hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 958
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Tove
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Molin, Kajsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Långvarig smärta: personers erfarenheter av smärtbehandling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta kan göra att personer upplever en helt annorlunda livsvärld när de lider av långvarig smärta. Långvarig smärta skiljer sig från den akuta smärtan genom att den ska ha varat i minst 3-6 månader. Långvarig smärta kan förekomma både inom öppen- och slutenvård. Behandling av detta tillstånd förklaras genom fem pelare som belyser personen som helhet och att behandling ska ske därefter. De fem pelarna tar upp en ökad kunskap kring sitt smärttillstånd, fysisk aktivitet, social aktivitet, läkemedel och fysioterapi. Pelarna kan kombineras samt varieras för bästa effekt. Syfte: Beskriva vuxna personers erfarenheter av smärtbehandling inom sjukvården och på smärtkliniker vid långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie som är baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio subkategorier. Den första huvudrubriken var erfarenheter av möten vid smärtbehandling och tar upp hur personerna upplevde omvårdnadspersonalens bemötande och upplevelsen av mötet med andra personer i samma situation. Den andra huvudrubriken var att hantera smärtan i vardagen som beskriver personernas nya copingstrategier och deras attityd till läkemedel. Den tredje och sista huvudkategorin var betydelsen av förståelse kring långvarig smärta som tar upp personernas erfarenhet av informationsbrist gällande sitt tillstånd, samt att personerna i samband med behandlingen börjat ta mer ansvar för dem själv. Diskussion: I metoddiskussionen kommer litteraturstudiens genomförande att diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Litteraturstudien anses hålla en hög kvalité. I resultatdiskussionen tas de tre huvudfynden att inte bli lyssnad på/att bli lyssnad på, att hjälp varandra och känna gemenskap samt motvilja till läkemedel upp.

  • 52.
    Andertoft, Betty
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Paulsson, Helena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Respekterad eller ifrågasatt?: om bemötande av personer med psykisk ohälsa2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När sjukvårdspersonal inte kan skapa en relation i mötet med patienten får han/hon svårt att identifiera, bedöma och ta ställning till vilka behov som bör tillgodose patienten. Innehållet i en relation bygger på kommunikation och kommunikativa brister kan bero på stress, osäkerhet och rädsla. Det kan i sin tur leda till att patienten inte uppskattar den givna vården, alternativt inte vågar söka vård. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet med sjukvårdspersonal. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats som bygger på fem självbiografier. I resultatet framkom att patienterna inte alltid kände sig delaktiga i sin behandling. Patienterna upplevde dessutom att de inte möttes med empati, vilket innefattar medkänsla och förståelse, från sjukvårdpersonal. Det framkom också att patienterna hade svårt att skapa tillit när det brast i kontinuiteten med sjukvården, och det var svårt för patienterna att känna trygghet när de ständigt konfronterades med nya människor. Oavsett vilken diagnos på psykisk ohälsa som patienterna har, är uppfattningen om hur de vill bli bemötta densamma. Genom att sträva efter kontinuitet och empati kan maktförhållanden utjämnas och patienterna slipper känna sig som brickor i ett spel.

  • 53.
    Angelin, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever: en kvalitativ intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven. Skolsköterskorna eftersträvar att individualisera hjälpen eleverna får och de använder sig ofta av metoden motiverande samtal för att motivera eleverna till att genomföra en förändring.  De utgör även en rådgivande funktion då de kan bistå med olika kost- och motionsråd.  Skolsköterskorna förklarar att det även behövs ett samarbete för att få eleverna att bli aktiva och gå ner i vikt. Dels inom den egna professionen men framförallt interprofessionellt samarbete i skolmiljön. Föräldrarna involveras i detta arbete av några skolsköterskor samtidigt som andra anser att eleven måste få känna sig självständig i detta arbete. Konklusion: Skolsköterskornas arbetssätt har både likheter och skillnader. Att utveckla gemensamma strategier och riktlinjer för deras arbete kan därför vara en del av att förbättra det hälsofrämjande arbetet med övervikt hos elever.

  • 54.
    Anghel Maurer, Roxana
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete relaterat till stress: En kvalitativ intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett ökande antal människor lider av stressrelaterad fysisk och psykisk ohälsa. Utgångspunkten för distriktssköterskans omvårdnadsarbete är att förebygga sjukdom och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor erfar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande relaterat till stress. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av intervjuer. I studien deltog 16 distriktssköterskor verksamma på nio olika vårdcentraler i Skåne. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskorna arbetade hälsofrämjande och förebyggande relaterat till stress antingen aktivt med patientens stress genom att ge hjälp till självhjälp eller att de överlämnade ansvaret för patientens stresshantering genom att vägleda dem till lämplig instans på grund av brist på tid, möjligheter och riktlinjer. Det aktiva arbetet innebar att de gav råd till egenvård, uppmuntrade och gav patienten verktyg till förändring av sin situation. Slutsats: Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete relaterat till stress behöver synliggöras för att stärka distriktssköterskans roll och uppmuntra till utökat stresspreventivt arbete. Distriktssköterskorna behöver dessutom nationella riktlinjer och rekommendationer som stöd i det preventiva arbetet, mer tid och kompetensutveckling för att inte riskera att överlämna hanteringen av patienter med stressproblematik till andra professioner i större utsträckning än nödvändigt.

  • 55.
    Angrén Nyborg, Carin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Henriksson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Sjuksköterskans stöd vid smärtbehandling av patienter med cancerrelaterad smärta: En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En otillräcklig smärtbehandling ger patienter en försämrad livskvalitet och orsakar ett lidande som innefattar såväl ångest som oro. Många cancerpatienter anser att de inte får någon smärtbehandling och de upplever dessutom bristfälliga kunskaper i bemötandet av dem som ansvarar för deras behandling. Syftet med studien är att belysa på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja patienter med cancerrelaterad smärta, för att möjliggöra adekvat smärtbehandling. Studien var en litteraturstudie och bygger på en integrerad analys av 13 artiklar. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier. Strategier som hjälper patienten att hantera smärtan, medvetna och omedvetna hinder (barriärer) som påverkar smärtbehandlingen, kommunikation mellan patienter, närstående och sjuksköterskor samt utbildning som innefattar både personal, patient och anhörig. En väsentlig uppgift för sjuksköterskan är att bygga upp en god relation till patient och skapa trygghet för att möjliggöra kommunikation, vilket är grunden för att ge information och undervisa patienten i smärta och smärthantering. För att kunna göra det krävs att sjuksköterskan har god sakkunskap i ämnet.

  • 56.
    Annerén, Göran
    et al.
    Uppsala universitet.
    Hedov, Gerth
    Uppsala universitet.
    Wester, Ulrika
    Uppsala universitet.
    Downs syndrom: ny kunskap ställer höga krav på medicinsk vård och habilitering1999Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 76, nr 1, s. 71-79Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 57.
    Antonsson, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Engvall, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Malmberg, Carina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det råder delade meningar angående närståendes närvaro under hjärt-lungräddning på sjukhus. Trots internationella riktlinjer från Emergency Nursing Association som säger att närstående bör erbjudas möjlighet att närvara under hjärt- lungräddning så följs ej dessa generellt på sjukhusen. Syftet: Var att beskriva närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Närstående ville ha en valmöjlighet om de skulle närvara eller ej. De flesta närstående var nöjda med sitt beslut att närvara och skulle göra det igen trots att situationen upplevdes som svår. Närstående kände samhörighet med patienten och upplevde att de hanterade situationen bättre om de fick kontinuerlig information om händelseförloppet samt hade en stödperson vid sin sida. Sorgen underlättades då de delat den sista stunden med sin närstående. Slutsats: Närståendes närvaro under hjärt-lungräddning är fortfarande ett relativt outforskat område. Valmöjligheten att närvara är viktig, likaså kontinuerlig information och att ha en stödperson hos sig under hjärt-lungräddningen anses väsentligt. Närstående som varit närvarande under hjärt- lungräddning uppvisar lägre tendens till negativa psykologiska effekter och upplever även att sorgeprocessen underlättas.

  • 58. Appelgren, Louise
    et al.
    Mladin Radosavlevici, Silvana
    Personers upplevelser av att leva med urininkontinens: en allmän litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Urininkontinens beskrivs som ett stort folkhälsoproblem eftersom över 50 miljoner personer i världen är berörda, varav en halv miljon är svenskar. Urininkontinens kan ses som tabubelagt där många med besvär väljer att inte söka hjälp och har svårt att prata om det. Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Sökorden som användes var incontinence, urinary incontinence, experience*, nurse*, quality of life*, life purpose* och grounded theory. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. I resultatet framkom fyra huvudkategorier: upplevelsen av levd kropp, upplevelsen av levd tid, upplevelsen av levt rum och upplevelsen av levda relationer. Sju subkategorier framkom: ett begränsat liv, en förlorad kroppskontroll, en förlorad spontanitet, den förgångna tiden/nutiden/framtiden, någon att räkna med och upplevelser i möten med vården. Att leva med urininkontinens kan innebära begränsningar i vardagen så som fysiskt, socialt som sexuellt vilket vårdpersonal bör ha förståelse för eftersom det är ett stort problem för personer.

  • 59.
    Appé, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagningar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Under senare år har majoriteten av sjuksköterskorna gått från negativ inställning till positiv för närståendes närvaro vid HLR. Att närstående varit närvarande i de fall där HLR inte varit lyckad trodde sjuksköterskorna kunde underlätta det kommande sorgarbetet. Sjuksköterskorna trodde att närstående lättare kunde acceptera det plötsliga dödsfallet om de fick beröra, ta farväl och vara ett stöd den sista stunden i livet för sin familjemedlem. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna behålla sin positiva upplevelse till närståendes närvaro vid HLR på akutmottagning krävs utvecklings–och förbättringsarbete. I detta arbete krävs både teoretisk och praktisk utbildning inom området. Samt etablering av de internationella riktlinjerna till lokala riktlinjer.

  • 60.
    Arfvidsson Isaksson, Josefin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Stiberg, Zara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Emotionellt stöd inom palliativ slutenvård: närståendes erfarenheter2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 90.000-100.000 personer. Trettiofem till fyrtio procent av svårt sjuka avlider inne på sjukhus och 40–50% på någon form av hospice. Att vara närstående till någon som är svårt sjuk medför många emotionella svårigheter såsom oro, stress och ovisshet. Sjuksköterskan har en viktig roll då hen genom emotionellt stöd kan lindra onödigt lidande hos närstående.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av emotionellt stöd från sjuksköterskan vid den sena palliativa fasen inom slutenvård samt beskriva skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Metod: Designen var en allmän litteraturstudie med systematisk sökning efter empiriska vetenskapliga artiklar.Resultat: Närståendes erfarenheter delades upp i sex olika kategorier: tydlig och ärlig information gav känsla av lättnad och trygghet, tillgängligheten till sjuksköterska gav känsla av närhet och minskad ensamhet, samtalet gav känsla av att vara sedd och betydelsefull, praktiskt stöd gav känsla av tacksamhet och att bli omhändertagen, egentid och tillgång till privat utrymme gav känsla av ro och bevarad integritet, skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Slutsats: Närståendes erfarenheter visade att sjuksköterskan gav emotionellt stöd då hen gav tydlig och ärlig information, fanns tillgänglig, samtalade med närstående, gav praktiskt stöd samt möjliggjorde egentid och privat utrymme för närstående. Det visade sig att på hospice och liknande palliativa vårdenheter var erfarenheterna övervägande positiva medan erfarenheterna från sjukhus var både positiva och negativa.

  • 61.
    Ariche, Haifa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Trifkovic, Jelena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Leva livet efter mastektomi: Kvinnornas upplevelser efter mastektomi2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad på antal kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet visades att många kvinnor upplevdeförändring av sin kropp. Genom förlust av bröstet förlorade de kvinnlighet,sexualitet och identitet. De upplevde sina kroppar som stympade vilket leddetill sorg. Relationen till partnern påverkades både positivt och negativtberoende om kvinnorna ansåg sig vara sexuellt accepterade eller inte. Ärretsymboliserade både förlust, rädsla för ny cancer och seger över att ha blivitbotad. Slutsats: Det är viktigt attsjuksköterskan har det hälsofrämjande tänkesättet i mötet med kvinnor som hargenomgått mastektomi, för att hjälpa dem att bearbeta sina upplevelser ochuppmuntra dem att uppnå en hög känsla av sammanhang.

  • 62.
    Aronsson, Karina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Patientens förståelse för egenvård vid nyligen diagnostiserad typ 2 diabetes2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta.

  • 63. Arvidsson, Susann
    et al.
    Bergman, Stefan
    Arvidsson, Barbro
    Fridlund, Bengt
    Bengtsson Tops, Anita
    Linneuniversitetet.
    Experiences of health-promoting self-care in people living with rheumatic diseases2011Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 67, nr 6, s. 1264-1272Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: This paper is a report of a study that explores and describes the meaning of the phenomenon of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases.

    BACKGROUND: People with rheumatic diseases estimate health status as low and health belief and health status influence self-care behaviours. Several self-care behaviours are used in the efforts to mitigate the diseases.

    METHOD: The study had a descriptive phenomenological approach based on a reflective life-world perspective. Data were gathered in 2007 by unstructured open-ended interviews with 12 individuals living with rheumatic diseases.

    FINDINGS: The meaning of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases was that self-care takes place against a background of continual hope and belief to influence health in positive ways. Self-care was a way of life and implied being ready to understand and respond to signals from the body. Three inter-related constituents elucidated their experiences: dialogue, power struggle and choice. Self-care was experienced as dialogues with the body and with the immediate environment. In order to respond to signals from the body, power struggles were required to be entered into when fighting the diseases. Choices were required to be made and things that were beneficial for the body were prioritized.

    CONCLUSION: In this study, the meaning of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases was that self-care was a way of life. This meant to be ready to understand and respond to signals from the body. Self-care required dialogues, power struggles and choices.

  • 64.
    Askari Saif, Mehrnoosh
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Peters, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Maten är att leva: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 människor i Sverige och 60 % av dem beräknas behöva palliativ vård. De flesta lider av undernäring i form av anorexi och kakexi eller biverkningar av strålning och kemoterapi som är en gemensam orsak till aptitförlust eller aptitlöshet vilket orsakas av olika symtom. Dessa problem kan orsaka ett lidande. Genom personcentrerad vård och kompetenta sjuksköterskor med specialistutbildning kan patientens livskvalitet höjas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur palliativa patienter upplever sin aptitförlust. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Resultat: Studien visade att patienter med aptitförlust har en stor önskan om att bli hörda och att sjuksköterskan ska finnas där för att lyssna på dem. Upplevelser som önskan att överleva, skuldkänslor, förlust av kontroll på olika nivåer och relationer som är konfliktladdade påverkade patienters aptit negativt. Upplevelser och aptit har ett stort inflytande på livskvaliteten. Slutsats: Att arbeta efter personcentrerad vård kopplad till KASAM kan vara en lösning för att kunna öka patientens livskvalitet i samband med ökat matintag. Webbaserad utbildning som DUNÄT kan vara en stor hjälp till att öka förståelse för nutritionens vikt. Kollegial utbildning kan vara till hjälp för att öka medvetenhet om möjliga problem. En noggrann omvårdnadsanamnes gör det möjligt att rätt åtgärd kan inledas. Medvetenheten om att patienten är en unik person med unika upplevelser kan göra stor skillnad för alla inblandade.

  • 65.
    Assarsson, Frida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Anderberg, Kajsa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    "Att inte bli trodd gör extra ont": Patienters upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande vid långvarig smärta.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakrund: Personer som lider av långvarig smärta är återkommande inom hälso- och sjukvården. Långvarig smärta beräknas kosta det svenska samhället cirka 80 miljarder kronor per år. Att behandla långvarig smärta kan vara svårt eftersom smärta ofta innefattar psykologiska faktorer så som känslor, tankar och/eller beteende. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är en viktig del i omvårdnaden av patienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med elva inkluderade originalartiklar. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Granskningen utgick från en granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen utfördes i fem steg utifrån en modell av Friberg (2012b). Resultat: Patienter med långvarig smärta ansåg att det var viktigt att betraktas som en unika personer med individuella behov. Att bli behandlad med respekt och få sin smärtupplevelse bekräftad var viktigt i bemötandet. När hälso- och sjukvårdspersonalen visade intresse och gav adekvat information ökade patientens delaktighet. I resultatet presenteras negativa men även positiva upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Diskussion: Studiens kvalitet bedömdes utifrån Shenton (2004) trovärdighetsbegrepp. De tre centrala fynden kommunikation, tilltro och kunskap diskuterades i relation till etik, bemötande samt samhällsperspektiv. 

  • 66.
    Ast, Felicia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Bjärnskog, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Att vara förälder till ett barn med schizofreni: En litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns cirka 30 000- 40 000 personer i Sverige som har sjukdomen schizofreni. Sjukdomen debuterar ofta i unga år med symtom som vanföreställningar, hallucinationer, osammanhängande tal och rörelser samt viljelöshet. Den påverkar hela familjen då barnet genomgår en stor förändring. Den brist på förståelse från omgivningen som förekommer bidrar till stor besvikelse och oro hos föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med schizofreni. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts och den baserades på tolv empiriska artiklar. Resultat: I resultatet framgår det att föräldrar kände skuld över att de inte sökte hjälp tidigare då schizofrenins första symtom yttrade sig. Det fanns en oro över deras barns stora förändring och föräldrarna upplevde en ovisshet inför framtiden. Den information och hjälp som erbjöds då barnet fick sin diagnos ansåg föräldrarna som bristfällig. Att delge sina erfarenheter och funderingar i särskilda stödgrupper med personer i samma situation gav föräldrarna en trygghet. Diskussion: Det bör etableras en kontakt med sjukvården tidigast möjligt vid insjuknandet. Som sjuksköterska är det viktigt att främst se till den enskilda individen men vid en sjukdom som schizofreni är familjen väldigt betydelsefull att ta hänsyn till. Slutsats: Tidigare insatta åtgärder så som bättre och mer regelbunden information skulle kunna underlätta föräldrarnas vardag och på så sätt skapa en mer fungerande familjesituation.

  • 67.
    Axelsson, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    A cross-sectional pre- and postintervention study of hygiene routines amongst health care workers combined with a screening of microbes in wounds2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    During the fall of 2005 and the spring of 2006, there was a nosocomial infection outbreak caused by a multiresistant Escherichia coli producing Extended-Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) in a unit at the Central Hospital in Kristianstad. The bacteria were believed to be transmitted through patient contact with the hands of staff members. Since five of the cases of ESBL-producing E. coli were found in wounds of patients from the unit, wounds in other units needed to analyzed. In Sweden, patients with wounds are treated in hospitals as well as in municipal health care settings. The aim of this study was to investigate, improve and evaluate hygiene routines among the hospitals’ and municipal health care facilities’ staff members. In addition, a screening for the microbial flora, including multi antibiotic resistance, in patients’ wounds in these facilities was carried out.

    The study used a cross-sectional pre- and postintervention design. The data collection was designed as naturalistic observational study with participant observations and interviews. The study was performed at two central general hospitals, three general hospitals and six counties municipal health care settings in Sweden. The coverage area were 370 000 inhabitants. The data from the investigation in 2006 were analyzed and presented in individually written reports for each unit. The national regulations on basic hygiene were implemented in 2007. A poster was distributed to all participating units and displayed for patients and visitors. The message of the poster stated: “[We respect patient hygiene safety by: wearing short sleeves; long hair wearing up; have short unpainted nails; not wearing jewellery on our hands or arms; disinfect our hands before and after every patient and care procedure. Please remind us if we forget!]“. In 2006, 214 units, 2541 staff members in a patient care situation and 218 staff members were observed when treating wounds. In 2008, 221 units, 2339 staff members in a patient care situation and 142 staff members were observed when treating wounds.

    The working clothes provided by the employer significantly increased for municipal staff members (from 39% to 62%) as did the use of plastic aprons also (from 53% to 75%). Staff members with either short hair or long hair wearing it up was significantly decreased for municipality staff members (from 94% to 88%). The correct absence of jewellery increased significantly (from 53% to 69%), as did the correct absence of nail polish, build up nails, and infected cuticles (from 74% to 77%)). The use of gloves increased significantly for all staff members (from 83% to 89%). The staff members were observed during a wound treatment situation, and the correct absence of jewellery increased for hospital staff members (from 75% to 89%). The use of gloves decreased (from 91% to 80%). The use of plastic apron significantly increased (from 27% to 52%). In the microbiology screening study, a total of 394 patients with 438 wounds were included. The most frequent microbe was Gram-positive cocci, which was found in 458 (60%) of the 760 isolates and in 353 (81%) of the wounds. Two ESBL-producing isolates were found, one Escherichia coli and one Enterobacter aerogenes.

    The findings suggest that the combined interventions and the method used with multidisciplinary teams as well as multiple strategies for interventions might have a positive effect on focusing on hygiene routines. Knowledge of the local bacteria flora and their antibiotic resistance as well as the type of wounds, is of importance when deci ing what antimicrobial treatment to suggest, and the monitoring needs to be continuing.

  • 68.
    Axelsson, Carolina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Fallriskbedömning med Downton Fallrisk Index: studenter på sjuksköterskeprogrammet använder och utvärderar instrumentet i oktober 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 69.
    Axelsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nedmar, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Compassion fatigue är ett nytt begrepp och är en respons på stress som kan påverka sjuksköterskors hälsa och skapa svårigheter att ge en god vård.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue.

    Metod: Denna litteraturöversikt grundades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes till ett nytt resultat och en ny helhet.

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna involverade sig för mycket och kände stark ansvarskänsla för patienter. En påfrestande arbetsmiljö i kombination med svårigheter att hålla professionella gränser i patientkontakten, kan vara orsaken till att compassion fatigue uppstår. Compassion fatigue påverkade arbetslivet genom att sjuksköterskorna använde distansering till patienter och anhöriga för att undvika känslomässigt svåra situationer. Sjuksköterskor hade behov av organisatoriska förändringar för att inte drabbas av tillståndet. Compassion fatigue kan förebyggas och motverkas på individnivå genom att ha en hälsosam balans mellan yrkesliv och privatliv. För att minska risken att drabbas av compassion fatigue, är det viktigt med reflektion om sina tankar och känslor för att kunna bearbeta dem.

    Diskussion: Sjuksköterskor som känner stark ansvarskänsla och involverar sig för mycket i patientkontakten har en ökad risk att drabbas av tillståndet. Distansering är en osund strategi som sjuksköterskor använder för att bevara sin hälsa, men som sänker kvaliteten i omvårdnaden. Nyexaminerade sjuksköterskor löper större risk att drabbas av compassion fatigue. Genom att införa information och öka kunskapen om tillståndet redan på utbildningsnivå kan det skapa en medvetenhet och förbereda sjuksköterskestudenter inför det kommande arbetslivet. 

  • 70.
    Axelsson, Philippe
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sånge, Catarina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Vad kan sjuksköterskan göra för att underlätta för vuxna personer med stickrädsla?: en litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet visar att det finns olika sätt att underlätta för den stickrädda vuxna patienten. Det är möjligt genom att smärtlindra patienten, genom att miljön och den medicinska utrustningen är sådan att den kan minska stressen för den stickrädda vuxna patienten, samt genom kommunikation, där lyhördhet och respekt ingår, med patienten. Slutsats: Vårdpersonal som möter vuxna stickrädda patienter i samband med sticksessioner behöver ha kunskap om stickrädsla hos vuxna och redskap för att underlätta för dem och ge dem ett gott bemötande.

  • 71.
    Bala, Sidona-Valentina
    et al.
    Lund University.
    Forslind, Kristina
    Lund University.
    Fridlund, Bengt
    Jönköping University.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Measuring person-centred care in nurse-led outpatient rheumatology clinics2018Inngår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 16, nr 2, s. 296-304Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Measurement of person-centred care (PCC) outcomes is underdeveloped owing to the complexity of the concept and lack of conceptual clarity. A framework conceptualizing outpatient PCC in rheumatology nurse-led clinics has therefore been suggested and operationalized into the PCC instrument for outpatient care in rheumatology (PCCoc/rheum).

    OBJECTIVE: The aim of the present study was to test the extent to which the PCCoc/rheum represents the underpinning conceptual outpatient PCC framework, and to assess its measurement properties as applied in nurse-led outpatient rheumatology clinics.

    METHODS: The 24-item PCCoc/rheum was administered to 343 persons with rheumatoid arthritis from six nurse-led outpatient rheumatology clinics. Its measurement properties were tested by Rasch measurement theory.

    RESULTS: Ninety-two per cent of individuals (n = 316) answered the PCCoc/rheum. Items successfully operationalized a quantitative continuum from lower to higher degrees of perceived PCC. Model fit was generally good, including lack of differential item functioning (DIF), and the PCCoc/rheum was able to separate individuals with a reliability of 0.88. The four response categories worked as intended, with the exception of one item. Item ordering provided general empirical support of a priori expectations, with the exception of three items that were omitted owing to multidimensionality, dysfunctional response categories and unexpected ordering. The 21-item PCCoc/rheum showed good accordance with the conceptual framework, improved fit, functioning response categories and no DIF, and its reliability was 0.86.

    CONCLUSION: We found general support for the appropriateness of the PCCoc/rheum as an outcome measure of patient-perceived PCC in nurse-led outpatient rheumatology clinics. While in need of further testing, the 21-item PCCoc/rheum has the potential to evaluate outpatient PCC from a patient perspective.

  • 72.
    Bala, Sidona-Valentina
    et al.
    Lund University & Helsingborg Hospital.
    Samuelson, Karin
    Lund University.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Fridlund, Bengt
    Lund University & Jönköping University.
    Forslind, Kristina
    Helsingborg Hospital & Lund University.
    Svensson, Björn
    Lund University.
    Thomé, Bibbi
    Lund University.
    Living with persistent rheumatoid arthritis: a BARFOT study2016Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 17-18, s. 2646-2656Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM AND OBJECTIVE: To describe and understand the meaning of living with persistent rheumatoid arthritis.

    BACKGROUND: A considerable number of patients with rheumatoid arthritis live with an ongoing active and symptomatic illness despite access to potent antirheumatic treatment. There is, however, a lack of knowledge about the meaning of living with this severe long-term illness, defined as persistent rheumatoid arthritis.

    DESIGN: A descriptive design based on a hermeneutic phenomenological method was used.

    METHODS: Ten adults with persistent rheumatoid arthritis and at least five years disease duration were interviewed. The interviews were analysed according to van Manen's method.

    RESULTS: Living with persistent rheumatoid arthritis revealed four overall themes: an existence dominated by painful symptoms and treatment, radical changes and limitations in one's life, a continual struggle to cope with one's life and to master the illness, and a dependency on those who are close by and the world around. The lifeworld was affected to a varying extent and in various ways by the illness but also by the dependence on its treatment and care that was not experienced as sufficiently meeting needs in terms of security, access to and coordination of care as well as team and rehabilitation services.

    CONCLUSIONS: Persistent rheumatoid arthritis and its treatment entail a radical effect on the person's life and quality of life. Current ordinary rheumatology care does not seem to meet the individual needs of the person with persistent rheumatoid arthritis in an optimal way.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: A greater knowledge about and understanding of the person who lives with persistent rheumatoid arthritis is important for facilitating the development of care and the relief of suffering. A holistic alternative to conventional clinical practice, such as person-centred care, could be tested as an innovative model of care. Our findings might serve as material for educational and counselling purposes for healthcare professionals.

  • 73.
    Bala, Sidona-Valentina
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Samuelson, Karin
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Svensson, Björn
    Section of Rheumatology at the Institution of Clinical Science, Lund University.
    Fridlund, Bengt
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Hesselgard, Karin
    Corpporate office, Skåne Regional Council, Malmö.
    The experience of care at nurse-led rheumatology clinics2012Inngår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 10, nr 4, s. 202-211Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective To describe how people with rheumatoid arthritis (RA) experience the care provided by Swedish nurse-led rheumatology outpatient clinics. Methods Eighteen adult people with a diagnosis of RA who had had at least three documented contact sessions with a nurse-led clinic were interviewed. The interviews were analysed with qualitative content analysis. Results Care was expressed in three categories: social environment, professional approach and value-adding measures. A social environment including a warm encounter, a familial atmosphere and pleasant premises was desired and contributed to a positive experience of care. The nurses' professional approach was experienced as empathy, knowledge and skill, as well as support. The care was described as person centred and competent, as it was based on the individual's unique experience of his/her disease and needs. The nurses' specialist knowledge of rheumatology and rheumatology care was highly valued. The offered care represented added value for the participants, instilling security, trust, hope and confidence. It was perceived as facilitating daily life and creating positive emotions. The nurse-led clinics were reported to be easily accessible and provided continuity of the care. These features were presented as fundamental guarantees for health care safety. Conclusion The experiences emphasized the need for a holistic approach to care. In this process, the organization of care and the role and skills of the nurse should be focused on the individual's needs and perspectives. The social environment, professional approach and value-adding measures are particularly relevant for optimal care at nurse-led rheumatology outpatient clinics.

  • 74.
    Ballovarre, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Samtalet mellan distriktssköterskan och patienten med nyligen upptäckt essentiell hypertoni: En kvalitativ intervjustudie2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hypertoni relaterat till livsstilsfaktorer är ett ökande problem i Sverige och enligt gällande riktlinjer ska förändringar i livsstilen kopplat till dessa faktorer vara prioriterat i behandlingen av hypertoni. Distriktssköterskans arbete med dessa patienter innefattar att kontrollera blodtrycket och i samband med detta ge råd angående livsstilsförändringar som kan sänka detta. Syftet med studien var att beskriva samtalet med patienten med nyupptäckt essentiell hypertoni såsom det erfars av distriktssköterskan. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterial samlades in med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju distriktssköterskor.. Analysen av datamaterialet gjordes med hjälp av manifest och latent innehållsanalys och resulterade i följande tre huvudkategorier: alternera mellan olika funktioner, skapa tillit i patientrelationen och anpassa samtalet till patientens behov. Resultatet visade att distriktssköterskorna i samtalet med patienten med hypertoni strävade efter att skapa en tillitsfull relation och i denna erbjuda livsstilsrelaterad omvårdnad.  Distriktssköterskan alternerade i samtalet mellan olika funktioner såsom att fungera som en katalysator och att framföra budskap. Hon arbetade för att se patientens behov. Ibland uppstod dilemman då distriktssköterskan fick prioritera mellan de ämnen som ansågs viktiga för livsstilsförändringar men som kunde anses kränkande för patienten och därmed riskera att skada relationen. Konklusionen av det framkomna resultatet var att samtalet och därmed omvårdnaden av patienten med hypertoni skiljde sig beroende på vilken distriktssköterska denne kom till.

  • 75.
    Bashota, Dren
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Isenheim, Sascha
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hur är det att vara patient på en akutmottagning?: en litteraturstudie baserad på patienters upplevelse2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människor besöker akutmottagningen vid försämrat hälsotillstånd. Patienterna omhändertas genom triagering beroende på patienten tillstånd. På en akutmottagning arbetar olika vårdprofessioner med varandra i team. Ett möte utspelar sig då patienten kommer i kontakt med vårdpersonalen. Patienten kan känna sig i en utsatt position då kontakt etableras med sjukvården. Patienterna uttrycker sina upplevelser i mötet och beskriver sin vistelse relaterat till bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att vara patient på akutmottagningen inom den somatiska vården. Metod: Studien är en kvalitativ innehållsanalys bestående av 10 vetenskapliga artiklar. Vi använde oss utav Fribergs (2012) analysmetod. Resultat: Kommunikationens betydelse, väntetiden, att bli sedd, förtroendet för vårdpersonal och patientens delaktighet var faktorer som påverkade patientens upplevelser. Dessa kunde ge positiva eller negativa upplevelser för patienten. Kategorierna är oberoende av varandra och kan vara tillfredsställande även om någon av kategorierna brister. Slutsats: Studier visar att relevanta arbetsmodeller kan implementeras för att påverka patienternas återkommande besök genom förbättrat bemötande och kommunikation.

  • 76.
    Basic, Edita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Språk som hinder: kommunikationssvårigheter mellan vårdpersonal och patienter som är immigranter med annat modersmål2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När omvårdnadspersonal möter patienter som är immigranter med ett annat modersmål så räcker inte språkkunskaperna alltid till. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadspersonals upplevelser av att kommunicera med patienter som är immigranter med annat modersmål. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades utifrån Röda Korsets Högskolas granskningsmall. Resultat: Utifrån det givna innehållet så sammanställdes resultaten under tre kategorier: Språkbarriären som hinder för vård, här uppmärksammas att ”språkbarriären” som uppstår i kommunikationen mellan omvårdnadspersonalen och patientkategorin immigranter, är ett hinder i vården. Språkbarriären som stressfaktor, häri betonas att språkbarriären kan ses som en stresskälla för omvårdnadspersonalen. Språkbarriären som kräver tillfälliga tolkar: ett behov och ett hinder, här presenteras de så kallade tillfälliga tolkarna, d.v.s. tvåspråkiga anställda eller patienternas anhöriga, detta kan både uppfattas som ett behov och hinder i kommunikationen. Slutsats: Socialstyrelsen betonar att vårdpersonal ska ge alla patienter bra vård och omsorg oavsett patientens modersmål. Strategierna för att bekämpa språkbarriärer bör vara specifika för olika yrkeskategorier. Behovet att anlita utbildade tolkar för att säkerställa en tillfredsställande kommunikation mellan vårdpersonal och immigranter är viktigt. För att bekämpa språkbarriärer krävs insatserna från forskare, beslutsfattare och vårdpersonal.  

  • 77.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Att fokusera på "varandet" i en värld av görande: stöd till personalen i ett palliativt förhållningssätt vid vård- och omsorgsboende för äldre2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to study nurse assistants’ experience of palliative care and to investigate how an intervention with a focus on a palliative care approach in residential care facilities influenced the nurse assistants and their work situation. The thesis is based on two qualitative and two quantitative studies, focusing on nurse assistants working at residential care facilities for older people. The qualitative studies were based on focus-group interviews before the intervention (I) and individual interviews after the intervention (IV). The quantitative studies (II, III) were based on a questionnaire, including several measurements, that was answered pre-, and post- intervention. The intervention consisted of study circles with nurse assistants, and workshops together with their leaders, focusing on improvement work. A total of 75 nurse assistants participated in the intervention and answered the questionnaire at baseline and at two follow-ups, in comparison with 110 nurse assistants who served as controls. The results show that the nurse assistants experienced that it was difficult to focus on “being”, i.e. on relationship aspects in their work, since the main discourse in residential care focused on “doing”, i.e. on task oriented aspects. Palliative care was described as something that was only applied during a short and defined phase, namely the very last days of the residents’ life. The results also show that nurse assistants experienced difficulties facing emotional and existential issues with regards to both the residents and their relatives (I). The results of study I were, in turn, used as a basis for the development of the intervention. The evaluation of the intervention showed that the nurse assistants, after the intervention, had increased their focus on the residents’ situation and to a greater extent stated that they focused on the residents’ life stories and on aspects that brought meaning to their lives (III). The nurse assistants also stated that they experienced less criticism from their superiors as well as from the residents after the intervention (II). However, the evaluation also showed that the nurse assistants had a more negative view of the leadership (II), were more critical to the medical and the nursing care (III), and that their job satisfaction had decreased (II) after the intervention. Interviews after the intervention showed that they, as a result of the intervention, had not only gained increased insight into their own significance in their encounter with residents and their relatives, but also an increased awareness of the needs of the residents and their relatives. The intervention also contributed to an increased openness in the workgroup. However, the nurse assistants also expressed frustration over barriers, primarily in the form of a lack of resources and limited leadership (IV), standing in the way of the implementation of changes. The results indicate that the nurse assistants, through discussions and reflections over praxis in their ordinary work group, developed an increased awareness about, and focus on “being”, i.e. on relationship aspects. However, it would seem that essential prerequisites, such as support from the leaders and sufficient resources for working in line with a palliative care approach, were not provided. When implementing a palliative care approach in residential care facilities, more focus on support to the leaders is needed in order to maintain sustainable changes.

  • 78.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Increasing nurse assistants' focus on residents' situation and needs by applying a palliative care approach in residential care facilities2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 79.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Palliativ vård2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 509-526Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 80.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Stödet till personalen vid vård- och omsorgsboende är avgörande för deras möjlighet att möta äldre personers situation och behov2013Inngår i: Tidningen Ä, en tidning för Riksföreningen Sjuksköterskan inom Äldrevård, nr 4, s. 16-19Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 81.
    Beck, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Teori och modeller som stöd för personcentrerade möten2017Inngår i: Omvårdnad & Äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 49-60Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 82.
    Beck, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Jakobsson, Ulf
    Lund University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Applying a palliative care approach in residential care: effects on nurse assistants' experiences of care provision and caring climate2014Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 4, s. 830-841Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    A palliative care approach aims to integrate psychosocial and existential as well as relationship aspects in the care and is an approach that can be used in residential care. Nurse assistants are the ones who are closest to the residents but have limited prerequisites for working in accordance with the palliative care approach. We aimed to investigate the effects on nurse assistants' experiences of care provision and the caring climate of an intervention applying a palliative care approach in residential care.

    Methods

    An intervention involving nurse assistants (n = 75) and their leaders (n = 9), in comparison with controls (n = 110), was evaluated using a questionnaire at three points in time.

    Results

    In the intervention group, positive effects were seen concerning the nurse assistants' reports of the care provision in that they focused more on the residents' stories about their lives and on communicating with the residents about what gave meaning to their lives. Also, negative effects were seen when the nurse assistants rated that the residents' needs for medical and nursing care had not been met at the facility directly after the intervention. No effects were seen concerning the caring climate or the prerequisites of providing more person-centred care.

    Conclusion

    The intervention seemed to have encouraged the nurse assistants to focus on relationship aspects with the residents. So as not to jeopardise the NAs' well-being and to support NAs in keeping themselves involved in existential issues, their support most certainly needs to be continuous and ongoing. However, in spite of the leaders' involvement, the intervention was not sufficient for changing the organisational prerequisites for more person-centred care.

  • 83.
    Beck, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Jakobsson, Ulf
    Lund University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Applying a palliative care approach in residential care: effects on nurse assistants' work situation2015Inngår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 13, nr 3, s. 543-553Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: The aim was to investigate the effects of an intervention that applies a palliative care approach in residential care upon nurse assistants' level of strain, job satisfaction, and view of leadership.

    Method: A quasi-experimental, pretest and posttest design was used. Study circles with workshops involving nurse assistants (n = 75) and their superiors (n = 9) focusing on emotional and existential issues in palliative care were evaluated using a questionnaire answered by the nurse assistants at baseline (November 2009), post-intervention (May 2010), and six-month follow-up (November 2010) in comparison with controls (n = 110).

    Results: Directly after the intervention, the job satisfaction of the nurse assistants decreased and they perceived the leadership more negatively than before the intervention. Six months later, strain as a result of criticism from residents and their superiors and having difficulty in balancing emotional involvement had decreased.

    Significance of results: The intervention initially seemed to decrease the well-being of the nurse assistants, which could be the result of their increased awareness of the residents' and relatives' needs, in combination with limited support. More emphasis should be placed on the role of leadership when implementing changes in practice.

  • 84.
    Beck, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Runeson, Ingrid
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    To find inner peace: soft massage as an established and integrated part of palliative care2009Inngår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 15, nr 11, s. 541-545Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to demonstrate how people with incurable cancer experienced soft massage in a palliative care setting in which massage was used as an established and integrated part of the nursing care. To reach a deep understanding of the experiences of receiving soft massage a qualitative method with a phenomenological approach was chosen. The study was based on interviews with eight patients in an advanced home care setting who had all received soft massage as part of their daily care. Soft massage was experienced by the informants as a way to find inner peace. During the massage the patients felt dignified, while memories from past massage sessions were about becoming free. These experiences of dignity and freedom brought hopes for the future. The conclusion is that soft massage ought to be offered in the ordinary palliative care. More research is needed to understand what is needed to integrate and establish methods such as soft massage in the palliative care.

  • 85. Beck, Ingela
    et al.
    Tastesen, Karin
    Beröringsmassage i den dagliga omvårdnaden2006 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 86.
    Beck, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Lunds universitet & Vårdalinstitutet .
    Törnquist, A
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nurse assistants’ experience of an intervention focused on a palliative care approach to frail older people in residential care2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 87.
    Beck, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Lunds universitet & Vårdalinstitutet .
    Törnquist, A
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nurses’ experience of palliative care in nursing homes2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 88.
    Beck, Ingela
    et al.
    Lund University.
    Törnquist, Agneta
    Lund University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Nurse assistants’ experience of an intervention focused on a palliative care approach for older people in residential care2012Inngår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 9, nr 2, s. 140-150Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background.  Nurse assistants working in residential care facilities need support to ensure that they provide high-quality care for the residents and support for relatives, from admission to bereavement.

    Aim.  The aim was to describe the nurse assistants’ experience of how an intervention with a palliative care approach, had influenced them in their work in residential care for older people.

    Participants.  Fourteen nurse assistants working in three different municipal residential care facilities.

    Methods.  Data were collected by means of semi-structured individual interviews following an intervention consisting of study circles combined with workshops. The data were analysed using content analysis.

    Result.  The nurse assistants felt that, through the intervention, they had gained insight into their understanding of the importance of quality of care. This included an increased awareness of, and respect for, residents’ and relatives’ needs, and an increased understanding of the importance of the outcome of encounters with residents and their relatives. After the intervention, they also felt there was increased openness and understanding between colleagues. However, the nurse assistants also expressed frustration over obstacles to implementing a palliative care approach, such as lack of resources and supportive leadership.

    Conclusion.  The nurse assistants felt that the intervention was positive and encouraged them to provide more person-centred care within the framework of a palliative care approach. Although the intervention was intended to involve and support the management, it was not sufficient. Nurse assistants described lack of resources and supportive leadership. There is, therefore, a need to place greater emphasis on leadership and their support of nurse assistants so that they can provide high-quality care.

    Implications for practice.  To support nurse assistants in the provision of care, clear leadership and opportunities to discuss and reflect on issues associated with care, including systematic improvement work in practice, appear to be essential to ensure high-quality care.

  • 89.
    Becovic, Jasminka
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Fager, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med ett aktivt självskadebeteende: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självskadebeteende är ett ökande samhällsproblem och idag räknas det till ett folkhälsoproblem. Detta beteende är ett sätt för personen att göra om den psykiska smärta till en fysisk smärta då det kan vara lättare att hantera, vilket kan ge en ångest lindrade effekt.  Personer som har ett självskadebeteende upplever ibland att i mötet med sjuksköterskor i somatisk akutsjukvård inte är bra. Patientgruppen självskadebeteende är en komplex och komplicerad grupp; dessa personer kan upplevas som provocerande samt att sjuksköterskor kan ha svårt att förstå dem. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta personer med ett aktiv självskadebeteende inom den somatiska akutsjukvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Studien har en induktiv design och omfattas av åtta artiklar. Sökorden utformades efter syftet. Sökningarna gjordes i tre olika databaser. Resultat: Två kategorier med fem underkategorier kom fram: ” Sjuksköterskors upplevelse av hur bristande kunskap och erfarenheter kunde påverka mötet med personer som har ett självskadebeteende” och ” Sjuksköterskors upplevelse av en ökad förståelse för patienter med självskadebeteende”. Diskussion: Sjuksköterskors upplevelse av bristande adekvat kunskap och kompetens har lyfts fram i denna litteraturstudie. Det har också visats att sjuksköterskors inställning och tillit till den egna förmågan att möta patienter med självskador kunde förbättras genom ökad kunskap.

  • 90.
    Beda, Boniface
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskans preventionsåtgärder i omvårdnad av personer med självmordsrisk: en litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självmord är ett existentiellt problem och varje självmordshandling är ett rop på hjälp. Det är drygt en miljon människor, som begår självmord varje år över hela världen, men det är tio gånger fler som försöker ta sitt liv. Uppskattningsvis dör 1500 personer varje år till följd av självmord i Sverige. En del av dessa personer har varit i kontakt med vården under sin sista månad i livet på grund av självmordsproblematik. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans preventionsåtgärder i omvårdnaden av personer med självmordsrisk.

    Metod: En litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar som består av både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultat: I analysen av artiklarna framkommer fyra kategorier som beskrivs: Att utöka kunskaperna om prevention, förmåga att identifiera riskfaktorer, ett terapeutiskt förhållningssätt samt ett preventivt socialt stödsystem. Diskussion: Resultatet visar att sjuksköterskan kan använda sig av alla kategorierna för att ge ett gynnsamt stöd till personer med självmordsrisk. De fyra kategorierna är beroende av varandra för att förbättra omvårdnaden till självmordsnära personer. Om preventionen brister inom någon kategori försämras patientens möjligheter att hantera sin livssituation.

    Slutsats: Föreliggande arbete skulle kunna bidra till att ge information till sjuksköterskor om preventionsåtgärder för att förebygga och hantera självmordshandlingar samt höja livskvaliteten hos självmordsbenägna personer.

  • 91.
    Beeckman, Dimitri
    et al.
    Department of Public Health, Faculty of Medicine and Health Sciences, Ghent University and Research Staff, Nursing Department, University College Arteveldehoge-school.
    Schoonhoven, Lisette
    Centre for Quality of Care Research (WOK), Radboud University Nijmegen Medical Centre.
    Fletcher, Jacqui
    School of Nursing and Midwifery, University of Hertfordshire, Hatfield.
    Furtado, Kátia
    Community Nursing Specialist Centro de Saúde de Arronches, Portalegre.
    Gunningberg, Lena
    Nursing Research and Development Surgery Division, Uppsala University Hospital.
    Heyman, Hilde
    Nursing Home Sint Bartholomeus, Antwerp.
    Lindholm, Christina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Paquay, Louis
    Wit-Gele Kruis van Vlaanderen, Brussels.
    Verdú, José
    Department of Community Nursing, Preventive Medicine, Public Health and History of Science, School of Nursing, University of Alicante.
    Defloor, Tom
    Department of Public Health, Faculty of Medicine and Health Sciences, Ghent University.
    EPUAP classification system for pressure ulcers: european reliability study2007Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 60, nr 6, s. 682-691Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim. This paper is a report of a study of the inter-observer reliability of the European Pressure Ulcer Advisory Panel pressure ulcer classification system and of the differential diagnosis between moisture lesions and pressure ulcers. Background. Pressure ulcer classification is a valuable tool to provide a common description of ulcer severity for the purposes of clinical practice, audit and research. Despite everyday use of the European Pressure Ulcer Advisory Panel system, its reliability has been evaluated in only a limited number of studies. Methods. A survey was carried out between September 2005 and February 2006 with a convenience sample of 1452 nurses from five European countries. Respondents classified 20 validated photographs as normal skin, blanchable erythema, pressure ulcers (four grades), moisture lesion or combined lesion. The nurses were familiar with the use of the European Pressure Ulcer Advisory Panel classification scale. Results. Pressure ulcers were often classified erroneously (kappa = 0.33) and only a minority of nurses reached a substantial level of agreement. Grade 3 lesions were regularly classified as grade 2. Non-blanchable erythema was frequently assessed incorrectly as blanchable erythema. Furthermore, the differential diagnosis between moisture lesions and pressure ulcers appeared to be complicated. Conclusion. Inter-observer reliability of the European Pressure Ulcer Advisory Panel classification system was low. Evaluation thus needs to focus on both the clarity and complexity of the system. Definitions and unambiguous descriptions of pressure ulcer grades and the distinction between moisture lesions will probably enhance clarity. To simplify the current classification system, a reduction in the number of grades is suggested.

  • 92.
    Bengtsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Larsson, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Oväntad död: en litteraturstudie om närståendes och sjuksköterskors upplevelser i mötet2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Bakgrund: Att vara med om en oväntad död kan för närstående innebära en livskris och för en sjuksköterska kan mötet som uppstår i samband med detta vara svårt att hantera. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser i mötet mellan närstående och sjuksköterska i samband med att en person oväntat har avlidit. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar har genomförts. Resultat: Resultatet innefattar närståendes upplevelser och under den kategorin ingår subkategorierna lång väntan och önskan om information samt vänlighet och trygghet och under kategorin sjuksköterskans upplevelser ingår följande subkategorier osäkerhet, rädsla och oro; behov av att få vara hos de närstående; otillräcklighet och ovisshet samt tidsbrist. Diskussion: Utebliven information skapar oro och osäkerhet hos närstående, brist på tid ökar känsla av stress hos sjuksköterskor och osäkerhet hos sjuksköterskor i mötet påverkar närståendes trygghet och tillit.

  • 93.
    Bengtsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Andersson, Jennie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Att leva med ADHD: Vuxnas upplevelser av funktionshindret i vardagslivet.2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom. Det är en relativt ny kunskap att även vuxna lever med ADHD och ett område som är under ständig utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus på funktionshindret. Metod: En litteraturstudie har genomförts där sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen påvisade fem gemensamma nämnare vid ADHD: Brist på impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan på personligheten i dagligt liv. Diskussion: Det framkom att personer som lever med ADHD använder sig av olika strategier för att hantera sin vardag. Strategierna kan ha både positiv och negativ inverkan på den funktionshindrades liv. Det visade sig också att impulsiviteten gjorde dem till mer olycksdrabbade bilförare. Slutsats: Sjukvårdspersonal kan behöva en ökad kunskap om funktionshindret ADHD för att lättare kunna bemöta och stötta individen på ett respektfullt sätt.

  • 94.
    Bengtsson, Mariette
    et al.
    Division of Gastroenterology and Hepatology, Department of Medicine, Malmö University Hospital.
    Ohlsson, Bodil
    Division of Gastroenterology and Hepatology, Department of Medicine, Malmö University Hospital.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Women with irritable bowel syndrome and their perception of a good quality of life2007Inngår i: Gastroenterology Nursing, ISSN 1042-895X, E-ISSN 1538-9766, Vol. 30, nr 2, s. 74-82Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Irritable bowel syndrome has a negative impact on a person's quality of life, but only a few existing studies have been based on patients' own perceptions. This study therefore aimed to collect information on the view of female patients with irritable bowel syndrome regarding what constitutes a good quality of life for them and to create a healthcare model for these patients. For the study, 30 women with irritable bowel syndrome (median age, 38.5 years; range, 20-65 years) responded in writing to a single, all-inclusive question: What is your perception of a good quality of life? When the questionnaires were returned, there was time for a short dialogue, and notes of the conversations were made. Data were analyzed qualitatively according to Burnard's method of thematic content analysis. The answers also were counted and thereby quantified.

    The women's perception of a good quality of life could be divided into five categories: (a) physical and mental health, (b) social well-being, (c) welfare, (d) strength and energy, and (e) self-fulfillment. According to the results, a healthcare model for patients with irritable bowel syndrome should include four main areas: (a) treatment of the patient's symptoms, (b) confirmation of the patient, (c) confirmation of the diagnosis, and (d) instruction for the patient. The healthcare model should be focused on the primary care level and should include a longitudinal plan of healthcare that also describes the secondary care level.

  • 95.
    Bengtsson, Mariette
    et al.
    Department of Nursing, Faculty of Health and Society, Malmö University.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Bergh Börgdal, Elisabet
    Division of Gastroenterology and Hepatology, Department of Medicine, Malmö University Hospital.
    Ohlsson, Bodil
    Division of Gastroenterology and Hepatology, Department of Medicine, Malmö University Hospital.
    A holistic approach for planning care of patients with irritable bowel syndrome2010Inngår i: Gastroenterology Nursing, ISSN 1042-895X, E-ISSN 1538-9766, Vol. 33, nr 2, s. 98-108Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aims of this study were to determine whether a registered nurse can collect information and plan a holistic and individual strategy for the treatment of patients with irritable bowel syndrome (IBS) and whether this approach can reduce these patients' health aspects. The referrals of 50 Swedish-speaking female patients aged between 18 and 65 years with the preliminary diagnosis of IBS were collected and scrutinized by a gastroenterologist at a university hospital. Of these, 41 patients agreed to participate but 2 did not show up. The 39 patients were randomized into one of two groups: (1) the intervention group (n = 19) where the subjects were interviewed on the basis of the theory of culture care by a nurse before visiting a gastroenterologist and (2) the control group (n = 20) where the subjects first met a gastroenterologist. After the medical examination, 19 subjects were found to have diseases other than IBS. The interview gave a holistic view of the subjects' problems, which could be of use when planning further care. Because subjects sometimes did not receive an accurate diagnosis by their primary care physician, however, the clinic nurse could not give these subjects IBS-specific information because the subjects' diagnosis had not been established. The initial medical assessments based on the primary care doctors' care of many subjects with IBS symptoms were a noted weak point.

  • 96. Bengtsson Tops, Anita
    Caregivers’ everyday work with persons with learning disability in a Swedish nursing home: an ethnographic study2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 97.
    Bengtsson Tops, Anita
    Växjö universitet.
    Ett ögonblick av queer i vården2009Inngår i: Lambda Nordica: Tidskrift om homosexualitet, ISSN 1100-2573, nr 1, s. 43-62Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A queer moment in care. Although the perspective of caring sciences propose to cover the suffering of patients as well as humanistic aspects of caring relationships its theoretical frame lacks assumptions connected gender and sexuality. From a starting point of a concrete caring situation within the context of psychiatric care this autobiographic study makes shortcomings within the theoretical frame of caring sciences obvious. The shortcomings are related to issues of instability of gender, gender performances and heteronormativity as for granted taken assumptions. The situation concerns an encounter between me as a nurse and a patient who experienced himself as both a man and a woman. By means of queer theories, aspects of what happened in the situation are interpreted. Queer theoretical concepts such as the binary heterosexual matrix, gender instability, performativity, and subversive performativity are penetrated in relation to the caring situation. It is suggested that in order to develop and complement the theoretical frame of caring sciences the perspective of queer should be used.

  • 98.
    Bengtsson Tops, Anita
    Växjö universitet.
    Social network in patients with severe mental illness2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 99.
    Bengtsson Tops, Anita
    Växjö universitet.
    Staff's experiences and understanding of support to abused women with mental illness2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Objective: Several studies have reported that care and support staff has a tendency to ignore recognising violence against women with mental illness, which lead to increased feelings of stigma in these women. Today there is a lack of in-depth knowledge about factors that may influence care providers attitudes in encounters with these women. The aim of this qualitative study was to describe how staff experience and understand their everyday work with abused women with mental illness.

    Methods: 13 professionals who in their working practice encountered women with mental illness and experience of abuse were interviewed by means of unstructured thematic interviews. Data were analysed by using latent content analysis in order to identify categories a nd themes.

    Results: Participating staff found it hard to understand abuse against women with mental illness. They lack knowledge about how to handle and interpret this phenomenon and developed personal frames of interpretations and strategies for handling the women’s needs. They experienced their everyday work with these women as painful and ambiguous and made them act pragmatic mainly in a practical way that sometimes included assertive attitudes.

    Conclusion: Staff working with abused women with mental illness is in a vulnerable position due to lack of understanding and knowledge about the phenomenon. In such position it is at risk to adopt stigmatised attitudes against the women and thereby challenge the professionals’ occupational safety.

  • 100.
    Bengtsson Tops, Anita
    Växjö universitet.
    The prevalence of abuse in Swedish female users of psychiatric care2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
1234567 51 - 100 of 958
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf