hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 370
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Malmö Högskola.
    Ideland, Malin
    Malmö Högskola.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Malmberg, Claes
    Malmö Högskola.
    Ottander, Christina
    Umeå Universitet.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet2012Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ska man vaccinera sig mot influensa, även om det finns risk för biverkningar? Är strålningen från mobiltelefoner farlig eller inte? Och vad stoppar vi i oss? Kan vi lita på att maten vi köper är bra?

    Även om de flesta grundskoleelever inte kommer att välja en naturvetenskaplig yrkesbana kommer de att möta den här typen av frågor, som kallas för samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Denna bok erbjuder både en teoretisk ram och konkreta exempel på hur man kan jobba med SNI i skolan.

    Elever tycker ofta att frågorna är intressanta, men de fastnar lätt i att diskutera personliga värderingar och det finns en risk att det naturvetenskapliga innehållet och samhällskontexten går förlorad. Läraren behöver därför stödja eleverna i arbetet med att formulera frågor, arbeta källkritiskt, argumentera, planera undersökningar samt värdera resultat och information. Syftet med arbetsmetoderna är att stärka elevernas möjligheter att använda sig av dessa kunskaper i vardagslivet

    Författarna har under tre år bedrivit ett forskningsprojekt om SNI i grundskolan. Erfarenheter och resultat från detta projekt ligger till grund för boken.

  • 52.
    Ekström, Peter
    et al.
    Lunds universitet.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet & Göteborgs universitet.
    Questions from teachers and students: 13 years of "Ask-a-physicist" on the Web2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 53.
    Emanuelsson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Nyström, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi: en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger2010Independent thesis Basic level (university diploma), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört sex intervjuer, varav fyra intervjuer med pedagoger och två med specialpedagoger. Undersökningarna har genomförts på olika skolor i Skåne och Blekinge. I intervjuerna framgår det att undervisningen med elever som har dyslexi bör konkretiseras för att skapa en ökad förståelse. För att konkretisera undervisningen bör pedagoger använda olika former av hjälpmedel beroende på eleven och elevens behov.

  • 54.
    Englund, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Englesson, Lina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Det är luft i möget: Om elevers förståelse för några vardagliga fysikaliska fenomen.2008Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.

    En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.

    Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse. Många av eleverna använde fysikaliska begrepp i svaren, men det är först då eleven kan placera begreppen i ett sammanhang som eleven har fått förståelse för fenomenet och därmed tillägnat sig kunskap.

  • 55.
    Ericsson, Hans-Olof
    et al.
    Högskolan i Jönköping.
    Johansson, Per GöranHögskolan i Jönköping.Larsson, Hans AlbinHögskolan i Jönköping.
    Historiedidaktiska perspektiv: bidrag från lärare och studenter vid lärarutbildningen i Jönköping2005Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 56.
    Eriksson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Wemmert, Elizabeth
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ingen lektion utan lek: leken samt pedagogernas roll för den matematiska förståelsen under grundskolans tidigare år2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka om pedagoger använder sig av lek i undervisningen samt om leken kan främja elevers förståelse och kunskap i grundskolan inom ämnet matematik.

     Hur fem filosofer förhåller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgången samt förklara vad lek är och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om ämnet matematik samt om pedagoger kan använda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi även beskrivit tidigare forskning om det ämnet.

     Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frågeformulär. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vår empiri. Svaren vi fått är skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail.

     Vårt resultat visar att pedagogerna ställer sig positivt till lek som en undervisningsform i ämnet matematik. Alla kunde se vilka fördelar leken kan bidra till matematikutvecklingen för den enskilda eleven och alla svarade att de använder sig av lek i sin matematikundervisning, emellertid olika mycket.

  • 57.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Digital loggbok för reflektion och lärande under VFU2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under VFU-period i NT-kurs för blivande grundlärare 4-6 implementerar och utvärderar studenterna en av dem utvecklad undervisningssekvens. Projekt har undersökt hur studenterna under VFU interagerar med två kurslärare genom en digital loggbok. 

    Tio skriftliga loggböcker under genomförd VFU-period i grundskolan, årskurs 4, 5 eller 6 har samlats in. Studenterna var ombedda att dagligen ”skriva av sig” om sina erfarenheter. De fick instruktion att skriva fritt om sådant som kändes angeläget. Följande forskningsfrågor formulerades:

    1. Vad skriver studenter om då de får möjlighet att föra loggbok under sin VFU? 
    2. På vilka sätt har kurslärarnas feedback påverkat innehållet i loggböckerna?

    Sammanfattningar av analysresultat med fokus på NT-didaktik presenteras på konferensen.

  • 58.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Disciplinärt urskiljande av representationer i matematik: vad ser studenterna och vad ser de inte?2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att lära sig matematik innebär att lära sig "läsa" och "skriva" alla de semiotiska resurser som används för att kommunicera ämnet. Med erfarenheter från andra discipliner, så som astronomi och fysik, vet man att det är svårt för studenter att urskilja disciplinära affordanser av semiotiska resurser och därmed lära sig ämnet och bli en del av disciplinen. Preliminära resultat visar på att detta också gäller för urskiljandet av matematiska semiotiska resurser av olika typ. Den teoretiska utgångspunkten för analys av dessa resurser är en generell hierarki som beskriver olika grader av disciplinärt urskiljande: "The anatomy of disciplinary discernment" (Eriksson et al., 2014). Vi kommer att visa och diskutera ett antal exempel hämtade från funktioner och integraler, där disciplinära affordanser identifieras, både synliga och implicita ("appresented"), av olika komplexitetsgrad och dimensionalitet. Med dessa exempel som utgångspunkt diskuteras möjliga strategier för undervisning och lärande.

  • 59.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Från Stjärnfläckar till Stjärnobservationer: bland galaxer, stjärnor, planeter och tankar kring dessa2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att lära sig astronomi, eller naturvetenskap över lag, involverar så mycket och kan liknas vid att lära sig ett nytt språk. Eleven måste lära sig detta språk och det innefattar, förutom skrivet och talat fackspråk, en mängd mer eller mindre begripliga sk representationerna, aktiviteter och verktyg. Det är därför en grannlaga uppgift att lära sig naturvetenskap och eleverna behöver hjälp med att lära sig naturvetenskapens språk. Det sker i allmänhet samtidigt som de lär sig ämnet, men jag kommer att prata om att det krävs träning av vissa speciella färdigheter för att underlätta denna process. Detta involverar disciplinärt urskiljande samt multidimensionellt tänkande. Jag kommer att beskriva ett teoretiskt ramverk, med praktiska exempel från astronomins värld, på hur detta kan ske.

  • 60.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    “Reading” representations: what does this have to do with teaching and learning physics?2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Learning physics can be compared to learning a new language in several respects. This includes learning to “read and write” the representations that carry the meaning of the language. In the case of physics these representations include text, gestures, mathematics, graphs, images, simulations and animations. For those who are fluent in the language, these representations are full of meaning but for the novice learning to discern the relevant disciplinary aspects of these representations (disciplinary discernment) can be a struggle. Research has shown that often teachers assume that students “see” the same things in a representation that they do. However, this is usually not true. Learning to discern disciplinary aspects of representations is something that students need help with (scaffolding). One important aspect of learning representational fluency in physics is that of spatial thinking, in particular learning to extrapolate three-dimensionality from one- and two-dimensional representations.

    In this talk I will present a theoretical framework describing the process of teaching and learning representational disciplinary fluency. I will also provide some examples to illustrate the framework, from the perspectives of the instructor and the student.

  • 61.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Reading the Sky And The Spiral of Teaching and Learning in AstronomyManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This theoretical paper introduces a new way to view and characterize teaching and learning astronomy. It describes a framework, based on results from empirical data, analyzed through standard qualitative research methodology, in which a theoretical model for vital competencies of learning astronomy is proposed: Reading the Sky . This model takes into account not only disciplinary knowledge  but also disciplinary discernment  and extrapolating three-dimensionality . Together, these constitute the foundation for the competency referred to as Reading the Sky . In this paper, I describe these concepts and how I see them being connected and intertwined to form a new competency model for learning astronomy and how this can be used to inform astronomy education to better match the challenges students face when entering the discipline of astronomy: The Spiral of Teaching and Learning . Two examples are presented to highlight how this model can be used in teaching situations.

  • 62.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Reading the Sky and The Spiral of Teaching and Learning in Astronomy2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Teaching and learning astronomy is known to be both exciting and challenging. To learn astronomy demands not only disciplinary knowledge, but also the ability to discern meaning from disciplinary specific representations (disciplinary discernment). This includes the ability to think spatially, in particular, extrapolating three-dimensionality from a one- or two-dimensional input i.e. to be able to visualize in one’s mind how a three-dimensional astronomical object may look from a one- or two-dimensional input such as from a visual image or a mathematical representation. In this talk I demonstrate that these abilities are deeply intertwined, and that to learn astronomy at any level demands becoming fluent in all three aspects (disciplinary knowledge, disciplinary discernment and spatial thinking). A framework is presented for how these competencies can be described, and combined, as a new and innovative way to frame teaching and learning in astronomy. It is argued that using this framework “Reading the Sky” optimizes the learning outcomes for students. The talk also suggests strategies for how to implement this approach for improving astronomy teaching and learning overall.

  • 63.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Reading the sky and the spiral of teaching and learning in astronomy2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Teaching and learning astronomy is known to be both exciting and challenging. To learn astronomy demands not only disciplinary knowledge, but also ability to discern affordances from disciplinary specific representations used within the discourse, which we call disciplinary discernment, and ability to think spatially, which we refer to as extrapolating three-dimensionality from a two dimensional input. Disciplinary knowledge involves all the knowledge that constitutes the discipline, disciplinary discernment involves discernment of the affordances of disciplinaryspecific representations, and extrapolating three-dimensionality involves the ability to visualize in ones mind how a three-dimensional astronomical object may look from a two-dimensional input (image or simulation). In this paper we argue that these abilities are intertwined and to learn astronomy at any level demands becoming fluent in all three. A framework is presented for how these abilities can be described and combined as a new and innovative way to frame teaching and learning in astronomy for optimizing the learning outcome of students - what we refer to as developing the ability to Read the Sky. We conclude that this is a vital competency needed for learning astronomy and suggest strategies for how to implement this to improve astronomy education.

  • 64.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Reading the sky: from starspots to spotting stars2014Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis encompasses two research fields in astronomy: astrometry and astronomy education and they are discussed in two parts. These parts represent two sides of a coin; astrometry, which is about constructing 3D representations of the Universe, and AER, where for this thesis, the goal is to investigate university students’ and lecturers’ disciplinary discernment vis-à-vis the structure of the Universe and extrapolating three-dimensionality.

    Part I presents an investigation of stellar surface structures influence on ultra-high-precision astrometry. The expected effects in different regions of the HR-diagram were quantified. I also investigated the astrometric effect of exoplanets, since astrometric detection will become possible with projects such as Gaia. Stellar surface structures produce small brightness variations, influencing integrated properties such as the total flux, radial velocity and photocenter position. These properties were modelled and statistical relations between the variations of the different properties were derived. From the models it is clear that for most stellar types the astrometric jitter due to stellar surface structures is expected to be of order 10 μAU or greater. This is more than the astrometric displacement typically caused by an Earth-sized exoplanet in the habitable zone, which is about 1–4 μAU, making astrometric detection difficult.

    Part II presents an investigation of disciplinary discernment at the university level. Astronomy education is a particularly challenging experience for students because discernment of the ‘real’ Universe is problematic, making interpretation of the many disciplinary-specific representations used an important educational issue. The ability to ‘fluently’ discern the disciplinary affordances of these representations becomes crucial for the effective learning of astronomy. To understand the Universe I conclude that specific experiences are called. Simulations could offer these experiences, where parallax motion is a crucial component. In a qualitative study, I have analysed students’ and lecturers’ discernment while watching a simulation video, and found hierarchies that characterize the discernment in terms of three-dimensionality extrapolation and an Anatomy of Disciplinary Discernment. I combined these to define a new construct: Reading the Sky. I conclude that this is a vital competency needed for learning astronomy and suggest strategies for how to implement this in astronomy education.

  • 65.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Teaching and learning in astronomy education – a spiral approach to reading the sky2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Teaching and learning astronomy is known to be both exciting and challenging. However, learning astronomy at university level is a demanding task for many students. The learning pro-cess involves not only disciplinary knowledge, but also the ability to discern affordances from disciplinary specific representations used within the astronomy discourse, which we call discipli-nary discernment (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, 2014a) and ability to think spatially, which we refer to as extrapolating three-dimensionality from a two dimensional input (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, 2014b). Disciplinary knowledge involves all the knowledge that con-stitutes the discipline, disciplinary discernment involves discernment of the affordances of disci-plinary-specific representations, and extrapolating three-dimensionality involves the ability to visualize in ones mind how a three-dimensional astronomical object may look from a two-dimensional input (image or simulation). In this paper we argue that these abilities are inter-twined and to learn astronomy at any level demands becoming fluent in all three abilities. A framework is presented for how these abilities can be described and combined as a new and in-novative way to frame teaching and learning in astronomy at university level for optimizing the learning outcome of students - what we refer to as developing the ability of Reading the Sky (Eriksson, 2014). We conclude that this is a vital competency needed for learning astronomy and suggest strategies for how to implement this to improve astronomy education.

    References

    Eriksson, Urban. (2014). Reading the Sky - From Starspots to Spotting Stars. (Doctor of Philosophy), Uppsala University, Uppsala. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-234636  

    Eriksson, Urban, Linder, Cedric, Airey, John, & Redfors, Andreas. (2014a). Introducing the Anatomy of Disciplinary Discernment - An example for Astronomy. European Journal of Science and Mathematics Education, 2(3), 167-182. 

    Eriksson, Urban, Linder, Cedric, Airey, John, & Redfors, Andreas. (2014b). Who needs 3D when the Universe is flat? Science Education, 98(3), 31. 

  • 66.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    The outer universe and the inner: what is the connection?2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This talk concerns astronomy eduction resercher and focus on what visualizations offer for learning astronomy at all levels. I will be presenting reserach results concerning disciplinary discernment and spatial thinking in relation to experiences offered by planetarium presentations.

  • 67.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    The spiral of teaching and learning in astronomy education2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Teaching and learning astronomy is known to be both exciting and challenging. To learn astronomy demands not only disciplinary knowledge, but also ability to discern affordances from disciplinary specific representations used within the discourse, which we call disciplinary dis- cernment (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, 2014a) and ability to think spatially, which we refer to as extrapolating three-dimensionality from a two dimensional input (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, 2014b). Disciplinary knowledge involves all the knowledge that constitutes the discipline, disciplinary discernment involves discernment of the affordances of disciplinary- specific representations, and extrapolating three-dimensionality involves the ability to visualize in ones mind how a three-dimensional astronomical object may look from a two-dimensional input (image or simulation). In this paper we argue that these abilities are intertwined and to learn as- tronomy at any level demands becoming fluent in all three abilities. A framework is presented for how these abilities can be described and combined as a new and innovative way to frame teach- ing and learning in astronomy at university level for optimizing the learning outcome of students - what we refer to as developing the ability of Reading the Sky (Eriksson, 2014). We conclude that this is a vital competency needed for learning astronomy and suggest strategies for how to implement this to improve astronomy education.

  • 68.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    The Spiral of Teaching and Learning in Physics and Astronomy2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    When students start to learn physics and astronomy, they immediately are confronted with a multitude of representations packed with disciplinary information. This information is embedded in these representations and the students need to learn to discern the relevant information. This is not straightforward, and requires a lot of teaching and practice before being mastered. It carries many similarities to learning a new language – the language of physics, astronomy, or other sciences. 

    However, it all starts with disciplinary discernment from those representations, something that has been shown to be challenging for students. Often the teacher who knows the representations and their appresented meaning—their disciplinary affordances—assumes that the students discern the same things in those representations as the teacher does. Research has shown that this is not the case and such assumptions leads to educational problems for the students and make learning physics or astronomy unnecessary difficult, or even inaccessible to the students. The students need be given the opportunity to develop their competency in discerning disciplinary-specific relevant aspects from representations; a competency referred to as Reading the Sky in an astronomy context, and described by the Anatomy of Disciplinary Discernment (Eriksson, 2014a; Eriksson et al., 2014b).

    Furthermore, physics and astronomy are subjects aiming to describe the real multidimensional world, hence involve a substantial amount of spatial thinking. The students need to learn to extrapolate three-dimensionality in their minds from two-dimensional representations, which have been shown to be challenging to students. Unfortunately, this competency is often taken for granted and rarely addressed in teaching (Eriksson et al., 2014c).

    In this talk we present a model in which we identify and describe the critical competencies needed to “read” disciplinary-specific representations; it concerns not only disciplinary discernment but also spatial thinking and disciplinary knowledge. These are combined into the Spiral of Teaching and Learning (STL), a new and powerful model for optimizing teaching and learning science (Eriksson, 2014a; Eriksson, 2015). We discuss consequences and possibilities when applying the STL model and give an example of how this model can be used in teaching and learning astronomy.

  • 69.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Undervisning på distans – framtiden för universitet och högskolor?: ett exempel från astronomiundervisning på Högskolan Kristianstad2016Inngår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 46-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Dagens studenter är mycket mer flexibla i sina studier än tidigare. Idag läser många studenter kurser på olika universitet och högskolor samtidigt. Detta är möjligt genom att många kurser och program ges på distans via internet. I denna artikel diskuteras de möjligheter och begränsningar som jag anser finns med den undervisningsform som allt mer präglar undervisning vid universitet och högskolor, nationellt och internationellt; distansundervisning.

  • 70.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Linder, Cedric
    Uppsala University.
    Airey, John
    Uppsala University.
    Watching the sky: new realizations, new meanings, and surprizing aspects in university level astronomy2011Inngår i: E-Book Proceedings of the ESERA 2011 Conference: Science learning and Citizenship. Part 3: Teaching and learning science / [ed] Catherine Bruguière, Andrée Tiberghien, Pierre Clément, Lyon, France: European Science Education Research Association , 2011, s. 57-63Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Learning astronomy is challenging at all levels due to the highly specialized form of communication used to share knowledge. When taking astronomy courses at different levels at university, learners are exposed to a variety of representations that are intended to help them learn about the structure and complexity of the Universe. However, not much is known about the reflective awareness that these representations evoke. Using a simulation video that provides a vivid virtual journey through our Milky Way galaxy, the nature of this awareness is captured and categorised for an array of learners (benchmark by results obtained for experts). The results illustrate how the number and nature of new things grounded in dimensionality, scale, time and perspective reflective awareness can too easily be taken for granted by both teachers and learners.

  • 71.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Linder, Cedric
    Uppsala University.
    Airey, John
    Uppsala University.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Introducing the anatomy of disciplinary discernment: an example from astronomy2014Inngår i: European Journal of Science and Mathematics Education, ISSN 2301-251X, E-ISSN 2301-251X, Vol. 2, nr 3, s. 167-182Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Education is increasingly being framed by a competence mindset; the value of knowledge lies much more in competence performativity and innovation than in simply knowing. Reaching such competency in areas such as astronomy and physics has long been known to be challenging. The movement from everyday conceptions of the world around us to a disciplinary interpretation is fraught with pitfalls and problems. Thus, what underpins the characteristics of the disciplinary trajectory to competence becomes an important educational consideration. In this article we report on a study involving what students and lecturers discern from the same disciplinary semiotic resource. We use this to propose an Anatomy of Disciplinary Discernment (ADD), a hierarchy of what is focused on and how it is interpreted in an appropriate, disciplinary manner, as an overarching fundamental aspect of disciplinary learning. Students and lecturers in astronomy and physics were asked to describe what they could discern from a video simulation of travel through our Galaxy and beyond. In all, 137 people from nine countries participated. The descriptions were analysed using a hermeneutic interpretive study approach. The analysis resulted in the formulation of five qualitatively different categories of discernment; the ADD, reflecting a view of participants’ competence levels. The ADD reveals four increasing levels of disciplinary discernment: Identification, Explanation, Appreciation, and Evaluation. This facilitates the identification of a clear relationship between educational level and the level of disciplinary discernment. The analytical outcomes of the study suggest how teachers of science, after using the ADD to assess the students disciplinary knowledge, may attain new insights into how to create more effective learning environments by explicitly crafting their teaching to support the crossing of boundaries in the ADD model.  

  • 72.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Linder, Cedric
    Uppsala University.
    Airey, John
    Uppsala University & Linnéuniversitetet.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Tell me what you see: differences in what is discerned when professors and students view the same disciplinary semiotic resource2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Traditionally, astronomy and physics have been viewed as difficult subjects to master. The movement from everyday conceptions of the world around us to a disciplinary interpretation is fraught with pitfalls and problems. What characterises a disciplinary insider’s discernment of phenomena in astronomy and how does it compare to the views of newcomers to the field? In this paper we report on a study into what students and professors discern (cf. Eriksson et al, in press) from the same disciplinary semiotic resource and use this to propose an Anatomy of Disciplinary Discernment (ADD) as an overarching characterization of disciplinary learning.

    Students and professors in astronomy and physics were asked to describe what they could discern from a simulation video of travel through our Galaxy and beyond (Tully, 2012). In all, 137 people from nine countries participated. The descriptions were analysed using a hermeneutic, constant comparison approach (Seebohm, 2004; Strauss, 1987). Analysis culminated in the formulation of five hierarchically arranged, qualitatively different categories of discernment. This ADD modelling of the data consists of one non-disciplinary category and four levels of disciplinary discernment: Identification, Explanation, Appreciation, and Evaluation. Our analysis demonstrates a clear relationship between educational level and the level of disciplinary discernment.

     

    The analytic outcomes of the study suggest that teachers may create more effective learning environments by explicitly crafting their teaching to support the discernment of various aspects of disciplinary semiotic resources in order to facilitate the crossing of boundaries in the ADD model.

  • 73.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet.
    Airey, John
    Uppsala universitet.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    The overlooked challenge of learning to extrapolate three-dimensionality2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Learning astronomy has many learning challenges due to the highly diverse, conceptual, and theoretical thinking used in the discipline. One taken for granted challenge is the learning to 

    extrapolate three-dimensionality. Although we have the ability to see our surroundings in three- dimensional terms, beyond a distance of about 200m this ability quickly becomes very limited. So, when looking up at the night sky, learning to discern critical features that are embedded in dimensionality does not come easily. There have been several articles addressing how fruitful 3D simulations are for astronomy education, but they do not address what students discern, nor the nature of that discernment. Taking the concept of discernment to be about noticing something and assigning meaning to it, our research question is: In terms of dimensionality, what do astronomy/physics students and professors discern when engaging with a simulated video fly- through of our Galaxy and beyond?

    A web-based questionnaire was designed using links to video clips drawn from a well-regarded simulation-video of travel through our galaxy and beyond. 137 physics and astronomy university students and teaching professors, who were drawn from nine countries, completed the questionnaire. The descriptions provided by them were used to formulate six categories of discernment in relation to multidimensionality. These results are used to make the case that astronomy learning that aims at developing the ability to extrapolate three-dimensionality needs to be grounded in the creation of meaningful motion parallax experiences. Teaching and learning implications are discussed. 

  • 74.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet.
    Airey, John
    Uppsala universitet.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    What do teachers of astronomy need to think about?2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Learning astronomy has exciting prospects for many students; learning about the stars in the

    sky, the planets, galaxies, etc., is often very inspiring and sets the mind on the really big

    aspects of astronomy as a science; the Universe. At the same time, learning astronomy can be

    a challenging endeavor for many students. One of the most difficult things to come to

    understand is how big the Universe is. Despite seeming trivial, size and distances, together

    with the three-dimensional (3D) structure of the Universe, probably present some of the

    biggest challenges in the teaching and learning of astronomy

    (Eriksson, Linder, Airey, &

    Redfors, in preparation; Lelliott & Rollnick, 2010). This is the starting point for every

    astronomy educator. From here, an educationally critical question to ask is: how can we best

    approach the teaching of astronomy to optimize the potential for our students attaining a

    holistic understanding about the nature of the Universe?

    Resent research indicates that to develop students’ understanding about the structure of the

    Universe, computer generated 3D simulations can be used to provide the students with an

    experience that other representations cannot easily provide (Eriksson et al., in preparation;

    Joseph, 2011). These simulations offer disciplinary affordance* through the generation of

    motion parallax for the viewer. Using this background we will present the results of a recent

    investigation that we completed looking at what students’ discern (notice with meaning)

    about the multidimensionality of the Universe. Implications for astronomy education will be

    discussed and exemplified.

    *[T]he inherent potential of [a] representation to provide access to disciplinary knowledge

    (Fredlund, Airey, & Linder, 2012, p. 658)

    Eriksson, U., Linder, C., Airey, J., & Redfors, A. (in preparation). Who needs 3D when the

    Universe is flat?

    Fredlund, T., Airey, J., & Linder, C. (2012). Exploring the role of physics representations: an

    illustrative example from students sharing knowledge about refraction. European

    Journal of Physics, 33(3), 657.

    Joseph, N. M. (2011). Stereoscopic Visualization as a Tool For Learning Astronomy

    Concepts. (Master of Science), Purdue University, Purdue University Press Journals.

    Lelliott, A., & Rollnick, M. (2010). Big Ideas: A review of astronomy education research

    1974--2008. International Journal of Science Education, 32(13), 1771–1799

  • 75.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Linder, Cedric
    Uppsala University.
    Airey, John
    Uppsala University.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Who needs 3D when the universe is flat?2014Inngår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 98, nr 3, s. 412-442Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An overlooked feature in astronomy education is the need for students to learn to extrapolate three-dimensionality and the challenges that this may involve. Discerning critical features in the night sky that are embedded in dimensionality is a long-term learning process. Several articles have addressed the usefulness of three-dimensional (3D) simulations in astronomy education, but they have neither addressed what students discern nor the nature of that discernment. A Web-based questionnaire was designed using links to video clips drawn from a simulation video of travel through our galaxy and beyond. The questionnaire was completed by 137 participants from nine countries across a broad span of astronomy education. The descriptions provided by the participants were analyzed using hermeneutics in combination with a constant comparative approach to formulate six categories of discernment in relation to multidimensionality. These results are used to make the case that the ability to extrapolate three-dimensionality calls for the creation of meaningful motion parallax experiences.

  • 76.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Lunds universitet.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Disciplinary discernment from Hertzsprung-Russell-diagrams2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper aim at investigating what astronomy students and experts discern from the multitude of different disciplinary affordances available in Hertzsprung-Russell (HR) diagrams. HR-diagrams are central to all of astronomy and astrophysics and used extensively in teaching. However, knowledge about what students and experts discern from these disciplinary representations are not well known at present. HR-diagrams include many disciplinary affordances that may be hidden to the novice student, hence we aim at investigating and describing what astronomy students at different university levels (introductory, undergraduate, graduate), and astronomy educators/professors, discern from such representation – referred to as disciplinary discernment (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, 2014). Data from a web based questionnaire were analysed using the Anatomy of Disciplinary Discernment (ADD) framework by Eriksson et al. (2014). Preliminary results show (1) the developmental nature of disciplinary discernment from the HR-diagram by the participants and (2) the large discrepancy between disciplinary discernment by the astronomy educators and their students. We describe and discuss the qualitative nature of these differences and how this can have implications for teaching and learning astronomy.

  • 77.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Disciplinary discernment in astronomy education: Hertzsprung-Russell-diagrams2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper aim at investigating what astronomy students and experts discern from the multitude of different disciplinary affordances available in Hertzsprung-Russell (HR) diagrams. HR-diagrams are central to all of astronomy and astrophysics and used extensively in teaching. However, knowledge about what students and experts discern from these disciplinary representations are not well known at present. HR-diagrams include many disciplinary affordances that may be hidden to the novice student, hence we aim at investigating and describing what astronomy students at different university levels (introductory, undergraduate, graduate), and astronomy educators/professors, discern from such representation – referred to as disciplinary discernment. Data from a web based questionnaire were analysed using the Anatomy of Disciplinary Discernment (ADD) framework by Eriksson et al.(2014). Preliminary results show (1) the developmental nature of disciplinary discernment from the HR-diagram by the participants and (2) the large discrepancy between disciplinary discernment by the astronomy educators and their students. We describe and discuss the qualitative nature of these differences and implications for teaching and learning astronomy.

  • 78.
    Erlandsson, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Matematikångest: "Det är liksom helt svart..."2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under mina tjugo år som matematiklärare har jag mött ett flertal elever som utvecklat en oro och en ängslan för matematikämnet. Mitt intresse för matematikångest har växt vilket resulterat i denna studie. Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers känslomässiga inställning till matematikämnet samt belysa elevers känslor vid upplevd matematikångest. För att få svar på mina frågeställningar har jag låtit 117 högstadieelever i årskurs 7–9 besvara en enkät om ungdomars inställning till matematikämnet samt djupintervjuat fyra flickor i årskurs 7 och 8 om deras upplevelser av matematikångest. Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats. För att tolka empirin har jag använt både ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv då utgångspunkten är att samspelet är centralt i lärandet och utbildning kan ses som en relationell process. Enkätundersökningen visade att ungdomarnas negativa attityd inför matematikämnet är omfattande. 36 % upplevde någon negativ känsla i samband med matematikämnet och uppgav panik, stress, ångest, rädsla och kaos som exempel. I samband med matematikprov angav hela 95 % minst en negativ känsla. Resultatet vid djupintervjuerna visade att flickorna hade en negativ inställning till matematikämnet och att matematiken gjorde dem ledsna. Det var främst i relation till omgivningen som deras negativa känslor uppkommit. Flickorna pekade på dåliga lärare, krav från föräldrar och att jämföra sig med klasskamrater som möjliga orsaker. Något tydligt mönster om hur flickorna ville bli hjälpta återfanns inte i intervjuerna. Specialläraren bör tillsammans med matematiklärare skapa en tillgänglig lärmiljö i matematik för alla elever - en trivsam och positiv klassrumsmiljö där inga negativa attityder kan slå rot.

  • 79.
    Eskilsson, Olle
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Redfors, AndreasHögskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 20062007Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Den 4-5 maj 2006 anordnade Högskolan Kristianstad i samarbete med det nationella nätverket för ämnesdidaktik Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv, den tredje Rikskonferensen i ämnesdidaktik.

    Den ämnesdidaktiska forskningen syftar till att öka kunskapen om undervisning och lärande i specificerade och tydligt avgränsade ämnesinnehåll. Den söker inte efter innehållsoberoende beskrivningar på en generell nivå, utan istället karakteriseras forskningen av en insikt om det specifika innehållets avgörande betydelse för lärande och undervisning.

    Konferens genomfördes i nätverkets anda och såväl ämnesspecifika som ämnesblandade sessioner genomfördes. Stimulerande diskussioner upp­kommer då forskare från olika ämnens ämnesdidaktik träffas och bryter perspektiv. Ett internationellt perspektiv var speciellt i fokus denna gång.

    På konferensen gavs sex plenarföreläsningar och det presenterades ca 60 forskningsprojekt om lärande och undervisning i skola och högskola av författare från de nordiska länderna. Huvuddelen av svenska högskolor och universitet var representerade. Nationella, nordiska och internationella projekt presenterades och diskuterades.

    I denna konferensbok presenteras ett urval av de på konferensen presenterade projekten. Urvalet är baserat på kvalitet och representativitet.

  • 80.
    Ewald, Annette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Jag lärde mig själv till slut": om hinder och möjligheter i Marias språkutveckling1993Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 81.
    Friberg, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Bengtsson, Ingmarie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    The importance of consensus among teachers2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 82.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Undervisning och lärande i förskolan om kemi- och fysikrelaterade vardagsfenomen2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Genom ett flerårigt projekt studeras modellbaserad undervisning och lärande i förskolor av kemiska reaktioner och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor. Forskare arbetar tillsammans med ledning och personal vid förskolor i ett skolområde. Undervisning och lärandeprocesser med och utan stöd av modern informationsteknik implementeras och analyseras. Projektet syftar till att utveckla en teoretisk ram för analys av olika erfarenheter under kemi- och fysikunder­visning i förskolan med fokus på lärarens förhållningssätt och barns agerande. I samverkan utvecklas nuvarande kunskap om hur ny digital teknik kan användas för att stödja samarbete och lärande om kemiska processer och fysikaliska fenomen relaterade till barns vardag och dagens samhälle. 

  • 83.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Children’s collaborative learning of evaporation scaffolded by iPads2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on a project aiming to extend the current understanding of how emerging technologies, i.e. iPads, can be used in pre-schools to support collaborative learning of real-life science phenomena. The importance of this is associated with the “west world” problem of current educational systems to respond to the needs of modern youth. Educational systems are currently in need of reform (Fullan, 2007, Thulin, 2011; Tytler, 2007). Research on the potential of web-based technologies to support collaborative inquiry-based science learning in schools, with a special interest in inquiry-based science learning is here continued by investigating the role of time-lapse and stop-motion animations in developing children’s understanding of science phenomena. We report on a study of groups of children working with evaporation. A video-based qualitative analysis of the communication in the pre-school groups has given rise to a number of categories used to distinguish and identify variations of children’s expressed experiences in discussions during group work in different contexts. An enhanced and focused reasoning about the natural science phenomenon in group discussions where the iPad is involved and used for stimulated recall is reported. Furthermore, it is shown that children communicate extensively about practical issues and problem solving, in stop-motion producing contexts, but less about the science phenomenon. However, when the children participate in real-time experimentation, the communication focuses more around the phenomenon itself and less about practical issues. Hence, again establishing the importance of real-time experimentation for children’s science learning. The analysis of the empirical data from the first phase of the project is on going and will be completed during the first months of 2015.  The final results will be presented at the conference.

  • 84.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of science in Swedish pre-schools: children’s collaborative learning scaffolded by iPads2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To extend current understanding of how emerging technologies, i.e. iPads, can be used in pre-schools to support collaborative learning of real-life science phenomena. Research on the potential of web-based technologies to support collaborative inquiry-based science learning in schools (Redfors et al. 2013) is continued by investigating the role of stop-motion animations (Fleer, 2013, Hoban, 2007) in developing children’s understanding of science phenomena, by synthesising the two domains defined by Eshach (2006) for kids’ science learning, content and investigations. The theoretical framework is primarily based on phenomenography focusing on developmental pedagogy (Marton & Booth, 1997, Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008). Design-based research (Barab & Squire, 2004) is used to bridge the worlds of academia and theory with the realities, complexities, and constraints of educational practice, and foster viable practices. A mixed-methods approach, including video and qualitative and quantitative data measures is used. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. All participants and children’s caregivers are informed and agree to voluntary and anonymous participation with a right to abandon participation. In this paper we report on the first phase of the project where videos of children’s work with constructing and discussing time-lapse and stop motion sequences of science phenomena have been analysed within our theoretical framework. Stop-motion animations (Fleer 2013) help children, teachers and students to more consciously consider concepts. We see a great potential in work where teachers, students and researchers jointly develop, enact and evaluate learning processes supported by ubiquitous technologies in pre-school.

  • 85.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children’s collaborative science learning scaffolded by tablets: a teachers view2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 86.
    Gagzis, Carolina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Giertz, Frida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Det finns ingen mening att veta om man inte förstår”: En analys av samhällskunskapsämnets kärna i det senmoderna samhället2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den samhällsutveckling som skett innebär ett skifte från en modern till en senmodern tid. Det senmoderna samhället präglas av globalisering, konsumtion och individualisering till skillnad från den moderna tidens mer kollektivistiska anda. I och med samhällsförändringen har även synen på kunskap och vilka kunskaper som anses betydelsefulla förändrats. Det finns därmed en oklarhet i vad skolämnet samhällskunskap bör syfta till att lära ut. Med grund i detta tas följande frågor upp: Vilket ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt innehåll kan sägas utgöra kärnan i skolämnet samhällskunskap, såväl förr som nu? Hur förhåller sig samhällskunskapens kärna till de demokratiska ideal och samhälleliga värdegrunder som skolan, genom styrdokumenten, ska leverera? samt Vilken ämnesdidaktisk och ämnesteoretisk kärna bör samhällskunskapen ha för att leva upp till de demokratiska ideal och samhälleliga värdegrunder som skolan säger sig ska leverera? Syftet är därmed att definiera kärnan med utgångspunkt i en analys av skolans demokratiska ideal och värdegrunder. Resultatet av detta inbegriper en kärna som är både omtvistad, instrumentell och partikulär. En sådan kärna innebär en omöjlighet i att förverkliga ett medborgarideal och en reproduktion av värdegrunder samt demokratiideal. För att formulera en annan ingång till ämnet gör vi ett antagande att dagens samhällskunskapsämne inte är förståelseorienterad utan ändamålsenlig. Genom att istället för den rådande deliberativa ingången till ämnet framhäva en kritisk realistisk ingång till detta skapas ett samhällskunskapsämne som inte enbart reproducerar känd fakta utan gör ett anspråk till en förändring av framtiden.

  • 87.
    Granklint Enochson, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Students' understanding of the functioning of the human body in relation to their own health2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 88.
    Granklint Enochson, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' understanding about the function of human body in relation to their own health2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 89.
    Granklint Enochson, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' understanding about the water transportation in the human body and their understanding of why water is healthy for them2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 90.
    Granklint Enochson, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Students' attitudes about the human body and health in school settings2009Inngår i: ESERA: European Science Education Research Association: 2009 conference: 31 August - 4 September 2009, Ankara: Gazi University , 2009, s. 198-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In schools and in society it is argued about the importance of living a healthy life. The discus-sions are often focusing on different kinds of food. In this paper the focus is on students’ knowledge about the human body and how this is related to their thoughts about living a healthy life. 88 students in 9:th grade, in one Swedish school, were involved in the study. The study contains drawings and written questions, both open and multiple- choice, and interviews with students and teachers. We report that it is possible for the pupils to transfer knowledge from one context to another, (sandwich and painkiller) concerning pathways in the digestive system. But it is harder for them to connect different organ systems in their explanations, e.g. water's path through the body. More than half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but most of them were unable to specify what this nutrition consists of. It was also found that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal.

  • 91.
    Granklint Enochson, Pernilla
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Dempster, Edith R.
    Sydafrika.
    Tibell, Lena
    Linköpings universitet.
    Ideas about the human body among secondary students in South Africa2015Inngår i: African Journal of Research in Mathematics, Science and Technology Education, ISSN 1028-8457, Vol. 19, nr 2, s. 199-211Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we focus on how South African students’ ideas about the human body are constituted in their descriptions of three different scenarios involving the pathway of a sandwich, a painkiller and a glass of water through the body. In particular, we have studied the way in which the students transferred ideas between the sandwich and the painkiller compared with the students’ ability to explain the water pathway. The study surveyed 161 ninth-grade students in five different schools in South Africa. Data collection methods used were: drawings, written questions (open-ended items) and interviews with selected students. The questions emerged from the three scenarios — what happens in the body when you eat a sandwich, swallow a painkiller and drink a glass of water. We report that it is difficult for the students to transfer knowledge of the digestive system horizontally from the sandwich scenario to descriptions of the painkiller and water scenarios. The integration of three organ systems (digestive, circulatory and excretory) to describe the water scenario was even more difficult for the students than the horizontal transfer from the sandwich scenario. The students also showed a diversity of non-scientific descriptions, especially concerning the water scenario. The paper discusses why a large percentage of the students (∼50%) included non-scientific ideas in their descriptions of the water scenario.

  • 92.
    Greca, Ileana M.
    et al.
    Spanien.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Cronquist, Björn
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Robotics and STEM education for children and primary schools – botSTEM2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    BotSTEM is an ERASMUS+ project aiming to raise the utilisation of inquiry-based collaborative learning and robots-enhanced education. The project outputs are specifically aimed to provide in- and pre-service teachers in Childhood and Primary Education and children aged between 4 and 8, with research-based materials and best practices that use integrated Science Technology Engineering Mathematics (STEM) and robot-based approaches, including  code-learning, for enhancing scientific literacy in young children. Initial results from the project will be presented at the conference. 

  • 93. Grettve, Anna
    et al.
    Israelsson, Marie
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Att bedöma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag2014Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Att bedöma och sätta betyg är en av lärarens viktigaste och svåraste uppgifter och i det arbetet uppstår frågor. Författarna diskuterar dessa utifrån tio konkreta utmaningar i lärarens bedömningsvardag. Exempel på detta är hur man kan samla in ett allsidigt bedömningsunderlag, ge effektiv återkoppling, använda själv- och kamratbedömning och ta ställning i frågor om digitalt dokumentationsstöd.

    Boken belyser hur samverkan mellan praktisk erfarenhet, skolans styrdokument och aktuell forskning kan stärka professionen. Ambitionen är också att visa det som inte låter sig fångas i entydiga riktlinjer från myndigheter eller i forskning. Den enskilda läraren har, trots allt, ett stort handlingsutrymme i sin yrkesutövning.

    Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag riktar sig både till lärarstuderande och verksamma lärare inom grund- och gymnasieskola. Boken kan användas som diskussions- och reflektionsunderlag och i arbete med bedömning och betygssättning.

  • 94.
    Grevholm, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Inledning2001Inngår i: Grevholm, Barbro (red.). Matematikdidaktik: ett nordiskt perspektiv, Lund: Studentlitteratur , 2001, , s. 351s. 9-14Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 95.
    Grevholm, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Läraren som forskare i matematikdidaktik: några exempel och reflektioner2001Inngår i: Grevholm, Barbro (red.). Matematikdidaktik: ett nordiskt perspektiv, Lund: Studentlitteratur , 2001, , s. 351s. 257-274Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 96.
    Grevholm, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Matematik och media1997Inngår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, nr 4, s. 44-48Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur framträder matematiken i medier och reklam? Vilket matematikinnehåll finns där? Är informationen vinklad med matematikens hjälp? Vilken matematik behövs för att man ska kunna använda informationen på ett rimligt sätt? Hur ska mottagaren vara rustad för att kunna tolka och bedöma det som presenteras?

  • 97.
    Grevholm, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Matematikdidaktik: ett nordiskt perspektiv2001Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    I denna bok ger författarna med sina innehållsrika och mångsidiga bidrag en bred och värdefull bild av matematikens didaktik i Norden. Både matematikens didaktik som kunskapsfält – så som det tar sig uttryck i undervisning och lärande i skola samt på universitet och högskolor – och matematikens didaktik som forskningsfält, framstår här som levande och väsentliga verksamhetsområden under stark utveckling.

    Boken belyser inledningsvis många viktiga frågor ur ett internationellt perspektiv. Frågorna sätts genom konkreta exempel in i sitt sammanhang i nordisk matematikdidaktik. Exempel på lärande och undervisning i matematik som hämtats från nordiska verksamheter redovisas också. Vidare belyses mål för undervisningen,

    kursplaner, karakteristiska drag i god undervisning, räknandets roll i matematiken, datoranvändningens påverkan på lärande och undervisning i matematik, kommunikationens och dialogens roll i lärandet, klyftan mellan forskare och lärare samt frågor om vad matematikundervisning ska innehålla i framtiden.

    Boken vänder sig till studerande vid lärarutbildningen samt till verksamma lärare. Den är också intressant för dem som vill fördjupa sig i matematikdidaktiska frågor.

  • 98.
    Grevholm, Barbro
    University of Agder.
    Research education activities in the Nordic graduate school in mathematics education2009Inngår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 14, nr 2, s. 85-90Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 99.
    Grevholm, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Varför och hur revideras kursplanerna för gymnasieskolan?1999Inngår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, nr 1, s. 41-44Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skolverket har i uppdrag att kontinuerligt se över kursplanerna. Hösten 1997 började därför ett arbete med fem av programmen, bl a NV-programmet. Det innebär att alla fem kurserna A–E är berörda.

  • 100.
    Grevholm, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Är dettas skolmatematikens värld?1997Inngår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, nr 3, s. 7-12Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Pedagogiska magasinet är en tidskrift för Lärarförbundets medlemmar med en upplaga på mer än 200 000. Nr 2/97 var ett temanummer, I matematikens värld. Här ges en diskuterande beskrivning av intressanta frågor som berörs i artiklarna.

1234567 51 - 100 of 370
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf