hkr.sePublications
Change search
Refine search result
12 51 - 74 of 74
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Sollerhed, Ann-Christin
    Kristianstad University, Department of Humanities and Social Sciences.
    More physical activity in school - a winning concept: results from a 3-year intervention in Sweden2007In: European Journal of Public Health, 17(Suppl.2), 2007, Vol. 17, no Suppl. 2, p. 204-Conference paper (Other academic)
  • 52.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Sollerhed, Ann-Christin
    Kristianstad University, Department of Humanities and Social Sciences.
    Predictors of good quality of life in school children: a population-based Swedish study using a new concept, Positive Odds Ratio2002In: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 12, no Suppl. 1, p. 53-Article in journal (Refereed)
  • 53.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Sollerhed, Ann-Christine
    Kristianstad University, Department of Humanities and Social Sciences.
    Lower self-perceived competence and less favourable body image in overweight school children2005In: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 15, no Suppl. 1, p. 172-Article in journal (Refereed)
  • 54.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Sollerhed, Ann-Christine
    Kristianstad University, Department of Humanities and Social Sciences.
    Lower self-perceived competence and less favourable body image in overweight school children. Paper presented at the 13TH EUPHA CONFERENCE, Promoting the public's health: reorienting health policies, linking health promotion and health care, Graz, 10-12 November2005In: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 15, no Suppl. 1, p. 172-Article in journal (Refereed)
  • 55.
    Ejlertsson, Lina
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, Faculty of Health Science, Avdelningen för folkhälsovetenskap. Lund University.
    Heijbel, Bodil
    Lund University.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, Faculty of Health Science, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Faculty of Health Science, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Recovery, work-life balance and work experiences important to self-rated health: a questionnaire study on salutogenic work factors among Swedish primary health care employees2018In: Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, ISSN 1051-9815, Vol. 59, no 1, p. 155-163Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is a lack of information on positive work factors among health care workers.

    OBJECTIVE: To explore salutogenic work-related factors among primary health care employees.

    METHOD: Questionnaire to all employees (n = 599) from different professions in public and private primary health care centers in one health care district in Sweden. The questionnaire, which had a salutogenic perspective, included information on self-rated health from the previously validated SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), psychosocial work environment and experiences, recovery, leadership, social climate, reflection and work-life balance.

    RESULTS: The response rate was 84%. A multivariable linear regression model, with SHIS as the dependent variable, showed three significant predictors. Recovery had the highest relationship to SHIS (1 = 0.34), followed by experience of work-life balance (1 = 0.25) and work experiences (1 = 0.20). Increased experience of recovery during working hours related to higher self-rated health independent of recovery outside work.

    CONCLUSION: Individual experiences of work, work-life balance and, most importantly, recovery seem to be essential areas for health promotion. Recovery outside the workplace has been studied previously, but since recovery during work was shown to be of great importance in relation to higher self-rated health, more research is needed to explore different recoverystrategies in the workplace.

  • 56.
    Ejlertsson, Lina
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Heijbel, Bodil
    Region Skåne.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare: en enkätstudie inom primärvården2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En fungerande primärvård är viktig för invånarnas hälsa. Hälso- och sjukvården i Sverige är under stor press och sjukvårdspersonalens välbefinnande är ett omdiskuterat ämne. Många studier i primärvården lyfter fram stress och ohälsa bland personalen, medan s.k. salutogena studier, dvs. sådana som lyfter fram resurser och möjligheter, i princip saknas. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa goda arbetsförhållanden i primärvården ur ett salutogent perspektiv.

    Metod: En enkätstudie genomfördes vid samtliga 26 vårdcentraler, 18 offentliga och åtta privata, i sex kommuner i nordöstra Skåne. Enkäten riktade sig till alla anställda inom primärvården (n = 599). Frågorna omfattade olika dimensioner av arbetsförhållanden och hälsa. Som bas användes två salutogent inriktade mätinstrument: SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), som mäter indikatorer på hälsa, och WEMS (Work Experience Measurement Scale), med frågor om upplevelsen av arbetet och arbetssituationen. Dessa frågor kompletterades med nyskapade frågor. Dels gjordes en inledande intervjustudie, som resulterade i frågor av särskild relevans för primärvården, dels inkluderades frågor inspirerade av befintliga frågeinstrument. Index bildades utifrån de olika områdena, vilka skapades genom att frågor med logiskt samband slogs samman. Samtliga index presenteras i den här rapporten.

    Resultat: Den totala svarsfrekvensen var 84 procent. Det fanns stora individuella variationer mellan de olika vårdcentralerna. Hälsotillståndet hos de anställda var i första hand associerat med återhämtning, följt av balans mellan arbete och privatliv samt individuella inre arbetsupplevelser, som t.ex. att kunna gå till jobbet med glädje och att uppleva arbetet som meningsfullt och utmanande. Egenskaper som präglar arbetsplatsen hade det tydligaste förhållandet till upplevelsen av energi på arbetet, och det mest signifikanta sambandet med feed-back var att ha en tillgänglig chef. Det fanns en positiv trend för den yngre åldersgruppen (<35 år) i upplevelsen av hälsa (SHIS). Samma grupp hade inom flera andra områden signifikant högre värden än resterande åldersgrupper, bl.a. gällande individuella inre upplevelser samt upplevelsen av feedback och arbetet som energigivare. Bland yrkesgrupperna var SHIS högt bland sköterskorna liksom upplevelsen av arbetet som energigivare. Den paramedicinska personalen upplevde självbestämmande såväl som möjlighet till reflektion på arbetet i störst utsträckning, medan den administrativa personalen tillsammans med läkarna upplevde högst grad av feedback på arbetet.

    Slutsats: Studien ger en grund för arbetsrelaterade insatser i syfte att stärka de funna salutogena faktorerna, samt för att öka de anställdas deltagande i framtida hälsofrämjande arbete. Varje vårdcentral har genom studien goda möjligheter att arbeta vidare med de egna resultaten.

  • 57.
    Gunnarsson, Jennie
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Andersson, Ingemar
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Egna krav i arbetet betydelsefulla för symtomförekomst: resultatet från en enkätstudie till vårdanställda2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arbetsplatsen är en viktig arena för att påverka människors hälsa. Hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan förbättra arbetsmiljön och främja människors hälsa i relation till arbetet. Syftet med rapporten var att studera vilka arbets- och individrelaterade faktorer som har betydelse för en bra hälsa mätt som en låg rapportering av symtom. Studien genomfördes genom enkät till vårdanställda vid en vårdenhet i södra Sverige (n =511). Resultatet visade att individens egna krav hade anmärkningsvärt högt samband med symtomförekomst. Låga egna krav relaterade till låg symtomförekomst. Den allmänna trivseln och en positiv syn på den närmaste chefen relaterade också till låg symtomförekomst. Sambandet mellan egna krav och symtomförekomst kan vara en effekt av den utveckling som har skett i samhället och på arbetsplatserna, där det många gånger är individen själv som sätter gränser och värderar den egna insatsen. Följden av de upplösta strukturerna kan bli att individen ökar kraven på sig själv, och i förlängningen kan det leda till minskad återhämtning, ökad stress och därmed symtomförekomst. Att en stor andel av respondenterna upplevde att de hade höga krav på sig själva kan därmed vara en varningssignal. Vår studie visar dessutom att de egna kraven är högre bland yngre anställda. Hälsofrämjande insatser för att minska individens egna krav är av vikt då insatserna möjligen kan leda till lägre grad av symtomförekomst. Dessutom var sjuknärvaron påtagligt hög bland respondenterna. Konsekvenserna av sjuknärvaron är inte tillräckligt utforskad för att påvisa vilka följderna kan bli. Att inte få möjlighet till återhämtning kan dock leda till symtom och stressrelaterade besvär. Frågan som måste ställas är hur de ökade kraven på individen ska bemötas?

  • 58.
    Leden, Ido
    et al.
    Centralsjukhuset, Kristianstad.
    Berglund, P
    Vårdcentralen Östra, Kristianstad.
    Ejlertsson, Göran
    Vårdhögskolan, Kristianstad.
    Henrysson, I.
    Försäkringskassan, Kristianstad.
    Effektivare samverkan minskar behovet av sjukskrivning vid besvär i rörelseorganen: [More effective cooperation reduces the need of sick-listing for musculoskeletal disorders]1991In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 88, no 22, p. 2081-2083Article in journal (Refereed)
  • 59.
    Leden, Ido
    et al.
    Centralsjukhuset, Kristianstad.
    Berglund, P
    Vårdcentralen Östra, Kristianstad.
    Ejlertsson, Göran
    Vårdhögskolan, Kristianstad.
    Henrysson, I
    Försäkringskassan, Kristianstad.
    Kan långtidssjuka bli långtidsfriska?: [Can the chronically ill become the chronically healthy?]1992In: Nordisk medicin, ISSN 0029-1420, Vol. 107, no 5, p. 157-158Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Sick leave from work is on the increase throughout the Western world, despite improvements in welfare and the continual mechanization of heavy industry. By means of early, active rehabilitation measures in cases of musculoskeletal disorders, the duration of sick certification can be reduced and extended absence from work prevented. This has been demonstrated in a successful cooperative project involving the health and social services where, after two years in operation, the saving in costs to the community is calculated to have been SEK 4.5 millions. A brief outline of the project is given in the article.

  • 60.
    Molin, Anna
    et al.
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Andersson, Ingemar
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Attityder till arbete och socialförsäkring: en kunskapsgenomgång2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med kunskapsgenomgången är att ge en överblick över litteratur kring attityder till arbete och socialförsäkring. Undersökningen är gjort som en litteraturstudie. Den första delen i kunskapsgenomgången belyser individers inställning till arbete. Resultatet visar att den vanligaste attityden till arbete i Sverige är den individualistiska, där individen ser till hur tillfredsställande arbetet är i förhållande till individens egna mål och ambitioner. Den belöning som kan fås genom arbete och som har den starkaste förankringen är det instrumentella förhållningssättet, vilket fokuserar på den ekonomiska belöning arbetet ger.

     

    Faktorer som har betydande inverkan på individers attityder till arbete är uppdelade i strukturella faktorer och individuella faktorer. De strukturella faktorerna innefattar hur uppbyggnaden av samhällets myndigheter påverkar individers attityder, beteenden och förtroende. Det visar sig att individer lättare får förtroende för myndigheter när de varit i kontakt med dem. Vidare påverkar även utformningen av socialförsäkringssystemet individers attityder till arbete. Generösa ersättningssystem leder till ökad arbetsmotivation och pliktkänsla. Tryggheten i ett samhälle ger starkare arbetsorientering. De individuella faktorerna innefattar vikten av socialisationen, kön, ålder, utbildning och social klass. Föräldrar för över sin inställning till arbete till sina barn. Skillnader mellan män och kvinnor och deras inställning till arbete formas även den av föräldrarna. Ju äldre individer blir desto starkare blir pliktkänslan. Vidare visar resultatet att högre utbildning och högre social klass ger starkare arbetsmotivation.

     

    Den andra delen som redovisas i kunskapsgenomgången är individers inställning till socialförsäkringen. Avsnittet visar att frånvaro från arbete kan ta sig i uttryck genom sjukskrivning eller arbetslöshet och att det inte finns någon klar gräns mellan dessa områden. Arbetslöshet kan leda till sjukskrivning och vice versa. Avsnittet belyser att svenskarna ibland "tjänar på" att vara sjukskrivna istället för arbetslösa och vilket problem moral hazard-beteendet utgör för socialförsäkringen. Genomgången visar att nya meningsfulla aktiviteter under en period som arbetslös kan öka livskvaliteten och minska individers engagemang i att hitta nytt arbete. Studien visar vidare att många sjukskrivna anser sig att kunna arbeta en del av sin arbetstid om de kunnat påverka sin arbetssituation.

     

    De faktorer som har betydande inverkan på individers attityder till socialförsäkringen är, liksom var fallet för inställning till arbete, uppdelade i strukturella faktorer och individuella faktorer. De strukturella faktorerna innefattar hur samhällets regler, däribland antalet karensdagar, kan påverka individers attityder och beteenden vad gäller sjukskrivning. Införandet av karensdagen har i Sverige t.ex. minskat utnyttjandet av sjukförsäkringen. Socialförsäkringens utformning visar skiftande resultat vad gäller hur det påverkar sjukskrivningar och arbetslöshet. Hög ersättning kan visa sig både ge högre frånvaro från arbete men även ökade chanser till att hitta arbete. Vidare har individers tro om huruvida andra är sjukskrivna inverkan på benägenheten att sjukskriva sig eller inte. Bland individuella faktorer har individens ideologiska uppfattning betydelse för utnyttjandet av socialförsäkringen.

  • 61.
    Molin, Anna
    et al.
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Andersson, Ingemar
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Individers levnadsvanor och frånvaro från arbete: en kunskapsgenomgång2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med kunskapsgenomgången är att ge en överblick över litteratur om relationen mellan individers levnadsvanor och frånvaro från arbete i form av arbetslöshet, sjukskrivning och förtidspensionering. De livsstilsfaktorer som tagits med är alkohol, droger, fysisk aktivitet, kroppsvikt, rökning och spelberoende. Undersökningen är gjord som en litteraturstudie.

     

    Första delen belyser arbetslöshet i förhållande till de olika livsstilsfaktorerna. Majoriteten av litteraturen visar att arbetslöshet ökar alkoholkonsumtionen och att den stora riskgruppen är unga män. Vidare verkar det som att längre perioder av arbetslöshet leder till högre konsumtion av alkohol. Det finns dock studier som menar att ett en minskande alkoholkonsumtion vid arbetslöshet skulle kunna orsakas av en försämrad ekonomi. Samtidigt pekar andra studier på att alkoholkonsumtionen vid arbetslöshet varierar mellan individer. Vad gäller droger relaterar arbetslöshet till användning av olagliga droger, framförallt cannabis. Angående fysisk aktivitet visades det både på aktivitet och på inaktivitet bland arbetslösa samt att det inte fanns någon skillnad mellan arbetslösa och arbetande. Skilda resultat visades även vid kroppsvikt. Både högt och lågt BMI för kvinnor och män visade sig påverka arbetslöshet. Litteraturen var dock enhetlig gällande att rökning förkommer i högre grad bland arbetslösa än bland arbetande. När det gäller spelberoende ansågs arbetslöshet både vara en riskfaktor och inte vara en riskfaktor.

     

    Andra delen tar upp sjukskrivningar och livsstilsfaktorer. Största delen av litteraturen visar ett samband mellan alkoholkonsumtion och sjukskrivning. Det mesta pekar på att sjukskrivning beror på alkoholkonsumtionen och inte tvärtom. Flertalet studier visar även att fysisk aktivitet minskar sjukfrånvaron. Vad gällde kroppsvikt ansågs fetma bidra till ökad sjukfrånvaro och även vara en riskfaktor för längre perioden av sjukfrånvaro. Vidare visas det att rökning bidrar till ökad sjukfrånvaro och att det är viktigt att skilja mellan rökare, f.d. rökare och icke-rökare.

     

    Tredje och sista delen behandlar förtidspensionering i relation till livsstilsfaktorer. Skilda resultat visas gällande alkoholkonsumtion och förtidspensionering. Både högkonsumenter och nykterister visade sig ha ökad risk för förtidspension. Även måttligt intag av alkohol visade sig både kunna vara välgörande för individens hälsa och även förhöja risken för förtidspension. Fysisk aktivitet visade sig vara mindre förekommande bland förtidspensionärer, men skulle kunna leda till färre förtidspensioner om det förkom. Både undervikt, övervikt och fetma kan kopplas till förtidspensionering. Flera studier visar att rökning är en riskfaktor för förtidspensionering. Det är vanligare att rökare beviljas förtidspension i jämförelse med icke-rökare.

  • 62.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Andersson, H. Ingemar
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Blomqvist, Kerstin
    Kristianstad University, School of Health and Society. Kristianstad University, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    How to make a workplace health promotion questionnaire process applicable, meaningful, and sustainable2011In: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 19, no 7, p. 906-914Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background  In workplace health promotion, a questionnaire could be of great use. Unfortunately, fatigue regarding answering questionnaires has recently become greater than before. An action research approach could be a possible way of increasing employee participation.

    Aim  This study reports an attempt to explore key aspects for participation in, and commitment to, a workplace health promotion questionnaire process.

    Method  The study was conducted at two wards in a Swedish hospital. Data was collected during an action research process. Data were analysed with regard to a framework of questions.

    Findings  The three key aspects for participation in, and commitment to, a workplace health promotion questionnaire process were: an applicable questionnaire, a meaningful questionnaire process and a continuous and sustainable questionnaire process. A structure is presented as practical advice to managers, describing how such a process could be established to be applicable, meaningful and sustainable.

    Conclusion  This study has identified key aspects and prerequisites for questionnaire processes. The prerequisites – share decision-making, involve a core group and follow a structure – are discussed and proposed for managers and workgroups to consider in further workplace health promotion questionnaire processes.

    Implications for nursing management  The key aspects and prerequisites presented could provide a stimulating standpoint or advice, useful for planning and accomplishing workplace questionnaire processes.

  • 63.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Shift of focus from role to task: a health promoting model of organizing work2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Background

    Work organization in hospital settings has a long tradition of being confined to each respective professional category. Work tasks concerning the care of the patients have been tied to the respective roles of nurses or assistant nurses. Neither the nurses nor the assistant nurses have had a comprehensive picture of the patient’s status due to the fact that different professions did not collaborate.

     

    Aim

    The aim was to explore health care staff’s opinions about the work organization model called Patient Closer Care (PCC) that is related to perceptions of workplace health.

     

    Method

    Interviews with thirteen mixed focus groups, which included nurses, assistant nurses and medical secretaries (n=70), were conducted at five medical units in a Swedish medium sized hospital. The main question during the unstructured interviews was how the employees experienced health in relation to the work organization. The analysis was made by qualitative content analysis.

     

    Results

    PCC implicated that time was set aside for the staff to be more with the patients, and it changed the focus of their caring for the patients. Today the care proceeds from the patients’ needs. There’s been a shift from nurses and assistant nurses working alone to working together in care pairs, diminishing the focus on the different professional roles and limitations. Instead reflection and learning increased through the extended collaboration. A more comprehensive picture of the patients’ situation was attained, which resulted in increased comprehensibility, manageability and meaningfulness.

     

    Conclusion

    The Swedish model of PCC offers an example of health promoting as to organizing work that is significant to both employees and patients. The model shifts its focus from fixed work roles implicit in specific professions, to task orientation, which puts the patient at the centre. The experience of the model was primarily positive in several ways. The increased sense of coherence is a health promoting factor, which decreases stress at the workplace. The employees’ perception of health in relation to PCC has a positive impact on their work performance, which then becomes more effective.

  • 64.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    The significance of Sense of Coherence in health care staff's experiences of reorganisations2009Conference paper (Refereed)
  • 65.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar H.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    The work experience measurement scale (WEMS): a useful tool in workplace health promotion2013In: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 45, no 3, p. 379-387Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To present validity data for the Work Experience Measurement Scale (WEMS), an instrument measuring multifaceted work experience from a salutogenic health resource perspective as a contrast to the more common pathogenic risk perspective, by exploring WEMS relationship to established measurements that are positively related to health and work. A salutogenic perspective focuses on finding conditions and resources in life, for example at work, that can enhance the individual's health and strength, instead of those causing illness and weakness.

    METHOD: This study was carried out in 2009 at a Swedish hospital with a web-based survey (WEMS) to 770 employees. Different occupational groups at the hospital participated. Additional questionnaires used at the same time were the Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9), the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS), the General Self-Efficacy scale (GSE), and three questions about self-rated health, general well-being, and quality of life.

    RESULTS: Cronbach's Alpha of WEMS sub-indices were in the interval of 0.85—0.96. Convergent validity and discriminant validity of WEMS and its sub-indices were shown to be satisfying by correlations. In addition, WEMS demonstrated the ability to discriminate between groups. WEMS sub-indices discriminated even better between groups than the total index.

    CONCLUSION: The WEMS proved to be a workplace health promotion questionnaire that was able to measure experiences of work from a salutogenic perspective. The WEMS has a potential of being a useful tool in workplace health promotion to enhance positive human capabilities and resources to improve work performance.

  • 66.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar H.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Troein, Margareta
    Department of Clinical Sciences Malmö, Lund University.
    Workplace health resources based on sense of coherence theory2012In: International Journal of Workplace Health Management, ISSN 1753-8351, E-ISSN 1753-836X, Vol. 5, no 3, p. 156-167Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – In workplace health promotion, enhancing resources are less explored than risk factors. The aim of this paper is to explore the usability of the sense of coherence (SOC) theory to identify considerable and positively perceived work-related factors and processes.

    Design/methodology/approach – The study had a salutogenic approach to workplace health promotion. A total of 13 focus group interviews were conducted with hospital employees in Sweden. A deductive analysis was made with the SOC theory as a framework.

    Findings – Work-related specific enhancing resources (SER) were identified and analysed into the three components of SOC: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. SER's implication in daily performance is explained by employee expressions. Through increased understanding and awareness, SER could contribute to savoring positive experiences, and enhance SOC among employees. Antonovsky's concept Generalized Resistance Resources is suggested to be enlarged based on the expressed significance of concrete daily positive work occurrences to increase one's SOC.

    Research limitations/implications – Not all hospital professions were represented in the study. Further studies are required to involve physicians, paramedics, managers, as well as other settings, to compare and complement with additional experiences of workplace resources.

    Practical implications – The study presents an opportunity to explore, understand, and foster workplace resources through assistance from the SOC theory. The SER presented in this study may serve as initial examples in workplace discussions about work-related resources contributing to a sense of coherence.

    Originality/value – This study contributes to public health research and workplace health promotion with a salutogenic focus on how to explore enhancing work-related resources with the assistance of the practical SOC theory.

  • 67.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Bringsén, Åsa
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Andersson, H. Ingemar
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Development and quality analysis of the Work Experience Measurement Scale (WEMS)2010In: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 35, no 2, p. 153-161Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Instruments related to work are commonly illuminated from an ill-health perspective. The need for a concise and useable instrument in workplace health promotion governed the aim of this paper which is to present the development process and quality assessment of the Work Experience Measurement Scale (WEMS). A survey, using a questionnaire based on established theories regarding work and health, and a focus group study were performed in hospital settings in 2005 and 2006 respectively. A Principal Component Analysis (PCA) was used to statistically develop a model, and focus group interviews were made to compare quantitative and qualitative results for convergence and corroboration. The PCA resulted in a six factor model of dimensions containing items regarding management, reorganization, internal work experience, pressure of time, autonomy and supportive working conditions. In the analysis of the focus group study three themes appeared and their underlying content was compared to, and matched, with the dimensions of the PCA. The reliability, shown by weighted kappa values, ranged from 0.36 to 0.71, and adequate Cronbach's Alpha values of the dimensions were all above 0.7. The study validity, indicated by discriminant validity, with correlation values that ranged from 0.10 to 0.39, in relation to the content validity appeared to be good when the theoretical content of the WEMS was compared to the content of similar instruments. The WEMS presents a multidimensional picture of work experience. Its theoretical base and the psychometric properties give support for applicability and offer a possibility to measure trends in the work experience over time in health care settings. One intention of the WEMS is to stimulate the ability of organizations and the employees themselves to take action on improving their work experience. The conciseness of the instrument is intended to increase its usability.

  • 68.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Ericsson, Ulf
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    Andersson, Ingemar
    Kristianstad University, Department of Health Sciences.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    ”Jag är alltid glad när jag går till jobbet!”: rapport från fokusgruppsintervjuer på vårdenheten: Ängelholms sjukhus: våren 20062006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Begreppet hälsa kan beskrivas utifrån skiftande perspektiv. Studien fokuserar på det salutogena tänkesättet kring hälsa, och faktorer som kan generera hälsa sätts i centrum. Intresset inriktas på friskfaktorer i vardagen som gör att människor kan möta påfrestningar med bibehållen hälsa. Arbete bör i det sammanhanget ses som en av de viktigaste hälsofrämjande resurserna för människans personliga utveckling och livskvalitet.

     

    Studien hade flera syften, varav ett var att lära känna och beskriva verksamheterna på vårdenheten, medan ett annat var att undersöka hur medarbetarna upplevde sin hälsa i relation till sitt arbete. Ytterligare syften var att identifiera vilka behov som fanns av att förändra organisationen för att förbättra hälsan för de anställda samt att slutligen att ta reda på hur pågående förändringsarbete inom organisationen uppfattades av medarbetarna.

     

    Studien genomfördes genom 14 fokusgruppsintervjuer. Urvalet av respondenter skedde slumpmässigt på varje avdelning och antalet medlemmar i varje fokusgrupp var fem till sex personer. De olika yrkeskategorierna som deltog i studien var undersköterskor, sjuksköterskor, avdelningschefer och sekreterare.

     

    Resultatet visade på att respondenterna på olika sätt upplever sitt arbete på vårdenheten som lustfyllt och hälsobringande. Framträdande var upplevelser kring införandet av Patientnärmre vård, som innebär ett annorlunda arbetssätt än tidigare parvård eller gruppvård. Utmärkande i resultatet var även den goda stämningen på vårdenheten, men samtidigt sågs inte förhållningssättet mot varandra på arbetet som en direkt hälsoskapande faktor. Förhållningssätt i relation till materiella belöningar är en viktig faktor som behöver belysas ytterligare, i strävan mot en mer hälsoskapande arbetsplats. Ett annat tänkesätt som bör genomsyra och främjas är känslan av sammanhang i arbetssituationen. På så sätt kan till exempel förändringsarbeten bli mer förståeliga och genomförbara. Ur resultatet utkristalliserades fyra begrepp: begriplighet, kommunikation, tydliga mål och reflektionstid. Begreppen är övergripande, och skulle kunna appliceras och diskuteras i relation till studiens resultat av arbetsrelaterade friskfaktorer. Respondenterna önskade en mer gemensam och helhetsskapande bild av verksamheterna de arbetar inom. Kontinuerlig reflektionstid föreslogs som ett sätt att byta bilder med varandra och öka förståelsen för situationer och händelser medarbetarna kan ställas inför. I dialog är kommunikation en förutsättning, och begriplighet för förändringar kan skapas genom reflek­tion, vilket även kan komma att underlätta förändringsprocesserna på avdelningarna.

     

    Som en följd av fokusgruppsintervjuerna framkom önskemål att diskutera begreppen ytterli­gare inom varje avdelning. Därför initierades avdelningsforum, med syfte att diskutera,

    re­flektera och skapa en stor gemensam bild av medarbetarnas och avdelningschefens uppfatt­ningar kring verksamheten i termer av hälsoskapande arbetsplats.

  • 69.
    Sollerhed, Ann-Chistin
    et al.
    Kristianstad University, Department of Humanities and Social Sciences.
    Apitzsch, Erwin
    Department of Psychology, Lund University.
    Råstam, Lennart
    Department of Clinical Sciences, Lund University.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Factors associated with young children's self-perceived physical competence and self-reported physical activity2008In: Health Education Research, ISSN 0268-1153, E-ISSN 1465-3648, Vol. 23, no 1, p. 125-136Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify factors associated with self-reported physical activity (PA), self-perceived physical fitness and competence in physical education (PE) among young children. The study included physical tests, anthropometric measures and a questionnaire. The study group comprised 206 children (114 boys and 92 girls, aged 8-12 years). Positive Odds Ratio was used in the logistic regression analyses. High level of self-reported PA was associated with membership of sport clubs and high self-perceived physical fitness. Variables associated with high self-perceived competence in PE were low age, high physical performance, living with both parents, high self-perceived physical fitness, male gender and enjoying PE. Variables associated with high self-perceived physical fitness were low age, high performance in endurance running, high self-reported PA, positive self-perceived body function and high self-perceived competence in PE. Correlations between children's self-perceived competence in PE and actual measured physical performance, between the self-perceived fitness and endurance performance and between self-reported PA and physical performance could be seen as a form of concurrent validity. One implication of the study for practitioners might be that children's own perceptions of their physical competence and activity levels could be used to roughly identify groups of children who are at risk of remaining physically inactive and therefore more prone to be unhealthy.

  • 70.
    Sollerhed, Ann-Christin
    et al.
    Kristianstad University, Department of Humanities and Social Sciences.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Low physical capacity among adolescents in practical education1999In: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, ISSN 0905-7188, E-ISSN 1600-0838, Vol. 9, no 5, p. 249-256Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to obtain better knowledge about teenagers' physical capacity and physical activity. The study group consisted of 301 students in upper secondary school, 191 students in practical education (74 girls and 117 boys) and 110 students in theoretical education (57 girls and 53 boys). The adolescents were 16-19 years old and lived in southern Sweden. The study comprised three parts: a questionnaire, seven physical tests (one test to predict maximal oxygen uptake, three strength tests, two flexibility tests and one balance test) and information on each pupil's grades. Pupils in practical education for occupations like industrial- and building workers, mechanics, assistant nurses and hairdressers, all of which are occupations involving physical effort, had lower physical capacity than pupils in theoretical education among both girls and boys. A correlation was found between physical capacity and grades.

  • 71.
    Sollerhed, Ann-Christin
    et al.
    Kristianstad University, Department of Humanities and Social Sciences.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Physical benefits of expanded physical education in primary school: findings from a 3-year intervention study in Sweden2008In: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, ISSN 0905-7188, E-ISSN 1600-0838, Vol. 18, no 1, p. 102-107Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to assess whether a school-based program with expanded physical education lessons was effective in increasing children's physical capacity and in preventing excessive weight gain in children. The study performed in 2000-2003 comprised 132 children, 73 boys and 59 girls at baseline 6-9 years and in follow-up 9-12 years, attending two different schools with a similar size, appearance and structure in a rural area. The norm school (N-school) followed the stipulated curricular time, one to two physical education lessons a week, while the intervention school (I-school) increased it to four lessons. More positive changes in physical index (the sum of the age-standardized results in 11 physical tests) were found among children in the I-school than in the N-school. The number of children who increased body mass index (BMI) increased in both schools, but a lower increase in BMI could be seen in the I-school. Expanded physical education lessons could increase physical status among both overweight and normal-weight children, in particular aerobic fitness. The weekly dose of physical activity must be higher than 40 min a day and must start earlier in children's life to be more effective in combating BMI increase.

  • 72.
    Sollerhed, Ann-Christin
    et al.
    Kristianstad University, Department of Humanities and Social Sciences.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Apitzsch, Erwin
    Department of Psychology, Lund University.
    Predictors of strong sense of coherence and positive attitudes to physical education in adolescents2005In: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 33, no 5, p. 334-342Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIMS: The aim of this study was to find variables related to positive attitudes to physical education (PE) and strong sense of coherence (SOC) among adolescents. METHODS: The study included three parts: seven physical tests; a questionnaire which included ways of living, attitudes to PE, and subjective health, the 13-question version of SOC; and information on every student's grades. The study group comprised 301 teenagers (131 girls and 170 boys, aged 16-19 years) attending upper secondary school. Positive odds ratio was used in the logistic regression analyses with SOC and attitudes to PE as dependent variables. RESULTS: Variables related to positive attitudes to PE were strong SOC, high physical capacity, high leisure-time physical activity (PA), high grades in PE, and little time spent watching TV. Variables related to strong SOC were positive attitudes to PE, high grades in PE, very good subjective health, and feeling comfortable in school. Highest physical capacity, highest mean grades, and highest grades in PE were found among adolescents who reported exercise four times or more per week. CONCLUSIONS: An interrelation between attitudes to PE and SOC was shown. The relation between positive attitudes to PE and high scores in SOC indicated that past experiences of PA and PE could contribute to the development of SOC, and actual levels of SOC could influence the persistent attitudes to PE and be important for lifelong PA. One means of identification of favourable or unfavourable health behaviour among young people might be through PA patterns, and relations between attitudes to PE and SOC.

  • 73.
    Sollerhed, Ann-Christine
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Kristianstad University, Research Environment Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Andersson, Ingemar
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Recurrent pain and discomfort in relation to fitness and physical activity among young school children2013In: European Journal of Sport Science, ISSN 1746-1391, E-ISSN 1536-7290, Vol. 13, no 5, p. 591-598Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    As an increase in pain symptoms among children has been shown in the last decades, the aim of this study was to describe perceptions of recurrent pain, measured physical fitness and levels of reported physical activity (PA) in children, and to investigate if any associations between PA, fitness and recurrent pain could be identified. A school-based study comprised 206 Swedish children 8?12 years old, 114 boys, 92 girls. A questionnaire with questions about perceived pain, self-reported PA and lifestyle factors was used. Health-related fitness was assessed by 11 physical tests. A physical index was calculated from these tests as a z score. High physical index indicated high fitness and low physical index indicated low fitness. ANOVA test, chi-square test and logistic regression analysis were used to compare active and inactive children. The prevalence of one pain location (head, abdomen or back) was 26%, two 11% and three 4% (n=206). Female gender, living in single-parent families, low PA and low subjective health were associated with reported recurrent pain. Children reporting high levels of PA had high physical index and reported low prevalence of pain symptoms. The physical index and level of self-reported PA decreased gradually the more pain locations. Physically active children had higher fitness levels and reported less pain symptoms than inactive peers. Coping with pain is an integral part of PA, and active children learn to cope with unpleasant body sensations which together with high fitness may reduce the perception of pain. As an increase in pain symptoms among children has been shown in the last decades, the aim of this study was to describe perceptions of recurrent pain, measured physical fitness and levels of reported physical activity (PA) in children, and to investigate if any associations between PA, fitness and recurrent pain could be identified. A school-based study comprised 206 Swedish children 8?12 years old, 114 boys, 92 girls. A questionnaire with questions about perceived pain, self-reported PA and lifestyle factors was used. Health-related fitness was assessed by 11 physical tests. A physical index was calculated from these tests as a z score. High physical index indicated high fitness and low physical index indicated low fitness. ANOVA test, chi-square test and logistic regression analysis were used to compare active and inactive children. The prevalence of one pain location (head, abdomen or back) was 26%, two 11% and three 4% (n=206). Female gender, living in single-parent families, low PA and low subjective health were associated with reported recurrent pain. Children reporting high levels of PA had high physical index and reported low prevalence of pain symptoms. The physical index and level of self-reported PA decreased gradually the more pain locations. Physically active children had higher fitness levels and reported less pain symptoms than inactive peers. Coping with pain is an integral part of PA, and active children learn to cope with unpleasant body sensations which together with high fitness may reduce the perception of pain.

  • 74.
    Törnquist Agosti, Madelaine
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Janlöv, Ann-Christin
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health.
    Shift work to balance everyday life: a salutogenic nursing perspective in home help service in Sweden2015In: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 14, no 1, p. 2-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Nurses in Sweden have a high absence due to illness and many retire before the age of sixty. Factors at work as well as in private life may contribute to health problems. To maintain a healthy work–force there is a need for actions on work-life balance in a salutogenic perspective. The aim of this study was to explore perceptions of resources in everyday life to balance work and private life among nurses in home help service.

    Methods: Thirteen semi-structured individual interviews and two focus group interviews were conducted with home help service nurses in Sweden. A qualitative content analysis was used for the analyses.

    Result: In the analyses, six themes of perceptions of recourses in everyday life emerged; (i) Reflecting on life. (ii) Being healthy and taking care of yourself. (iii) Having a meaningful job and a supportive work climate. (iv) Working shifts and part time. (v) Having a family and a supporting network. (vi) Making your home your castle.

    Conclusions: The result points out the complexity of work-life balance and support that the need for nurses to balance everyday life differs during different phases and transitions in life. In this salutogenic study, the result differs from studies with a pathogenic approach. Shift work and part time work were seen as two resources that contributed to flexibility and a prerequisite to work-life balance. To have time and energy for both private life and work was seen as essential. To reflect on and discuss life gave inner strength to set boundaries and to prioritize both in private life and in work life. Managers in nursing contexts have a great challenge to maintain and strengthen resources which enhance the work-life balance and health of nurses. Salutogenic research is needed to gain an understanding of resources that enhance work-life balance and health in nursing contexts.

12 51 - 74 of 74
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf