hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 608
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Helena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lindqvist, Lina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Några pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom detta examensarbete vill vi undersöka några pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan. Vår litteraturgenomgång innehållande forskning kommer att bearbetas tillsammans med resultatet av den kvalitativa undersökningen med pedagogerna. Vi utgår från en sociokulturell lärandeteori, bland annat genom att vi använder oss av Vygotskijs olika teorier om lärande. I litteraturen förklaras pedagogiskt drama som ett ämne vilket kan utveckla barnets sociala förmåga, kommunikationsförmåga och som ett verktyg för att bearbeta känslor. Med detta som utgångspunkt granskar vi läroplanen för förskolan och dess vikt på pedagogiskt drama samt i vilket syfte pedagogiskt drama kan och skall användas. Genom de intervjuer vi genomfört fick vi uppfattningen att pedagogerna anser drama vara viktigt men nämner inte främst de utvecklingsområden som litteraturen förespråkar.

    Pedagogerna i förskolan uppger pedagogiskt drama som ett ämne där barnet kan utveckla sin självkänsla samt att våga synas och höras framför sina kamrater.

    Det visar sig också att pedagogerna uppger sig anse lärarutbildningen som bristfällig i avseende att lära ut vilka metoder som kan användas inom pedagogiskt drama.

    Fulltekst (pdf)
    Npuopdif
  • 52.
    Andersson, Helena
    et al.
    Malmö Universitet.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Häggblom, Pia
    Högskolan Kristianstad, Bibliotek och högskolepedagogik.
    Lüddeckens, Johanna
    Malmö Universitet.
    The universal design for learning guidelines: grafisk arrangör 2.2 på svenska2020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 53.
    Andersson, Helena
    et al.
    Malmö Universitet.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Häggblom, Pia
    Högskolan Kristianstad, Bibliotek och högskolepedagogik.
    Lüddeckens, Johanna
    Malmö Universitet.
    Universal Design for Learning: svensk översättning textversion2020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The evolution of CAST’s UDL Guidelines has been a dynamic, collaborative, and developmental process. We shared the first version of the Guidelines—Version 1.0—in 2008. Since that time, we have collected and specifically solicited feedback from the field. This feedback, along with the expanding research in the areas of UDL, education, cognitive science, psychology, and neuroscience, has led us to develop different representations of the Guidelines over time. Each of these representations has a particular goal and traces our learning not only as an organization but as a field more broadly.

    Version 2.2 (2018)

    This latest version—Version 2.2—does not represent the “correct” version. Instead, we see this version as yet another representation to more fully explore and articulate the promise of UDL. We have made several structural changes to the graphic organizer to better support educators and other stakeholders who are new to UDL and to more clearly articulate the goal of UDL. About the Graphic Organizer describes these structural changes in more detail, while our FAQ may help answer questions you have about the UDL Guidelines and their relationship to the UDL framework.

  • 54.
    Andersson, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Fredrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Man vill ju inte känna sig osäker och rädd”: En studie utifrån barns perspektiv om social trygghet på fritidshemmet2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten.

    Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas. Det är viktigt för barnen att må bra, känna sig glada, vara sig själva och inte behöva vara rädda.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Andersson, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Schrewelius, Josefine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Jag får stöd i skolan, men hur blir det på fritids?: - en studie om hur fem fritidslärare förhåller sig till elever i behov av särskilt stöd2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsats är att studera hur fritidslärare förhåller sig till elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Med utgångspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund där vi lyfter elever i behov av särskilt stöd och hur de behandlats av samhället sedan 1842. Men vi redogör även för fritidshemmets framväxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lärande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjälp av intervjuer och ljudinspelning.

    Resultatet visar att fyra av våra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet är knapphändig gällande elever i behov av särskilt stöd. I vårt resultat blir det också synligt att alla våra respondenter vill göra sitt bästa för att kunna bemöta sina elever på bästa sätt. Trots detta så är det många fritidslärare som talar om att stöttning och hjälp från specialpedagoger, samt att samarbetet mellan klasslärare och fritidslärare skiljer sig åt beroende på vilken dialog de har med varandra.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Jeppsson, Josefin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Möjliga samband mellan motoriskträning och läs - och skrivinlärning?: en studie om hur läs och skrivinlärning kan förändras genommålinriktad motorisk träning i årskurs 1 och 22011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om fysisk aktivitet. För att specificera ligger fokus på denmedvetna motoriska rörelseträningens påverkan på inlärning inom läsning och skrivning iårskurs 1 och 2. Hjärnan behöver stimulans för att utvecklas, detta sker genom rörelse vilket isin tur främjar lärandet. Människans kropp är byggd för rörelse och därigenom bildas ochutvecklas synapser i hjärnan som är viktigt för den kognitiva verksamheten. Det finns väldigtlite forskning inom detta område dock lyfts idrotten och där igenom rörelsen fram mer i Lgr11 än i Lpo 94.Syftet med examensarbetet är att åskådliggöra betydelsen av fysiska aktivteter ochmotorikträning för läs- och skrivinlärning. Genom att lägga mer tid i skolan på rörelse såkommer elevernas skolprestationer att öka.Valet av metod är en studie om hur målinriktad motorisk träning påverkar läs- ochskrivinlärning. I studien följdes sex elever under tre veckor, fyra gånger i veckan där dettränades motorik genom att göra övningar som är tagna från MTI. För att se om träningengav resultat gjordes förre - och eftertester. Resultat efter studien är positiv då det påvisar enförbättring inom läs- och skrivinlärningen. Alla eleverna hade individuellt positivaförändringar. Hypotesen visade en förbättring inom läsning och skrivning efter rörelseträning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hejman, Helena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lärande genom lek i förskoleklass: ur pedagogens synvinkel2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att studera hur förskollärare i förskoleklassen ser pålärande genom lek i verksamheten. Studien utgår från två problemformuleringar: hurbeskriver förskollärarna att lärande genom lek används i verksamheten? Vad beskriverförskollärarna i förskoleklassen som faktorer som påverkar möjligheten till lek iförskoleklassens verksamhet?Som ansats under bearbetningen av empirin är fenomenografin en inspirationskälla. Avsiktenmed undersökningen var att studera hur förskollärare talar kring lärande genom lek, därför ärintervjuerna av kvalitativ karaktär.I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att lärande genom lek är viktigt, men attdet finns ett dilemma när det gäller förväntningarna på verksamheten och förskollärarenssynsätt. För att skapa möjlighet till lek kan förskolläraren antingen planera in lek på schemateller arbeta utan att följa schemat. Förskollärarna bör även planera verksamheten så att detfinns artefakter, det vill säga redskap och kunskap, för att barnen ska kunna utveckla sin lek.Det kan generellt uttydas som att förskollärare har ett klart synsätt av att det är viktigt medlärande genom lek, men talar om faktorer som påverkar möjligheten för lek i förskoleklassen.Även om förskollärarna vill arbeta med lek som metod, blir de påverkade av de förväntningarav en skolliknande verksamhet som barn, föräldrar och skolledning har.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Andersson, Lotten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Mårtensson, Anita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Bilder som stöd i matematikundervisningen: och om elevernas väg till att bli goda problemlösare2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med den här studien är att undersöka om eleverna i matematikundervisningen kan vara hjälpta av bilder. Studien belyser också elevernas utvecklingsväg till att bli goda problemlösare. Vi studerar elevernas utveckling ur tre perspektiv. Elevernas förmåga att läsa och förstå texten i problemlösningsuppgifter, deras utveckling från analoga representationer till symboliska representationer och deras utveckling från att använda konkreta strategier till abstrakta strategier. Vi frågar oss också slutligen om eleverna generaliserar sina kunskaper.

    Eftersom vi bland annat undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter och döva/hörselskadade elever valde vi att genomföra intervjuer i form av kvalitativa forskningsintervjuer. Detta kändes som en lämplig metod då den till viss del avslöjar och kompenserar eventuella språkliga svårigheter. Eleverna fick också genomföra ett test med fem problemlösningsuppgifter, alla med en liknande följdfråga.

    Resultaten visar sammanfattningsvis att många elever är hjälpta av bilder, men i olika situationer och på olika sätt. Lärarens medvetenhet om elevens behov är av stor vikt. Vi fick en relativt god bild av elevernas utveckling och slutsatsen vi drog av detta är att det är viktigt för undervisande lärare att ha en helhetsbild av elevens kunskaper. De kan ha kommit långt inom ett område medan de har stora svårigheter med ett annat. Vad gäller elevernas generaliseringsförmåga visade vårt test få exempel på att eleverna nyttjade sina nyförvärvade kunskaper och kunde klara en liknande uppgift på egen hand.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Andersson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Att arbeta hälsofrämjande i skolan: en intervjuundersökning av pedagoger/personal2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stödjande och inspirerande miljö i hem och skolor, anses bidra till att introducera hälsosamma vanor i en tidig ålder. Undersökningen syftar till att beskriva hur pedagoger/personal som arbetar på två skolor i centrala skåne resonerar och agerar kring begreppet hälsa, med fokus på måltider, rörelse och sömn. Vi vill även få reda på hur de uppfattar att de arbetar med detta. Fem personer intervjuades (klasslärare, idrottslärare och kökspersonal). Resultatet visar att samtliga arbetar praktiskt med vad som de uppfattar ingå i hälsofrämjande arbete, men på olika sätt. Samtliga medverkande pedagoger arbetar praktiskt med hälsan, genom att till exempel vara goda förebilder, arbeta med teman, ha uteverksamhet med mera. Kökspersonalen förmedlar hälsan, genom den mat de serverar under skoldagen. Samtliga intervjuade är medvetna om att det finns vissa riktlinjer som de ska följa. Slutsatsen är att hälsan är viktig i skolan eftersom skolan har möjlighet att ge barnen kunskaper och etablera goda vanor för livet, men dessutom kan de undersökta skolorna/klasserna alltid bli ännu bättre på att arbeta med hälsofrämjande vanor.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 60.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lindsjö, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Framgångsfaktorer i undervisningen: ur ett specialpedagog-, lärar- och elevperspektiv2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns i undervisningen, ur ett specialpedagog-, lärar- och elevperspektiv. På vilket sätt kan lärare arbeta med ledning och stimulans på gruppnivå, för att undvika för många extra anpassningar på individnivå? Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar utformats och dessa är; Vad anser eleverna gynnar deras lärande i den undervisning de möter? Vad anser specialpedagoger och lärare gynnar eleverna i deras lärande? Vilka specialpedagogiska perspektiv framkommer i synen på elever? Metoden är kvalitativa intervjuer med tre lärare, tre specialpedagoger, och tre fokusgruppsintervjuer med fem elever i varje. De teoretiska perspektiv studien utgår från är det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i Vygotskijs fokus på relationer och samspel. Även de specialpedagogiska perspektiven, relationellt- och kategoriskt perspektiv ligger till grund för studien. Resultatet visar att det finns många framgångsfaktorer när det handlar om undervisningsmetoder och planering. Elever, lärare och specialpedagoger påvisar samma saker som centrala för att uppnå kunskapskraven. Visuellt stöd, begreppsinlärning, olika stödstrukturer och samarbete är några av de faktorer som lyfts. Resultatet visar även att relationen mellan lärare och elev har en central roll i elevernas lärande och utveckling. Relationen skapar trygghet, ökar elevernas självförtroende och får eleverna att känna tillhörighet, vilket skapar bättre förutsättningar för elevernas lärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Andersson, Siri
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Vetiate, Agne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Dyslexi: Lärarens roll i arbete med elever mellan 10–12 år med utredd dyslexi2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur svensklärare som arbetar på mellanstadiet beskriver sitt arbete med elever som har utredd dyslexi, samt hur de beskriver deras samarbete med specialpedagogen. 

    Metoden för vår empiriska studie har varit kvalitativa enkäter med ett antal mellanstadielärare som har eller har haft elever med dyslexi i sina klassrum. Det insamlade materialet har bearbetats och sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt tillhörande begrepp som fokuserar på lärares kunskap/utbildning och deras samarbete med specialpedagog. 

    Resultaten från vår empiriska studie utifrån både lärar- och lärandeperspektivet har visat både utmaningar och möjligheter för lärare som har elever med dyslexi i sina klassrum. Många lärare beskriver att de har god erfarenhet med elever med dyslexi men att deras kunskap och utbildning om ämnet är ganska låg. Resultatet visade även att samarbetet mellan lärare och specialpedagog verkar vara mycket viktigt när det gäller att hjälpa elever som har dyslexi. Dock visade det sig utifrån de lärare som besvarade vår enkät att tiden inte finns där för att göra ett kontinuerligt samarbete som de egentligen hade önskat. Vad vi har kommit fram till är att läraren behöver utbildning och kunskap för att främja språkutvecklingen hos elever med dyslexi. Läraren behöver även ha ett gott samarbete med specialpedagogen för att kunna föra dessa elever framåt i undervisningen så att de klarar kunskapsmålen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Andersson, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Skolan av idag: offentlig resurs och konkurrensutsatt marknadsaktör2010Inngår i: Dilemman i skolan: aktuella utmanignar och professionella omställningar / [ed] Göran Brante & Katrin Hjort, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2010, s. 130-142Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 63.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Min skola och samhällsuppdraget: praktik - reflektion - utveckling2005Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken ger en lättillgänglig introduktion till hur skolan påverkas av de förändringar som sker såväl i samhället som helhet som inom den pedagogiska forskningen och idétraditionen. De verktyg som behandlas gäller till exempel kartläggning av den egna skolans praktik, målformulering och utvärdering. Frågor om skolans samhällsuppdrag, både lärarens och rektorns ledarskap i skolan samt skolkultur och professsionalism med mera berörs. För lärarstuderande är boken en utmärkt utgångspunkt för de verksamhetsförlagda utbildningsmomenten.

  • 64.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kuqi, Nepe
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skolan - himmel eller helvete: en studie om elevers upplevelser av mobbning2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslärare är därför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklädningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes även skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och kränkningarsamt elevers upplevelser om lärare agerade för att förebygga, åtgärda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig på en enkätundersökning somgenomfördes på tre högstadieskolor där 221 elever i årskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklädningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsätta andra elever för fysiskakränkningar och mobbning än flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning än pojkar. Hälften av respondenterna i studien ansågatt det förekom mobbning i stort sett alltid eller ibland på deras skola medanhälften menade att mobbning förekom sällan eller aldrig på deras skola.Resultatet visade även att ungefär hälften av respondenterna ansåg att lärarna påskolorna i stort sett alltid eller ibland agerade mot mobbning och ungefär likamånga ansåg att lärarna aldrig eller sällan agerade mot mobbning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Andersson, Veronika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Catalan, Marisa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Får jag vara med och bestämma?: ett arbete om barns reella inflytande i förskolan2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att belysa om barn har möjlighet till inflytande och delaktighet under samlingsmomenten i förskolans verksamhet. Insamling av empiri har gjorts genom observationer och dessa har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det relationella perspektivet. Resultaten visar att ansvaret för ett demokratiskt förfarande ligger enbart på pedagogerna och deras förhållningsätt. Empirin visar tydligt maktpositionen som vuxna erhåller i förskolans verksamhet och hur denna är avgörande för barns möjlighet till att påverka.

    De observerade momenten visar att barn har begränsad möjlighet till delaktighet men i princip ingen möjlighet till inflytande eller på något sätt påverka situationernas utformning.

    Slutsatsen av vår studie är att det relationella perspektivet är grundläggande i hur förskolan arbetar i förhållande till barns delaktighet och inflytande. Pedagogernas relationer till barnen och till varandra präglar klimatet som råder i grupperna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 66. Antman, L.
    et al.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    A decade of enhancing the professionalization of teaching in higher education: the Swedish experience. Paper presented at the 8th Conference of the International Consortium for Educational Development (ICED), Barcelona, June2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 67.
    Arenhill Beckman, Madeleine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En ung mans berättelse om Aspergers syndrom2011Inngår i: Skolan och läraruppdraget: att bli och vara lärare / [ed] Mona Holmqvist, Lund: Studentlitteratur , 2011, s. 135-151Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 68.
    Argento, Daniela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Einarson, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för datavetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön för datavetenskap (RECS).
    Mårtensson, Lennart
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för mat- och måltidsvetenskap. Danmark.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Lunds universitet.
    Integrating sustainability in higher education: a Swedish case2020Inngår i: International Journal of Sustainability in Higher Education, ISSN 1467-6370, Vol. 21, nr 6, s. 1131-1150Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose – This paper aims to unveil how sustainability is integrated into the courses/programmes ofhigher education institutions. The research question addressed is: how do academics representing differentdisciplines cooperate and engage in the work of integrating sustainability into their teaching programmes.Design/methodology/approach – This paper draws upon the notions of practise variation andinstitutional work from institutional theory and empirically focusses on the case of Kristianstad University(Sweden). This case is based on an autoethnographic approach and illustrates the experiences shared by sixcolleagues, representing different disciplines, engaged in implementing sustainability in their courses/programmes.Findings – The findings highlight how academics representing different disciplines, with specific traditionsand characteristics, face the sustainability challenge. Despite being bound by similar sustainable developmentgoals, differences across disciplines need to be acknowledged and used as an asset if trans-disciplinarity is theultimate goal.Research limitations/implications – Although the intrinsic motivation of individuals to work withsustainability might be a strong driver, the implementation of sustainability within courses/programmes andacross disciplines requires joint efforts and collective institutional work.Practical implications – By highlighting how academics engage in the work of integratingsustainability, this study emphasizes that managers of higher education institutions need to account for thetime and additional resources needed to ensure that academics effectively cope with sustainability. Intrinsicmotivation may not last if organizational structures and leadership are not supportive on a practical level andin the long run.

  • 69.
    Arildsson, Josefine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Karlsson, Jasmine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Det viktigaste för att nå bra resultat är hur man hanterar dem”: en studie om två lärares användning av basläromedel i läs-och skrivutveckling2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på huruvida basläromedel är tillräckligt som undervisningsmaterial för att möjliggöra elevernas uppnående av läroplanens kunskapskrav i läs- och skrivundervisningen samt om det ger lärare möjlighet att arbeta utifrån aktuell forskning inom läs- och skrivutveckling. Det har vi undersökt genom en kvalitativ studie då vi har observerat två undervisningstillfällen, intervjuat två lärare och sex elever på två olika skolor i årskurs två samt analyserat de båda basläromedlen

    Språkdax 2 och Piratresan.

    Slutsatsen i arbetet blev att basläromedlet inte uppfyller läroplanens samtliga krav eller möjliggör att läraren undervisar utifrån aktuell läs- och skrivutvecklingsforskning. Utifrån intervjuerna och observationerna kunde vi däremot dra slutsatsen att det är möjligt att nå kunskapskraven och arbeta utifrån aktuell forskning beroende på lärarens didaktiska val i arbetet med basläromedlet.

    Fulltekst (pdf)
    Examensarbete
  • 70.
    Arnström, Caroline
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Osmanbasic, Samra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Tematiskt arbetsätt i förskolan och skolan: en studie om hur pedagoger anser sig använda ett tematiskt arbetssätt2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys. Resultatet visar att det tematiska arbetssättet i stort sett används i verksamheten av samtliga intervjuade pedagoger. Alla tycker att ett tematiskt arbetssätt gynnar alla barn, även barn med särskilda behov. De anser att fler elever kan nås eftersom det tematiska arbetssättet tillåter att man använder sig av alla uttrycksformer och hjälpmedel. Vi fann att samtliga lärare anser att genom ett tematiskt arbetssätt utgår pedagogen ifrån barnet och tar tillvara på dennes erfarenheter, intressen med mera. På detta sätt kan de skoltrötta lätt nås. Barnen blir mer delaktiga i arbetet. Som svårigheter i att arbeta tematiskt nämner lärarna tidsbrist samt vikten av att ha med sig sina arbetskollegor.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 71.
    Arrskog, Jennie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Block, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skolbibliotekariers samarbete med pedagoger för att gynna elevers läslust och läsförståelse: en intervjustudie2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om skolbiblioteken som pedagogisk resurs för pedagoger och elever. Forskningsbakgrunden går igenom skolbibliotekets historia, internationell och nationell forskning, gällande styrdokument och lagar, resurser i skolbibliotek och några exempel på skolbibliotekssatsningar. Arbetet innehåller avslutningsvis en intervjustudie med beskrivningar från verksamma skolbibliotekarier om hur de samarbetar med pedagogerna. Vårt syfte med undersökningen är att utforska skolbibliotekariers möjlighet till samarbete med pedagoger för att utveckla elevers läsning. Vi har gjort fyra kvalitativa intervjuer med verksamma och fackutbildade skolbibliotekarier. Samtliga skolbibliotekarier arbetar på en F-9 skola och i samma kommun. Resultatet är en beskrivning av hur skolbibliotekarierna upplever sitt samarbete med pedagoger för att öka elevers läslust och läsförståelse. Arbetet innehåller även råd från respondenterna till verksamma pedagoger på hur de kan upprätta ett samarbete med skolbibliotekarien. Vår slutsats är att det finns en brist i rådande lagar som rör skolbiblioteken och att detta orsakar stora skillnader i vad skolbiblioteken erbjuder för resurser. Sammanfattningsvis kan vi se att respondenterna ger likartade svar angående bristen på styrning uppifrån och de ger även likartade beskrivningar av sitt samarbete med pedagoger i form av bokattaker, gruppläsning, matchning av litteratur till både elever och pedagogers undervisning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Asklund, Jonas
    Högskolan i Halmstad.
    Varför ska jag inte berätta?: litteraturarbete som språkintroduktion2018Inngår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2, s. 90-106Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Discussions about books and ways of reading play an important role in the curriculum for the Swedish secondary school system. In an intervention study based on a series of book discussions of an easy reader novel, I investigated the cooperation between a group of Swedish language learners aged 16 to 19, their teacher in the introduction program for newcomers, and the school librarian. Based on my function as a teacher educator, and drawing on the current research in literature didactics, I planned and carried out six discussions where different reading strategies and methods were used. Using the concept of third space (Gutiérrez, 2008; Skerrett, 2010b) and interpersonal space(Cummins, 2000), I discuss the students’cognitive and emotional responses to the story we shared, and reflect upon the way these discussions have developed. Semi-structured interviews with five students, a teacher, and a school librarian constitute the data for this study. The analysis of the data indicates that the leader of the group discussion is instrumental in helping the participants shift between different perspectives, try out new roles, and transgress different boundaries, thereby offering the group different emotional, cognitive and linguistic challenges. 

  • 73.
    Augustinsson, Sören
    Linnéuniversitet.
    ´Benchlearning´2012-2013 för rektorer i Finland och Sverige2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 74.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Om organiserad komplexitet: villkor för skolledare2012Inngår i: Skolledarens utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lars Lundström, Thomas Småberg, Malmö: Tankesmedjan , 2012, s. 63-75Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Pedagogiskt ledarskap2012Inngår i: Skolledares utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lundström, Lars, Småberg, Thomas, Malmö: Tankesmedjan , 2012, s. 38-42Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Rektors mod att förändra2012Inngår i: Skolledares utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lars Lundström, Thomas Småberg, Malmö: Tankesmedjan , 2012, , s. 21-27s. 21-27Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Relation som centralt i vardagens ledarskap2012Inngår i: Skolledarens utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt / [ed] Lars Lundström, Thomas Småberg, Malmö: Tankesmedjan , 2012, s. 54-59Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Slutrapportering av kvalitetshöjande projekt beviljade 2018: Vad håller vi egentligen på med? (eg. vad i helvete håller vi på med?)2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Brynolf, Margrethe
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Rektors ledarskap: komplexitet och förändring2009Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att vara rektor innebär att ständigt bli inkastad i olika händelser. Rektor förväntas ta ansvar för och lösa alla problem som uppstår i skolan oavsett om det handlar om ett läckande rör, en elev som inte uppnår målen eller ett ekonomiskt underskott som ska vändas till plus.

    Med verkligheten som utgångspunkt erbjuder författarna rektorer och skolledare på olika nivåer verktyg för att bättre kunna förstå och hantera den faktiska vardagen. Att som ledare utveckla sin förmåga att manövrera i en värld som är komplex och föränderlig, där paradoxer som kontroll och icke-kontroll ständigt finns närvarande. Författarna belyser och diskuterar hur den komplexa vardagen kan förstås och hur människor konstruerar mening. Genom att skapa strukturer där människor tillåts hantera komplexiteten på dess egna villkor utvecklas mening och passion för verksamheten. Detta innebär att rektorn har ett medansvar som ledare i nära samverkan med all personal.

    Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma ledare inom skolans verksamheter, rektorer och skolledare inom grund- och gymnasieskola samt förskolechefer, arbetslagsledare och andra som är intresserade av skolans organi-sation och styrning.

  • 80.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Richard, Elvi
    Växjö University.
    Balancing and bridge-building with difficulties...: clinical nursing teachers2007Inngår i: In tension between organization and profession: professionals in Nordic public service / [ed] Aili, C., Nilsson, L-E., Svensson, L.G., Denicolo, P., Lund: Nordic Academic Press , 2007, s. 227-245Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 81.
    Axved, Sara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    257 svensklärares arbete med läsning: svensklärares egen uppfattning av hur och hur mycket de arbetar med läsning av skönlitteratur i årskurs F-62020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är dels att undersöka hur mycket tid 257 svensklärare i årskurs F-6 upplever att läsningen får i deras undervisning och dels att synliggöra huruvida eleverna får samtala med varandra om det lästa. Vidare är syftet också att dels undersöka hur mycket barn- och ungdomslitteratur läraren läser och dels ta del av lärarnas tankar om hur deras läsundervisning kan utvecklas utifrån verksamheten men också sig själva.

    För att besvara syftets frågeställningar användes en enkät av främst kvantitativ karaktär men med inslag av öppna frågor. Resultatet visar att de flesta lärare ser på läsning som en social aktivitet. Lärarna anser det viktigt med sin egen läsning av barn- och ungdomslitteratur och läser i den mån de hinner. Elevernas läsning av skönlitteratur, lärarens högläsning och samtal mellan elever om texter är vanligt förekommande i den planerade undervisningen, men inte i alla klassrum. Det visar sig även att många lärare önskar mer tid för att arbeta med att inspirera till läsning, ett större samarbete med verksamheten, men också att de önskar att förbättra yttre faktorer såsom klassrum, läshörnor och bibliotek.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 82.
    Beery, Thomas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Magntorn, Ola
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Pre-service early childhood educator experience in a UNESCO Biosphere Reserve2021Inngår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 13, nr 8, s. 1-20, artikkel-id 4231Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There has been significant interest in the values and benefits of early childhood nature experiences on children’s well-being and development. One aspect of studying the exposure of children to nature that requires more focus is the role played by early childhood educators. In particular, there is a need for early childhood environmental education training for pre-service educators. This study will explore the use of a UNESCO Biosphere Reserve as an outdoor classroom for early childhood environmental education pre-service professionals. Exploratory quantitative and qualitative descriptive data from a series of three short surveys (pre/post/delayed post) provide a basic overview of pre-service teacher perspectives, experiences, and outcomes of an environmental education intervention. The results indicate that the participating pre-service educators had little to no familiarity with the environmental concepts or the biosphere reserve site before participation in the intervention. The post-intervention and delayed post-intervention results show that pre-service educators perceived that their understanding of the concept had improved. The results also show a perception of the positive role that biosphere reserve sites can play in early childhood education. Three critical implications emerged from the overall quantitative and qualitative results: (1) specific support should be given for early childhood environmental education training; (2) biosphere reserve functions provide support for efforts to improve connections to nature; (3) early childhood education has the potential to support the broadening of the biosphere reserve audience. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Bengtsson, Amrita
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nilsson, Elin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Du väljer vem barnet möter!: en intervjustudie om förskollärarnas uppfatningar om trygga övergångar vid lämning och hämtning på förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskollärares tankar och uppfattningar om trygga övergångar vid lämning och hämtning ligger till grund för studien. Studien använder anknytningsteorin som teoretisk ansats med centrala begrepp utifrån teorin. Tidigare forskning och styrdokument menar att förskollärare ska agera och vara så att de alltid sätter barnets behov i första hand. Det studien vill ta reda på är om forskningen stämmer överens med hur förskollärarna gör i praktiken. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna talade fritt och vi fick möjlighet att ställa följdfrågor. Av intervjuerna framkom det som förskollärarna anser är viktigt för deras roll och vad trygghet för barnet innebär. Vi har sökt efter kategorier som likheter, skillnader och mönster från förskollärarnas intervjuer. Resultatet visar att förskollärarnas erfarenhet är betydande för trygga övergångar vid lämning och hämtning. Resultatet visar även att förskollärarna tänker och gör olika i olika slags övergångar. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Bengtsson, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fyra pedagogers möten med nyanlända elever i behov av särskilt stöd2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De fyra informanternas möten med nyanlända varierar i de tre verksamheternas som beskrivs i uppsatsen gällande nyanlända. Likaså undersöks hur särskilt stöd organiseras gällande nyanlända elever. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyra lärare uppfattar organisationen och mötet med nyanlända som är i behov av särskilt stöd, utifrån ett relationellt förhållningssätt. Ämnet har relevans för yrket eftersom det i examensordningen för specialpedagog ingår att visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta självständig med arbete med elever som är i behov av särskilt stöd (SFS, 1993:100). Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner, 1979). Möten och organisation undersöks genom en kvalitativ studie i form av fyra intervjuer. Det som beskrivs i resultatet är tre teman: mötet med nyanlända, relationellt förhållningssätt och särskilt stöd. De viktigaste resultaten är beskrivningen som görs om möten med nyanlända elever och hur arbetet organiseras gällande kartläggning och särskilt stöd. Det som beskrivs är hur det organiseras centralt och i skolorna. Slutsats som dras är att organisationen gällande nyanlända elever i behov av särskilt stöd skiljer sig i de tre verksamheterna och då främst organisation centralt i kommunerna. Det resultat som liknar varandra är kartläggningen för nyanlända elever. De har lagt ned tid på den delen av organisationen i de fyra informanternas skolor/verksamheter. Förslag till fortsatt forskning är en fallstudie med elever som börjat på gymnasiet och är nyanlända och att följa dem under tre år på gymnasiet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 85.
    Bengtsson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Mathiasen, Louise
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Taluppfattning i grundsärskolan.Vad är det ett,två eller tre?: en kvalitativ studie om fem lärares beskrivningar om undervisning och bedömning2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie synliggör resultatet utifrån valda frågeställningar som utförts via fem intervjuer med fem lärare i två skolor i Sverige, som är verksamma i skolformen grundsärskolan och undervisar elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Studien har som syfte är att synliggöra hur speciallärare och ämneslärare beskriver och bedömer taluppfattning i ämne och ämnesområde i grundsärskolan. Sociokulturell och kognitiviskt teoretisk tolkning har använts till att analysera det aktuella resultatet. Studiens resultat visar att lärarna använder snarlika undervisningsmetoder och liknande individuella anpassningar baserat på elevernas behov samt kompletterande lärmiljöer utomhus och inomhus. Några av lärarna var förvånansvärt osäkra på vad som ska undervisas i taluppfattning och hur den formativa och summativa utvärderingar bör genomföras i sin undervisning. Denna osäkerhet kan ha negativa effekter på elevernas framtida lärande. Slutsatsen är att de fem lärare som deltagit i studien har liknande arbetssätt att planera lektioner och de olika metoder de använder. De har också liknande strategier i utformningen av deras undervisning i taluppfattning och olika stödjande hjälpmedel till eleverna. Studien har stöd av aktuell forskning som bland annat belyser att olika undervisningsmiljöer med praktiska moment gynnar pedagogisk utveckling för elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Bengtsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Borg, Maja
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förskollärares ansvar i förskolan: en studie om hur förskollärare upplever sin möjlighet att utöva sina ansvarsområden i förskolan2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare upplever sin möjlighet att utöva sina ansvarsområden i förskolan. Detta vill vi ta reda på för att kunna vara med och bidra till en ökad kunskap om hur situationen i förskolan kan påverka de uppdrag förskollärare har. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag eftersom det som studeras kan ses ur alternativa perspektiv, vilket bidrar till en fördjupad analys av dataunderlaget. Studien lutar sig mot den teoretiska ansatsen fenomenografi, eftersom vi intresserar oss för respondenternas egna upplevelser, vilket också fenomenografin gör. Webbenkäter med både öppna och slutna frågor har använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att tiden upplevs vara en faktor som påverkar förskollärarnas utövning av ansvarsområdena. Andra faktorer som respondenterna upplevde problematiska i relation till sitt uppdrag är också att det upplevs vara brister i personaltätheten och att det är för stora barngrupper, vilket även gör att andra områden som pedagogisk dokumentation påverkas. Trots dessa faktorer var mängden respondenter som hade en positiv upplevelse om möjligheter till att utföra sitt uppdrag större än de som upplevde att de inte hade det. Det handlar exempelvis om positiva upplevelser av barnens inflytande och hur det upplevdes att det fanns möjlighet att ge barnen detta, samt positiva upplevelser av möjligheter att stödja barnen i deras utveckling och lärande. I diskussionsdelen är resultatet en central del, där förskollärarnas upplevelser lyfts fram och diskuteras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Bengtsson, Ingmarie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Allt är för barnens bästa: livsberättelser om det betydelsefulla i möten2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa och analysera sex invandrade kvinnors berättelser om hur de upplevt att möta det nya landet i allmänhet och den svenska förskolan i synnerhet utan att kunna svenska, eller ha begränsad tillgång till språkliga uttryck. Detta i relation till förskollärares uppdrag att samverka med hemmen samt ge föräldrar möjlighet till delaktighet i förskolans verksamhet.

    Livsberättelser utgör empirin. Narrativ teori och socialkonstruktionistiskt perspektiv används för analys av resultatet. Inom detta perspektiv utgår man från att det inte finns några givna sanningar utan en mängd varianter av uppfattningar om sanningar. Dessa bildas och ombildas i olika kontexter och som narrativ forskare ser man sig som delaktig i skapandet av de berättelser som konstrueras.  Burr´s fyra kategorier för att definiera social konstruktion har använts i analysarbetet.

    Resultatet visar att mötet och bemötandet är det som är viktigast för mammorna i studien och barnens trygghet och välbefinnande är det som dominerar narrativen. Att inte kunna språket kan vara ett problem men viljan från förskolans personal att förstå och förstås betonas av mammorna, framför svårigheterna med språkliga hinder. Önskan om ytterligare delaktighet nämns inte och detta bör diskuteras och problematiseras i arbetslagen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Bengtsson, Ingmarie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Det mesta händer i huvudet: Förskollärares och barnskötares tal om arbetet med interkulturalitet och flerspråkighet2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och barnskötare, vilka har deltagit i kompetensutveckling inom Förskolelyftet, beskriver sitt arbete med interkulturalitet och flerspråkighet i förskolan.

    Tidigare forskning inom området pekar på att pedagogerna verkar lämnade att själva tolka det uppdrag de är ålagda att utföra enligt rådande styrdokument. Ett vi och de andra- perspektiv dominerar liksom att svenskheten och det svenska språket utgör normen.

    Studien är kvalitativ och tar teoretiskt avstamp i kritisk pragmatism med Cherryholmes som företrädare.

    Datainsamlingen har utförts med fokusgruppsintervjuer som metod, med tre grupper i två kommuner i södra Sverige. Samtliga har också deltagit i en kompetensutvecklingsinsats inom Förskolelyftet.

    Resultatet visar att viljan att förstå andra och sig själv i arbetet för allas möjlighet till deltagande på lika villkor är stark. Medvetenhet om fördomar och generaliseringar har ökat och också hur viktig utbildning och kompetensutveckling är för alla.

    Processen som satts igång beskrivs pågå mest i det egna huvudet och även om detta lyfts fram som förutsättning för förändring, finns det en ambivalens i sättet att tala om alla individers hemkultur, eftersom detta begrepp i vissa fall står för något som representerar en grupp och alltså återgår till att handla om de andra.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Bengtsson, Jennie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Stuhre, Josefin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    "Det är en tolkningsfråga helt enkelt": en kvalitativ studie av lärares syn på anpassningen inför de nationella i svenska2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De nationella proven i svenska omfattar olika riktlinjer om vilka anpassningar som är tillåtna. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka lärares uppfattningar om Skolverkets riktlinjer som finns gällande anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter inför de nationella proven i svenska för årskurs 3. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer med fem lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna utfördes på tre olika skolor och i två olika kommuner. Ramfaktorteorin hjälper oss att förstå villkoren bakom de intervjuade lärarnas beslut om anpassningar för elever inför de nationella proven. Studiens resultat påvisar att majoriteten av respondenterna har svårigheter att tolka de nuvarande riktlinjerna. Respondenterna efterfrågar förändringar som kan ha en positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Samtliga respondenter uttrycker att det finns andra omständigheter, till exempel lokaler, ekonomi, tillgång till specialpedagog, kollegial samverkan och Skolverkets riktlinjer som påverkar arbetet inför de nationella proven. Samtliga respondenter befarar att genomförandet av de nationella proven medför negativa konsekvenser för de elever som inte tillåts att använda sina vanliga hjälpmedel.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Bengtsson, Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Olsson, Love
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förskollärares syn på förskolegårdens utformning och dess betydelse för barns utveckling och lärande2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva, problematisera och analysera förskollärares uppfattning om hur utomhusmiljön på förskolegården påverkar barns lek- och lärande. Studiens teoretiska ansats baseras i huvudsak på det sociokulturella perspektivet och på Reggio Emilia pedagogiken. Centrala begrepp från det sociokulturella perspektivet behandlas i studien, dessa är artefakt, kognitionsutveckling, lärprocess, mediering, proximal utvecklingszon och sociodramatisk lek. Utifrån studiens syfte formulerades två forskningsfrågor: Hur uttrycker förskollärarna att förskolegårdens utformning kan bidra till barns utveckling och lärande? Och hur uttrycker förskollärarna att de skapar lustfyllda lärmiljöer utomhus? För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra förskollärare. Till studien har förskollärarnas förhållningssätt, olika erfarenheter, kompetenser samt uppfattningar som rör utomhusmiljön i förskolans verksamhet studerats. Studiens resultat påvisar att förskollärares egen inställning och förhållningssätt har stor betydelse för hur förskolegårdens miljö utformas och vilka förutsättningar barnen i verksamheten ges till utveckling och lärande. Resultatet visar även att förskolegårdens utformning bidrar till barns utveckling och lärande inom olika områden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 91.
    Bergdahl, Mattias
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    När använde du ditt musikaliska språk senast?: Ett utvecklingsarbete med syfte att beskriva undervisning i musikaliskt språk.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med utvecklingsarbetet är att ge verksamma pedagoger ytterligare verktyg att arbeta med barn och tidig musikutveckling genom att uppmärksamma aspekter och faktorer som spelar en viktig roll. När jag, utifrån läroplanens intentioner om barns delaktighet och kreativitet, har observerat verksamheten på en förskola och jämfört med de resultat som andras forskning visat har en paradox blivit synlig. Är barns musikskapande enbart reproducerande och pedagog-initierat? För att undersöka detta prövade jag följande hypoteser kring vad som kan utgöra kritiska aspekter i undervisning av musikaliskt språk: att pedagogen tänker på aktiviteten som språkinlärning, låter barnen producera istället för att reproducera, lyssnar, upprepar och bekräftar de ljud barnen gör, spelar in och ger direkt återkoppling samt låter barnen röra sig fritt i rummet. Det empiriska materialet i den kvalitativa forskningsmetoden jag valt utgår från filmade observationer samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Studien grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Resultatet har analyserats utifrån ett kvalitativt perspektiv. Studien visar att pedagogens syfte och förhållningssätt spelar en avgörande roll för barnens skapande och kreativitet. När barnen är producenter påverkar det pedagogens roll både vad gäller att lyssna in det som händer i barngruppen och hur ledarrollen formas. Vidare visar studien att pedagogen genom att filma och direkt återkoppla till barnen skapar en kreativ process där barnen är delaktiga. Barnens material kan sedan användas till att återkoppla och reflektera kring verksamheten. Filmerna kan även utgöra ett verktyg för att se barnens och pedagogens proximala utvecklingszon.

    Fulltekst (pdf)
    När använde du ditt musikaliska språk senast?
  • 92.
    Bergman, Joakim
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Andersson, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Jag är nöjd med allt fröknar bestämmer!”: En studie kring elevers tankar och upplevelser om elevinflytande2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.

    Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.

    I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Bergström, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Thorén, Jessica
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förskollärares bemötande och kommunikation med de yngsta barnen vid måltidssituationer i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen vid måltidssituationer samt utforska vilket bemötande barnen får. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att utgå ifrån det sociokulturella perspektivet och i begreppet samspel. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som innebär en öppen, deltagande observation. Vi upplever att det är svårt att åtskilja kommunikationen som enbart verbal eller icke verbalt. Däremot hänger den ihop och är oftast beroende av varandra. Förskollärarens bemötande och förhållningssätt har en stor inverkan vilken kommunikation som blir möjlig, utvecklande och lärande.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Bernevik, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sagdati, Larisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den tredje pedagogen: En studie om den inre lärmiljön i en förskola inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar vilka förutsättningar lärmiljön på förskolor inspirerade av Reggio Emilias filosofi erbjuder för barns meningsskapande. Reggio Emiliafilosofin kan sammanfattas som ett förhållningssätt där man ser barnet som kompetent och utforskande. Studiens syfte är att studera betydelsen av design för lärande och design i lärande i förskolor inspirerade av Reggio Emiliafilosofin. Detta gör vi genom att ta del av utvalda förskollärares uppfattningar. I studien intervjuades fem förskollärare som alla gav sin uppfattning om den pedagogiska lärmiljön inom Reggio Emilias filosofi. Vi har utgått från det socialsemiotiska perspektivet.

    Det empiriska underlaget består av en kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna belysa respondenternas uppfattningar av den inre lärmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor.

    Studiens resultat visar att lärmiljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Med genomtänkta, flexibla och föränderliga miljöer som är iscensatta tillsammans med barnen och där utformningen utgår från barnens åsikter och intresse genererar miljön till ny kunskap och utveckling.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Berntsson, Jonathan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Al Bomola, Bareq
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Fysisk aktivitet i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares arbete med fysisk aktivitet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på sitt arbete med fysisk aktivitet och rörelse samt hur de beskriver detta arbete. Utifrån detta syfte ställdes forskningsfrågorna Hur beskriver verksamma förskollärare att det lärarledda arbetet med fysisk aktivitet, med barn i de äldre åldrarna på förskolan, genomförs? samt Utifrån dessa beskrivningar, vad ser de för utmaningar för och möjligheter med att implementera lärarledda fysiska aktiviteter? Studien använde sig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten för studien. Resultatet visade att förskollärare såg på fysisk aktivitet på två olika sätt. Dels som en återkommande rutin och dels som ett behov hos barnen. De främsta utmaningarna för att genomföra lärarledd fysisk aktivitet som förskollärarna såg var lokaler, bristande material och otillräckligt med tid. De främsta möjligheterna med fysisk aktivitet som sågs var att förbättra barnens hälsa, att lugna ner barngruppen och bidra till ökat lärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Berntsson, Victoria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Svensson, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    ”För det första måste det vara roligt!”: En studie om pedagogers tankar kring möjligheter och hinder med musikaktiviteter i förskolan2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger. Analysen visar att pedagogerna har ett stort musikintresse och ser flera möjligheter med musikaktiviteter. Ett genomgående mönster hos samtliga pedagoger är att det finns en medvetenhet om möjligheterna i musikaktiviteterna för barnens sociala lärande, där de ser glädje och gemenskap som viktiga vinster. De hinder som nämns är främst av praktisk karaktär. Analysen visar även att de flesta pedagoger inte har någon planering med metod, mål och syfte nedskriven. Trots avsaknaden av denna visar pedagogerna sig väl medvetna om barnens lärande genom musik, främst i form av långsiktiga sociala mål för gemenskap och glädje.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 97.
    Bernwald, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet: En kvalitativ intervjustudie om extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet.2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien behandlar området extra anpassningar och särskilt stöd inom fritidshemmets verksamhet. I arbetet undersöks hur pedagoger i fritidshemmet upplever sitt arbete med elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Metoden som används vid undersökningen är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vår studie görs med teoretisk utgångspunkt i det relationella perspektivet och syftet är att undersöka hur pedagogerna i fritidshemmet upplever att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd får lämpliga anpassningar i fritidshemmet. Studiens resultat pekar på att i dagens fritidshem med stora elevgrupper blir det svårt att tillgodose anpassningar till eleverna.   

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Bjelvehammar, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Kvalificerade samtal inom språk- skriv- och läsutveckling: en studie av speciallärares samtalsuppdrag2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: The school's mission is to promote the development and learning of all students and that special consideration should be given to those who have difficulty achieving the purpose of the studies. One way to find ways to support all learning is through conversations with special education teachers. According to the degree ordinance, the special education teacher with a specialization in language reading and writing development must be a qualified conversation partner regarding the same. My problem area is about the special education teacher's role as a qualified conversation partner and counsellor in matters of language, reading and writing development. The purpose of this work is to contribute knowledge about how some teachers, principals and special education teachers describe the special teacher's relational competence in the role of qualified conversation partner and advisor in matters of language, reading and writing development. Method in the study is semi-structured interviews of six respondents. Two special education teachers, two teachers and two principals. The interview results have been analyzed on the basis of Aspelin's (2018) analytics relational competence and on the basis of KoRP, the communicative relational perspective (Ahlberg, 1999). The results show that all respondents give examples of relational competence in the special education teachers. It also emerges that the special education teacher, in consultative conversations, is perceived as clear and structured. Half of the respondents feel that the conversations are important for the teaching of Swedish, and one of them states that he always makes changes in his teaching after the conversations. Conclusions: Both special teachers want to see more profound changes in the classroom after conversations. I see it as important that the special education teacher, with the support of the school management, is given the opportunity to develop their conversational role together with colleagues in continuing education. In different ways, the special education teacher's conversational role, for example through observations of classroom work and subsequent conversations, needs to be developed. The special education teacher’s importance as a conversation partner for language writing and reading development in school should be clarified and worked into the daily work at school.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Björk, Gabriella
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Maria, Eriksson
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förutsättningar för samverkan mellan grundskola och grundsärskola: konsekvenser för elever i grundsärskolan2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien består av kvalitativa data med kvantitativa inslag där insamlingen av empiri gjorts genom semistrukturerade intervjuer och webenkät. Syftet med studien var att studera vilka uppfattningar rektorer, undervisande lärare, speciallärare, specialpedagoger samt elevassistenter i grundskola och grundsärskola inom ett län i Sverige har kring samverkan mellan grundskola och grundsärskola, vilka förutsättningar som finns för samverkan mellan skolformerna, och hur det påverkar eleverna i grundsärskolan. Resultatet visade att respondenternas uppfattning kring samverkan är positiv och att det är viktigt med samverkan då det kan stärka värdegrundsarbetet och bidra till ökad förståelse för olikheter, ökad samsyn och kollegialt lärande. Respondenterna framhöll dock att samverkan i sig inte får vara syftet utan att det måste finnas ett tydligt syfte och mål med samverkan som man tillsammans strävar efter att uppnå. Samverkan kan för eleverna i grundsärskolan bidra till ökad måluppfyllelse, utveckling och socialt utbyte. I de fall det är brist på struktur, eller om aktiviteterna inte är anpassade efter elevernas förmåga och behov kan dock samverkan leda till utanförskap och minskad delaktighet. Det uppgavs också att vissa elever kan känna otrygghet om det blir för många olika människor runt dem, och att det kan finnas risk för att grundsärskolans elever blir objekt för att andra ska lära sig om funktionsnedsättningar. Förutsättningar för samverkan är en tydlig ledning vilken är positivt inställd till samverkan, tydliga mål och en organisation med tillräckliga resurser och mötesstrukturer som ger tid och möjlighet till samplanering och kollegialt lärande. Hinder uppgavs av respondenterna kunna vara personalens inställning och attityder till samverkan samt tidsbrist. Resultatet analyserades utifrån sociokulturella begrepp, systemteori och KASAM. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Björk Olsson, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lundberg, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Utvecklingssamtal ett svårtolkat uppdrag: -en intervjustudie om förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan. Vi vill därmed att studien ska bidra med kunskap om hur förskollärare tänker om genomförandet av dessa samtal i förskolan. Som blivande förskollärare anser vi att detta ämne är av prioritet eftersom förskolläraren i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tillskrevs det yttersta ansvaret för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Forskningen som ligger till grund för studien visar också att bedömning i samband med utvecklingssamtal förekommer alltmer i dagens förskola trots att förskolans styrdokument motsäger bedömning av det individuella barnet.

     

    Studiens teoretiska utgångspunkt är Foucaults maktteori. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, förskollärarnas berättelser utifrån deras personliga erfarenheter om utvecklingssamtal är i fokus. Studiens huvudsakliga resultat visar att barn blir föremål för bedömning i samband med utvecklingssamtal. Det råder dock skilda meningar om huruvida förskollärarna ser utvecklingssamtalet som en bedömning av det individuella barnet. Resultatet visar även att en central del av genomförandet är den så kallade blanketten. Den goda relationen med vårdnadshavaren visar också resultatet är a och o för utvecklingssamtalets genomförande. En slutsats som framkommit är att det inte finns någon likvärdighet i hur utvecklingssamtal genomförs.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 51 - 100 of 608
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf