hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 1742
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Thurban, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Vid mötet och i omvårdnaden av patienter med HIV/Aids: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser och attityder2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskestudenten och sjuksköterskan möter människor i kris eller oro, människor som får allvariga besked om till exempel HIV/Aids. Dessa möten kräver flexibilitet, förmåga till empati och kommunikation av sjuksköterskan. Omvårdnaden innefattar de fysiska, psykiska, kulturella, andliga och sociala behoven hos patienten. Genom att tillgodose dessa behov arbetar sjuksköterskor för att ge bästa tänkbara livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser och attityder vid mötet och i omvårdnad av patienter med HIV/Aids. Metod: Litteraturstudien baseras på 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs modell. Katie Erikssons omvårdnadsteori relateras till resultatdiskussionen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor hade positiva och negativa attityder och att deras upplevelser bestod av empati, medkänsla, rädsla, obehag och förakt. Sjuksköterskors huvudsakliga upplevelser var rädsla och deras attityder var positiva. Sjuksköterskestudenters upplevelser bestod också mest av rädsla och deras attityder var negativa. Resultatdiskussion: Kunskap är huvudsakligen vad som fattas och behövs för att minska rädslan och de negativa attityderna. Slutsats: Uppsatsens slutsats belyser att kunskap är nyckelordet för ett gott möte och god omvårdad för patienter med HIV/Aids. Att negativa attityder och upplevelser kan förhindras/minskas med kunskap. Slutsatsen visar även på att kultur och förförståelse spelar roll vid attityderna.

  • 52.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Jönköping University.
    Ainalem, Ingrid
    Region Skåne.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Challenges to Improve Inter-Professional Care and Service Collaboration for People Living With Psychiatric Disabilities in Ordinary Housing2016Ingår i: Quality Management in Health Care, ISSN 1063-8628, E-ISSN 1550-5154, Vol. 25, nr 1, s. 44-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe health care- and social service professionals' experiences of a quality-improvement program implemented in the south of Sweden. The focus of the program was to develop inter-professional collaboration to improve care and service to people with psychiatric disabilities in ordinary housing. Focus group interviews and a thematic analysis were used. The result was captured as themes along steps in process. (I) Entering the quality-improvement program: Lack of information about the program, The challenge of getting started, and Approaching the resources reluctantly. (II) Doing the practice-based improvement work: Facing unprepared workplaces, and Doing twice the work. (III) Looking back--evaluation over 1 year: Balancing theoretical knowledge with practical training, and Considering profound knowledge as an integral part of work. The improvement process in clinical practice was found to be both time and energy consuming, yet worth the effort. The findings also indicate that collaboration across organizational boundaries was broadened, and the care and service delivery were improved.

  • 53.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Melander, Katarina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 22012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdomen. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utvecklas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

  • 54.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Melander, Katarina
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 22013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdo- men. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden. Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utveckas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

  • 55.
    Andersson, Bodil T.
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Fridlund, Bengt
    The School of Health Sciences and Social Work, Växjö University.
    Elgán, Carina
    Faculty of Health and Society, Malmö University.
    Axelsson, Åsa B.
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University.
    Radiographers' areas of professional competence related to good nursing care2008Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 22, nr 3, s. 401-409Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Radiographers’ ability and competence is a matter of vital importance for patients. Nursing care is an integral part of the radiographer’s work. The demand for high competence in clinical activities has increased in diagnostic radiology and has had an impact on the development of the profession.

    Aim: The aim was to describe the radiographer’s areas of professional competence in relation to good nursing care based on critical incidents that occur in the course of radiological examinations and interventions.

    Method: A descriptive design with a qualitative approach, using the Critical Incident Technique was employed. Interviews were conducted with a strategic sample of registered radiographers (n = 14), based at different hospitals in Sweden.

    Ethical issues: The appropriate ethical principles were followed. All the participants provided informed consent, and formal approval for conducting the research was obtained according to national and local directives.

    Results: The data analysis resulted in two main areas; direct and indirect patient-related areas of competence, which describe the radiographers’ skills that either facilitate or hinder good nursing care. In the direct patient-related area of competence, four categories emerged, which illustrate good nursing care in the patient’s immediate surroundings. In the indirect patient-related area of competence, four categories illuminated good nursing care that is provided without direct contact with the patient.

    Conclusions: The study highlights the different areas of the radiographer’s unique professional competence. The findings provide insight into the radiographer’s profession, on one hand as a carer and on the other as a medical technologist as well as highlighting the importance of each role. The radiographer’s work encompasses a variety of components – from caring for the patient to handling and checking the technical equipment.

  • 56.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Andersson, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta i livets slutskede behöver inte bara innebära det fysiska obehaget, utan kan även ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smärta har en stor plats i den palliativa vården, kropp och själ hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som händer efter döden kan ge existentiell smärta. De existentiella behoven är enligt många studier försummade. Vårdpersonal undviker ofta dessa frågor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede. Metod: En allmänlitteraturstudie genomfördes med kvalitativa artiklar. Resultatet visade att existentiell smärta förekom i stor omfattning. Informanterna upplevde ensamhet och skuldkänslor och smärtan beskrevs ofta i fysiska termer. Smärtan hade också samband med förlust av olika funktioner. Det fanns även tankar kring andlighet och rädsla för den okända framtiden.Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam på patientens behov av närhet eller ensamma stunder. Vårdpersonal kan även hjälpa patienten att återfinna sin autonomi genom att identifiera de funktioner som faktiskt finns kvar. Genom samtal kan patienten få stöd att orka leva de sista dagarna samt att möta den okända framtiden. Slutsatsen är att det krävs god kunskap i kommunikation och smärtbehandling för att kunna identifiera och lindra existentiell smärta.

  • 57.
    Andersson, Catharina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Dam, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med annan hälso- och sjukvårdspersonal2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för patientsäkerheten. Hur samarbete upplevs varierar mellan de olika yrkeskategorierna. Sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad och har en central roll i vårdteamet.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur samarbetet fungerar med annan hälso- och sjukvårdspersonal.

    Metod: Allmän litteraturstudie där artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår. Utvalda artiklar har genomgått en textanalys.

    Resultat: Tre kategorier framgick i resultatet: Informationsöverföringens betydelse för samarbetet, förståelsen för varandras yrkesroller och dess betydelse för samarbetet samt bemötandets betydelse för samarbetet. Kommunikation är genomgående i alla kategorierna för hur sjuksköterskan upplever samarbetet med undersköterskor och läkare.

    Diskussion: Sjuksköterskorna upplever sig inte lika delaktiga i beslut gällande patienternas vård som läkarna upplever att de är. Samtidigt har sjuksköterskorna svårt att vara delaktiga i omvårdnaden kring patienterna pga. tidsbrist, vilket leder till sämre samarbete med undersköterskorna. Även bemötandet har betydelse för samarbetet mellan professionerna.

    Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att kommunicera med varandra för att förbättra samarbetet. För att uppnå detta behöver personalen bli bättre på informationsöverföring, visa förståelse för varandras yrkesprofessioner samt kunna bemöta varandra med respekt.   

     

  • 58. Andersson, Edith M.
    et al.
    Hallberg, Ingalill R
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Nursing, University of Lund.
    Nurses' experiences of the encounter with elderly patients in acute confusional state in orthopaedic care2003Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 40, nr 4, s. 437-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to illuminate nurses' experiences of the encounter with elderly patients who developed acute confusional state (ACS) in orthopaedic care. Forty-eight nurses with professional background as registered (n=26) or licensed practical nurses (n=22) who took part in the nursing care of acute confused patients were involved. Open-ended unstructured interviews were conducted with regard to the course of events, experiences and interpretation of what had happened during the ACS as well as the nurses' actions and encounter with the confused patient. The texts were analysed using manifest and latent content analysis, revealing that the nurses had difficulties in reaching the patients and their reality, and thus in understanding their experiences. Interpretation of the nurses' experiences showed that the nurses found it difficult to reach the patients' reality because the patients were in a divided and/or different world. They interpreted the patients as seeking solitude or company, keeping a distance or being suspicious of the nurses. The findings indicated that the interaction in the encounter between the acutely confused patients and the nurses indicated insufficient and/or broken reciprocity. The nurses used various strategies to meet the patients, being a companion and/or being a surrogate. They acted in the encounter based on their view of the patient and their ability to enter into and understand the patients' situation. The strategies were more or less successful, sometimes resulting in contact and calming the patients and in other cases increasing the patients' irritation and anger. The results were more successful when the strategies were derived from the nurses' interpretation of the patients' situation and the nurses paid attention to the patients and confirmed them.

  • 59.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hansson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Närståendes behov i omvårdnad av personer med demenssjukdom: Litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sänkt kognitiv förmåga och den sjukes personlighet förändras. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på deras åsikter skapar goda chanser för att båda parterska bli nöjda med omvårdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvägagångssätt. Resultat: Studiens resultat visade att närstående hade egna behov som behövde tillgodoses, att få möjlighet att skapa en relation till vårdpersonal, att få tid att prata, att få delta i omvårdnaden samt att få information. Närstående hade även behov av att den sjukes behov blev tillgodosedda. För att detta skulle ske krävdes det att vårdpersonal skapade en god relation till den sjuke, att han/hon fick tillräckligt med tid och en god omvårdnad. Slutsats: Närståendes behov av att den sjuke får en fungerande relation med vårdpersonal blev inte tillfredställt. Närstående önskade att både de själva och den sjuke får mer tid och kontakt med vårdpersonal. Calgarymodellen kan användas av vårdpersonal för kartläggning av närståendes behov i omvårdnaden.

  • 60.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lindström, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ambassadörer inom tobaksprevention: en kvalitativ studie om peer education2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: I Länsstyrelsen Blekinges projekt TBU, som står för tobaksfria barn och unga i Blekinge, har ambassadörer från gymnasiet använts för att nå ut med information om tobak till ungdomar i högstadiet. Arbetet med ambassadörer relaterar till metoden peer education som innebär att jämlikar utbildar jämlikar. Att använda jämlikar som är lik målgruppen i exempelvis ålder eller erfarenheter innebär en annan inlärningssituation än den som sker mellan till exempel lärare och elev. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambassadörernas arbete med peer education som tobaksprevention samt hur ambassadörer kunde påverkas av arbetet som peer educators. Metod: Metoden som använts i studien är intervjuer med ambassadörer samt en fokusgruppsintervju med TBU:s projektgrupp. Det insamlade empiriska materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att ambassadörerna hade, eller utvecklade, ett intresse för sitt arbete och en förmåga att kommunicera med sin målgrupp, vilket de även nämnde som viktiga delar i rollen som ambassadör. Ambassadörerna hade också påverkats av sitt arbete, bland annat i form av stärkta kommunikationsförmågor och ökad kunskap, vilket även ansågs bero till största del på att ambassadörerna fick genomgå en utbildning innehållande olika delar och perspektiv. Konklusion: Det viktigaste i ambassadörernas arbete för att förebygga tobaksbruket hos högstadieelever var den utbildning som ambassadörerna fick under den första veckan av sitt arbete. Vi föreslår därför att TBU utvecklar ett konkret underlag för utbildningen med tydliga metoder och mål som tar hänsyn till att utveckla ambassadörernas intresse för ämnet och kommunikationsförmågor. Fortsatta studier kan förslagsvis undersöka hur högstadieeleverna upplevde relationen mellan ambassadörerna och dem.

  • 61.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Feltenmark, Joel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hur kvinnor som genomgår inducerad abort upplever sig bemötta i vården: En litteraturstudie om sjuksköterskors bemötande2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inducerad abort utförs oftast på vårdinrättningar avsjuksköterskor. Hur sjuksköterskorna bemöter kvinnor i abortsituationer harbetydelse för deras upplevelse av abortvården. Syfte: Syftet var att beskrivakvinnors upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid inducerad abort. Metod: En litteraturstudie grundad på kvalitativa artiklar genomfördes.Sökningarna gjordes i databaser med relevans för omvårdnad. Granskning avartiklarna gjordes enligt en mall. Resultat: Tre kategorierdefinieras som beskriver kvinnornas upplevelser; önskan om interaktion medsjuksköterskorna; viljan att bli sedd samt; rädsla för att bli dömd. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004)trovärdighetsbegrepp. Tre huvudfynd lyfts i resultatdiskussionen; Vikten av attfå bli bekräftad som moralisk beslutsfattare; Vikten av att inte få enundvikande vård samt Vikten av att bemötande inte präglas av fördomar.Resultatet diskuteras också utifrån Erikssons (1994) lidandeteori.Sjukdomslidande och vårdlidande uppkom av kvinnornas egna tankar och känslorsamt bristande kvalité i sjuksköterskornas bemötande. Det behövs vidareforskning om hur kvinnor upplever bemötandet i abortvården.

  • 62.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Levin, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    "Jag kan inte tänka på något annat": en empirisk studie om rädsla ur ett livsvärldsperspektiv2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Vårdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rädsla. Inom omvårdnad är förståelse för människors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstå fenomen som påverkar människans livsvärld gynnas relationen mellan vårdtagare och sjuksköterska.

    Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet rädsla ur ett livsvärldsperspektiv.

    Metod: Studien baserades på 74 berättelser om rädsla skrivna av sjuksköterskestudenter. Kvalitativ innehållsanalys användes.

    Resultat: Situationer av ovisshet, maktlöshet eller hot utlöste rädsla. Under rädsleupplevelsen gjorde den tysta kroppen sig påmind, kroppen upplevdes okontrollerbar, informanterna blev tillfälligt förvirrade och fick förändrad verklighetsuppfattning. Kamp- och flyktbeteende och upplevelser av att rädslan födde nya känslor beskrevs också. När rädslan släppte tystnade kroppen, situationen upplevdes overklig och ibland genant och händelsen lämnade spår.

    Diskussion: Eftersom människor riktar medvetandet olika är det individuellt vad människor blir rädda för. Rädslan finns i levd kropp och påverkar samt påverkas av levd tid. Att gå till sig själv och förstå sin egen rädsla underlättar för att känna igen och förstå upplevelsen av rädsla hos andra.

    Slutsats: Att förstå och kunna möta rädsla hos andra är centralt i omvårdnad liksom i alla människovårdande yrken. Då upplevelsen av rädsla är central är det viktigt att förhålla sig fördomsfri till vad som utlöser rädsla hos andra människor och undvika att värdera rädslan.

  • 63.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Månsson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Överviktiga patienter i hälso- och sjukvården: Att bemöta och bli bemött2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt är ett folkhälsoproblem i västvärlden. Att leva med övervikt kan innebära ett stort lidande. Sjuksköterskan är ofta den som har mest regelbundna kontakter med överviktiga patienter. Sjuksköterskans uppgift är att bemöta patienter på ett värdigt sätt oavsett ålder, utseende, funktion eller prestationsförmåga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa bemötandet av patienter med övervikt i hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras ur två perspektiv, ett patientperspektiv och ett sjukvårdspersonalsperspektiv. Studien visade att bemötandet till överviktiga patienter upplevdes både positivt och negativt. Patienterna upplevde att de fick en god relation med sjukvårdspersonalen. Andra tyckte att de blev dömda direkt utifrån sin övervikt. Sjukvårdspersonal upplevde att övervikt var ett känsligt område att arbete inom. Slutsats: För en lyckad vårdrelation där bemötandet upplevs positivt bör sjukvårdspersonalen vara medveten om sina attityder och se hela människan.

     

  • 64.
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Biomedicin: viktig grund men också hinder2009Ingår i: Andersson, Ingemar & Ejlertsson, Göran (red.). Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 63-85Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 65.
    Andersson, H. Ingemar
    Department of Community Health Sciences, Lund University, Sweden.
    Chronic pain: epidemiological studies in a general population1998Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim was to study the epidemiology of chronic pain (> 3 months duration) and factors associated to pain prevalence, prognosis, health care and medication in a general population. A cross-sectional mailed survey to a random population sample (n = 1806) was followed by a clinical examination and a prospective study of three selected groups. Pain related diagnoses from primary health care was monitored and compared with pain prevalence. The most important findings were: - a high total prevalence of chronic pain, 55.2%, without gender difference but varying by age and socioeconomic level. About one fourth (12.8%) reported high pain intensity and functional impairments. Women experienced pain at more locations and with higher intensity. - in a multivariate analysis increasing age, female gender, low education, high work strain, depression and insomnia were associated with chronic pain. - widespread pain showed a worse 2- year prognosis compared with neck shoulder pain. - musculoskeletal location of pain dominated, myalgia and myofascial pain being the most common symptom descriptions. - co-morbidity with chronic pain was common. More hypertensives and an increased level of serum uric acid associated to widepread pain indicated possible metabolic connections to pain. - smoking (current and previous) was associated with low-back and widespread pain. - chronic pain had a substantial influence of primary health care-seeking and medication; high pain intensity being the most important predictor of care and medication. - pain related diagnoses in primary health care increased between 1987 and 1996. Chronic pain, mainly with musculoskeletal location, is a community health problem. A multi-factorial approach in prevention and treatment on the basis of present knowledge is necessary.

  • 66.
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Epidemiologi: att bestämma folkhälsans innehåll och orsaker2009Ingår i: Andersson, Ingemar & Ejlertsson Göran (red.). Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 157-180Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 67.
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Increased mortality among individuals with chronic widespread pain relates to lifestyle factors: a prospective population-based study2009Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose. Widespread chronic pain has been related to disability and loss of quality of life, but in a few epidemiological studies also to increased mortality. The aim of this study was to further investigate the relationship between chronic pain, lifestyle factors and all cause mortality. Methods. A random sample of an adult (age 25-74) Swedish population (n = 1609) responded to a comprehensive questionnaire on pain, other symptoms, lifestyle, work and socioeconomic factors in 1988. Mortality data for this cohort between 1988 and 2002 were analysed. Survival analysis (Kaplan-Meier) and Cox proportional regression were used to study initially reported factors influencing survival. Results. Individuals with widespread chronic pain showed an increased mortality risk (hazard ratio, HR = 1.95, CI: 1.26-3.03) compared to the group without chronic pain. Death due to cardiovascular disease accounted for the increased mortality. Adjustment for lifestyle factors eliminated the excess risk. Conclusions. Increased mortality among individuals with widespread chronic pain is related to factors like smoking, sleep disturbances and low physical activity. The result emphasises the importance of including lifestyle factors in a cognitive-behavioural rehabilitation process. It remains to be shown whether health promotion activities aimed at lifestyle could change mortality among individuals with chronic pain.

  • 68.
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    The course of non-malignant chronic pain: a 12-year follow-up of a cohort from the general population2004Ingår i: European Journal of Pain, ISSN 1090-3801, E-ISSN 1532-2149, Vol. 8, nr 1, s. 47-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The high prevalence of chronic pain (duration >3 months) reported from different populations indicates a public health problem. Knowledge of the long-term course of chronic non-malignant pain is incomplete and scarce.This paper describes a follow-up of a cohort recruited from a survey in the general population. The cohort (n=214) consisted initially of individuals with widespread or located (neck-shoulder) pain or without chronic pain. The individuals were initially examined and replied to questionnaires on pain, social factors, lifestyle, medication and health care after two and 12 years. The deaths during the period were obtained from the population register. Complete data exist for 77% of the eligible individuals.After 12 years one-third of the individuals initially without pain reported chronic pain, and among those with initial chronic pain 85% still reported chronic pain. The number of painful areas was the strongest predictor of chronic pain 12 years later (OR 15.8; >3 locations vs. 0) whereas a social factor (having a close friend) decreased the risk (OR 0.44). The onset of chronic pain during the same period was related to the physical workload (work with bent positions; OR 5.31; yes vs. no). Mortality was significantly higher in the group initially reporting widespread pain compared with the other groups. The chronicity of widespread chronic pain supports early and intense intervention among individuals with located pain. The association between chronic widespread pain and increased mortality needs further investigation but may deepen the view of chronic pain as a public health problem.

  • 69.
    Andersson, H. Ingemar
    Department of Community Medicine, Lund University, Sweden.
    The epidemiology of chronic pain in a Swedish rural area.1994Ingår i: Quality of Life Research, 1994 3(Suppl. 1), 1994, Vol. 3 Suppl 1, s. S19-S26Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to establish basic epidemiological data on chronic pain (duration > 3 months) in a rural population, a survey of pain symptoms was conducted by means of a postal questionnaire. The questionnaire was sent to a random sample (from the population register) of 15% of the population aged 25-74 (n = 1806) in two Swedish primary health care districts. The response rate was 90%. In a follow-up study individuals selected among the responders (neck-shoulder pain, widespread pain and controls without pain; n = 213) were examined and interviewed. They were requestioned about pain symptoms 24 months after the initial survey. Without sex differences 55% of the population had perceived persistent pain for 3 months and 49% for 6 months. Women experienced more multiple localizations of pain and had pain in neck, shoulder, arm and thigh to a greater extent than men. Prevalence of pain increased by age up to 50-59 years for both genders and then slowly decreased. The neck-shoulder area was the most common site of pain (women 32.9%, men 27.5%). Blue-collar workers and employers (including farmers) reported chronic pain to a greater extent than other groups. In 13% of the population, manifest pain problems were associated with reduced functional capacity. Examination of selected pain groups indicated a high proportion of unspecific musculoskeletal symptoms. Diagnosis with definite definitions, explaining the pains, were found in 40% of the individuals. Individuals with widespread pain had a higher pain intensity, more somatic symptoms, were more depressive and had the lowest scores for quality of life.(ABSTRACT TRUNCATED AT 250 WORDS)

  • 70.
    Andersson, H. Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Folkhälsovetenskap: perspektiv och framtid2009Ingår i: Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen / [ed] Andersson, Ingemar & Ejlertsson, Göran, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 367-375Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 71.
    Andersson, H. Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Salutogenetic and pathogenetic factors of equal importance to predict mortality in a Swedish general population2008Ingår i: European Journal of Public Health, 18(Suppl. 1), 2008, Vol. 18, nr Suppl. 1, s. 193-194Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Social support and physical exercise seem to be salutogenetic factors of importance for longterm survival to balance traditional risk factors such as smoking and defined diseases. The results support health promotion initiatives focused on salutogenetic factors and not only prevention in relation to traditional risk factors and diseases.

  • 72.
    Andersson, H. Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Sleep disturbances predict long-term mortality in men: a prospective Swedish study2007Ingår i: European Journal of Public Health, 17(Suppl. 2), 2007, Vol. 17, nr Suppl. 2, s. 225-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 73.
    Andersson, H. Ingemar
    et al.
    Department of Community Medicine, Lund University, Sweden.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad College of Health Professions.
    Leden, Ido
    Department of Medicine, Rheumatology Section, Central Hospital, Kristianstad, Sweden.
    Widespread musculoskeletal chronic pain associated with smoking: an epidemiological study in a general rural population1998Ingår i: Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 0036-5505, E-ISSN 1940-2228, Vol. 30, nr 3, s. 185-191Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Data on smoking and pain symptoms from a random sample (n = 1806) of a general population were used to evaluate the association between chronic pain at various locations and smoking. In both genders current smoking was associated with reports of increased pain in low back, neck and with multiple locations. In a multiple logistic regression analysis current smoking was associated with an increase in widespread chronic musculoskeletal pain (OR 1.60, CI 1.04-2.46, in relation to non-smokers) and chronic low back pain (OR 1.58, CI 1.13-2.20, in relation to non-smokers). A dose-response relationship was found between the daily cigarette consumption and the prevalence of chronic low back pain. Smoking is associated not only with low back pain but also with chronic widespread musculoskeletal pain. No conclusive decrease in pain prevalence was found after quitting smoking. Further studies are necessary to elucidate an aetiologic relationship between smoking and chronic pain.

  • 74.
    Andersson, H. Ingemar
    et al.
    Department of Community Health Medicine, Lund University, Sweden.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad College for Health Professions.
    Leden, Ido
    Department of Medicine, Central Hospital, Kristianstad.
    Rosenberg, Claes
    Simrishamn Health Care Centre.
    Characteristics of subjects with chronic pain, in relation to local and widespread pain report: a prospective study of symptoms, clinical findings and blood tests in subgroups of a geographically defined population1996Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 25, nr 3, s. 146-154Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The relation between reported chronic pain and clinical findings was studied by comparing survey data six months before and eighteen months after a clinical examination. Studied individuals (n = 165) were randomly selected from subsamples of an initial survey (n = 1806) to a general population. Among individuals reporting chronic pain 85% were assessed to have chronic pain at the examination. Diagnoses were found in 22% of examined pain individuals. Myofascial pain syndrome and myalgia were the most common findings. Compared with located neck-shoulder pain, widespread pain had a greater impact on the individual, a worse prognosis regarding pain duration and working capacity, and revealed a raised serum urate level of unclear significance. Although no specific cause of pain is found in individuals with widespread pain it is important to identify and treat this group due to the great effects on functional capacity and the worse prognosis.

  • 75.
    Andersson, H. Ingemar
    et al.
    Department of Community Medicine, Lund University, Sweden.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Leden, Ido
    Department of Medicine, Rheumatology section, Central Hospital, Kristianstad.
    Rosenberg, Claes
    Simrishamn Health Care Centre.
    Chronic pain in a geographically defined general population: studies of differences in age, gender, social class, and pain localization.1993Ingår i: The Clinical Journal of Pain, ISSN 0749-8047, E-ISSN 1536-5409, Vol. 9, nr 3, s. 174-182Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To establish basic epidemiological data on chronic pain (duration > 3 months) in a defined population. Relationships between age, gender, and social class were tested. DESIGN: A survey of pain symptoms, including location, intensity, duration, and functional capacity, was conducted by means of a mail questionnaire. SETTING: General populations in two Swedish primary health care districts. Medical care was provided in a state health system. SUBJECTS: A random sample (from the population register) of 15% of the population aged 25-74 (n = 1,806). The response rate was 90%. OUTCOME MEASURES: Descriptive epidemiologic data in relation to objectives of the study. RESULTS: Without sex differences, 55% (95% confidence interval, 53-58%) of the population had perceived persistent pain for 3 months and 49% for 6 months. Among individuals with chronic pain, 90% localized their pain to the musculoskeletal system to a variable extent. Women experienced more multiple localizations of pain and had pain in the neck, shoulder, arm, and thigh to a greater extent than men. Prevalence of pain increased by age up to 50-59 years for both genders and then slowly decreased. The neck-shoulder area was the most common site of pain (30.2%), followed by the lower back (23.2%). Even in the youngest age groups more than one of four reported chronic pain. Blue-collar workers and employers (including farmers) reported chronic pain to a greater extent than other groups. In 13% of the population, manifest pain problems were associated with reduced functional capacity. CONCLUSION: Chronic pain symptoms are common but unevenly distributed in a general population. The results may influence planning and consultation in primary health care as well as warranting selective prevention activities.

  • 76.
    Andersson, H. Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nilsson, P.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Positive work experience factors relate to salutogenic health-a survey among Swedish hospital employees2012Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 22, nr Suppl. 2, s. 156-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 77.
    Andersson, H.Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Långvarig icke-malign smärta: introduktion2003Ingår i: Smärta och smärtbehandling / [ed] Mads Werner och Peter Strang, Stockholm: Liber , 2003, s. 397-409Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 78.
    Andersson, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Eskesjö, Jimmy
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    FMI deltagare – motivation till motionsidrott2016Ingår i: Framtidens motionsidrott: möjligheter och utmaningar / [ed] Åsa Bringsén, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2016, s. 44-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 79.
    Andersson, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Eskesjö, Jimmy
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Motivation för motionsidrott: äldre tonårsflickors beskrivning av motionsidrott2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det framkommer i studiens bakgrund att föreningsidrotten är en viktig aktör som bidrar till att öka fysisk aktivitet och minska stillasittandet i befolkningen. För att undvika låg fysisk aktivitet och avhopp inom föreningsidrotten krävs det att individen känner sig motiverad till att delta i idrottsföreningar. Syftet med studien var att undersöka motivationsaspekter bland äldre tonårsflickor som deltar i motionsaktiviteter i idrottsföreningar. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett strategiskt urval som kom att bli lagidrottande tonårsflickor som motionsidrottar. Materialet analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys där nyckelord sorterades ut och kategorier bildades. Resultatet visade på att ett flertal aspekter är viktiga för tonårsflickors motivation för motionsidrott: kärlek till idrott, hälsoaspekter, att vara en del av laget, omgivningens betydelse, förutsättningar och bekräftelse. Självbestämmande och samhörighet visade sig vara viktiga komponenter för skapandet av motivation. Utifrån konklusionen borde dessa två komponenter stå centralt i diskussioner om hur föreningsidrotten bör organiseras för att kunna öka intresset för deltagande i idrottsföreningar.

  • 80.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och Folkhälsovetenskap.
    Epidemiologi för hälsovetare: en introduktion2016 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den andra upplagan av Epidemiologi för hälsovetare har aktualiserats och uppdaterats i alla delar. Flera nya delar som relaterar till utvecklingen inom epidemiologin har också tillkommit.

    Boken ger en grundläggande beskrivning av arbetssätt, teorier och metoder inom epidemiologin. Med utgångspunkt i rubrikerna Beskriva, Analysera och Åtgärda förklaras begrepp och analysmetoder, olika typer av studier samt hur epidemiologin kan användas i hälsofrämjande syfte. Statistiska metoder, felkällor samt etiska frågeställningar relaterade till området behandlas och exempel ges på praktiska tillämpningar inom flera områden. Nytt i den här upplagan är bl.a. avsnitt om kvalitetsregister, epigenetik, livsförloppsepidemiologi samt evidensbaserad medicin liksom ett kapitel om socialepidemiologi. Författaren introducerar läsaren i ämnet epidemiologi på ett enkelt och tydligt sätt, bland annat med hjälp av konkreta exempel på arbetssätt och analysmöjligheter. Bokkapitlen avslutas i den nya upplagan med ett ökat antal studieuppgifter med tillhörande facit.

    Epidemiologi för hälsovetare vänder sig i första hand till universitets- och högskolestuderande inom vård- och folkhälsoområdet, det vill säga till blivande folkhälsovetare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, farmaceuter, socialarbetare och arbetsterapeuter, men även som introduktion under läkarutbildningen och till yrkesverksamma inom dessa områden.

  • 81.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Epidemiologi för hälsovetare: en introduktion2006Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken ger en grundläggande beskrivning av arbetssätt, teorier och metoder inom epidemiologin. Med utgångspunkt i rubrikerna Beskriva, Analysera och Åtgärda förklaras begrepp och analysmetoder, olika typer av studier samt hur epidemiologin kan användas i hälsofrämjande syfte. Statistiska metoder, felkällor samt etiska frågeställningar relaterade till området behandlas och exempel på hur kunskapsområdet kan tillämpas på bland annat livsstilsfaktorer, infektioner och genetik presenteras. Författaren introducerar läsaren i ämnet epidemiologi på ett enkelt och tydligt sätt, bland annat med hjälp av konkreta exempel på arbetssätt och analysmöjligheter. Flera kapitel avslutas med studieuppgifter. Epidemiologi för hälsovetare vänder sig i första hand till universitets- och högskolestuderande inom vård- och folkhälsoområdet, det vill säga till blivande folkhälsovetare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, socialarbetare och arbetsterapeuter, men även som introduktion under läkarutbildningen och till yrkesverksamma inom dessa områden. Till boken finns en webbplats med ett stort antal interaktiva övningar, faktafrågor, beräkningsuppgifter, simuleringar och länkar. Detta kompletterande material är ett bra stöd som gör det enkelt och roligt att ta till sig viktig kunskap.

  • 82.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Epidemiologi för vård- och hälsovetenskaperna: en fördjupning2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Epidemiologi för vård- och hälsovetenskaperna är avsedd som en fördjupning i epidemiologi för dem som tillägnat sig grunderna. Den vänder sig främst till universitets- och högskolestuderande inom vård- och hälsoområdet, d.v.s. till blivande folkhälsovetare, sjuksköterskor, läkare, apotekare, sjukgymnaster, socialarbetare och arbetsterapeuter. Den är också användbar för yrkesverksamma inom samma områden samt i forskningsmetodiska utbildningar.

  • 83.
    Andersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, GöranHögskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Folkhälsovetenskap är ett förhållandevis ungt ämne. Det har vuxit fram i samklang med en rad andra discipliner och behandlar olika aspekter av betydelse för befolkningens hälsa. Från att ha varit nästan obefintlig har folkhälsovetenskapen under några få decennier utvecklats till vad den är idag.

    Den här boken visar vilka relationer som finns mellan folkhälsovetenskap och andra ämnen. Med folkhälsovetenskap som bas görs i bokens olika kapitel kopplingar till biomedicin, vård- och omvårdnadsvetenskap, sociologi, statistik, epidemiologi, politik, psykologi, pedagogik, kultur, arbetsvetenskap, arbets- och miljömedicin, ekonomi och etik. Även en del definitioner tas upp, liksom en redovisning av folkhälsovetenskapens utveckling och möjliga framtid.

    Boken är skriven av specialister inom de respektive ämnena, som dessutom har bred kunskap inom folkhälsovetenskap. Till boken finns en webbplats med länkar och kompletteringar.

    Folkhälsa som tvärvetenskap är främst avsedd som en fördjupning i folkhälsovetenskap för dem som redan tillägnat sig grunderna. Den kan användas såväl i rent folkhälsovetenskapliga utbildningar som i andra utbildningar där hälsan är av betydelse. Blivande och färdiga folkhälsovetare, folkhälsopedagoger, sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, lärare, samhällsvetare m.fl. bör i boken finna stimulans och kunskap som kan omsättas i praktiskt arbete för folkhälsan.

  • 84.
    Andersson, J.
    et al.
    Norge.
    Hulander, E.
    Norge.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap.
    Iversen, P. Ole
    Norge.
    Effect on body weight, quality of life and appetite following individualized, nutritional counselling to home-living elderly after rehabilitation: an open randomized trial2017Ingår i: The Journal of Nutrition, Health & Aging, ISSN 1279-7707, E-ISSN 1760-4788, Vol. 21, nr 7, s. 811-818Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: We examined if individually-adapted nutritional counselling could prevent > 5% weight loss among elderly patients 3 months after discharge from a rehabilitation institution. In addition we assessed quality of life (QoL) and appetite. Design: An open, randomized trial. Setting: Godthaab Health and Rehabilitation Institution in Bærum, Norway. Participants: Patients identified as being undernourished or at risk of disease-related malnutrition using the Nutritional Risk Screening tool NRS-2002. Intervention: Shortly before discharge, patients in the intervention group received an individually-tailored nutrition plan. During the subsequent 3 months these patients were contacted 3 times via telephone calls and they received one visit at their homes, for nutrition counselling. Focus on this counselling was on optimizing meal environment, improving appetite, increasing food intake, advice on food preparation, and motivation and support. Measurements: In addition to weight, QoL and appetite were assessed using the EQ-5D questionnaire and a modified version of the Disease-Related Appetite Questionnaire, respectively. Results: Among 115 considered eligible for the study, 100 were enrolled (72 women and 28 men), with a mean age of 75 years and a mean body mass index of 20 kg/m2. Two in the intervention group (n = 52) and 5 in the control group (n = 48) lost > 5% of their body weight, giving an odds ratio of 0.34 (95% CI: 0.064 – 1.86; p = 0.22). We did not detect any significant differences in the QoL- or appetite scores between the two study groups after three months. Conclusion: An individually-adapted nutritional counselling did not improve body mass among elderly patients 3 months after discharge from a rehabilitation institution. Neither quality of life nor appetite measures were improved. Possibly, nutritional counselling should be accompanied with nutritional supplementation to be effective in this vulnerable group of elderly. The trial is registered in Clinical Trials (ID: NCT01632072).

  • 85.
    Andersson, Jenni
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Mauritzson, Stina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Att leva med diabetes typ II: En litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige finns det cirka 365 000 diabetiker. Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som gör att de som har denna sjukdom behöver ha kontinuerlig kontakt med en sjuksköterska. I denna kontakt är det viktigt att sjuksköterskan ser alla patienter som individer med olika behov. Diabetes typ II uppkommer bland annat på grund av övervikt, matvanor, stillasittande livsstil samt rökning. Behandlingen består av ändrade kost- och motionsvanor, tabletter eller insulin. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med diabetes typ II upplever sin sjukdom samt mötet med sjukvården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar som blev analyserade. Resultat: Efter analys av artiklar framkom tre centrala teman som utgör resultatet: Att få sjukdomsbeskedet, Rädsla för komplikationer och förnekelse, Att ta kontroll över sjukdomen och acceptera sjukdomen. Diskussion: De tre centrala fynd som presenteras i diskussionen är: Ett övergripande fynd om hälsa. Ett andra fynd om bristande information och ett sista fynd om skillnader mellan män och kvinnors syn på att leva med diabetes typ II.

  • 86.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hansson, Tommy
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Muslimska personers upplevelser av att leva med diabetes: en litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Islam är den näst största religionen i världen och människor rör på sig mer än någonsin över landsgränser vilket ställer krav på sjuksköterskans kulturkompetens i omvårdnadsarbetet. Diabetes är en folksjukdom som har ökat globalt sett de senaste åren och därför finns det i dagens mångkulturella samhälle ett behov av att undersöka hur olika grupper upplever att det är att leva med diabetes och vilka krav detta ställer på sjuksköterskan i dennes yrkesutövning och i utvecklandet av den kulturella kompetensen. Syfte: Syftet var att undersöka muslimska personers upplevelser av att leva med diabetes. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapligt granskade artiklar, sex kvalitativa och två kvantitativa. Artiklarna har granskats och analyserats och lett fram till ett resultat presenterat i tre kategorier. Resultat: Resultatet visar upplevelser av att känna sig missförstådd av sjukvårdspersonal i samband med sin religionsutövning samt att patienter ibland undviker att delge vårdpersonal information om tex fasta. Det framkommer även att det finns en tilltro till alternativa behandlingsmetoder framför de som rekommenderas av vården. Diskussion: Det finns ett behov utav att öka kunskapsläget hos vårdpersonal för att kunna inge förtroende och trygghet vid transkulturell omvårdnad och rådgivning i samband med diabetesvård hos muslimska personer.

  • 87.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Salem, Nellie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    "Det är ju bara att börja äta": Upplevelser i mötet med vårdpersonal utifrån patienter med ätstörningar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skeva kroppsideal i samhället och media ligger centralt i vår tid. Ohälsosam vikt kan upplevas som framgång i livet vilket kan skapa negativ fokusering kring mat som i värsta fall leder till ätstörningar. Det finns en bred komplexitet av faktorer till varför sjukdomen utvecklas och därför är bemötandet från vårdpersonal viktigt att studera för att få utvecklad kunskap om förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med ätstörningar upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen genomförd utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: De tre kategorierna Omsorgsfull vårdpersonal har betydelse, vikten av kontinuitet och tillgänglighet, värdet av personcentrerad vård följt av två underkategorier vardera utgjorde resultatet. Slutsats: Det framkom att bemötande och kompetens hos vårdpersonal var avgörande för patienternas återhämtning och hade en betydande del i mötet.

  • 88.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Nordic School of Public Health, Sweden.
    Axelsson, Runo
    Nordic School of Public Health, Sweden.
    Bihari Axelsson, Susanna
    Nordic School of Public Health, Sweden.
    Eriksson, Andrea
    Nordic School of Public Health, Sweden.
    Åhgren, Bengt
    Nordic School of Public Health.
    Integration in Vocational Rehabilitation: a Literature Review2011Ingår i: Integration inHealth and Healthcare: abstract book, 2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Context: With the increasing specialisation of services, integration has become important for health and other welfare organisations in order to address the complex problems of their patients or clients. This is particularly in care of the elderly, psychiatric care and vocational rehabilitation. The following presentation reports a review of literature on integration in vocational rehabilitation, focusing on models of integration as well as barriers and facilitators.

    Methods: The review was based on a search in scientific journals from 1995 to 2010. It generated 13132 articles, which were reduced to 1005 after an initial overview. The abstracts were read by members of the research group. Each abstract was read by two members independently. If they agreed the article was included or excluded, but if not the whole group discussed the abstract. This procedure reduced the number of articles to 205, which were read in full text. Finally, 62 articles were included for thematic content analysis.

    Results: Most of the studies came from Sweden, while others came from Canada, Australia, UK, Netherlands, Norway and Denmark. In these studies different models of integration were identified. They were classified as structural or process oriented. The structural models included case management, partnerships, co-location and financial coordination, while the process oriented models included informal contacts, interorganisational meetings and multidisciplinary teams. There were also a number of barriers as well as facilitators of integration. The barriers included structural and cultural differences, while communication, trust and continuity were important facilitators.

    Discussion: There are different models of integration, but also many combinations. Case management is often combined with interorganisational meetings or multidisciplinary teams. There are also informal contacts in all models. There is a clear mirror effect between the different barriers and facilitators. Leadership may be either a barrier or a facilitator. In the same way, differences between organisations may be both barriers and facilitators. These results seem to be valid also for other fields of integration, for example care of the elderly, psychiatric care, and other forms of community care.

  • 89.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Nordic School of Public Health NHV.
    Axelsson, Runo
    Nordic School of Public Health NHV.
    Bihari Axelsson, Susanna
    Nordic School of Public Health NHV.
    Eriksson, Andrea
    Nordic School of Public Health NHV.
    Åhgren, Bengt
    Nordic School of Public Health.
    Samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering: En sammanställning av kunskaper och erfarenheter inom området2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 90.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Cukur, Amira
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Söfgren, Chatarina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatisk vård2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trots att psykisk ohälsa är vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohälsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men får trots detta inte samma uppmärksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har förmåga att bemöta personer med både psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vården. Ökad förståelse för bemötandet av personer med psykisk ohälsa inom somatisk vård kan bidra till att förbättra omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vård bemöter personer med psykisk ohälsa. Metod: Metoden var en litteraturstudie baserad på både kvalitativa och kvantitativa empiriska studier. Resultat: I resultatet framkom att kommunikation, rädsla, attityder och kunskap var viktiga faktorer som kunde påverka sjuksköterskors bemötande av personer med psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskor behöver ytterligare teoretisk och praktisk utbildning samt handledning i psykiatrisk omvårdnad, både under utbildning och senare i arbetslivet. Ökad kunskap, god kommunikation, positiva attityder och minskad rädsla är en förutsättning för gott bemötande av personer med psykisk ohälsa. Gott bemötande resulterar i god omvårdnad.

  • 91.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Nordic School of Public Health.
    Åhgren, Bengt
    Nordic School of Public Health.
    Assessing outcome in collaboration: the impact of assessment on collaboration practice2013Ingår i: Critical Management Studies Conference 2013: The University of Manchester. Abstracts, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Today the concept of efficiency is a guiding light in public management. Increased efficiency is thought to control spending and provide better services. Two approaches to achieve this are through assessments such as evaluation and audits; and collaboration between different actors. Collaboration can imply e.g. networks or partnerships and vary in intensity and formality. Regardless of form, collaborative efforts are generally thought to achieve services better adapted to address complex social problems, and diminishing overlaps and unclear responsibilities caused by fragmentation. Assessments are used to determine whether or not a program or a service is efficient, but the act of assessment itself is also intended to increase efficiency. Thus, the act of assessment influences the practice it is assessing. Furthermore, in order to be assessed, a program or a service has to be “evaluable”, which may also influence practice. Collaboration is often a solution to previous sector failure, and at the same time it is perceived as difficult to both achieve and sustain. Assessments are used as a tool to determine whether or not collaborative advantage is achieved and if the investments in collaboration should be pursued.

    Assessments of collaboration are a challenge since it confronts the regular vertical forms of organizing and thereby the focus of assessment. The challenge can be boiled down to the question of what collaborative arrangements can, and should, be held accountable for.

    Based on an ethnographic study and two years of field work, this question is critically analyzed with an example from Sweden. The financial coordination of rehabilitation measures act came into effect in 2004, and regulates the construction of coordination associations. The foundation of an association is a pooled budget to which all members, four different public authorities in the field of vocational rehabilitation, contribute. An important condition behind the law was the notion that public services were not adapted to, and therefore had trouble handling, some groups with complex problems needing support from two or more organizations at the same time. The overall, and ultimate, aim with financial coordination is to improve the working ability in the target population. Though the objective of the associations is, according to the law, to support collaboration, finance efforts within the collected area of responsibility and evaluate these efforts. The financed efforts may be both operative and strategic, and should in some way complement the operations of the member organizations or aim at development of new knowledge or methods. The associations have no power to make decisions of authority in relation to the target population, which remains with the professionals in the member organizations. Following this, it may be argued that the first target group of the associations is the regular organizations and next, as a secondary target group; the individuals in the target population. This means also that the target population is not the associations’ own but the regular organizations’ target groups. The aim with the associations is thus to contribute to the regular organizations working better in relation to this group. The associations have no tools at their disposal to contribute to the overall goal but the pooled budget. Their responsibility is to construct the budget, distribute the resources and follow up.

    However, as the findings presented and discussed in this paper show, the associations are generally held accountable to more than that in the frequent assessments being performed on both the associations and the efforts they finance. First, the associations are generally seen by others as being the efforts they finance. This makes the view of them almost like a new organization or authority, even though the efforts actually are organizationally owned and performed by regular organizations. Second, they are held accountable to the aim of improved working ability of the target group, i.e. the overall policy goal. Their objective to support collaboration and the notion that the law was introduced in order to ensure that, through collaboration, those individuals in the intersection of different organizations get the needed help is thus overlooked and focus is turned to effects on individuals.

    This paper argues that the assessments have highly influenced practice in the associations, and has shifted focus from organizational outcomes such as increased equity and quality of services due to decreased fragmentation, to individual outcomes such as employment and dependency of benefits. These latter outcomes are easier to account for and are also in line with conventional more hierarchical assessments. Since many associations perceive themselves to be questioned due to lacking efficiency, they may start seek legitimacy and thereby behave in line with the focus of assessments and start to “produce” improved working ability instead of supporting collaboration. Furthermore, the assessments and their focus on individuals tend to treat the associations not as a collaborative structure between four actors with a supportive aim, but as a regular organization with authoritative power. When the associations are held accountable for a group’s outcome, this group has been “passed on” from ordinary organizations on to the associations. Organizational outcome related to collaboration is greatly overlooked, in line with the “common wisdom” that collaboration is not an end in itself, and an end in public management collaboration must thus be measured as individual benefit. Increased quality and equity in services are thus outcomes that are not only not being assessed but might also be at risk of being lost with the current assessment focus. Last, there is an evident risk that the narrow and vertical assessment focus increases, instead of decreases, horizontal fragmentation within the welfare system due to its impact on coordination association practice.

  • 92.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Nordic School of Public Health, Gothenburg.
    Åhgren, Bengt
    Nordic School of Public Health, Gothenburg.
    Axelsson, Susanna Bihari
    Nordic School of Public Health, Gothenburg.
    Eriksson, Andrea
    Nordic School of Public Health, Gothenburg.
    Axelsson, Runo
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden and Aalesund University College, Norway.
    Organizational approaches to collaboration in vocational rehabilitation: an international literature review2012Ingår i: International Journal of Integrated Care, ISSN 1568-4156, E-ISSN 1568-4156, Vol. 11, s. e137-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Collaboration between welfare organizations is an important strategy for integrating different health and welfare services. This article reports a review of the international literature on vocational rehabilitation, focusing on different organizational models of collaboration as well as different barriers and facilitating factors.

    Methods: The review was based on an extensive search in scientific journals from 1995 to 2010, which generated more than 13,000 articles. The number of articles was reduced in different steps through a group procedure based on the abstracts. Finally, 205 articles were read in full text and 62 were included for content analysis.

    Results: Seven basic models of collaboration were identified in the literature. They had different degrees of complexity, intensity and formalization. They could also be combined in different ways. Several barriers and facilitators of collaboration were also identified. Most of these were related to factors as communication, trust and commitment.

    Conclusion: There is no optimal model of collaboration to be applied everywhere, but one model could be more appropriate than others in a certain context. More research is needed to compare different models and to see whether they are applicable also in other fields of collaboration inside or outside the welfare system.

  • 93.
    Andersson, Kajsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Nilsson, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Ickefarmakologiska åtgärder för att förbättra sömnkvaliteten hos äldre: Litteraturstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En god sömn är viktig för kroppens välbefinnande. Sömnlöshet (insomni) och sömnsvårigheter har en stor inverkan på livskvalitet och är ett allmänt bekymmer. Sömnstörningar yttrar sig främst som, när det gäller äldre, lång insomningstid, upprepade uppvaknande under natten och svårigheter att då somna om eller att man vaknar tidigare än vanligt på morgonen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska åtgärder för att främja sömn hos äldre. Metod: Studien har gjorts som en litteraturstudie. Analys skedde i tre faser från bekantgörande till helhet. Materialet grupperades utifrån likheter i kategorier. Resultat: Resultatet visade att musik, dagsljus, aktivitet, tupplur på dagen kunde främja sömnen hos äldre. Slutsats: Det finns många ickefarmakologiska alternativ att använda mot sömnstörningar som både är kostnadseffektiva och lätta att implementera.

  • 94.
    Andersson, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Berlin, Tobias
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att leva som anhörig till en person med Alzheimers sjukdom: en empirisk studie av självbiografier2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag. Det är en progressiv sjukdom som drabbar hjärnan och därmed påverkar personens kognitiva förmågor. De alzheimersdrabbade blir ofta vårdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebära en stor påfrestning för dessa. För att vårdpersonal skall kunna stödja de anhöriga på bästa sätt krävs en förståelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ inriktning gjordes av fyra självbiografier, som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att de anhörigas upplevelser var till största delen negativa. Dock fanns där stunder av glädje och kärlek som gav de anhöriga styrka att kämpa vidare. De upplevde känslor som frustration, ilska, vrede, skuldkänslor och acceptans. Detta pågick i en cykel som ständigt började om. Det var som om de befann sig i ett ekorrhjul och kämpade för att ta sig ur. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fylla. De anhöriga är i en utsatt situation. Att lyssna, förstå och stödja dessa gagnar både de anhöriga och deras partners.

     

     

  • 95.
    Andersson, Kim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Hiv - En förstummande sjukdom?: socionomstudenters och socialsekreterares attityder till hiv-positiva2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine social workers' and social work students' attitudes towards people living with hiv in Sweden. I will also examine if there is a connection between knowledge and attitudes. The questions at issue are how social workers' and social work students' attitudes can assume to influence on their professional practice and what causes can affect their attitudes towards people living with hiv. The study is based on a qualitative method. The methods have been: conversational interviews with five social workers, who work with family issues and integration, and a focused group interview with four social work students. Both forms of interviews were combined with the vignette method. The theoretical framework of this study is symbolic interactionism.

    The result of the study indicates that both the social work students and the social workers lack adequate knowledge about hiv, however, the respondents are capable of reflecting and are able to put themselves into others' situations and therefore they will not discriminate their clients because of their disease. Results of the study also indicate that there is a great ambiguity among all of the respondents because of the lack of knowledge and adequate education.

  • 96.
    Andersson, Linneá
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Eriksson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Kvinnors upplevelse av olika typer av stöd under och efter bröstcancerbehandling2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De senaste 20 åren har bröstcancer ökat med 1,3 % i Sverige. Under behandling och tiden efter krävs stort stöd från omgivningen då den drabbade försetts i en livskris. Stödet är individuellt och kan vara både emotionellt, psykosocialt och praktiskt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av olika typer av stöd under bröstcancerbehandling och tiden efter. Metod: Litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: Kvinnorna kunde få stöd från olika personer i omgivningen och på olika sätt. Det som var gemensamt var att alla upplevde att de behövde mycket stöttning för att ta sig igenom sjukdomen. De flesta var nöjda med sin behandlingsperiod men de som inte fick rätt stöd önskade att de hade fått det. Diskussion: Det var viktigt för kvinnorna att få stöd under och efter en bröstcancerbehandling. Det som prioriterades var att bli lyssnad på, få relevant information, kunna ställa frågor och att någon brydde sig om dem. Slutord: Sjuksköterskan ställs inför en utmaning i mötet med en patient som är med om en svår livskris och ska försöka göra upplevelsen så bra som möjligt. Får patienten tillräckligt med stöd kan detta innebära att denna tar sig igenom sjukdomen lättare.

  • 97. Andersson, Magdalena
    et al.
    Ekwall, Anna K
    Department of Health Sciences and the Vårdal Institute, Lund.
    Hallberg, Ingalill R
    Department of Health Sciences and the Vårdal Institute, Lund.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Health Sciences and the Vårdal Institute, Lund.
    The experience of being next of kin to an older person in the last phase of life2010Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 8, nr 1, s. 17-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of the study was to investigate the experience of being next of kin to an older person in the last phase of life as narrated after the older person's death.

    METHOD: Qualitative interviews were performed with the next of kin (n = 17) to people aged 75 years and older who had recently died and had received help and/or care from the municipality in the last phase of life. Eleven women and six men participated, of whom seven were spouses, nine were children, and one was a grandchild. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS: The experience of the next of kin could be understood as being a devoted companion during the transition toward the inevitable end, embracing the categories of living in the shadow of death; focusing on the needs of the dying person, making adjustments to everyday life; feeling the major responsibility; struggling with the health and social care system; and gaining strength from support.

    SIGNIFICANCE OF RESULTS: Being next of kin to an old person at the end of life means being a devoted companion during the transition toward the inevitable end, including the feeling of bearing the major responsibility and the need to be acknowledged by professionals. This study points to the importance of having access to professional care when it is needed, to complement and support the next of kin when his or her own resources and strength falter. This also includes support to enable the next of kin to remain involved in the care of his or her loved ones, thereby fulfilling their own wishes.

  • 98.
    Andersson, Magdalena
    et al.
    Department of Health Sciences and The Vårdal Institute, The Swedish Institute For Health Sciences, Lund University.
    Hallberg, Ingalill R
    Department of Health Sciences and The Vårdal Institute, The Swedish Institute For Health Sciences, Lund University.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Health Sciences and The Vårdal Institute, The Swedish Institute For Health Sciences, Lund University.
    Health care consumption and place of death among old people with public home care or in special accommodation in their last year of life2007Ingår i: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 19, nr 3, s. 228-239Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND AND AIMS:Developing care for older people in the last phase of life requires knowledge about the type and extent of care and factors associated with the place of death. The aim of this study was to examine age, living conditions, dependency, care and service among old people during their last year of life, but also their place of death and factors predicting it.

    METHODS:The sample (n=1198) was drawn from the care and services part of the Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC). Criteria for inclusion were being 75+ years, dying in 2001-2004, and having public care and services at home or in special accommodation.

    RESULTS:In the last year of life, 82% of persons living at home and 51% living in special accommodation were hospitalized; median stays were 10 and 6.7 days respectively. Those living at home were younger and less dependent in ADL than those living in special accommodation. Those living at home and those having several hospital stays more often died in hospital. In the total sample, more visits to physicians in outpatient care predicted dying in hospital, whereas living in special accommodation and PADL dependency predicted dying outside hospital.

    CONCLUSIONS: Old people in their last year of life consumed a considerable amount of both municipal care and outpatient and in-hospital medical care, especially those living at home, which in several cases ended with death in hospital.

  • 99.
    Andersson, Magdalena
    et al.
    Department of Health Sciences, Division of Gerontology and Caring Sciences, Lund.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Health Sciences, Division of Gerontology and Caring Sciences, Lund.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Health Sciences, Division of Gerontology and Caring Sciences, Lund.
    Old people receiving municipal care, their experiences of what constitutes a good life in the last phase of life: a qualitative study2008Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 45, nr 6, s. 818-828Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Old people's life situation when receiving municipal help and care in their last period of life is sparsely investigated from their own perspective.

    Objective

    The aim of this study was to investigate the experiences of aspects that bring about a good life in the last phase of life among people (75+ years) receiving municipal care.

    Participants

    Older people living in a municipality in Southern Sweden being 75 years or older, receiving help and/or care from the municipality, and having a life-threatening disease and/or receiving palliative care were asked to participate. In all 17 people, 10 women and 7 men, aged 78–100 years were included.

    Methods

    Qualitative interviews, with the emphasis on their present life situation especially what brought about a good life, were performed. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    Results

    The experience was interpreted to be Turning inwards to come to peace with the past, the present and approaching death while being trapped by health complaints. Six categories embraced the experience of aspects that constitute a good life in the last phase of life: Maintaining dignity, Enjoying small things, Feelings of “being at home”, Being in the hands of others, trying to adjust, Still being important for other people and Completing life while facing death.

    Conclusion

    This study confirm theories suggesting that the last phase of life in old age meant focusing inwards, reflecting on the entire life as a way of completing it as well as enjoying small things and also viewing oneself in the perspective of contributing to the future. It also indicated that this phase of life meant being trapped by health complaints and functional limitations. The struggle to maintaining dignity as opposed to being in the hands of others implies that the concept of palliative care may be useful as a framework for providing nursing care to very old people, especially at the end of life.

  • 100.
    Andersson, Magdalena
    et al.
    Vårdalinstitutet.
    Hallberg, Ingalill R
    Vårdalinstitutet.
    Edberg, Anna-Karin
    Vårdalinstitutet.
    The final period of life in elderly people in Sweden: factors associated with QOL2006Ingår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 12, nr 6, s. 286-293Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Whether elderly people in the final period of life have a high quality of life (QOL) and what factors relate QOL in this context, is not well known. The aim of this study was to examine the final period in life in elderly people (75 years or older) in need of help with instrumental activities of daily living (ADL), with the focus on quality of life, sense of coherence (SOC), health complaints and self-reported diseases. Also to investigate factors associated with QOL and factors predicting mortality. The sample consisted of 411 people, fifty of the respondents (the study group) had died within 1 year of data collection. The results showed that the study group had lower QOL than the comparison group. More admissions to hospital as well as the number of health complaints present negatively affected QOL for all respondents. Factors that predicted mortality included older age and higher number of health complaints.

1234567 51 - 100 av 1742
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf