hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234 51 - 100 of 199
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Brante, Göran
    et al.
    Gothenburg University.
    Holmquist Olander, Mona
    Gothenburg University.
    Holmquist, Per-Ola
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Palla, Marta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Theorising teaching and learning: pre-service teachers’ theoretical awareness of learning2015Inngår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928, Vol. 38, nr 1, s. 102-118Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We examine pre-service teachers’ theoretical learning during one five-week training module, and their educators’ learning about better lecture design to foster student learning. The study is iterative: interventions (one per group) were implemented sequentially in student groups A–C, the results of the previous intervention serving as the baseline for the design developed for the next. These learning study participants, 79 students from year three of a teacher training programme, studied the variation theory (VT) of learning. Three lesson cycles were completed, each comprising four steps: (1) a pre-test, (2) a 15-min intervention discussing VT, (3) a post-test and (4) a delayed post-test conducted eight weeks later. The results indicated learning differences between groups; qualitative analysis identified three categories of student answers, i.e. emergent, premature and unaware, regarding their theoretical understanding. Group C had more students with emergent knowledge (36%) than did groups A (20%) or B (17%) at post-testing.

  • 52.
    Broman, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv: En jämförande studie på grund och gymnasieskola2009Independent thesis Advanced level (professional degree)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.

    För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.

    Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

  • 53.
    Byström, Annette
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Specialläraren: en specialistkompetens i skolans värld: en studie av speciallärarens (specialiseringspråk-, skriv- och läsutveckling) pedagogiska lärande- och utvecklingsuppdrag.2018Inngår i: Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, ISSN 2000-0022, Vol. 15, nr 3, s. 1-44Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 54.
    Bäckström, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Lunds universitet.
    Barn i bon: en intervjustudie med 11-åringar om familj, fostran och dagligt liv2006Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In conclusion it is argued that the notion of the nuclear family has being a narrow and short-sighted family notion. in a longer time perspective, we have to try out a broader family notion where circles of families, network families and linked family systems can be fruitful. these family notions include the generative aspect - in which parents always will be parents even though they become grandparents and great grandparents - as well as the fact that families are reformed as the child comes into existence and during its childhood. this was reality for more than one third of the children in the study. as people live longer and are increasingly socially mobile, we can no longer reliably use a family notion that does not take into account the fact that family lives both change and last over time.

  • 55.
    Bäckström, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Juusela, Mary
    Stolen identities2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Interviews from 700 adoptive families that have been followed during a decade will be presented. The identity processes and the health of adoptees, the adoptees´ parents and the adoptees´ families will be discussed in the frame of exclusion and xenophobia processes. The results that emerge are that the sense of loss and sadness for adoptees generally are not at all related to the loss of biological inheritance or the biological family. Rather, it is the loss of the emotional and / or practical attachments to the current life, nationality, family and civil society in the new context that is important. The narratives shared by the adoptees are that they have been reduced to skincolour or biological origin and not as human beings. Thus there is a gap between the individual apprehension of identity and belonging and the social counterpart.

  • 56.
    Dijkstra, Anne Bert
    et al.
    Nederländerna.
    de la Motte, Per Ingvar
    Skolinspektionen.
    Ehren, Melanie
    Storbritannien.
    Eilard, Angerd
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Discussion: school inspections and school improvement in the social domain. The assessment of social outcomes of education2014Inngår i: Social outcomes of education: the assessment of social outcomes and school improvement through school inspections / [ed] Anne Bert Dijkstra & Per Ingvar de la Motte, Amsterdam: Amsterdam University Press, 2014, s. 189-211Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 57.
    Dijkstra, Anne Bert
    et al.
    Nederländerna.
    de la Motte, Per Ingvar
    Skolinspektionen.
    Eilard, Angerd
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Social outcomes of education: concept and measurement2014Inngår i: Social outcomes of education: the assessment of social outcomes and school improvement through school inspections / [ed] Anne Bert Dijkstra & Per Ingvar de la Motte, Amsterdam: Amsterdam University Press, 2014, s. 29-49Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 58.
    Eklöf, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    ”Det är bra att hon liksom har suttit och liksom verkligen kollat oss”: Gymnasieelevers tal om självständigt arbete2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 59.
    Eklöf, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    "It is great she is really checking she wants us to pass": facilitating student project work2017Inngår i: Education in the crossroads of economy and politics: role of research in the advancement of public good: book of abstracts, Tampere: University of Tampere , 2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    All students in Swedish upper secondary school have to do one mandatory project work course aimed at developing general skills such as independence, initiative, creativity and imagination. The students have to pass the course to receive their upper secondary diploma. Our study aims to investigate how students talk about the task of doing ‘independent’ project works in the diploma course.

    Three focus group conversations of totaling twelve students are filmed and analyzed through topic analysis, an analytical approach based on dialogism as theoretical framework. The empirical material is analyzed from a perspective of how the design of the project course and the assessment regime influences the students work. Findings indicate that the students rely heavily on help and instruction from the teacher. They perceive of this help as a crucial asset in passing the diploma course. They state that the kind of help they receive are strongly focused towards the dividing line between pass and fail. Help is hardwired towards the scientific form and the content of their essays are treated as almost uninteresting. Support for independence therefore seems to be significantly restricted in practice. The teacher is in fact working as a facilitator guiding students towards dependence. This is accomplished through framing doing project work as doing template science.

  • 60.
    Eklöf, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    It is great she is really checking she wants us to pass: facilitating student project work2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    All students in Swedish upper secondary school have to do one mandatory project work course aimed at developing general skills such as independence, initiative, creativity and imagination. The students have to pass the course to receive their upper secondary diploma. Our study aims to investigate how students talk about the task of doing ‘independent’ project works in the diploma course.

    Three focus group conversations of totaling twelve students are filmed and analyzed through topic analysis, an analytical approach based on dialogism as theoretical framework. The empirical material is analyzed from a perspective of how the design of the project course and the assessment regime influences the students work. Findings indicate that the students rely heavily on help and instruction from the teacher. They perceive of this help as a crucial asset in passing the diploma course. They state that the kind of help they receive are strongly focused towards the dividing line between pass and fail. Help is hardwired towards the scientific form and the content of their essays are treated as almost uninteresting. Support for independence therefore seems to be significantly restricted in practice. The teacher is in fact working as a facilitator guiding students towards dependence. This is accomplished through framing doing project work as doing template science.

  • 61.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    What it takes to keep children in school: a research review2015Inngår i: Educational review (Birmingham), ISSN 0013-1911, E-ISSN 1465-3397, Vol. 67, nr 4, s. 459-482Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Unauthorized absence from school, commonly labelled truancy, absenteeism, and dropout, is a problem that has been increasingly noted in recent years by the National Agency for Education, county councils, communities, and media in Sweden. It is also a prioritized issue in Europe and worldwide. Many students leave school without credentials or a compulsory-school leaving certificate; this is believed to have consequences for the individual as well as for society. Elementary education is regarded of importance for the welfare of the individual, his or her future, potential employment opportunities, and as a measure against criminality, drug misuse, and social exclusion. From a societal perspective, elementary education is perceived to be crucial for future work and development in society, as well as a prerequisite for democracy. What encourages school attendance and prevents unauthorized school absence? This article presents a review of the results and recommendations of 155 research reports focusing on absence prevention and school attendance. The review points to the need for an outspoken and elaborate shift in perspective from a focus on individual characteristics and individually related factors to the responsibility of the school and the community. Forces that draw students to school are a feeling of school success reached by strengthening core competencies, the possibility of bonding with adults, and a school climate that students deem positive.

  • 62.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Teaching chemistry and physics in preschool: a matter of establishing intersubjectivity2019Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper describes analysis of teaching instances that are part of an in-service preschool teachers programme about chemistry and physics in preschool. The aim is to develop knowledge about the communication established between teacher and children in relation to an object of learning, specifically the role of intersubjective communication in relation to an object of learning. A set of science activities with a specified object of learning was developed in groups of teachers and researchers. A qualitative analysis of the communication in relation to the chosen object of learning was performed. The focus of the analysis was excerpts representing differences in intersubjectivity related to the object of learning and what can be said to characterise the communication between teachers and children in these situations. The results show that intersubjectivity can occur in different ways with different consequences for children’s opportunities to experience the intended object of learning. In connection to this, the importance of teachers having a mutual simultaneity in the communication with children about a specific content is highlighted. The teachers have to create links between the child’s perspective and the object of learning. Intermediary objects of learning are discussed as supporting elements in the conquest of new knowledge.

  • 63.
    Grahm, Catarina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan i Jönköping.
    Att bli en skolelev: en diskursanalytisk studie om meningskapande av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan2014Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien är en diskursanalytisk studie av meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan. Syftet med studien är att finna vilket meningsskapande som görs kring begreppet barn i behov av särskilt stöd i en social praktik såsom elevhälsan. Inte att finna det sanna, utan att fokusera på de utsagor som gör sanningsanspråk och i vilka sammanhang de ingår i. Vidare är syftet att synliggöra vilka diskurser som råder i elevhälsan och finna de maktförhållanden som föreligger. Respondenterna för denna studie är ett elevhälsoteam på en F – 9 skola, teamet består av två specialpedagoger, kurator, psykolog, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och leds av rektor. Teamet är verksamt inom årskurserna 7-9. Resultatet har analyserats utifrån en stegvis process från detaljnivå till en övergripande struktur i fyra nivåer. Resultatet visar att meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd kan delas in i fyra diskurser: förklaringsmodeller till avvikelse, att bli behandlad, förberedelse till handling och vi och dem. Diskurserna överlappar och är beroende av varandra, flyter in och bryter och påverkar varandra. Det gemensamma för diskurserna är hur barnet ska normaliseras till det som utgör normen. Dessa diskurser är således beroende av varandra och påverkar meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd. Diskursen vi och dem utövar även den en normaliserande kraft på eleven, genom den makt som ges elevhälsans professioner att definiera avvikelse, och vara de som anses ha svar, medan de som finns utanför är i behov av de svaren för att kunna behandla eleven. Den officiella makten utgörs av utbildningspolitikens direktiv i form av styrdokument och lagtexter, som genom dessa definierar normen

  • 64.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with children's questions about nature: a study based on Swedish preschool practice2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2016Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 38, nr 11, s. 1867-1881Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds). The intention to create a playful and educational environment based on children’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers’ approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach. The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 66.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Education for sustainability in Early Childhood Teacher Education (ECTE)2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Early Childhood teacher education (ECTE) in Sweden is a 3½ year long education on an academic level. In Sweden the Parliament and government have overall responsibility for higher education. They decide on which rules are to apply to higher education and they also set out goals and guidelines. However universities have a great freedom of movement within the regulatory framework set out. They are e.g. free to decide how to organise their studies. The aim of the study presented here is to discuss how students answer on a survey concerning education for sustainability. In the first and fourth semester the ECTE students at Kristianstad University are particularly directed to learning about sustainability and education for sustainability. Critical aspects of sustainability and education for sustainability are pointed out by the teachers and by the textbooks. The survey will give answer to questions about what aspects of sustainability the students had discerned in the fifth semester. The first results of the survey indicates that the students’ experience is that the ECTE had developed their knowledge about sustainability although we can see there still are aspects that are not yet discerned. This indicates the importance of problematizing sustainability from a didactic perspective in relation to ECTE.

  • 67.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Regeringen sviker förskolan2011Inngår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 26/11, s. A49-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 68.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Developing practice by the iterative process in a learning study – a case study2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 69.
    Holmstedt, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Learning to see new things: using criteria to support pre-service teachers’ discernment in the context of teachers’ relational work2018Inngår i: Frontiers in education, Vol. 3, s. 1-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate how preservice teachers’ understanding of relational competence can be supported through the use of digital video and explicit criteria. The study is a mixed method intervention study, where preservice teachers analyzed the teacher-student relationship as depicted in a short video sequence with the support of explicit criteria. These analyses were analyzed with content analysis according to the criteria and a thematic comparison of preservice teachers’ analyses before and after the access to explicit criteria. Findings suggest that the use of explicit criteria supported preservice teachers’ discernment of significant dimensions of teacher-student relationships, so that they were able to discern and discuss aspects of the teacher-student relationship with a specific focus on teacher-student interaction and with greater detail and nuance. The study also provides some tentative evidence that modelling the use of criteria may support preservice teachers’ use of the criteria.

  • 70.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan: barns perspektiv och nuets didaktik2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis takes as one point of departure the concept of the expanded curriculum where curricula encompass both the formal steering documents, as well as that which goes on within the framework of preschool education and through the actors in preschools. The overarching purpose is therefore to generate knowledge about what conditions for learning the work of teachers make possible when curricula are created in preschool settings for children aged between 1 and 3. The purpose is also to contribute with knowledge about what these created curricula would mean for children’s agency, and the importance they can have for children’s opportunities for learning and development. The three empirical studies consist of digitally recorded interviews with teachers and video observations with a focus on teachers’ communication with children in preschool. The discussion in the overarching text is constructed around three aspects that emerge in the overall results of the studies. First, the studies reveal how teachers’ work can be likened to a limiting curriculum which, on the one hand, is entirely child-centered, with the children as seen actors, but, on the other, can be interpreted as entirely teacher-centered. Secondly, there is the discussion about the affirmative curriculum, where children are presented as affirmed actors. In other words, content becomes those things that children are interested in, and their modes of expression are seen, affirmed and often repeated. Finally there is the discussion about the possibilities and dilemmas related to an expanding curriculum where children are regarded and treated as real actors in the sense that their intentions and expressions are taken seriously as relevant challenges. The current curriculum text for Swedish preschool can, in this sense, be seen as an obstacle in that its formulations are extremely broad-based, as discussed related to the results of this thesis.

  • 71.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Barn och läroplan möts i undervisning: exemplet snö2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 125-135Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 72.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Communication with young children in preschool: the complex matter dealing with child perspectives and curriculum2012Inngår i: 22nd EECERA conference: pre-birth to three: identities, learning, diversities, 2012, s. 218-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This presentation aims to share results from a study concerning the preschool teacher as a curriculum-maker to preschool. The research question addressed is “what is characteristic for the curriculum offered, as it appears in one teacher’s verbal communication with 1-3 year old children?”. The study is carried out in Sweden and the research area is motivated by the need for knowledge about the implications that a goal-oriented preschool curriculum and broad discretion for teachers might imply for activities in preschool. A qualitative case study with a narrative approach has been adopted and follows the Swedish research council guidelines and ethical rules in social science research. Empirical data consists of videotaped observations of communication between a single teacher and a number of children aged between 1 and 3 during one morning in preschool. The results show that the teacher has an idea of bringing up and to conceptualize children’s near surroundings. Further on there is an idea of inclusion and to teach children different abilities. They also show that the teacher frequently uses questions as a means of communication, where a large number of shifts between different children and different issues are particularly characteristic. Although this contributes to a child perspective, it also implies a teacher-centred position and a fragmented way of exercising the discretion vis-à-vis the curriculum. The findings are discussed and related to curriculum theory and to early childhood perspectives. This research is expected to have impact on understandings of how preschool teachers deal with their teaching assignment for the youngest children in preschool.

  • 73.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Förskollärares handlingsutrymme och barns perspektiv i förskola för de yngsta barnen2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 74.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras2016Inngår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 12, nr 1, s. 1-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to describe and analyze how preschool teacher’s ways to communicate with the youngest children in preschool contributes to conditions for children's learning. Data has been gathered from four Swedish preschools where observations were conducted to study teachers' communication with 1-3 year old children. The results of the study showed qualitative differences in teachers’ communication about a content. One conclusion is that a broad repertoire of ways to communicate seems to favor conditions for children as actors to jointly expand the content in focus. Another conclusion is that the repertoire of children's actions and expressions made possible appears to be related to qualitative differences in teachers’ communication.

  • 75.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Kvalitativa skillnader i lärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolanManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 76.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Nuets didaktik: förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta2011Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien som ligger till grund för detta licentiatarbete syftar till att utveckla kunskap om hur den läroplan för de yngsta ser ut så som den beskrivs av förskolans lärare. Fokus läggs på den beskrivna läroplanens innehåll och arbetsformer och på vad som karakteriserar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. De teoretiska utgångspunkter som används är läroplansteori för yngre barn samt i viss mån även barndomsperspektiv med koppling till barndomspsykologi, barndomssociologi och barndomspedagogik. Det är en kvalitativ studie vars empiri består av data från 15 transkriberade och analyserade samtalsintervjuer med lärare som arbetar med förskolans yngsta barn i åldrarna 1-3 år. Metodansatsen är fenomenografisk vilket i analysen gett verktyg att urskilja kvalitativt skilda beskrivningskategorier av innehåll, arbetsformer och karakteristiska drag för förskolans verksamhet. Resultaten visar att läraruppdraget framstår som unikt på det sättet att arbetet med barns lärande och utveckling huvudsakligen tycks ske här och nu och i mindre utsträckning utifrån en planerad verksamhet. Det har resulterat i begreppet nuets didaktik. Begreppet grundar sig i lärares beskrivningar av innehåll och arbetsformer i vilka gemensamma drag är konkretion, tidsaspekten samt ett tydligt barnperspektiv kopplat till didaktikens utgångspunkter vad, hur, varför, vem, var och när. Vidare visar resultaten att för dessa lärare är personlighetsutveckling och social anpassning det ojämförbart väsentligaste syftet med de yngsta barnens lärande och utveckling samt att lek har samma dignitet som specifika innehåll så som naturvetenskap och matematik. Ett starkt barnperspektiv reser frågor kring barns och lärares ansvar i lärandeprocessen såväl som utveckling respektive bevarande av förskolans verksamhet. I studien diskuteras även det karakteristiska i verksamheten för de yngsta relaterat till kontinuitet i utbildningssystemet.

  • 77.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nåets didaktik i undervisning med barnehagens yngste barn2018Inngår i: Barnehagens yngste barn: perspektiver på omsorg, læring og lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid och Jonsson, Agneta, Bergen: Fagbokförlaget , 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 78.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preschool teachers talk about curriculum for the youngest children: What happened to aesthetics in preschool?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The intention of this presentation is to discuss the role of education in preschool for children 1-3 years of age. It´s one angle of a study made in some Swedish preschools in 2009. The main study aims to develop knowledge concerning what the curriculum looks like that is described by teachers working with the youngest children in early childhood education. Focus is on descriptions of the what and the how in the curriculum, eg. what children should learn and how they can learn and also what is characteristic for early childhood education concerning the youngest children. A theoretical mapping of Scandinavian preschool research shows that only a few of the studies concern the youngest children, which contributes to the direction of this study’s interest. An interviewstudy with semistructured questions was carried out with 15 teachers who are working with children 1-3 years old in five different preschools. In this presentation I discuss and analyze some of the findings from the main study related to curriculumtheory and to different paradigms holding childhood perspectives. Childhood sociology, childhood psychology and childhood pedagogy constitutes a background to questions concerning child perspectives and the children and teachers as actors doing preschool. The results show that teaching assignment seem to be unique while the responsibility is to deal with and manage a large amount of care, education and learning on the spot. One concept evolved from the study is “a didactic in terms of the present moment”. It’s closely connected to the didactic questions what, how, why, who, where and when and important aspects are time, concreteness and a child perspective. In these teacher’s descriptions, children’s interests and needs seem to be more strong guidelines than intentions of the curriculum. Corresponding to childhood perspectives (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010; Corsaro, 2005), this indicates a view of the child as competent and having the equal rights as adults. Another result is teacher’s sayings that self-esteem and self-confidence are prime abilities for children to achieve before they can learn anything else. This at the same time indicates an opposing view of the child as incompetent to learn until they reach certain amounts of these abilities. Further in these teachers’s outspoken curriculum the role of play is described as essential in preschool as science and mathematics while aestethics is hardly mentioned. I argue that this is can be seen as a sign of an approach to more school-like activities. This is in contrast to  other research where preschool teachers position themselves as being against “schoolifying” in preschool (Enö, 2005). Related to curriculumtheory (Evans, 1982) for the youngest the results show a childcentered position and a broad interpretation of what are characteristic grounds for preschool activities. Teachers in preschool have an important work in order to achieve quality in children’s learning and development (Sheridan, 2001). Therefore it’s essential to discuss what could be the consequences if children never choose or are interested in some pedagogical content as aestethics and if teachers follow children’s intentions more than the curriculum.

  • 79.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preschool teachers talk about curriculum for the youngest children. What is essential to learn in preschool?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The intention of this presentation is to discuss the role of education in preschool for children 1-3 years of age. It´s one angle of a study made in some Swedish preschools in 2009. The main study aims to develop knowledge concerning what the curriculum looks like that is described by teachers working with the youngest children in early childhood education. Focus is on descriptions of the what and the how in the curriculum, eg. what children should learn and how they can learn and also what is characteristic for early childhood education concerning the youngest children. A theoretical mapping of Scandinavian preschool research shows that only a few of the studies concern the youngest children, which contributes to the direction of this study’s interest. An interviewstudy with semistructured questions was carried out with 15 teachers who are working with children 1-3 years old in five different preschools. In this presentation I discuss and analyze some of the findings from the main study related to curriculumtheory and to different paradigms holding childhood perspectives. Childhood sociology, childhood psychology and childhood pedagogy constitutes a background to questions concerning child perspectives and the children and teachers as actors doing preschool. The results show that teaching assignment seem to be unique while the responsibility is to deal with and manage a large amount of care, education and learning on the spot. One concept evolved from the study is “a didactic in terms of the present moment”. It’s closely connected to the didactic questions what, how, why, who, where and when and important aspects are time, concreteness and a child perspective. In these teacher’s descriptions, children’s interests and needs seem to be more strong guidelines than intentions of the curriculum. Corresponding to childhood perspectives (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010; Corsaro, 2005), this indicates a view of the child as competent and having the equal rights as adults. Another result is teacher’s sayings that self-esteem and self-confidence are prime abilities for children to achieve before they can learn anything else. This at the same time indicates an opposing view of the child as incompetent to learn until they reach certain amounts of these abilities. Further in these teachers’s outspoken curriculum the role of play is described as essential in preschool as science and mathematics. I argue that this is can be seen as a sign of an approach to more school-like activities. This is in contrast to  other research where preschool teachers position themselves as being against “schoolifying” in preschool (Enö, 2005). Related to curriculumtheory (Evans, 1982) for the youngest the results show a childcentered position and a broad interpretation of what are characteristic grounds for preschool activities. Teachers in preschool have an important work in order to achieve quality in children’s learning and development (Sheridan, 2001). Therefore it’s essential to discuss what could be the consequences if children never choose or are interested in some pedagogical content and if teachers follow children’s intentions more than the curriculum.

  • 80.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    På stående fot2012Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 37, nr 2, s. 6-11Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 81.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samlingsrapport för forskningscirkel med inriktning Förskola för de yngsta barnen Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 82.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Samlingsrapport för forskningscirkel med inriktning Förskola för de yngsta barnen-språk och kommunikation Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 83.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    What is special for preschool education?2010Inngår i: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, s. 41-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 84.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Att göra bruk av barns perspektiv2013Inngår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik / [ed] Ingrid Pramling Samuelsson, Ingegerd Tallberg Broman, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 43-58Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 85.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds).The intention to create a playful and educational environment based on children ’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers ’approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach.The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children ’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 86.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Department of Education, Communication and Learning, University of Gothenburg.
    Communication with young children in preschool: the complex matter of a child perspective2013Inngår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 183, nr 5, s. 589-604Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article discusses results obtained from a study on the contribution of the preschool teacher as a curriculum-maker in preschool. The research question addressed is ‘what is the characteristic for the curriculum offered, as it appears in one teacher's verbal communication with 1–3-year-old children?’ The research area is motivated by the need for knowledge about the implications that a goal-oriented preschool curriculum and broad discretion for teachers might imply for activities in preschool. This study was carried out in Sweden, and the empirical data consist of videotaped observations of communication between a single teacher and a number of children aged between one and three during one morning in preschool. The results show that the teacher frequently uses questions as a means of communication, where a large number of shifts between different children and different issues are particularly characteristic. Although this contributes to a child perspective, it also implies a teacher-centred position and a fragmented way of exercising the discretion vis-à-vis the curriculum. The findings are discussed and related to curriculum theory and to early childhood perspectives.

  • 87.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Teaching toddlers in preschool2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 88.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Holmstedt, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Learning to see new things: using criteria to support pre-service teachers’ discernment in the context of teachers’ relational work2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Assessment is a two tier process, where the first stage involves the discernment of distinguishing properties (i.e. criteria) in the performance to be assessed. The second stage involves making a judgment about the quality of the performance, based on the identified criteria. In the context of student self-assessment, this means that students first have to be able to discern the criteria, as they are operationalized in their performance, in order to make a valid judgment of quality. In this paper, we present and discuss findings from a study investigating how the access to explicit criteria affected preservice teachers’ discernment of significant dimensions of quality in teachers’ relational work (i.e. the capacity to create and maintain supportive relationships between teacher and students). Digital video was used as a tool for preservice teachers to analyze classroom interaction focusing on teachers’ relational competency. Data used was preservice teachers’ written analyzes of classroom interactions, simulated through digital video before and after the access to explicit criteria. Findings suggest that the access to explicit criteria positively affected preservice teachers’ capacity to discern significant dimensions of quality in teacher performance, which is evidenced by the quality and focus of their analyzes.

  • 89.
    Klefbeck, Kamilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Möjlighternas möten, mellan lärare och elev, utvecklingsstörning och AST med fokus på initiativtagande2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 90.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Addressing children's addressivity in other-oriented teaching: a matter of finalizing intersubjectivity or unfinalizing alterity?2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Jag ser fram emot en dialogkonferens i dubbel mening. Förutom att vi bokstavligen deltar i en konferens med dialogisk inramning, berör mitt konferensbidrag just dialogfilosofisk pedagogik. Jag skulle vilja lägga fram ett nyskrivet artikelmanus som i teoretiskt avseende bygger i huvudsak på Mikhail Bakhtins dialogfilosofi och Eugene Matusovs pedagogiska forskning i Bakhtins anda.

    Arbetet, som har titeln “Addressing children’s addressivity in other-oriented teaching: a matter of finalizing intersubjectivity or unfinalizing alterity?”, problematiserar den traditionella definitionen av intersubjektivitet inom pedagogik och föreslår begreppet alteritet som ett än mer demokratiskt, mindre linjärt, mindre instrumentellt samt mindre konsensusorienterat dialogiskt alternativ. Institutionell kommunikation och instruerande undervisning diskuteras också på ett kritiskt vis och relateras vidare till frågan om dialogiskt lärande. Teoretiska resonemang illustreras med exempel från empiriska studier där barn är involverade i pedagogiska dialoger.

    Nyckelord i sammanhanget är: dialogic pedagogy, Bakhtin, children, intersubjectivity, alterity, finalizing dialogues, unfinalizing dialogues.

    Under min tilltänkta presentation kommer såväl det teoretiska (filosofiska) innehållet som de empiriska excerpten att diskuteras. Jag hoppas på en livfull diskussion i polyfonisk anda!

     

  • 91.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Instrumentellt och existentiellt lärande i relationell belysning: 2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 92.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Interview with Eugene Matusov: Theory and practice relationship in Dialogic Pedagogy: the role of theory and philosophy in Educational Science2019Annet (Annet vitenskapelig)
  • 93.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Interview with Michael Uljens: Non-affirmative theory and its link to Human Science Pedagogy and democracy: The role of theory and philosophy in Educational Science.2019Annet (Annet vitenskapelig)
  • 94.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Om röstlösa röster i musikpedagogisk instrumentalism: en problematisering med utgångspunkt i Bakhtins filosofi2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta paper är av dialogfilosofiskt slag. Med intentionen att endast föra en filosofisk musikpedagogisk diskussion redovisas därför inte det empiriska underlaget från det artikelprojekt som ligger till grund för bidraget (Kullenberg & Pramling, in press). Med avstamp i ett urval av den musikpedagogiska forskning som gjorts kring problematiken med den instrumentella utbildningsdiskursen, argumenterar jag i liknande anda. Mer precist förs resonemanget med stöd i internationell musikpedagogisk forskning som bygger på Mikhail Bakhtins anti-instrumentella förståelse av såväl mellanmänsklig kommunikation som estetiska uttryckssätt.

  • 95.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ontologisk undervisning bortom instrumentell kommunikation: ett relationellt alternativ?2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 96.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ontologiskt lärande i klassrummet: ett dialogiskt alternativ till instrumentell kommunikation?2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 97.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Pedagogisk samexistens: en problematisering av undervisningsdialogens natur2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Att pedagogiska relationer har en avgörande roll för undervisning är idag en vedertagen insikt inom pedagogisk forskning. På samma vis är det tämligen accepterat att kommunikation och språkbruk är av central relevans för lärande. Däremot råder inte lika stor enighet kring vilka slag av dialoger som är betydande. Detta bidrag uppehåller sig därför vid frågor om hur mellanmänskliga dialoger kan förstås. Bidragets syfte är att synliggöra, begreppsliggöra och problematisera utbildningsdialogens funktion och natur. I texten diskuterar författarna pedagogiska implikationer av relevans för fältet relationell pedagogik. Mer precist är det relationen mellan lärare och elever som problematiseras med stöd i dialogfilosofi utifrån Mikhail Bakhtin och Martin Buber samt pedagogisk forskning på området. En konceptuell distinktion utvecklas och illustreras med episoder från svenska klassrum: ontologisk vs. instrumentell samexistens. Slutsatsen är att instrumentell pedagogik kan och bör problematiseras med avseende på etik, demokrati och intersubjektivitet

  • 98.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    “The double dialogicality” reflected in children´s music teaching2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

  • 99.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Transforming volcanos to buncanos in eventful dialogues: children's remembering-in-interaction2019Inngår i: Thinking Skills and Creativity, ISSN 1871-1871, E-ISSN 1878-0423, Vol. 33Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Memory research has traditionally conceived of memory as an individual skill. Its inherent dialogicality has consequently been neglected and, moreover, little attention has been paid to its communicative functions in the educational practice. The aim of this case study is to explore the role of conversational remembering in preschool education. Using a dialogic lens in the spirit of Bakhtin, the research questions concern pedagogical premises for conversational remembering: how preschool children make sense of conversational remembering and how discursive frameworks might facilitate or restrict young students’ creative reasoning. The empirical case contains transcribed interviews and interaction data from three preschool children (aged 5-6-years old) and their instructing teacher, participating in an educational game about parts of the world. The children’s creative remembering did not merely reveal communicative functions of cognitive memories. They also displayed a sense-making discourse that vividly propelled peers’ reasoning into imaginary play worlds, conceptualised as a narrative play world discourse. This particular discourse contrasts the other key discourse at play: the institutional preschool discourse. Finally, I discuss the findings in relation to the issues of teacher roles and children’s agency in schooling. Allowing for students’ salient voices, as the teacher did in this case, clearly facilitated both peers’ conversational remembering and creative reasoning in and through dialogic spaces.

     

  • 100.
    Kullenberg, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Eklöf, Anders
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Independenceor interdependence?: dialogue-theoretical problems of "independent" learning2017Inngår i: Education in the crossroads of economy and politics: role of research in the advancement of public good: book of abstracts, Tampere: University of Tampere , 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is a theoretical paper that highlights some implications of a dialogic ontology in educational research. However, for the sake of clarity we will very succinctly setting off to describe the background which is our empirical point of departure. The aim of our current empirical study is to explore how 12 adult students in a Swedish secondary school interpret the school task of doing ‘independent’ project works, addressing the questions of how students talk and reason about their own processes and values of the activity-specific task. In brief, the method is focus group conversations (three participant groups) and the result reveals the fact that the participants appreciated their common teacher, who was considered as a very successful guide. The teacher systematically provided orders, instruction, feedback and, most importantly, planning and staging in a stepwise fashion. In doing so she paradoxically also indirectly fostered her students to be even less independent, that is, more easily adapted to the institutional requirements without bothering too much about how to manage the tasks themselves. Project work is commonly described as a self-regulated form of the task; a common mode of student work in Swedish schools (Eklöf, Nilsson & Ottosson, 2014). As Bergqvist & Säljö (2004) highlight, it could further be conceived of as a disciplining, student-centered practice that is widely used to produce self-organizing learners. Although the students are supposed to work independently, they are considerably dependent on the instructional, organizational and evaluative work of the teachers (Åberg, 2015).

     

    Drawing on a sociocultural perspective on learning, as we do, the notion of individualistic independency is well-known as a problematic stance (e.g., Wertsch, 1998). In the sociocultural version of dialogism social interdependence is a dialogic premise on both the epistemological and ontological level (Linell, 2009). Wegerif (2008) describes how the functional role of difference between learners’ voices is of significance to the Bakhtin-influenced take on multi-voiced dialogue (cf. Kullenberg & Pramling, 2016; Lefstein & Snell, 2014). In such a dialogic framing the teacher is not striving to overcome these differences between, for example, the student’s and the teacher’s opinions. Such recognition holds interpersonal difference seriously and moreover address a fairly uncommon approach to the educational notion of intersubjective agreements (Matusov, 1996, 2015; Wegerif, 2011).

     

    This dialogic approach stresses the issue of student agency and, thus, democratic values of teaching acts. When respecting and promoting students’ own voices a genuine interaction of consciousnesses is possible to create throughout the pedagogical dialogues (cf. Bakhtin, 2004; Matusov, 2015). Hence, what constitutes a genuine interaction is the other-orientation toward the difference of the other, recognizing the learning potentials of the gap between distinct consciousnesses. Philosophically speaking, it further suggests the conceptual need to stress alterity in other-orientation (cf. Linell, 2009).

     

    Recalling our examined students, they report a situated learning that is basically grounded in a “teacher-pleasing relationship” (Matusov, 2011). While working successfully they are heavily dependent on their teacher’s agency rather than developing their own. Indeed, as sociocultural scholars we might notice that there exists a considerably confined teacher agency as well; an agency which is clearly bound to pre-determined institutional goals. This contextual condition did not facilitate the student (and teacher) opportunity to learn and experience something radically unpredicted, for example, being dialogically surprised or challenged by the genuine other. The students in our study do not neither regard themselves as truly independent nor creatively personalized. Due to a Bakhtinian approach to education, independency is an illusion anyhow, but being personalized, rather than socialized, in and through education is a central dialogue theoretical issue (Lobok, 2014).

     

    In our fully elaborated paper we will dwell upon the dialogue philosophical issue on other-orientation and the role of alterity, briefly described above. In addition we intend to provide a more detailed sketch of our study and the implications for dialogic pedagogy, informed by Bakhtin and educational scholars within the field.

     

     

     

     

    References

     

    Åberg, M. (2015). Doing project work: the interactional organization of tasks, resources, and instructions. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

    Bakhtin, M. M. (2004). Dialogic origin and dialogic pedagogy of grammar: Stylistics in teaching Russian language in secondary school. Journal of Russian & East European Psychology, 42(6), 12-49.

    Bergqvist, K. & Säljö, R. (2004). Learning to plan: A study of reflexivity and discipline in modern pedagogy. In J.V.D. Linden & P. Renshaw (Eds.) Dialogic learning: Shifting perspectives to learning, instruction and teaching (pp. 109-124). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

    Eklöf, A., Nilsson, L.-E., & Ottosson, T. (2014). Instructions, Independence and Uncertainty: student framing in self-regulated project work. European Educational Research Journal, 13(6), 646-660.

    Kullenberg, T & Pramling, N. (2016). Learning and knowing songs: a study of children as music teachers. Instructional Science, 44(1), 1-23.

    Lefstein, A., & Snell, J. (2014). Better than best practice: Developing teaching and learning through dialogue. London: Routledge.

    Linell, P. (2009). Rethinking language, mind, and world dialogically : interactional and contextual theories of human sense-making. Charlotte, NC: Information Age Publ.

    Lobok, A. (2014). Education/obrazovanie as an experience of an encounter. Dialogic    Pedagogy: An International Online Journal, 2, S1-S5. DOI: 10.5195/dpj.2014.84.

    Matusov, E. (1996). Intersubjectivity without agreement. Mind, Culture, and Activity, 3(1), 25-45.

    Matusov, E. (2011). Authorial teaching and learning. In E. J. White & M. A. Peters (Eds.), Bakhtinian pedagogy: Opportunities and challenges for research, policy and practice in education across the globe (pp. 21–46). New York: Peter Lang.

    Matusov, E. (2015). Comprehension: A dialogic authorial approach. Culture & Psychology,   21(3), 392-416.

    Wegerif, R. (2008). Dialogic or dialectic? The significance of ontological assumptions in research on educational dialogue. British Educational Research Journal, 34(3), 347–361.

    Wegerif, R. (2011). Towards a dialogic theory of how children learn to think. Thinking Skills and Creativity, 6, 179-190

    Wertsch, J. V. (1998). Mind as action. New York, NY: Oxford University Press.

     

     

1234 51 - 100 of 199
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf