: en kvalitativ studie om hälsa, upplevd delaktighet och möjlighet till att kunna påverka i en fotbollsverksamhet.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det framkommer i studiens inledning att det finns negativa hälsotrender bland barn och ungdomar, till exempel fetma, stillasittande och psykisk sjukdom. Det gör att föreningsidrotten blir en viktig stödjande miljö för fysisk aktivitet och har därmed stor betydelse för folkhälsan. Genom att känna delaktighet och inflytande i sin egen förening kan ett livslångs idrottande skapas. Syftet med studien var att studera en fotbollsverksamhet för flickor och pojkar (10–13 år) med fokus på hälsa, delaktighet och inflytande. En kvalitativ metod användes där ett strategiskt urval utgjorde studiens målgrupp. Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med 15 spelare från en utvald fotbollsverksamhet. Fyra ideella ledare från samma förening intervjuades enskilt. En kvalitativ innehållsanalys användes när materialet analyserades där olika meningsenheter bildade kategorier. Resultatet visade att sociala aktiviteter, gemenskap inom laget, roliga saker inom fotbollen och aktivitetsglädje stimulerar ett livslångt idrottande som kan kopplas samman med hälsa. Genom att ledarna involverade spelarna skapades en delaktighet i föreningen. Detta uppfylldes i praktiken genom att fråga efter spelarnas synpunkter, kontinuerligt hitta på aktiviteter utanför fotbollen samt uppdelningen på träningarna skulle alltid vara för spelarnas bästa. Utifrån konklusionen är upplevd delaktighet och möjlighet till att påverka en av de komponenter som behövs för att spelare ska stanna inom idrotten. Ur ett folkhälsoperspektiv tycks det vara viktigt att behålla spelare då föreningsidrotten har en långsiktig positiv påverkan på individens psykiska, fysiska och sociala hälsa. Den utvalda fotbollsverksamheten satte spelarna i främsta rummet och lyckades därmed behålla spelarna. 

  • 57.
    Bringsén, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Troein, Margareta
    Department of Clinical Sciences Malmö, Faculty of Medicine, Lund University.
    Exploring workplace related health resources from a salutogenic perspective: results from a focus group study among healthcare workers in Sweden2012Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 42, nr 3, s. 403-414Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to explore healthcare workers' opinions on workplace related health resources relevant to promotion of their health.

    Participants: 16 registered nurses and 19 assistant nurses, from a medical emergency ward at a medium sized hospital in the south of Sweden, participated in the study.

    Methods: Eight focus group interviews were conducted, the material was condensed and conventional qualitative content analysis was used to elicit and identify patterns in the expressed opinions of the participants.

    Results: The analysis yielded four themes that were labelled the reward, the team, the mission and the context. An explanatory model was constructed consisting of concentric circles, with the reward at the core. The qualitative analysis also revealed two divergent patterns; some of the participants associated positive health with stability while others referred to flexibility.

    Conclusions: The results from this study have contributed to the body of knowledge regarding salutogenic health indicators in the field of work and health research in particular as well as in health promotion in general. The findings show that individuals can have diverse responses to any given work situation, and this should be taken into account before implementation of salutogenic health promotion programs.

  • 58.
    Bringsén, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Lund University.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Development and quality analysis of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS)2009Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 37, nr 1, s. 13-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Current health measurement instruments tend to measureaspects of ill-health rather than health in general. There isa need for a salutogenic perspective when describing healthand developing a health measurement instrument. The aim of thisarticle is to present the development process and quality assessmentof a salutogenic health indicator scale. Methods: A descriptionof health, emanating from the concept of health, positive healthand well-being, was used as a basis for the construction ofthe scale. The scale is a semantic differential consisting of12 indicator items covering nine heath-related dimensions. Aprincipal component analysis was performed, and three healthindicator indexes were constructed. Correlation with self-ratedhealth questions was investigated, weighted kappa values werecalculated, and Cronbach's alpha (CA) was used to check internalconsistency. Results: The analysis resulted in a two-factormodel, and the indexes were named intrapersonal characteristics(CA= 0.90) and interactive function (CA= 0.84), summarised intohealth complete (CA= 0.92). Kappa values ranged from 0.44 to0.67, and correlations with self-rated health status were strongerthan those with self-rated sick-leave. Conclusions: Our healthdescription was characterized by complexity, but the instrumentis a short salutogenic health indicator scale. The shortnessincreases the usability. The instrument seems to be able tooffset the current problem of there being a lack of salutogenichealth measurement instruments. The results indicate that furthertesting is justified.

  • 59.
    Bringsén, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Andersson, Ingemar H.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Health care staff's opinions about an individually controlled and flexible working time arrangement2009Ingår i: / [ed] Working time society, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    In the health care sector shift work is common and a variety of flexible working hour arrangements have been implemented and evaluated. High variability of working hours is repeatedly being related to ill health, especially if the variability is company controlled. In order to minimize the harmful effects on health and psychosocial wellbeing individually controlled flexible working time arrangements have been put into practice.

     

    Aim

    The aim of this study was to explore health care staff’s opinions about their individually controlled and flexible working time arrangement.

     

    Methods

    Eight focus group interviews were conducted, between November 2002 and February 2003, at a medical emergency ward in a medium sized Swedish hospital. Sixteen nurses and 19 assistant nurses where mixed in the eight groups. The interviews aimed at being unstructured and the main question emanated from the aim of the study. The analysis was influenced by qualitative content analysis. Five interviews were chosen through a condensation process and these interviews were transcribed verbatim by an external secretary.

     

    Results

    Two patterns of employees’ opinions were revealed. Some of the participants expressed a positive attitude towards their individually controlled and flexible working time arrangement. They enjoyed the possibility to adjust their working schedule to their family situation and leisure activities. The positive ones were also talking about a health promoting possibility for reflection and learning, emanating from frequently working with different co workers, as a result of the flexibility. These participants emphasised an importance of everyone taking part in the planning process and taking turns in adjusting their schedule after the needs of the establishment. Other participants linked the individually controlled and flexible working time arrangement to a negative experience. They talked about a time consuming planning process resulting in less predictable working hours. These participants wanted to have a permanent schedule so that they could adjust their private life after their working hours. The negative ones wanted work to be characterised by predictability and efficiency. They linked this type of work to knowing their co workers well, so that they knew what the other ones were doing without having to communicate while working. The latter group of participants were reluctant to adjusting their schedule after the needs of the establishment.

     

    Conclusions

    It seems as if an individually controlled and flexible working time arrangement can result in either positive or negative experiences. Negative feelings form the base for psychological and biological processes that might have a negative impact on health. It is therefore important to reflect on how we implement and organise individually controlled and flexible working time arrangements for employees to have positive experiences with opportunities for sustained or improved health.

  • 60.
    Bringsén, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Success factors for visual artists functioning as health promoters at a workplace: results from a Swedish case study2009Ingår i: / [ed] American Psychological Association, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    The interest in relations between arts and workplace related health has increased. The focus has mostly been on the work of arts and health from a disease perspective and to the best of our knowledge the research focusing on relation between the artists and workplace related health from a salutogenic perspective is rare. In 2007 a project called the Contemporary Artists in Contemporary Society (CACS) Scania project was implemented and evaluated. The project consisted of twelve visual artists being positioned at eight workplaces on half time for a period of six months. The idea of the project was that unprejudiced meetings between the artists and the staff could result in workplace related health promoting processes. This study will try to unravel some of the mystery of how artists’ presence can result in workplace related promotion of health. 

     

    Aim

    The aim was to identify success factors for visual artists functioning as health promoters at a workplace.

     

    Procedure

    The search for success criterion started with going through the project descriptions and the evaluation reports from the CACS Scania project. This exposition led to the selection of one project that was considered a particularly successful case. Two artists had been placed at the office for management of regional development in Scania. The employees consisted mainly of civil servants and administrators. The evaluation material belonging to this particular project was studied, searching for possible explanations to the success of the project. The material consisted of digital recordings from a focus group interview with five of the participating staff, an interview with the manager, an interview with the two artists as well as stories written by the two artists throughout the project and finally the project description as well as the folder that the two artists produced as a summary of the project. The analysis of the material was influenced by qualitative content analysis and three categories of success factors were found.

     

    Results

    The experience of the participating staff

    The result showed that the staff mainly had had positive project related experiences. The staffs’ experiences could be linked to the salutogenic factors comprehensibility, manageability and meaningfulness. The various project related activities were found to be meaningful and the different activities were considered a pleasant reflective break from an everyday routine based and hectic practice. Some of the staff reported having problems managing the openness and indistinctiveness of the project, but the frequent communication with the artists, as well as support from the manager made the indistinctiveness manageable. The presence of the artists and the different project related activities were often found to be amusing, with adherent facilitation of wellbeing among the staff. At other occasions the presence of the artists could be considered disturbing. The artists brought new perspectives into the workplace that sometimes challenged the staffs’ customary way of thinking and acting, opening up possibilities for creativity and reflective processes of work related learning. It seemed as if the positive health related experiences of the staff relied on communication and mutual construction of intellectual fellowship and project related meaning (intersubjectivity).

     

    A framework for the work of the artists

    Four criteria were considered a useful framework for a description of the artists successful work at the workplace. 1. Presence - The artists were often present at the workplace. 2. Inspiration – The artists were inspired by the workplace. 3. Activity - The artists were constantly presenting things and activated the staff through out the project 4. Communication – The artists communicated with the staff during the development, implementation and completion process of the project.

     

    Organisational climate

    It seemed as if the organisational climate was suitable for using artists as health promoters. The staff and the manager were for instance describing them as willing to try new and innovative strategies for the development of their work in general and their work related health in particular.

     

    Conclusion

    To conclude there is a health promoting potential when involving artists as health promoters at a workplace. For this potential to be realised we found three categories of success factors. The experience of the participating staff were considered important since positive experiences, with adherent positive feelings, form the base for psychological and biological processes that generally have a positive impact on health. These experiences are on the other hand dependent on other facilitating factors, that here can be linked to for instance the artists as well as the organisational climate. 

  • 61.
    Camilla, Holmström Kosak
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress: En intervjustudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Stress är vanligt förekommande inom vården. Hur vi upplever och hanterar en stressig situation kan skilja sig från individ till individ. En del kan se stressen som en utmaning, andra ser stressen som ett hot. Genom att ha en känsla av kontroll och känna meningsfullhet över sitt arbete, kan det leda till en minskning av den upplevda arbetsrelaterade stressen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: Metoden som användes var av kvalitativ karaktär. Valet av metod gjordes på grund av att studiens syfte var att undersöka sjuksköterskornas individuella upplevelser av den arbetsrelaterade stressen. Resultatet: Resultatet visade att en viktig del till att hantera stressen på arbetsplatsen var att ha en förstående chef och förstående kollegor som de kunde prata med och få konstruktiv kritik av. Många av sjuksköterskorna upplevde stress på grund av överbeläggningar, samt saknaden av kontroll. Sjuksköterskorna kände sig otillräckliga när de inte hann med alla patienterna. De saknade även tillfällen för återhämtning. Slutsatsen: Trots sjuksköterskornas arbetsrelaterade stress så trivdes alla på sin arbetsplats på grund av bra gemenskap med arbetskamraterna. Sjuksköterskorna upplevde att kollegorna fanns där som stöd när det behövdes. Många tyckte att chefen var ett bra stöd och ställde upp när det behövdes. Även kontakten med patienterna var en viktig del till trivsel. Sjuksköterskorna hade själva börjat att skapa en förändring för att minska på den arbetsrelaterade stressen och öka återhämtningen. En annan anledning till varför en del sjuksköterskor kunde hantera stressen kunde eventuellt bero på att de hade en högre KASAM (känsla av sammanhang).

  • 62.
    Cappelen, Birgitta
    et al.
    Institute of Design, The Oslo School of Architecture and Design.
    Andersson, Anders-Petter
    Institute of Design, The Oslo School of Architecture and Design.
    Towards an empowering tangible interaction design for diversity2013Ingår i: Include Asia 2013 Proceedings: global challenges and local solutions in inclusive design, Conference on inclusive design / [ed] Jeremy Myerson, London: The Helen Hamlyn Centre for Design, The ROyal College of Art in London, Hong Kong Desing Centre , 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The seven principles of Universal Design, such as ”4. Perceptible Information” and ”5. Tolerance for errors”, are formulated from the design’s or system’s perspective. The principles focus on the qualities of the system or design, not on the value of use, the long time experience and use by many different people. Nor do the principles embrace a cultural and social understanding of the value of things, designs and situations. In this paper we argue for the necessity to broaden this narrow system or product design perspective, when designing to empower diverse users. Our field of study is musical and cross-media Tangible Interaction Design, where multimedia computer capabilities are included in everyday objects. Our goal is to motivate social and musical co-creation for families with disabled children to improve their health and quality of life. To extend our design thinking, practice and understanding of a design’s value, meaning and empowering potential, we build on a humanistic health approach, resource-oriented thinking, Positive psychology and Empowerment philosophy. In the paper we present and discuss how we design cross-media, interactive, tangible and musical things to motivate and empower a variety of users in our on-going RHYME project.

  • 63.
    Carlsson, Noomi
    et al.
    Department of Clinical and Experimental Medicine, Division of Paediatrics, Faculty of Health Sciences, Linköping University.
    Johansson, AnnaKarin
    Department of Medicine and Health, Division of Nursing Science, Faculty of Health Sciences, Linköping University.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Andersson Gäre, Boel
    Department of Clinical and Experimental Medicine, Division of Paediatrics, Faculty of Health Sciences, Linköping University.
    How to minimize children’s environmental tobacco smoke exposure: an intervention in a clinical setting in high risk areas2013Ingår i: BMC Pediatrics, ISSN 1471-2431, E-ISSN 1471-2431, Vol. 13, s. 76-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:

    Despite the low prevalence of daily smokers in Sweden, children are still being exposed to nvironmental tobacco smoke (ETS), primarily by their smoking parents. A prospective intervention study using ethods from Quality Improvement was performed in Child Health Care (CHC). The aim was to provide nurses with ew methods for motivating and supporting parents in their efforts to protect children from ETS exposure.

    Method:

    Collaborative learning was used to implement and test an intervention bundle. Twenty-two CHC nurses ecruited 86 families with small children which had at least one smoking parent. Using a bundle of interventions, urses met and had dialogues with the parents over a one-year period. A detailed questionnaire on cigarette onsumption and smoking policies in the home was answered by the parents at the beginning and at the end of he intervention, when children also took urine tests to determine cotinine levels.

    Results:

    Seventy-two families completed the study. Ten parents (11%) quit smoking. Thirty-two families (44%) ecreased their cigarette consumption. Forty-five families (63%) were outdoor smokers at follow up. The proportion f children with urinary cotinine values of >6 ng/ml had decreased.

    Conclusion:

    The intensified tobacco prevention in CHC improved smoking parents’ ability to protect their children rom ETS exposure.

  • 64.
    Ceke, Susanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Persson, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Inställning och motivation till fysiskaktivitet är relaterat till upplevd stress hos individen: En enkätstudie bland administrativ personal.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige är ca två tredjedelar av alla vuxna måttligt fysiskt aktiva en halvtimme per dag.Trots ökade motionsvanor lever vi idag ett allt mer stillasittande liv som bland annat bidragittill försämrad folkhälsa. Eftersom studier visat att fysisk aktivitet påverkar den psykiskahälsan positivt, och reducerar stress, har vi valt att undersöka hur människors inställning och motivation till fysisk aktivitet påverkar detta samband. Syftet är att undersöka hur inställningoch motivation till fysisk aktivitet är relaterat till upplevd stressnivå hos administrativ personal. Undersökningen är gjord med kvantitativ metod där 177 anställda i tre skånskakommuner svarat på en elektronisk enkät, med en svarsfrekvens på ca 54 procent. Avresultatet framkom att 61 procent av deltagarna tränade minst några gånger i veckan, ochatt 11 procent aldrig tränade. Det framkom också att stress var mer förekommande i arbetetän i hemmet. Signifikanta skillnader uppvisade psykisk ohälsa som mer förekommande blanddem som sällan eller aldrig tränade jämfört med de som ofta var fysiskt aktiva. De fysiskt aktiva uppvisade även större motivation till fysisk aktivitet och var mer benägna att förbättrahälsan långsiktigt. Bland dem som sällan eller aldrig var fysiskt aktiva upplevde en störreandel stress, tidsbrist och brist på både energi och motivation som hinder för fysisk aktivitet.Vår slutsats är att fysisk aktivitet bidrar till minskad stress och att motivation är enkomponent som är viktig både för fysisk aktivitet och reducerad stress på arbetsplatsen.

  • 65.
    Chamali Wijesekara, Goigoda Gamage Wasanthi
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Barriers in nurse- patient communication in Sri Lanka: bachelor degree nursing students’ perspective2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Effective nurse-patient communication is an essential component for building a positive relationship between nurses and patients during their caring process. Many factors would affect as barriers for the nurse-patient communication and identification of these barriers will help to make the nurses and the relevant authorities aware and take necessary actions to overcome them. Therefore, the purpose of this study is to investigate barriers in nurse-patient communication from bachelor degree nursing students’ perspective. The study was conducted using quantitative cross sectional approach and a selfadministered questionnaire. The questionnaire was developed and validated by the researcher. The questionnaire was found as an adequately valid (Cronbach’s alpha =0.71) and reliable (ICC= 0.98; kappa agreement > 0.7 for individual items) instrument with adequate level of acceptability and content validity. The validated questionnaire was administered to a sample of 300 bachelor degree nursing students of the Colombo Regional Centre of the Open University of Sri Lanka. According to the results, more than half of the sample had more confident in patient communication and it showed that care environment related factor of ‘complex nursing tasks’ (p= 0.030) and nurse-relatedfactor of ‘job related stress’ (p= 0.023) were barriers for nurse-patient communicationin Sri Lanka. Therefore, hospital management and other relevant authorities need totake actions to create the working environment as the nurses’ job related stress is minimized and supportive to deal with complex nursing tasks, in order to improve their communication skills with patients.

  • 66.
    Chen, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Milton, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Oral Health and the Effect on Quality of Life in a Zambian population2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur den orala hälsan påverkar livskvalitéten bland patienter som besökte en tandklinik i Livingstone samt på kliniken vid Dental training school i Lusaka, Zambia. Sammanlagt 160 patienter valdes konsekutivt ut och var i åldrarna 16-68 år (32 ± 11,8; medel ± SD). Studien utfördes genom intervjuer med hjälp av en enkät, ”The Oral Impacts on Daily Performances” (OIDP). Av patienterna svarade 80% att de blev påverkade av deras orala hälsa med minst ett problem. Svårigheter med att ”äta och njuta av mat” var det vanligaste problemet (54%) medan ”att tala och ha bra uttal” var det problem som var minst rapporterat (16%). Överlag, rapporterade 20% att de inte hade några problem alls. När de rapporterade att de hade problem var det vanligaste 3 och 4 antal problem. Två öppna frågor ställdes, ”Varför kom du till kliniken” och ”Vad tror du är problemet”. Det vanligaste svaret på första frågan var ”smärta” (38.9%) och på andra frågan ”vet inte” (23.1%). Denna studie kom fram till att 80% tyckte att deras orala hälsa påverkade deras liv och livskvalité.

  • 67.
    Christensson, Liselott
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    "Man vill ju jobba med barnen!": en kvalitativ studie om lärares upplevelser av hälsa på arbetsplatsen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation.

    Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa individuella intervjuer med sex lärare. Resultatet visade en delad bild av lärarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. De friskfaktorer som var starkast och som lärarna var mest samstämmiga kring var elevarbetet och meningsfullheten kring de elevnära arbetsuppgifterna samt det stöd de upplevde från arbetskolleger och chefer. Majoriteten av lärarna menade att de upplevde obalans mellan elevarbete och övrigt arbete. Lärarna menade att dokumentation och andra uppgifter tog större utrymme av deras arbetstid än vad de önskade och flera av dem uttalade önskemål om att få mer tid för planering av lektionerna. Konklusionen är att lärarna mår bra av och tycker om att undervisa och vill ha mer tid för detta.

  • 68.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: En systematisk litteraturöversikt2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten sammanfattas det vetenskapliga underlaget för två typer av program: dels de som främst syftar till att förebygga utagerande beteenden hos barn och ungdomar, dels de som i första hand syftar till att förebygga inåtvända problem som ångest, depression och självskadebeteende. Program som har en allmänt hälsobefrämjande effekt, t ex för att förebygga drogmissbruk och våldshandlingar ingår följaktligen inte. Programmen är avsedda att ha effekt, inte bara direkt efter att programmet har avslutats utan även i framtiden. Rapporten har tagits fram på förfrågan av Kungliga Vetenskapsakademien och UPP-centrum (Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa) vid Socialstyrelsen. Båda har efterfrågat en systematisk litteraturöversikt för att klarlägga nyttan med att använda program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn.

  • 69.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Hedin, Gita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Health supportive family conversation: intended to turn Negative weight development in preschool children.2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 70.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Morberg, Siv
    Skolsköterskans hälsofrämjande arbete2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan lång tid tillbaka har skolsköterskan en central roll när det gäller att främja skolbarns hälsa då hon/han möter alla barn och ungdomar under de viktiga skolåren. Skolsköterskan är en uppskattad person och en värdefull tillgång för såväl elever som deras familjer och skolpersonal. Avsikten med boken är att belysa skolsköterskans arbete och visa på fördjupad kunskap om användbara metoder och modeller i arbetet utifrån aktuell forskning.

    Boken vänder sig i första hand till studenter i specialistsjuksköterskeutbildningarna samt till redan yrkesverksamma skolsköterskor. Den kan också vara en källa till kunskap om skolsköterskans arbete för övrig personal inom Elevhälsan samt för skolledare, ansvariga chefer och politiker.

  • 71.
    Demiraca, Sanel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Ladan, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    "Man ger mer än vad man tar": En kvalitativ intervjustudie om medberoende i nära relationer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier har visat på att i varje missbrukares liv, finns cirka fem anhöriga som riskerar att utveckla medberoende. Riskfaktorerna associerade med medberoende påverkar därför förekomsten av psykiska ohälsa och ökar risken för att utveckla andra sjukdomar såsom depression, ångest och känslomässiga problem. Syftet med studien var att undersöka hur medberoende i nära relationer kan utveckla självdestruktivt beteende och psykisk ohälsa. Med hjälp av en kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod blev syftet med denna studie genomförd. Studien grundades på semistrukturerade intervjuer där totalt sex informanter deltog. Resultatet i studien visade på liknande resultat genom alla intervjuer, såsom förekomsten av psykiska sjukdomar, självdestruktivt beteende och vikten av introjektiv identifikation. Dessa tre kategorier kompletterar varandra i den skrivna ordningen. Resultatet tyder på att det kan vara så att den medberoende inte kan utveckla psykisk ohälsa utan fenomenet introjektiv identifikation och självdestruktivt beteende. För att det ska utvecklas någon form av psykisk ohälsa skulle den medberoende personen behöva utveckla ett självdestruktivt beteende, och resultatet tyder på att det inte är möjligt utan introjektiv identifiering i kontexten nära relationer. Dock med hjälp av anknytningsteorin och coping-strategin, visade slutsatsen att inte alla medberoende utvecklade psykisk ohälsa. Förekomsten av psykisk ohälsa påverkas av individens tidiga anknytningsmönster och copingförmåga. Studien ledde till slutsatsen att psykisk ohälsa är ett stort problem bland individer med medberoende. Medberoende är inte fastställt som en sjukdom, trots att risken för att eventuellt utveckla psykisk ohälsa finns. Trots de följdsjukdomar som medberoende medför är det ingen prioritering inom folkhälsopolitiken.

  • 72.
    Edvardsson, Ingrid
    et al.
    Department of Clinical Sciences Malmö, Lund University.
    Lendahls, Lena
    Unit for Research and Development, Kronoberg County Council.
    Andersson, Tobias
    Kampinas Gard 1, Angelstad.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    The social environment is most important for not using snus or smoking among adolescents2012Ingår i: Health, ISSN 1949-4998, Vol. 4, nr 12, s. 1247-1255Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: To identify factors, which were related to being smoke-free and snus-free, respectively, among adolescents in relation to adolescents who were smoking and/or using snus, and de-termine if there were any sex differences. Me- thods: A questionnaire study was performed among students in year two in upper secondary schools (17-years-old) in southern Sweden in 2009. More than 2200 students completed the questionnaire regarding health and living habits anonymously. The variables were tested by χ²-test, before selection into the logistic model. Because of the salutogenic approach in the study, the results of the logistic regression analyses were expressed as Positive Odds Ratio (POR). Results: The prevalence of being smoke- free was 75.6 percent for girls and 70.2 percent for boys, whilst the prevalence of being snus- free was 95.1 percent for girls and 70.2 percent for boys. Having a tobacco-free best friend was the most important factor that correlated with being smoke- and snus-free as an adolescent, for both boys and girls. Good living habits, such as drinking less alcohol, were also central to being smoke-free and snus-free. Conclusions: The results show that a tobacco-free environ-ment has a great influence on whether or not adolescents stay tobacco-free. As the environ-ment has a big impact, the school has a big challenge to work with the school environment and policies but also with family responsibility, norms and attitudes to tobacco.

  • 73.
    Edvardsson, Ingrid
    et al.
    Department of Clinical Sciences, Malmö, Family medicine, Lund University.
    Troein, Margareta
    Department of Clinical Sciences, Malmö, Family medicine, Lund University.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Lendahls, Lena
    Unit for Research and Development, Kronoberg County Council.
    Snus user identity and addiction: a Swedish focus group study on adolescents2012Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 12, nr 1, s. 975-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:The teenage years are the years when adolescents seek their identity, and part of this involves experimenting with tobacco. The use of tobacco as such, and norms among their friends, is more important to the adolescents than the norms of parents when it comes to using tobacco or not. The aim was to explore the significance of using snus for adolescents, and attitudes to snus, as well as the reasons why they began using snus and what maintained and facilitated the use of snus.METHODS:Adolescents who use snus were interviewed in focus groups. The material was analysed using content analysis.RESULTS:Four groups of boys and one group of girls were interviewed, a total of 27 students from the upper secondary vocational program. Three themes related to the students' opinions on and experiences of using snus were found: Circumstances pertaining to snus debut indicate what makes them start using snus. Upholding, which focuses on the problem of becoming addicted and development of identity, and approach, where the adolescents reflect on their snus habits in relation to those around them. A number of factors were described as relevant to behaviour and norm building for the development into becoming a snus user. Attitudes and actions from adults and friends as well as - for the boys - development of an identity as a man and a craftsman influenced behaviour.CONCLUSIONS:The results showed that development of identity was of major importance when adolescents start using snus. The adolescents were initially unable to interpret the early symptoms of abstinence problems, but subsequently became well aware of being addicted. Once they were stuck in addiction and in the creation of an image and identity, it was difficult to stop using snus. These factors are important when considering interventions of normative changes and tobacco prevention in schools as well as among parents.

  • 74.
    Edén, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Andersson, Ingemar H.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Ekström, Britt Inger
    Försäkringskassan, Kristianstad.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Leden, Ido
    Centralsjukhuset, Kristianstad.
    Petersson, Jan
    Socialhögskolan, Lunds universitet.
    Return to work still possible after several years as a disability pensioner due to musculoskeletal disorders: a population-based study after new legislation in Sweden permitting "resting disability pension"2006Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 26, nr 2, s. 147-155Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Different strategies have been used to stimulate a return to work (RTW) among individuals suffering from long-term ailments. In Sweden a new law on "resting disability pension" permits disability pensioners to go back to work without jeopardising their benefits. In this study different variables related to RTW during 2000 by means of this legislation were identified among disability pensioners with musculoskeletal disorders. Individuals in the study group, when compared to a control group, had more often been disability pensioners for several years, had additional education, estimated their previous job to have been physically strenuous to a lesser degree, were more satisfied with the treatment at the social insurance office and had a more positive self-image. This study shows that it may be meaningful to continue/resume rehabilitation efforts and to try to motivate an individual suffering from musculoskeletal disorders to return to work even after several years as a disability pensioner.

  • 75.
    Edén, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Petersson, Jan
    Socialhögskolan, Lund.
    Quality of life among early retirees1999Ingår i: Experimental Aging Research, 25(4), 1999, Vol. 25, nr 4, s. 471-475Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Explanatory variables concerning poor quality of life (QL) were established among disability pensioners with musculoskeletal disorders and a control group. In both groups health status, leisure time activities, and social network were important for QL. Among the retirees immigration, employment before retirement and a negative attitude to the disability pension were related to poor QL.

  • 76.
    Efendija, Alma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Tónlist, Jennifer
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    "Det är ju viktigt att vägleda rätt": En kvalitativ studie om hälsa och delaktighet inom Arbetsförmedlingens etableringsarbete2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till denna studie bygger på sambandet mellan delaktighet och hälsa. Tidigare studier visar att tillgänglighet till integrationsinsatser ökar hälsan hos den aktuella målgruppen. Syftet med studien var att undersöka om Arbetsförmedlingens etableringsarbete i Kristianstad använder sig av ett hälsofrämjande perspektiv, genom att fokusera på vilka faktorer som enligt arbetsförmedlarna har betydelse för nyanländas etablering på arbetsmarknaden, samt hur det påverkar nyanländas delaktighet i samhället. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har samlat in material genom semistrukturerade intervjuer med arbetsförmedlare. För att analysera materialet användes innehållsanalys. Resultatet visar att språket, samt tillgång till arbetslivserfarenhet genom etableringsinsatser är avgörande faktorer för att nyanlända ska kunna integreras i arbetslivet. Ett annat fynd var att kulturella faktorer påverkar etableringen för nyanlända, inte minst då språket också utgör ett hinder för kommunikation. En problematik som framkom under intervjuerna var att arbetsförmedlarna ansåg att det fanns vissa brister i regelverket kring etablering i form av homogenisering av vilka insatser som är tillgängliga för målgruppen. Arbetsförmedlarna upplevde att detta påverkade möjligheterna att individualisera insatser för nyanlända. 

  • 77.
    Ejder, Alina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Karlsson, Sanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Högstadieelevers upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning: en intervjustudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En god sex- och samlevnadsundervisning i skolan är central för att ha möjlighet att utveckla en god hälsa, vilken dock enligt tidigare forskning har visats vara av bristande kvalitet. Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers upplevelse av sex- och samlevnadsundervisningen på deras skola, med fokus på pedagog ledda lektioner. Studiens metod var en kvalitativ intervjustudie, där sex högstadieelever intervjuades individuellt. Resultatet visade att eleverna upplevde att undervisningens innehåll inte tillgodosåg deras behov fullt ut, då det lades för stort fokus på risker och faktabaserad kunskap. Det som eleverna ville veta mer om var sådant som kunde kopplas till samlevnad samt gjorde eleverna mer delaktiga i undervisningen, vilket de i stort upplevde att de inte var. Eleverna värdesatte undervisning som relaterade till deras vardag och verklighet. Internet framkom vara den främsta informationskällan för att skaffa kunskaper om sex och samlevnad och beskrevs som den källa som i första hand användes. Eleverna menade även att relationer var betydelsefullt i lärande om sex och samlevnad. Studiens slutsatser tryckte på att eleverna ska vara centrerade och i fokus i undervisningen, för att tillgodose deras behov av kunskaper samt delaktighet. Då internet visades vara den främsta kunskapskällan av sex och samlevnad, bör skolan använda sig av elevernas vana av internet i undervisningen. Det finns även anledning för skolan att ha relationer i åtanke, mellan såväl pedagoger och elever som eleverna i klassen.

  • 78.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik2005 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna omarbetade upplaga av Enkäten i praktiken har genomgått en allmän översyn och aktualisering. Boken beskriver hur man planerar och lägger upp en undersökning, konstruerar en enkät och skriver följebrev samt hur man hanterar resultaten statistiskt, genom beskrivningar respektive analys. Många praktiska frågor som man ställs inför vid en enkätundersökning tas också upp.

    Nytt i den här upplagan är bland annat en presentation av personuppgiftslagen och etiklagen, två nya lagar som man måste ta hänsyn till vid enkätarbetet. Dessutom har texten om validitet och reliabilitet utökats, ett avsnitt om att konstruera index har tillkommit, liksom en orientering om tänkandet bakom svaren samt konfidensintervall. Ett omfattande avsnitt som redogör för hur frågor och svarsalternativ bör konstrueras ingår också.

    Boken ger ett koncentrat av den kunskap som finns inom enkätområdet. Den vänder sig till universitets- och högskolestuderande som läser kurser i enkätmetodik och kan även användas som handbok för den som själv ska genomföra en enkätundersökning.

  • 79.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Folkhälsovetenskap i ett hundraårigt perspektiv2009Ingår i: Andersson, Ingemar & Ejlertsson, Göran (red.). Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 31-61Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Statistik: hälsostatistik speglar i huvudsak ohälsa2009Ingår i: Andersson, Ingemar & Ejlertsson, Göran (red.). Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 135-155Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 81.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Övningsbok i statistik för hälsovetenskaperna2012Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här boken, vilken ersätter den tidigare ”Övningsbok i statistik”, har en direkt koppling till boken ”Statistik för hälsovetenskaperna” av samme författare. Kapitelindelningen är samma i de båda böckerna. I en tid med allt färre lärarledda undervisningstimmar, blir behovet av böcker för självstudier allt större. Det behovet avser den här boken möta.

    Här finns totalt 131 övningsuppgifter, med deluppgifter inräknade nästan det dubbla. Lösningarna till exemplen förklaras ingående, såväl logiskt som resonemangsvis. Författaren har lagt sig vinn om att ha en praktisk inriktning på övningsuppgifterna och de flesta exemplen har verklighetsbakgrund. Här finns en blandning av lösningar, där den logiska slutledningen bygger på endera egna beräkningar eller tolkning av datorutskrifter.

    Boken innehåller uppgifter om studiedesign med viktiga grundbegrepp, beskrivning av material med hjälp av tabeller och diagram samt olika genomsnitts- och spridningsmått. Standardisering ingår. Dessutom ingår ett stort antal övningsuppgifter om hypotesprövning vid olika studiedesigner med bl a t-test, Wilcoxon-test, z-test vid proportionstal, chitvåtest och konfidensintervall. Vissa centrala epidemiologiska begrepp ingår också samt linjär regression och korrelation. En del exempel finns inom området multivariat analys.

    För att övningsboken ska vara lämplig att använda även för den som läser en annan huvudbok än ”Statistik för hälsovetenskaperna”, finns inledningsvis läsanvisningar, vilka tydligt redovisar de olika kapitlens innehåll. Exemplen har hämtats från hälsovetenskaperna generellt, dvs de berör yrkesgrupper som folkhälsovetare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, socialarbetare, läkare m fl. Boken lämpar sig därför speciellt för högskole- och universitetsstuderande samt yrkesverksamma inom dessa områden.

  • 82.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sickness presence is an important warning signal: a Swedish questionnaire study2008Ingår i: European Journal of Public Health, 18(Suppl 1), 2008, Vol. 18, nr Suppl. 1, s. 214-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Persons with sickness presence see their job as important and demanding, and also report both physical and mental health problems as well as high sickness absence. As working life of today often requires great efforts, the combination of sickness presence and sickness absence is alarming. Ambitious employees with bad health may cause themselves more severe health problems in the future. Further research is required to clarify the causality.

  • 83.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nilsson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Measuring health indicators and work experiences in a salutogenic way: a Swedish developmental work2009Ingår i: European Journal of Public Health 19 (Suppl. 1), 2009, Vol. 19, nr Suppl. 1, s. 174-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Workplace health promotion activities and measures usually have an ill-health perspective. There is a need for a salutogenic perspective when measuring both health and work experiences. Such questionnaire instruments have previously been developed at Kristianstad University College and published (SHIS: Scand J Public Health, 2009. WEMS: WORK, 2009). The purpose is to present these two instruments together in relation to empirical data from hospital settings.

  • 84.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Larsson, Emma
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Workplace factors predict good health but not good quality of life: a population-based Swedish questionnaire study2006Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 16, nr Suppl. 1, s. 173-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 85.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Folkhälsa: några begreppsdefinitioner2009Ingår i: Andersson, Ingemar & Ejlertsson, Göran (red.). Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 17-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 86. Ejlertsson, Göran
    et al.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och Folkhälsovetenskap.
    Nilsson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    A new perspective in measuring health: the salutogenic approach2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 87.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Dychawy Rosner, Irena
    Hälsa och samhälle, Malmö högskola.
    Masterutbildning i hälsovetenskap: folkhälsovetenskap i ett integrerat ämnesområde2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 1, s. 43-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Högskolan Kristianstad beviljades år 2007 rätt att utfärda masterexamen inom området hälsovetenskap. Beslutet hade föregåtts av ett års intensivt arbete med att ta fram underlag till en ansökan. Man satsade på en integration av ämnen för att på ett aktivt sätt möta framtidens behov av personal med mångprofessionell kunskap. Arbetet med ansökan ledde till flera innovativa arbetsformer. Ett brett engagemang med intensiva dialoger skapades, såväl bland den egna lärarstaben som med det omgivande samhället.

  • 88.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Edén, Lena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Leden, Ido
    Centralsjukhuset, Kristianstad.
    Predictors of positive health in disability pensioners: a population-based questionnaire study using Positive Odds Ratio2002Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 2, s. 20-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Determinants of ill-health have been studied far more than determinants of good and improving health. Health promotion measures are important even among individuals with chronic diseases. The aim of this study was to find predictors of positive subjective health among disability pensioners (DPs) with musculoskeletal disorders. METHODS: Two questionnaire surveys were performed among 352 DPs with musculoskeletal disorders. Two groups were defined: DPs with positive health and negative health, respectively. In consequence with the health perspective in this study the conception Positive Odds Ratio was defined and used in the logistic regression analyses instead of the commonly used odds ratio. RESULTS: Positive health was associated with age > or = 55 years, not being an immigrant, not having fibromyalgia as the main diagnosis for granting an early retirement, no regular use of analgesics, a high ADL capacity, a positive subjective health preceding the study period, and good quality of life. CONCLUSION: Positive odds ratio is a concept well adapted to theories of health promotion. It can be used in relation to positive outcomes instead of risks. Suggested health promotion and secondary prevention efforts among individuals with musculoskeletal disorders are 1) to avoid a disability pension for individuals <55 years of age; if necessary, to make sure rehabilitation actions continue, 2) to increase efforts to support immigrants to adjust to circumstances connected to ill-health and retirement, 3) to pay special attention to individuals with fibromyalgia and other general pain disorders, and 4) to strengthen ADL activities to support an independent active life among disability pensioners.

  • 89.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Persson, Lars
    Högskolan Kristianstad.
    Sollerhed, Ann-Christine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen.
    Österlenprojektet: utökad fysisk aktivitet i skolan2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 90.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Sollerhed, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Predictors of good quality of life in school children: a population-based Swedish study using a new concept, Positive Odds Ratio2002Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 12, nr Suppl. 1, s. 53-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 91.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Sollerhed, Ann-Christine
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Lower self-perceived competence and less favourable body image in overweight school children2005Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 15, nr Suppl. 1, s. 172-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 92.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Sollerhed, Ann-Christine
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Lower self-perceived competence and less favourable body image in overweight school children. Paper presented at the 13TH EUPHA CONFERENCE, Promoting the public's health: reorienting health policies, linking health promotion and health care, Graz, 10-12 November2005Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 15, nr Suppl. 1, s. 172-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 93.
    Ejlertsson, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap. Lund University.
    Heijbel, Bodil
    Lund University.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Recovery, work-life balance and work experiences important to self-rated health: a questionnaire study on salutogenic work factors among Swedish primary health care employees2018Ingår i: Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, ISSN 1051-9815, Vol. 59, nr 1, s. 155-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is a lack of information on positive work factors among health care workers.

    OBJECTIVE: To explore salutogenic work-related factors among primary health care employees.

    METHOD: Questionnaire to all employees (n = 599) from different professions in public and private primary health care centers in one health care district in Sweden. The questionnaire, which had a salutogenic perspective, included information on self-rated health from the previously validated SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), psychosocial work environment and experiences, recovery, leadership, social climate, reflection and work-life balance.

    RESULTS: The response rate was 84%. A multivariable linear regression model, with SHIS as the dependent variable, showed three significant predictors. Recovery had the highest relationship to SHIS (1 = 0.34), followed by experience of work-life balance (1 = 0.25) and work experiences (1 = 0.20). Increased experience of recovery during working hours related to higher self-rated health independent of recovery outside work.

    CONCLUSION: Individual experiences of work, work-life balance and, most importantly, recovery seem to be essential areas for health promotion. Recovery outside the workplace has been studied previously, but since recovery during work was shown to be of great importance in relation to higher self-rated health, more research is needed to explore different recoverystrategies in the workplace.

  • 94.
    Ejlertsson, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Heijbel, Bodil
    Region Skåne.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare: en enkätstudie inom primärvården2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En fungerande primärvård är viktig för invånarnas hälsa. Hälso- och sjukvården i Sverige är under stor press och sjukvårdspersonalens välbefinnande är ett omdiskuterat ämne. Många studier i primärvården lyfter fram stress och ohälsa bland personalen, medan s.k. salutogena studier, dvs. sådana som lyfter fram resurser och möjligheter, i princip saknas. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa goda arbetsförhållanden i primärvården ur ett salutogent perspektiv.

    Metod: En enkätstudie genomfördes vid samtliga 26 vårdcentraler, 18 offentliga och åtta privata, i sex kommuner i nordöstra Skåne. Enkäten riktade sig till alla anställda inom primärvården (n = 599). Frågorna omfattade olika dimensioner av arbetsförhållanden och hälsa. Som bas användes två salutogent inriktade mätinstrument: SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), som mäter indikatorer på hälsa, och WEMS (Work Experience Measurement Scale), med frågor om upplevelsen av arbetet och arbetssituationen. Dessa frågor kompletterades med nyskapade frågor. Dels gjordes en inledande intervjustudie, som resulterade i frågor av särskild relevans för primärvården, dels inkluderades frågor inspirerade av befintliga frågeinstrument. Index bildades utifrån de olika områdena, vilka skapades genom att frågor med logiskt samband slogs samman. Samtliga index presenteras i den här rapporten.

    Resultat: Den totala svarsfrekvensen var 84 procent. Det fanns stora individuella variationer mellan de olika vårdcentralerna. Hälsotillståndet hos de anställda var i första hand associerat med återhämtning, följt av balans mellan arbete och privatliv samt individuella inre arbetsupplevelser, som t.ex. att kunna gå till jobbet med glädje och att uppleva arbetet som meningsfullt och utmanande. Egenskaper som präglar arbetsplatsen hade det tydligaste förhållandet till upplevelsen av energi på arbetet, och det mest signifikanta sambandet med feed-back var att ha en tillgänglig chef. Det fanns en positiv trend för den yngre åldersgruppen (<35 år) i upplevelsen av hälsa (SHIS). Samma grupp hade inom flera andra områden signifikant högre värden än resterande åldersgrupper, bl.a. gällande individuella inre upplevelser samt upplevelsen av feedback och arbetet som energigivare. Bland yrkesgrupperna var SHIS högt bland sköterskorna liksom upplevelsen av arbetet som energigivare. Den paramedicinska personalen upplevde självbestämmande såväl som möjlighet till reflektion på arbetet i störst utsträckning, medan den administrativa personalen tillsammans med läkarna upplevde högst grad av feedback på arbetet.

    Slutsats: Studien ger en grund för arbetsrelaterade insatser i syfte att stärka de funna salutogena faktorerna, samt för att öka de anställdas deltagande i framtida hälsofrämjande arbete. Varje vårdcentral har genom studien goda möjligheter att arbeta vidare med de egna resultaten.

  • 95.
    Ekelund, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Tobaksvanor och kunskaper om tobak och dess effekter i munhålan: En enkätstudie bland sjuksköterske-, tandhygienist- och folkhälsopedagogstudenter vid Högskolan Kristianstad2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bruket av tobak har idag blivit en viktig folkhälsofråga eftersom rökning och snusning har negativa effekter på såväl allmänhälsa som munhälsa. Trots det röker nästan var fjärde svensk kvinna och var femte svensk man. Syftet med den här studien var att kartlägga tobaksvanorna bland förstaårsstudenterna på sjuksköterske-, tandhygienist- och folkhälsopedagogiska programmet samt att undersöka vilka kunskaper studenterna på respektive program har om tobak och dess effekter i munhålan. Studien genomfördes som en enkätundersökning där 121 enkäter delades ut till studenterna på de tre programmen. Resultatet visade att 7% av studenterna var dagligrökare och 17% var feströkare. Störst andel rökare återfanns på tandhygienistprogrammet. Endast 4% av studenterna brukade snus. Lungcancer, KOL och hjärt-kärlsjukdom var de sjukdomstillstånd som flest studenter associerade med tobaksbruk och när det gäller effekterna i munhålan, såg studenterna starka kopplingar till flera av de listade tillstånden. Rökning förknippades främst med dålig andedräkt, missfärgning av tänderna och muncancer medan snusning också förknippades med frätskador på munslemhinnan. Studenterna visade relativt goda kunskaper om tobak och dess effekter på hälsan. Trots detta rökte en stor del av studenterna vilket indikerar att kunskap allena, inte får unga människor att avstå från tobaksbruk.

  • 96.
    Ekelund, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Sabzandam, Paria Petra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    "Det känns ju meningsfullt att gå till arbetet": en intervjustudie kring upplevelsen av hälsofrämjande arbetsmiljöfaktorer på en mottagningsenhet för nyanlända2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På grund av psykiatriska diagnoser ökar den arbetsrelaterade ohälsan. Genom att arbeta förebyggande och främjande på arbetsplatsen, kan den arbetsrelaterade hälsan stärkas och utvecklas. Med tanke på att ett hälsofrämjande fokus har stark koppling till arbetseffektivitet, behöver detta hälsoarbete framhävas. Av bakgrund till att flyktingströmmen 2015 resulterade i en hög arbetsbelastning för integrationsarbetare, fann denna studie ett intresse av att studera hälsofrämjande inslag på en kommunal mottagningsenhet för nyanlända. Syfte: Att studera om de anställda på en mottagningsenhet för nyanlända upplevde hälsofrämjande faktorer på sin arbetsplats. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Intervjuer på nio heltidsanställda fick representera resultatet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Arbetsuppgifter, social gemenskap, möjlighet till delaktighet, kompetensutveckling, ledarskap samt dagliga hälsofrämjande aktiviteter på arbetstid visade sig vara betydande hälsofrämjande faktorer på arbetsplatsen. Konklusion: Faktorerna genomsyrade en hälsofrämjande karaktär eftersom de kunde kopplas till känsla av sammanhang, savoring och empowerment. Det konkluderades att upprätthållandet av faktorerna är viktigt, med tanke på att de kan påverka de anställdas hälsa positivt. Fortsättningsvis är det av stor vikt att de här faktorerna stärks och upprätthålls för att möjliggöra ett gott integrationsarbete.

  • 97.
    Ekelund, Ulf
    et al.
    Medical Research Council Epidemiology Unit, Elsie Widdowson Laboratory, Fulbourn Road, Cambridge.
    Sepp, Hanna
    National Food Administration, Uppsala.
    Brage, Sören
    Medical Research Council Epidemiology Unit, Elsie Widdowson Laboratory, Fulbourn Road, Cambridge.
    Becker, Wulf
    National Food Administration, Uppsala.
    Jakes, Rupert
    Medical Research Council Epidemiology Unit, Elsie Widdowson Laboratory, Fulbourn Road, Cambridge.
    Hennings, Mark
    Wareham, Nicholas J.
    Medical Research Council Epidemiology Unit, Elsie Widdowson Laboratory, Fulbourn Road, Cambridge.
    Criterion-related validity of the last 7-day, short form of the International Physical Activity Questionnaire in Swedish adults2006Ingår i: Public Health Nutrition, ISSN 1368-9800, E-ISSN 1475-2727, Vol. 9, nr 2, s. 258-265Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To examine the validity of the short, last 7-day, self-administered form of the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ). DESIGN: All subjects wore an accelerometer for seven consecutive days and completed the IPAQ questionnaire on the eighth day. Criterion validity was assessed by linear regression analysis and by modified Bland-Altman analysis. Specificity and sensitivity were calculated for classifying respondents according to the physical activity guidelines of the American College of Sports Medicine/Centers for Disease Control and Prevention. SETTING: Workplaces in Uppsala, Sweden. SUBJECTS: One hundred and eighty-five (87 males) participants, aged 20 to 69 years. RESULTS: Total self-reported physical activity (PA) (MET-min day(-1)) was significantly correlated with average intensity of activity (counts min(-1)) from accelerometry (r = 0.34, P < 0.001). Gender, age, education and body mass index did not affect this relationship. Further, subcomponents of self-reported PA (time spent sitting, time in PA, time in moderate and vigorous activity (MVPA)) were significantly correlated with objectively measured PA (P < 0.05). Self-reported time in PA was significantly different from time measured by accelerometry (mean difference: -25.9 min day(-1); 95% limits of agreement: -172 to 120 min day(-1); P < 0.001). IPAQ identified 77% (specificity) of those who met the current PA guidelines of accumulating more than 30 min day(-1) in MVPA as determined by accelerometry, whereas only 45% (sensitivity) of those not meeting the guidelines were classified correctly. CONCLUSIONS: Our results indicate that the short, last 7-days version of the IPAQ has acceptable criterion validity for use in Swedish adults. However, the IPAQ instrument significantly overestimated self-reported time spent in PA. The specificity to correctly classify people achieving current PA guidelines was acceptable, whereas the sensitivity was low.

  • 98.
    Emelie, Vernersson
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Vad upplever unga vuxna påverkar deras sömnvanor: En kvalitativ intervjubaserad studie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The body needs sleep to get the recovery that it’s need. Too little sleep or no sleep at all may lead to depression and anxiety. The study’s purpose was to investigate how young adults experience their sleeping habits and what they consider affect their sleep. The method used was a qualitative interview study, the form of the interviews was semi-structured interviews and interviews by e-mail. The study’s result shows that young adults experience of sleep could be divided into two categories; the absence of the good sleep and experience of factors that affect the sleep. The informants experienced their sleeping habits as varying and that they had a regular bedtime but a varying sleep onset time. Young adults experienced that their sleep was affected positively by physical activity and negatively by cellphone as well as stress and anxiety Conclusion: Young adult get limited knowledge about sleep and why sleep is important in primary school which lead to that they don’t get the necessary knowledge about which consequences are related to too little and/or poor sleep. Giving sleep education in school gives the students the opportunity to prioritize their sleep. From a public health perspective, sleep is a determining factor to god health which makes the sleep education relevant to schools to work with health promotion activities.

  • 99.
    Engström, Jennifer
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Hultén, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Kvinnors upplevelser och hantering av utbrändhet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to investigate what is burnout and how women who are affected by it manage their condition. Furthermore, we have investigated stigma and whether or not those affected by burnout are in turn stigmatised.

    A qualitative approach has been used to achieve our aims with this project. To support our analysis we have interviewed ten women who all have been diagnosed with fatigue syndrome along with studying relevant literature. The main theories used in this investigation are the symbolic interaktionism by G.H Mead, the term stigma by Erving Goffman and different theories on coping.

    The results show that the majority of women in the study had suffered from burnout due to work related stress and changes in their working environment. How they coped with and recovered from the condition depended on their own activity and how it related to their own support system. Moreover, we can see how nature plays a significant part for many of the affected women to return to a healthy life. We can observe that both the term stigma and how it manifests itself is complex and difficult to define. The majority of the women in this study could not themselves define the term stigma.

    We have discovered that women suffering from burnout experience major changes in their lives and that there is much to learn from these women about both life in general and a person’s working life. From a social worker’s point of view, it is imperative to acknowledge the risks of always meeting the needs of others and the importance of recovery and reflection.

  • 100.
    Eriksson, Andrea
    et al.
    Nordiska högskolan för folkhälsvetenskap.
    Lindencrona, Fredrik
    Karolinska Institutet.
    Olsson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Puskeppeleit, Monika
    Intersektoriell samverkan i utvecklingsprojekt: en jämförande analys2007Ingår i: Axelsson, R., Bihari Axelsson, S. (red), Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer, Lund: Studentlitteratur , 2007, s. 87-121Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
123456 51 - 100 av 255
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf