hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 528
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Omsorg och pedagogik2018In: Pedagogik som vetenskap: en inbjudan / [ed] Mattias Nilsson Sjöberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, p. 157-168Chapter in book (Other academic)
  • 52.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Relationskompetens i pedagogiska sammanhang: rapport från en forskningscirkel2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna skrift rapporteras ett forskningscirkelprojekt ompedagogisk relationskompetens. Projektet hade sin bas påHögskolan Kristianstad och pågick under 2017, medrapportering våren 2018. I cirkeln samverkade nio förstelärarefrån Sölvesborgs kommun med en forskare från högskolan. Detsom utforskades var hur relationskompetens tar sig uttryck ipedagogisk praktik.I ett inledande kapitel introduceras projektet. Därefterpresenteras lärarnas studier. Rapporten ger konkret inblick i ett(alltför) outforskat område i skolvärlden.

  • 53.
    Aspelin, Jonas
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Jönsson, Anders
    Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Relational competence in teacher education: concept analysis and report from a pilot study2019In: Teacher Development, ISSN 1366-4530, E-ISSN 1747-5120, Vol. 23, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A supportive relationship between teachers and students has been shown to have positive effects on students’ performance and social development. Preservice teachers’ relational competence is, however, an unexplored area. The purpose of this study is to contribute to educational research about relational competence in teacher education by introducing a Swedish project which focuses on interpersonal aspects. The study has three parts. In the theoretical part, a conceptualization of teachers’ relational competence using Thomas Scheff’s theory of interpersonal relationships is outlined. In the empirical (pilot) part, a methodology for prompting preservice teachers’ analyses of teacher–student relationships is described, as well as a thematic analysis of their responses. The theoretical conceptualization is then used together with the empirical data in the third part, in order to identify development needs of preservice teachers in terms of relational competence. According to the conceptualization, relational competence includes three sub-concepts: communicative, differentiation, and socio-emotional competence. From the analysis of preservice students’ texts, the article identifies development needs in relation to the three sub-concepts. The concluding discussion focuses on lessons learned from the study regarding how to promote teacher students’ relational competence.

  • 54.
    Balan, Andreia
    et al.
    Helsingborgs stad.
    Green, Jenny
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Göteborgs universitet.
    Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen2019In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, no 3, p. 6-27Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to gain a better understanding of how physical activity can be used in school to create more favorable conditions for students' learning in mathematics. The study investigated the effect of physical activity in the long term on the students’ concentration, working memory and knowledge of mathematics via recurring short activity of physical activity. The study was conducted with 175 grade 7 students from four different schools. An initial task of seven minutes of pulse-raising exercises was introduced in five of the groups at the beginning of the mathematics lesson. The results show an improvement in the students' concentration and working memory in the intervention group compared to the control group. There was no significant difference between gender or ability, all were similarly affected by the physical activity. Students from different school environments are also affected by the physical activity in the same way.

  • 55.
    Bandling, Anna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Gulin Gustafsson, Maria
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Specialpedagogisk handledning: En studie om specialpedagogers/speciallärares upplevelser och erfarenheter av handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sju specialpedagoger, som erbjuder och genomför specialpedagogisk handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever, upplever och beskriver handledningens syfte, fokus och sin egen roll i handledningssamtalet samt vad specialpedagogerna/speciallärarna upplever att lärarna efterfrågar. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av strukturerade och semistrukturerade enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer. Studien grundar sig på material från fem intervjuer med sju informanter; specialpedagoger och/eller speciallärare som handleder lärare som undervisar individintegrerade elever. Resultatet har vi analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv samt med stöd av handledningsteoretiska begrepp. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring specialpedagogisk handledning, och integrering av elever mottagna i grundsärskola. Resultatet visar att informanterna anser att handledningen är en av deras viktigaste arbetsuppgifter i arbetet med de integrerande lärarna, då många av lärarna upplevs osäkra och med ett stort kunskapsbehov i frågan. Informanternas övergripande syfte med handledningen är att ge den integrerade eleven en bra skolgång och goda utvecklingsmöjligheter. Centralt i handledningen, för lyckad integrering, är även handledarens relationskompetens och förmåga att skapa en positiv inställning hos integrerande lärare och skolledning. Informanterna i studien lyfter även betydelsen av att tid avsätts för handledning samt vikten av att inta olika roller i handledningssamtalen.

  • 56.
    Barow, Thomas
    et al.
    Gothenburg University.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    The significance of SEN assessment, diagnoses, and pschometric tests in inclusive education: studies from Sweden and Germany2018In: Testing and inclusive schooling: international challenges and opportunities / [ed] Björn Hamre, Anne Morin, Christian Ydesen, London: Routledge, 2018, p. 231-248Chapter in book (Other academic)
  • 57.
    Barow, Thomas
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    “The system shows us how bad it feels”: special educational needs assessment in North Rhine-Westphalia, Germany2019In: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 34, no 5, p. 678-691Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the context of the North Rhine-Westphalian school reform towards an inclusive education system, this article problematises the practice of categorisation. Our research aims to investigate the assessment of special educational needs (SEN) and thereby enrich the discussion of the relation between inclusion and diagnostics. For this study, we interviewed 14 SEN investigators and five decision-makers. We discuss the results on the basis of a qualitative content analysis and against the background of Fleck’s concept of thought styles. We mainly found inertia in special education traditions, expressed in the use of intelligence tests, the dominance of SEN teachers in the assessment process and the lack of participation of parents and pupils. We conclude that it is necessary to reform the SEN assessment rules. At the same time, we see major challenges in transforming existing thought styles into a more flexible and decategorising approach.

  • 58.
    Beery, Thomas H.
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. USA.
    Lekies, Kristi S.
    USA.
    Childhood collecting in nature: quality experience in important places2019In: Children's Geographies, ISSN 1473-3285, E-ISSN 1473-3277, Vol. 17, no 1, p. 118-131Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A need for a more specific understanding of childhood geographies has motivated an investigation of one activity, childhood collecting in nature. This study examined collecting behavior, places of collecting, and the relationship of these places to environmental connectedness in adulthood. Topophilia is presented as a guide to help consider why children collect in nature and to expand upon a limited understanding of collecting behavior. These ideas are explored with a mixed-method design strategy involving surveys and semi-structured interviews with a sample of Swedish university students. Results show collecting in nature to be a widespread, meaningful, and memorable experience in the formative years of participants. Results also demonstrate potential support for topophilia as a way to understand the childhood collecting nature phenomenon. Implications include recognition of the importance of family to support children’s engagement in the natural world and proximate access to nature as a critical aspect of childhood experience.

  • 59.
    Bengtson, Mathilda
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Söholm, Laura
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Psykisk hälsa - en del av fritidshemspersonalens uppdrag eller inte?: en studie om fritidshemspersonalens uppfattning kring orsaker, ansvar, kunskap och resurser av elevers psykiska hälsa på fritidshemmet.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka personalen på fritidshemmets uppfattning kring kunskaper och resurser för att identifiera psykisk ohälsa bland elever på fritidshemmet, samt om de anser att de har ett ansvar inom ramen för sitt uppdrag eller inte. Relevant data för att genomföra undersökningen har samlats in kvantitativt med hjälp av en websurvey. På denna webbsurvey har det funnits möjlighet att kommentera vissa frågor för att på så sätt möjliggöra en djupare analys av materialet.

    Totalt medverkade 206 respondenter. Deras svar, närmare bestämt resultatet av websurveyn, analyseras och diskuteras därefter i förhållande till vår inledning och litteraturgenomgång. I inledningen presenterar vi bland annat siffror på den ökade psykiska ohälsan, men också den ständiga debatten kring samma ämne. I litteraturgenomgången presenterar vi tidigare forskning som bland annat nämner vikten av relationsarbete, elevhälsan och utbildning. I den empiriska delen har resultaten presenterats i två olika kategorier: Överblick av kategorin och Respondenternas uppfattningar, detta för att få en tydlig bild av både gruppen som medverkat och av studiens syfte. Resultatet visar i sin tur att många respondenter anser sig ha kunskap kring psykisk ohälsa men att siffrorna fortfarande är oroväckande höga kring antalet som inte anser sig ha tillräckligt med kunskap. Resultaten visade även att det finns luckor i vem som har ansvaret för elevers psykiska hälsa på fritidshemmet.

  • 60.
    Bengtsson, Emelie
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Borg, Maja
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Förskollärares ansvar i förskolan: en studie om hur förskollärare upplever sin möjlighet att utöva sina ansvarsområden i förskolan2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare upplever sin möjlighet att utöva sina ansvarsområden i förskolan. Detta vill vi ta reda på för att kunna vara med och bidra till en ökad kunskap om hur situationen i förskolan kan påverka de uppdrag förskollärare har. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag eftersom det som studeras kan ses ur alternativa perspektiv, vilket bidrar till en fördjupad analys av dataunderlaget. Studien lutar sig mot den teoretiska ansatsen fenomenografi, eftersom vi intresserar oss för respondenternas egna upplevelser, vilket också fenomenografin gör. Webbenkäter med både öppna och slutna frågor har använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att tiden upplevs vara en faktor som påverkar förskollärarnas utövning av ansvarsområdena. Andra faktorer som respondenterna upplevde problematiska i relation till sitt uppdrag är också att det upplevs vara brister i personaltätheten och att det är för stora barngrupper, vilket även gör att andra områden som pedagogisk dokumentation påverkas. Trots dessa faktorer var mängden respondenter som hade en positiv upplevelse om möjligheter till att utföra sitt uppdrag större än de som upplevde att de inte hade det. Det handlar exempelvis om positiva upplevelser av barnens inflytande och hur det upplevdes att det fanns möjlighet att ge barnen detta, samt positiva upplevelser av möjligheter att stödja barnen i deras utveckling och lärande. I diskussionsdelen är resultatet en central del, där förskollärarnas upplevelser lyfts fram och diskuteras.

  • 61.
    Bergdahl, Mattias
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    När använde du ditt musikaliska språk senast?: Ett utvecklingsarbete med syfte att beskriva undervisning i musikaliskt språk.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med utvecklingsarbetet är att ge verksamma pedagoger ytterligare verktyg att arbeta med barn och tidig musikutveckling genom att uppmärksamma aspekter och faktorer som spelar en viktig roll. När jag, utifrån läroplanens intentioner om barns delaktighet och kreativitet, har observerat verksamheten på en förskola och jämfört med de resultat som andras forskning visat har en paradox blivit synlig. Är barns musikskapande enbart reproducerande och pedagog-initierat? För att undersöka detta prövade jag följande hypoteser kring vad som kan utgöra kritiska aspekter i undervisning av musikaliskt språk: att pedagogen tänker på aktiviteten som språkinlärning, låter barnen producera istället för att reproducera, lyssnar, upprepar och bekräftar de ljud barnen gör, spelar in och ger direkt återkoppling samt låter barnen röra sig fritt i rummet. Det empiriska materialet i den kvalitativa forskningsmetoden jag valt utgår från filmade observationer samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Studien grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Resultatet har analyserats utifrån ett kvalitativt perspektiv. Studien visar att pedagogens syfte och förhållningssätt spelar en avgörande roll för barnens skapande och kreativitet. När barnen är producenter påverkar det pedagogens roll både vad gäller att lyssna in det som händer i barngruppen och hur ledarrollen formas. Vidare visar studien att pedagogen genom att filma och direkt återkoppla till barnen skapar en kreativ process där barnen är delaktiga. Barnens material kan sedan användas till att återkoppla och reflektera kring verksamheten. Filmerna kan även utgöra ett verktyg för att se barnens och pedagogens proximala utvecklingszon.

  • 62.
    Berggren, Therése
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Larsen, Therése
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    "Spring inte inne": Pedagogers förhållningssätt till grovmotorik inomhus2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att titta hur inomhusmiljön inspirerar till grovmotoriska rörelser inomhus. Vi har valt att fokusera på den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och vilket förhållningssätt pedagoger har till att barn får utöva sådana aktiviteter på förskolor. Två frågeställningar har vi formulerat utifrån vårt syfte och har från det satt oss in i forskning och relevant litteratur.

    Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet där barn lär sig hela tiden i samspel med vuxna och andra barn. Utifrån det sociokulturella perspektivet har vi använt oss av begreppen samspel och kommunikation.

    Kvalitativ metod har vi använt oss av med semistrukturerade intervjuer och observationer för att kunna ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till grovmotorik är inomhus.

  • 63.
    Berglund, Malin
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Lagergren, Martina
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Mångkultur i förskolan: En studie med fokus på förskollärares förhållningssätt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet mångkultur samt hur de förhåller sig relationellt till lärandeobjektet. Studiens forskningsfrågor är: Hur tolkar förskollärare begreppet mångkultur? Vilken betydelse anser förskollärare att det relationella arbetet har för deras intentioner gällande mångkultur i förskolan? Vi har utgått från kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlad empiri har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Tidigare forskning (Lunneblad, 2013 Lahdenperä, 2008 Björn-Willens, 2006 Ljungberg, 2005) visar på att begreppet mångkultur är komplext för förskollärare att förhålla sig till i sitt uppdrag utifrån läroplanens mål och riktlinjer. Resultatet av studien visar att det finns olika synvinklar att förhålla sig till kring begreppet mångkultur. I den fenomenografiska analysen utgick vi från ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Vi upptäckte att perspektiven kan i samspel utveckla varandra. Analysen kategoriserades in i teman vi fann i intervjuerna, komplexiteten i begreppet, relation till föräldrar samt utvecklingsmöjligheter. Slutsats för denna studie är att mångkultur kan bidra till gemenskap och samspel beroende på hur förskollärare tolkar begreppet och värdesätter relationer. Förskollärarens medvetenhet kring sina egna värderingar och tankar om mångkultur är betydelsefull för att kunna möta andra människor och därmed utveckla den mångkulturella verksamheten.

  • 64.
    Bergqvist, Carin
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Månsson, Maria
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Virtuell simulerad undervisning om språkutredning i speciallärarutbildningen: om lärande, etik och bedömningspraktik2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of the present study is to examine the possibility to use virtually simulated (virtual reality, VR) teaching in the education of special needs teachers with specialization in language, writing and reading development as a complement and as an alternative to authentical tests with pupils, to illustrate learning, ethical aspects and the form of assessment in a VR-based environment. The background of the study derives from the students’ need to practice their ability to make language, writing and reading assessments throughout the education to become special needs teachers. A problem that might arise is when the students’ need for practice affects pupils’ integrity or other ethical implications. The study was based on qualitative methods. The students took part of a VR-simulated dynamic assessment, during which the learning situation was observed. All students who participated were then included in focus groups and interviewed about VR-simulation, assessment practice and ethics. An analysis of the result was done from a situated, sociocultural perspective on learning based on four dimensions: meaning, practice, community and identity (Wenger, 1998). The analysis of the learning situation was also inspired by Wenger’s (1998) theory of designing for learning.The results of the study identify that the greatest importance of VR-simulation for the education of special needs teachers lies in the possibility for the students to mutually see and discuss the same dynamic assessment in VR. The VR-simulation becomes a reified memory and a visualization tool where the shared experience promotes negotiation of meaning and reification around assessment practice. We also see in the result that VR-technology can be a barrier for some students, but that simple adjustments should increase the possibility to participate without being adversely affected by the technology. The availability of a dynamic assessment and the students' reflections about different assessment practices meet the requirements of the system of qualifications “examensordningen” (SFS 2017:1111) to be able to critically review and choose different methods for assessing language, writing and reading development. Ethical dilemmas in assessment of pupils for educational purposes also motivate VR simulation in special education. The results show that VR simulation can be a complement to language, writing and reading assessments. The present study is limited to a specific situation and can not be considered generalizable but can contribute to discussions about assessment practices and ethical implications through the use of VR when educating special needs teachers. We also provide suggestions for future research areas for VR-simulation in higher education.

  • 65.
    Bergström, Anna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Thorén, Jessica
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Förskollärares bemötande och kommunikation med de yngsta barnen vid måltidssituationer i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen vid måltidssituationer samt utforska vilket bemötande barnen får. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att utgå ifrån det sociokulturella perspektivet och i begreppet samspel. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som innebär en öppen, deltagande observation. Vi upplever att det är svårt att åtskilja kommunikationen som enbart verbal eller icke verbalt. Däremot hänger den ihop och är oftast beroende av varandra. Förskollärarens bemötande och förhållningssätt har en stor inverkan vilken kommunikation som blir möjlig, utvecklande och lärande.  

  • 66.
    Bertills, Karin
    et al.
    Jönkoping University.
    Granlund, Mats
    Jönkoping University.
    Dahlstrom, Orjan
    Linköping University.
    Augustine, Lilly
    Kristianstad University, Research Environment Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    Relationships between physical education (PE) teaching and student self-efficacy, aptitude to participate in PE and functional skills: with a special focus on students with disabilities2018In: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 23, no 4, p. 387-401Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Students with disability show an increasing incidence of school failure. Quality teaching and appropriate support may foster high self-efficacy, a predictive factor for successful school outcomes. Physical Education (PE) can provide students with a context in which self-efficacy and participation are promoted leading to improved academic achievement. The transition into secondary school can be challenging for many students with increased educational demands, developmental changes and individual social identification coinciding. A disability may add to the challenge of success.Methods: Three groups of students, aged 13 years and enrolled in Swedish mainstream schools were targeted (n=439). Groups included students with 1.A diagnosed disability, 2.Low grades in PE (D-F) and 3.High grades (A-C) in PE. Questionnaires were collected and analyzed from 30/439 students with a diagnosed disability (physical, neuro-developmental and intellectual) from 26 classes, their classmates and their PE-teachers (n=25). Relationships between student self-reports and PE-teachers' self-ratings were investigated. Also examined was the potential to which students' functional skills could predict elevated general school self-efficacy, PE specific self-efficacy and aptitude to participate in PE. Results were compared with the total sample and between the three target groups (n=121).Results: For students with disabilities, better self-rated teaching skills were related to lower student perceived general school self-efficacy, PE specific self-efficacy and aptitude to participate in PE. The impact of classroom climate in PE was more obvious among students with disabilities. Perceived functional skills were associated with elevated general school self-efficacy, PE specific self-efficacy and aptitude to participate in PE. Better socio-cognitive functional skills had an overall positive effect on all outcomes. Students with disabilities reported results similar to the total sample, the D-F group scored lower and the A-C group higher than the total sample and the disability group. Elevated self-efficacy in PE is six times less probable in students with disabilities, compared to the A-C group.Conclusions: Our findings that better teacher planning and grading skills, are detrimental to students disadvantaged by disability is contradictive. Improving the establishment and communication of adapted learning standards at the transition to secondary school is a crucial and a predictive factor for promoting positive school experiences for students with disability. Students with disabilities need to be assured that the intended learning outcomes can be reached by doing activities differently than their typically functioning peers. Consideration of class composition is suggested as a means of promoting a positive learning climate, which would particularly benefit students with disabilities. Allocation of resources to support student socio-cognitive skills would improve experiences for the D-F group and likely promote a positive learning environment.

  • 67.
    Bertilsson, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Den känslomässiga (barn-) offret-effekten: Jag tror på dig mer om du uppträder som förväntat2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att se om ett ledset framfört vittnesmål jämfört med ett argt, glatt, samt neutralt vittnesmål upplevs som mer trovärdigt. Denna studie är en replikering av Wessel et al. (2015) med några undantag, samt tillägg. Wessel et al. (2015) fick belägg för stora delar av studien men på grund av svårigheter i känslomanipulationen så blev resultaten inte som planerat. Deltagarna i denna studie delades in i fyra grupper. Grupp ett fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som ledsen, grupp två fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som arg, grupp tre fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som positiv och grupp fyra fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som neutral. Deltagarna slumpades in i respektive grupp. Efter att deltagarna läst vittnesmålet så genomförde de en trovärdighetsbedömning av vittnesmålet. Till skillnad mot Wessel et al. (2015) så fick deltagarna i denna studie avslutningsvis svara på ett antal frågor för att ta reda på vad varje respondent anser vara normalt förekommande beteende under ett vittnesmål för en person som blivit sexuellt utsatt. Denna studie fann inga signifikanta skillnader mellan grupperna gällande trovärdighetsbedömningar, därav inte någon känslomässig offer effekt. Studien fann inte heller någon skillnad mellan grupperna efter att deltagarna delades in i två grupper för att skilja på de respondenterna som har höga respektive låga förväntningar på hur ett vittnesmål borde framföras av en person som blivit sexuellt utsatt. Studien fann inte heller några skillnader mellan grupperna gällande trovärdighetsbedömningar efter att respondenternas totalpoäng på hur ett vittnesmål borde framföras av en person som blivit sexuellt utsatt ladesin som kovariat i en ANCOVA.

  • 68.
    Björk, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    AKK och Flerspråkighet: en intervjustudie med speciallärare och specialpedagoger om AKK för flerspråkiga elever i gymnasiesärskolan2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 60 credits / 90 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine the work carried out at Swedish upper-secondary special schools for pupils with learning disabilities in the subject area of language and communication, with particular focus on augmentative and alternative communication and multilingualism. The learning process is approached from a sociocultural perspective in this study, which entails that learning is taken to occur in social contexts in which interaction, communication, and co-operation play key roles. The method takes the form of semi-structured qualitative interviews inspired by a phenomenographical approach in the hope of highlighting five areas communication, possibilities, obstacles, AAC and competence development, that special education teachers and special educators are faced with in their work with students with language and communication impairments. The results show that special education teachers and special educators demonstrate a high capacity to see both possibilities and obstacles in the teaching process, together with an understanding for the students’ differing functional impairments and needs. The challenges facing special education teachers and special educators when dealing with multilingual student groups give an indication of the difficulties attached to determining remedies capable of leading to students’ increased participation and comprehension of the subject area. The two alternatives offered by Swedish special schools are individual native language instruction (in which the student is separated from the class) and support within the classroom in the form of a personal assistant with knowledge of the native language. The study demonstrates that the latter is preferable as means for a student to progress in their learning. The result also indicates that special education teachers and special educators have great understanding for the importance of using AAC in instructing materials but at the same time there are many things to be done about translating AAC material in order to increase educational participation for multilingual students. Results also indicates that peer learning within the profession is desirable.

  • 69.
    Björk, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Folkhögskolans bildningsmiljö: upplevda framgångsfaktorer för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Many adolescent students in Sweden go through the regular school system without attaining the goals for the final grade. Therefore, there is a great need for adult education.  The folk high school offers an alternative pedagogical discourse in relation to the regular school system because of its lack of nationally governed curriculums. The general course is for those students who want to complete the courses missed or failed in their prior schooling.

    Studies show that 30 % of all students in the general course have neuropsychiatric disabilities and that these students often succeed in their studies at folk high schools. The overall aim of this thesis is to contribute with knowledge in the area of special education regarding adult students with neuropsychiatric disabilities and folk high schools.

    The study was conducted as a qualitative study where the empirical result was gathered by semi-structural interviews. The theoretical framework consisted of the socio-cultural perspective and the results were analyzed with regards to the theory views on learning. Students attending the general course at two different folk high schools were interviewed with the intent of them shedding some light onto what it is within the folk high school that contributes to successful studies. The thesis will also point out what students identified as the biggest differences between folk high school and the prior school forms they have attended.

    The results show that the factors students find most significant for their educational progress are; flexible and inclusive pedagogics, the relationship with teachers, the fellowship, the boarding school-aspects and the smaller study groups. The differences from other types of schools that are pointed out are a slower pace in studies and a social support that is offered at a larger extent in folk high school.

    The result is relevant for the area of special education as the factors that are pointed out could be of more importance in the education of special education teachers, but also play a larger role in the way tutoring of students with neuropsychiatric disabilities is organized.

  • 70.
    Björk, Sandra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Robertsson, Emma
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Läsmotivation ur elevernas perspektiv: Faktorer som driver eller hindrar motivationen till att läsa skönlitterära böcker2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Empirisk undersökning vars syfte är att ta reda på vilka faktorer som hämmar samt gynnar våra elevers motivation till att läsa skönlitterära böcker samt vilka skillnader och likheter vi kan finna mellan låg- och mellanstadiet. Vi har genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät samt uppföljande semistrukturerade intervjuer sammanställt de svaren som eleverna gett oss. Den analyserade datan visar på en rad olika faktorer som inverkar på de tillfrågade elevers motivation till att läsa. Eleverna anser att den största motivationsfaktorn är intresset, som många av dem anser hämmas eftersom det är svårt att finna tid eller lugn och ro. Slutsatsen vi drar efter avslutad studie är att eleverna anser själva att de önskat mer vägledning av en annan individ i sin läsning för att en större motivation ska kunna infinna sig.

  • 71.
    Björk, Sara
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Magnusson, Emilie
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Den digitala världen på fritidshemmet: en kvalitativ och kvantitativ studie om IKT som pedagogiskt verktyg2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning som gjorts kring IKT (information och kommunikationsteknik) påvisar att fokus har varit inriktat på skolverksamheterna. Det framgår tydligt hur man kan använda IKT för elevers lärande och utveckling under skoltid. Fritidsverksamheterna är inte uppmärksammade inom någotforskningsperspektiv generellt, därför finns det inte någon legitim forskning inom IKT på fritidshemmen i dagsläget. Detta examensarbete blir därför av relevans för forskning kring fritidsverksamheterna och IKT-användningen.Syftet med studien är att få syn på om lärare i fritidshemmen arbetar med IKT på ett pedagogiskt sätt. Det ska i sin tur jämföras med elevernas uppfattning av IKT-användningen i fritidsverksamheterna. De valda metoderna för studien har varit kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Resultaten av metoderna har sedan tolkats utifrån den teoretiska utgångspunkten kognitivism, där elevernas lärande och utveckling står i centrum. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna i fritidshemmen inte förstår vikten av IKT. De önskar även mer fortbildning kring IKT då teknikens utveckling ständigt förändras. Något som för IKT-användningen i kommunerna framåt, utifrån intervjusvaren, verkar vara programmering. Som även är populärt i dagsläget då huvudmännen, i kommunerna, ser programmeringen som ett vinnande koncept hos elevernas utveckling inom IKT. Vilket även förstärkts hos eleverna utifrån enkätresultaten, där det framgått att man lärt sig mycket genom programmering, samarbete och diverse tekniker.

  • 72.
    Björk, Veronika
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Lindberg, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Skolutveckling ur flera perspektiv: en studie om hur specialpedagoger i förskolan definierar och arbetar med skolutveckling2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study focuses on the area of ​​special education with the concept of school improvement in focus. The purpose of the study is to investigate how the concept of school improvement is interpreted and how school improvement is carried out by special educators in preschool. This area has been chosen because there are several different views on how the special educator should work in his/her role. The study has been conducted with semi-structured interviews with a selection group consisting of six special educators who consider themselves working with school improvement. All the special educators who are part of the study work in the preschool. The collected material has been processed based on a hermeneutic approach and the result has then been interpreted from a special educational perspective and with the help of system theory and professional theory. The result shows that the concept of school improvement is not a given concept for all special educators in the study to use without other words that activities development occurs. The common view of school improvement is that there are ongoing processes that generate improvement and quality for the preschool. Almost all respondents consider themselves to have a high mandate to work with school improvement. Respondents link their mandate to the preschool manager. Here, three success factors make themselves visible, the preschool manager's knowledge of the role, the former educator's previous knowledge and experience, and that the special educator her/himself is clear about the role. The special educators believe that supervision, lectures, inspiration days, training sessions, interview leaders in collegial and systematic quality work are examples of ways to lead or participate in school improvement. The result also shows that there is no clear boundary between the proactive and reactive work. Reactive initiatives can work proactively for the preschool over a long-term perspective.

  • 73.
    Björklund, Fredrik
    et al.
    Lunds universitet.
    Bäckstrom, Martin
    Lunds universitet.
    Jørgensen, Øyvind
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    In-group ratings are affected by who asks and how: interactive effects of experimenter group-membership and response format2011In: Journal of Social Psychology, ISSN 0022-4545, E-ISSN 1940-1183, Vol. 151, no 5, p. 625-34Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In three experiments, participants rated how well a number of adjectives described their in-group (e.g. kind-hearted, helpful, intelligent, efficient, etc.). In Experiment 1, females were found to rate their ingroup (females) more favorably when reporting verbally to female (rather than male) experimenters. This finding was further explored in two subsequent experiments where response format (written vs. verbal) was also manipulated. Both experiments revealed an interaction such that ethnic Swedes rated their in-group (Swedes) the most favorably when reporting verbally to an in-group experimenter and the least favorably when reporting verbally to a Middle Eastern experimenter. Results are discussed in relation to correction and contextual activation of social norms.

  • 74.
    Blomqvist Mickelsson, Tony
    Kristianstad University, Faculty of Education. tony.blomqvist_mickelsson0002@stud.hkr.se.
    Modern unexplored martial arts: what can mixed martial arts and Brazilian Jiu-Jiutsu do for youth development?2019In: European Journal of Sport Science, ISSN 1746-1391, E-ISSN 1536-7290Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Contemporarily, two martial arts have emerged as highly popular among youth; Mixed Martial Arts (MMA) and Brazilian Jiu-Jiutsu (BJJ). Despite their popularity, we know little of how they affect individuals sociopsychologically. The current study sought to explore how the currently underexplored martial art disciplines may contribute to sociopsychological development among young people. In addition, it was investigated whether individuals who are predisposed to different traits may favour one sport over the other. This study was conducted with a longitudinal design; over the course of 5 months, 113 participants completed training in either condition. The results show that both groups displayed increased self-control and pro-social behaviour; however, MMA practitioners also reported increased aggressiveness, whereas BJJ practitioners experienced a decline in aggression. Accordingly, individuals who trained in MMA displayed substantially higher pre-existing aggression levels than the BJJ practitioners. The current results further corroborate research suggesting that modern martial arts and MMA may not be suitable for at-risk youth to practice, whereas traditional martial arts and sports with a healthy philosophical foundation may be effective in reducing antisocial behaviour while enhancing socially desirable behaviour among young people.

  • 75.
    Bondesson, Elenore
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Nöretoft, Zenita
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    NPS-diagnostiserade elever med ett digitalt kompensatoriskt hjälpmedel: Betydelsen av kompetens ur ett lärarperspektiv2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har vi undersökt vilket område klasslärare ansåg att det krävdes mest kompetens inom. Vi har även undersökt vad som är den största utmaningen och inom vilket område klasslärarna önskar mer utbildning då de har en elev med NPS-diagnos i klassrummet som tilldelats ett digitalt verktyg som kompensatoriskt hjälpmedel. Då tidigare forskning pekar på att pedagoger har brister på kompetens inom IT, ville vi undersöka om det fortfarande var så med tanke på att den digitala utvecklingen är snabb. Vi har med hjälp av deltagande klasslärare i en enkätundersökning och tre korta semistrukturerade intervjuer analyserat och presenterat resultatet samt satt det i relation till forskningsbakgrunden i vårt arbete. Resultatet från vår undersökning pekar på att klasslärarna anser att lärarrollens betydelse för relationer och motivation är det område det krävs störst komptens inom då de har en NPS-diagnostiserad elev som tilldelats ett digitalt verktyg som kompensatoriskt hjälpmedel. De anser även att det relationella perspektivet är den största utmaningen då man har dessa elever i klassrummet. Motiveringen till dessa två svar var i stort sett desamma. Klasslärarna menade att om man inte har någon god relation så spelar det digitala kompensatoriska hjälpmedlet ingen roll. Vi fick även en indikation på att klasslärarna trots detta, önskade utbildning inom IT.

  • 76.
    Borgfeldt, Eva
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Att skapa texter på egen hand: multimodalitetens betydelse för elever i årskurs 32014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Många elever knäcker sin läs- och skrivkod under sina första skolår och för flertalet är lusten och glädjen stor över att kunna läsa och skriva på egen hand. Undersökningar visar att det är i övergången mellan årskurs 3 och 4 som en förändring ofta inträffar. För många av eleverna innebär det att det stöd som visar sig vara en förutsättning för att vidareutveckla sina nyvunna läs- och skrivförmågor, inte ges i tillräcklig utsträckning. En anledning till detta är att ämnenas antal ökar och att stoffet växer i omfattning; läromedelstexterna blir längre, bildspråket mer avancerat och diagram mer komplicerade. En annan är att eleverna nu i större utsträckning förväntas klara sin läsning och textproduktion på egen hand (Liberg, 2007, 2010).Forskningsintresset rör således yngre elevers textproduktion och i vilken mån de uttrycker sig multimodalt. Texter producerade av elever i årskurs 3 har samlats in i två klasser på två olika skolor i södra Sverige under läsåret 2012/2013. Den ena skolan är belägen i ett mångkulturellt bostadsområde där elever har svenska som andraspråk medan den andra skolan ligger i ett traditionellt villaområde där elever har svenska som förstaspråk. Det huvudsakliga syftet är att undersöka vilka olika sätt eleverna uttrycker sig på i samband med textproduktion. Vilka semiotiska resurser använder de sig av och på vilka sätt kan resurserna sägas vara meningsskapande? Finns skillnader i sätt att uttrycka sig på mellan elever med svenska som förstaspråk och flerspråkiga elever och vilka är i så fall dessa skillnader ur ett multimodalt perspektiv? Det teoretiska ramverket tar sin utgångspunkt i det lingvistiska och sociosemiotiska forskningsfältet och en kvalitativ sociosemiotisk multimodal analys av de insamlade texterna presenteras (Jewitt, 2009; G. Kress, 2003; G. R. Kress, 2010; G. R. Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006; Tønnessen, 2010). I forskningspresentationen redogörs för de första resultaten som en del i ett pågående avhandlingsarbete.

  • 77.
    Borgfeldt, Eva
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    ”Det kan vara svårt att förklara på rader”: perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 32017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet i mitt avhandlingsarbete är att belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext. Vilka skilda uttryck för multimodal textproduktion återfinns i elevernas texter? Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller eleverna som betydelsefulla för sitt meningsskapande? Hur förhåller sig läraren till elevernas val av uttryckssätt och semiotiska resurser? I den här presentationen sammanfattar jag de viktigaste resultaten.

    Undersökningen är kvalitativt inriktad och multimodala elevtexter, elev- och lärarintervjuer utgör underlag för de tre ingående delstudierna. Den teoretiska ramen innebär att jag utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyserar och tolkar materialet med analysverktyg hämtade ur den sociosemiotiska multimodala teoribildningen och multiliteraciesforskningen.

    Resultaten visar att eleverna i första hand väljer att uttrycka sig genom att rita. Bild och färg dominerar medan skrift, symboler, pratbubblor och rutor är underordnade när det gäller att skapa sammanhang och mening i textproduktionerna. Flera elever svarar att det både är svårt och arbetsamt att skriva och att de därför hellre väljer att rita. Resultaten visar också att eleverna har svårt att verbalisera vad bedömning innebär. Läraren säger att hon tar fasta på illustrationerna och framhåller de semiotiska resurserna bild, färg och skrift samt i viss mån symboler, pratbubblor och rutor i elevernas textproduktioner. Hennes uttalanden pekar samtidigt på den komplexitet som uppgiftsformuleringen och bedömningskriterier ger upphov till.

    Slutsatsen blir att även om eleverna i den här uppgiften uppmuntras att uttrycka sig multimodalt blir det problematiskt för läraren att väga samman de olika delsvaren till en helhet vid bedömningen. Läraren tycks i högre utsträckning ta fasta på att bedöma förmågor som visar hur utförligt och noga eleverna dokumenterar än vad de med hjälp av framför allt bild och färg utvecklat kunskap om. Detta pekar på svårigheterna med att förena multimodalt språk- och kunskapsutvecklande arbete med bedömning.

  • 78.
    Borgfeldt, Eva
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    En kvalitativ sociosemiotisk multimodal analys av elevtexter producerade i skolår 32014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Forskningsintresset rör multimodalitetens betydelse för yngre elevers textproduktion och vad som händer när de i övergången mellan skolår 3 och 4 förväntas klara av att vidareutveckla sina läs- och skrivförmågor på egen hand. Den digitala utvecklingen har medfört att elever idag har helt andra erfarenheter av möten med texter i såväl skol – som fritidsmiljö.

    Utgångspunkten för den här presentationen är en delstudie som genomfördes våren 2013 på en mångkulturell 0-9-skola i en medelstor kommun i södra Sverige. Elever i skolår 3 fick i uppgift att producera en text som avslutning på ett längre tematiskt arbete om stenåldern och 15 textproduktioner samlades in. Studiens syfte var att undersöka vilka olika sätt elever valde att uttrycka sig på i samband med textproduktionen. Vilka semiotiska resurser använde elever sig av och på vilka sätt kunde resurserna sägas vara meningsskapande? Vilka skillnader fanns i sätt att uttrycka sig på mellan elever med svenska som förstaspråk och flerspråkiga elever?

    Studiens teoretiska ramverk utgörs av sociosemiotisk teoribildning (Jewitt, 2009; Kress, 2003; Kress, 2010). Textproduktionerna har analyserats utifrån Social Semiotic Multimodal Analysis, SSMA, och här presenteras de semiotiska resurser eleverna väljer att använda, samspelet dem emellan och deras betydelse utifrån de valda kategorierna komposition, rytm, kohesion och meningsskapande (Jewitt, 2009; Kress & van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006; Tønnessen, 2010). Elevers val av olika semiotiska resurser utgör textproduktionernas komposition och tillsammans bidrar de till att skapa rytm i det innehåll som förhandlas i den här uppgiften. De semiotiska resurser som väljs får funktionell specialisering och när någon eller några blir särskilt framträdande får de funktionell tyngd. Det sammanhang som uppstår i samspelet mellan de semiotiska resurserna kan sägas utgöra textproduktionens multimodala kohesion och på så vis framträder elevers meningsskapande i den här uppgiften.

  • 79.
    Borgfeldt, Eva
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    "I drew first then I wrote": nine-year old students' apprehensions of sociosemiotic resources and conceptions of assessment when creating multimodal texts2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this interview study is to analyze what modalities the nine-year old students in public school prefer to use in their meaning making in multimodal text productions which will be evaluated by their teacher. 

     

    Theoretically, the study is based on linguistic sociocultural, sociosemiotic and second language research.

     

    The included interviews with nine-year old students (n=15) focus on what sociosemiotic resources the students’ have used in their multimodal texts each about the theme Stone Age.

     

    The analyses show that most of the students - regardless of linguistic background - express that they prefer using images instead of written text for text production. If they are able to choose, one third prefers to use the computer and one third prefers to express them by making a drama or a movie. Most of the students have difficulties in verbalizing their thoughts on assessment and do not understand how or in what way the teacher will evaluate their text productions, even if the teacher has formulated what is being asked for from the students.

  • 80.
    Borgfeldt, Eva
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    "I drew first then I wrote": nine-year old students' ideas on their choice of sociosemiotic resources and conceptions of assessment when creating multimodal texts2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Research focusing multimodal aspects of children's literacy development exists, but there are few studies investigating students' own perspectives on their choice of semiotic resources and conceptions of assessment, when creating multimodal texts at school. The study presented therefore aims at analyzing what modalities the students prefer to use in their meaning making when producing multimodal texts that will be evaluated by their teacher.

     

    Theoretically, the study is based on linguistic sociocultural (Vygotskij, 1978; Säljö, 2014), sociosemiotic research (Kress 2003; Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006) and second language research (Axelsson, 1998; Cummins, 2001; Damber, 2010).

     

    The aim of this interview study is to analyze what modalities the students prefer to use in their meaning making in multimodal text productions which will be evaluated by their teacher. The material discussed includes texts and interviews produced by nine-year old students attending mainstream classrooms during the school year 2012/2013, while they were producing one multimodal text each about the Stone Age. Since the text productions already have been analyzed and reported (Borgfeldt and Lyngfelt 2014), the study presented here includes interviews with the individual students (n=15) and a discussion related to the earlier analysis on the sociosemiotic resources in the students' text productions.

     

    The interviews show that most of the students - regardless of linguistic background - express that they prefer using images instead of written text for text production. If they are able to choose, one third prefers to use the computer and one third prefers to express themselves by making a drama or a movie. Most of the students have difficulties in verbalizing their thoughts on assessment and do not understand how or in what way the teacher will evaluate their text production, even if the teacher has formulated what is being asked for from the students. Thus, there seems to be a risk for discrepancy between the students' preferences and ideas of qualities in their multimodal meaning making, and the teacher's evaluation of their works. To decrease this risk the students need to understand more of what is being asked for, and why, when creating multimodal texts for their text productions.

  • 81.
    Borgfeldt, Eva
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    "I drew first then I wrote" : Nine-year old students' ideas on their choice of sociosemiotic resources and conceptions of assessment when creating multimodal texts2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

     

    Research focusing multimodal aspects of children's literacy development exists, but there are few studies investigating students' own perspectives on their choice of semiotic resources and conceptions of assessment, when creating multimodal texts.

     

    Theoretically, the study is based on linguistic sociocultural (Vygotskij, 1978; Säljö, 2014), sociosemiotic research (Kress 2003; Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006) and second language research (Axelsson, 1998; Cummins, 2001; Damber, 2010).

     

    The aim of this interview study is to analyze what modalities the students prefer to use in their meaning making in multimodal text productions which will be evaluated by their teacher. The material discussed includes texts and interviews produced by nine-year old students attending public schools during the school year 2012/2013, while they were producing one multimodal text each about the Stone Age. Since the text productions already have been analyzed and reported (Borgfeldt and Lyngfelt 2014), this study includes interviews with the individual students (n=15) and focuses on the sociosemiotic resources that the students have used and which they prefer to use.

     

    The research illustrates that most of the students – regardless of linguistic background – prefer to express themselves through images instead of written text in their text productions. If the students can choose, one third prefers to do the assignment using a computer, another third by playing it out as a play, and the rest like to complete the assignment either by making a movie or by drawing and writing with paper and pencil. Most of the students have difficulties in verbalizing their thoughts about how they will be evaluated. Even when the teacher has formulated what is being asked for from the assignment, the students do not understand how, or in what way, the teacher will evaluate their text productions. Thus, there is risk for discrepancy between the students' preferences and ideas of qualities in their multimodal meaning making, and the teacher's evaluation of their works. To decrease this risk, the students need more thorough instructions in order to understand better of what is being asked for and how the assignment will be assessed.

  • 82.
    Borgfeldt, Eva
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    ”Jag ritade först, sen skrev jag”: analys och bedömning av multimodala elevframställningar i årskurs 32018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med mitt arbete är att belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.Undersökningen är kvalitativt inriktad och multimodala elevtexter, elev- och lärarintervjuer utgör underlag för de tre ingående delstudierna med utgångspunkt i följande frågor: Vilka skilda uttryck för multimodal textproduktion återfinns i elevernas texter? Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller eleverna som betydelsefulla för sitt meningsskapande? Hur förhåller sig läraren till elevernas val av uttryckssätt och semiotiska resurser? Studien har en sociokulturell ansats och materialet analyseras och tolkas med begrepp hämtade ur den sociosemiotiska multimodala teoribildningen och multiliteracies-forskningen.Resultaten visar att eleverna i första hand väljer att uttrycka sig genom att rita. Bild och färg dominerar medan skrift, symboler, pratbubblor och rutor eller rutsystem är underordnade när det gäller att skapa sammanhang och mening i textframställningarna. Flera elever svarar att det både är svårt och arbetsamt att skriva och att de därför väljer att rita. Resultaten visar också att eleverna har svårt att verbalisera vad bedömning innebär. Läraren, å sin sida, säger att hon tar fasta på illustrationerna och framhåller de semiotiska resurserna bild, färg och skrift samt i viss mån symboler, pratbubblor och rutor eller rutsystem. Samtidigt pekar hennes uttalanden på den komplexitet som uppgiftsformuleringen och bedömningskriterier ger upphov till. Även om eleverna uppmuntras att uttrycka sig multimodalt blir det problematiskt för läraren att väga samman elevernas svar till en helhet vid bedömningen.

  • 83.
    Borgfeldt, Eva
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Lärarperspektiv på multimodalitet vid bedömning av textproduktion i årskurs 32016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera vad en lärare väljer att ta fasta på vid bedömning av en specifik textuppgift som inbegriper multimodal redovisning efter ett ämnesintegrerat arbete om stenåldern. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser står i fokus i elevernas textproduktioner? Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller läraren som betydelsefulla vid bedömning av textproduktionerna? Varför menar läraren att det är viktigt att eleverna får uttrycka sig multimodalt? Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2014; Vygotskij, 2001) och den teoretiska ansatsen är hämtad dels ur den sociosemiotiska multimodala teoribildningen (Jewitt, 2014; Kress & van Leeuwen, 2006; Løvland, 2011), och dels i multiliteracies-forskningen (Cope & Kalantzis, 2010; Unsworth, 2001).

    Empirin är producerad i en mångkulturell skolkontext och utgörs av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en lågstadielärare när hon bedömer sina 9-10-åriga elevers multimodala textproduktioner (n=15). Intervjusvaren analyseras med utgångspunkt i sociosemiotisk multimodal analys och utvecklas och fördjupas med stöd av begrepp som agency och conceptualization (Cope & Kalantzis, 2010) och tekstskaping och svarjakt (Løvland, 2011).

    Inledningsvis framhåller läraren betydelsen av att rita framför att skriva och hon tar främst fasta på de semiotiska resurserna bild och färg samt i viss mån skrift, rutor, symboler och pratbubblor, detta oavsett vilken språklig bakgrund eleverna har. Men i samband med bedömningen åskådliggörs den komplexitet som lärarens uppgiftsformulering ger upphov till då hon fäster uppmärksamhet vid hur eleverna självständigt redovisar svar på frågans uppgift (agency), på samma gång som hon är upptagen av detaljer i elevernas formspråk när hon bedömer deras texter (conceptualization). Sammanfattningsvis ger läraren uttryck för en bedömningspraktik där hon motiverar sitt eget behov av dokumentation men samtidigt upplever ett behov av att bedöma elevarbeten som självständiga helheter. En konflikt mellan svarjakt och tekstskaping är återkommande i de intervjuer som gjorts med läraren om bedömningen av elevtexterna.

  • 84.
    Borgfeldt, Eva
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Multilingual third-year students' text production and the role of multimodality when developing literacy2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    How do young, multilingual students develop their text production and to what extent do they express themselves using multimodality? Is there a difference between multilingual students’ use of semiotic resources and other students? If that is the case, what kind of semiotic resources do the multilingual pupils prefer, and in what ways can the resources be said to create meaning? And if the multilingual students prefer these semiotic resources, how are their texts being valued within the school culture, and used for developing literacy? The study presented includes texts produced by third-year multilingual students attending ‘mainstream’ classrooms during the school year 2012/2013. It consists of qualitatively oriented  sociosemiotic, multimodal text analyses and teacher interviews. Theoretically, the study is based on linguistic and sociosemiotic research (Jewitt, 2009; G. Kress, 2003; GR Kress, 2010; GR Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006; Tønnessen, 2010) and second language research (Axelsson, 1998; Cummins 2001; Otterup, 2005). Fundamental is the fact that homogenisation characterizes the perception of multilingual students (Feinberg, 2000). Also, the idea that multilingual students literacy development benefits from meaningful negotiation, focusing on a variety of semiotic resources, is a basic argument in the study.

  • 85.
    Borgfeldt, Eva
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Multimodal text production, multilingualism and assessment: teachers' perspectives on multimodality when evaluating textproductions in third grade2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Why is it important to discuss multimodality in school? In what ways do teachers focus on how various multimodal aspects work together and strengthen each other? Why is it important that students receive instruction in the use of different multimodal semiotic resources? This qualitative semi-structured interview study examined how and in what ways a primary school teacher focuses on multimodal aspects when evaluating and assessing her 9-10-year-old students’ text productions.Theoretically, the study is based on linguistic sociocultural (Vygotskij, 1978; Säljö, 2014), socio semiotic research (Kress 2003; Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006) and second language research (Axelsson, 1998; Cummins,2001; Damber, 2010). The aim of this interviewstudy is to analyze what modalities the teacher stresses when evaluating her students’ meaningmaking in their multimodal text productions. The material discussed includes texts and interviews produced by 9-10-year old students (n=15)attending a mainstream classroom in a multicultural area during the school year 2012/2013, while they produced one multimodal text each about the Stone Age. Since the text productions and the interviews with the students already have been analyzed and reported (Borgfeldt and Lyngfelt 2014, 2015), this study presents interviews with the teacher and a discussion related to the earlier analysis on the socio semiotic resources in the students' textproductions. The interviews show that the teacher begins by reading their images. Then she realizes how the students combine their images with written text and other semiotic resources when creating meaning in their multimodal texts. She is surprised that all students will choose the image whether they are native or second language speakers. Based on the criteria for the specific task, the teacher focuses on the semiotic resources, image and color, when evaluating the text productions. Her assessment then extends further to account for that the students are graded based on; "accuracy", "detail", "colormeaning" and "the overall quality of the text". In the interviews, the teacher describes in a positive way how the literacy development is progressing among most of the students both in and outside the classroom. It is important that the students –regardless of linguistic backgrounds – have the ability to utilize multiple semiotic resources when expressing themselves in multimodal texts. The teacher claims that there is not enough time to discuss the test productions with each student separately. This suggests there seems to be a problem between the formulation of the assignment and how to read and comment the text productions in a multimodal way.

  • 86.
    Borgfeldt, Eva
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Textmöten, flerspråkighet och bedömning: lärarperspektiv på multimodalitetens betydelse vid utvärdering av textproduktion i årskurs 32016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Dagens elever konsumerar och producerar texter av olika slag som aldrig förr. Att vidareutveckla förmågor som att läsa, skriva och tolka multimodala framställningar både i och utanför skolan måste ses som nödvändiga kompetenser för morgondagens elever och deras tidigare multiliteracies-erfarenheter bör ses som tillgångar och också användas.

    Den här kvalitativa intervjustudien belyser textmöten i relation till bedömning och flerspråkighet då en lärare i en mångkulturell skolkontext utvärderar och bedömer sina 9-10-åriga elevers multimodala textproduktioner (n=15). Syftet är att undersöka vad läraren uppfattar som centralt i elevernas multimodala textproduktioner genom att ställa frågor som: Vad är det läraren uppmärksammar? Hur kommer läraren underfund med vad eleverna har lärt sig och vilka semiotiska resurser är betydelsefulla vid bedömning? och Varför anser läraren det är viktigt att eleverna får uttrycka sig multimodalt?

    Studien har ett grundläggande sociokulturellt perspektiv och de teoretiska och metodologiska utgångspunkterna är hämtade dels i den sociosemiotiska multimodala teoribildningen, dels i multiliteracies-forskningen. Då studien även har ett flerspråkighetsperspektiv finns en ansats inom andraspråksforskningen.

    Resultaten visar att läraren framhåller bilden och färgens betydelse framför skriften som utgör ett komplement tillsammans med övriga resurser men åskådliggör samtidigt dilemman när kriterier i den multimodala uppgiftsformuleringen avseende elevernas lärande av ett innehåll kombineras med kriterier som fokuserar ”noggrannhet”, ”detaljrikedom” samt ”hur välgjord texten är”.

    Studien visar att läraren tillmäter multimodaliteten betydelse då hon uppmärksammar bild och färg tillsammans med övriga resurser men pekar samtidigt på den brist på stöd läroplanen ger avseende att också bedöma uppgiften multimodalt. 

  • 87.
    Borgström, Monika
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Sternberg, Johanna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Relationell kompetens i praktiken- och dess påverkan på elevers delaktighet2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this qualitative study is to attempt to see differences and similarities in relationships - the importance is not to distinguish what teachers do, but how they do things. We would like to illuminate teachers’ relational competence - what happens in the relationship and interaction between teachers and their students as well as how it affects the students’ participation. We use the term relational competence the way Aspelin (2018) suggests - as a foundation for teachers’ professionalism when it comes to relationships and personal approach - how teachers build pedagogical relationships with their students. Aspelin’s (2018) aspects of relational competence, Linder’s (2016) themes for interplay and Lilja’s (2013) dimensions of trustful relationships have been important to our study which aims to contribute with a depiction of how the relationship can make a difference. This thesis investigates which characteristics of relational competence can be seen in the observed teachers and how it relates to student participation. It also investigates how the students express what determines participation and if they mention relational competence. Methods used to collect data has been notetaking on observations in seven lessons as well as longer interviews with two teachers and a Special Education teacher as well as shorter conversations with four teachers and two groups of students. All empirical evidence has been collected with a class in year nine, and their different teachers. The data has been analyzed with qualitative content analysis and discussed with regards to previous research, literature, theory and terminology. The evidence show how different teachers use their relational competence variously and the way in which the students’ participation responds to it. Three of six teachers showed more signs of relational competence than the others and it is in those teachers’ lessons that the most student participation could be seen. The impact teachers’ relational competence has on the students’ participation is unmistakable. For Learning Support Coordinators this affect the way we work with coaching conversations and guide teachers in their work.

  • 88.
    Brink, Camilla
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Tankar om talböcker: elevperspektiv på Legimus2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to analyze the obstacles and possibilities that can be identified in students’ use of Talking Books and to get a sense of how students perceive teachers' attitudes and skills in this area. The method I used was a questionnaire answered by students in grade 4-9 that has a Legimus account. The result of the questionnaire is presented in tables and diagrams as well as a representative selection of quotes from the respondents. The results are interpreted based on a socio-cultural perspective (Vygotskij, 2001) as well as a theory of stigmatization (Goffman, 2014). In summary, the results show that respondents in this study for the most part are in favour of using Talking Books. They allege that Talking Books make it easier to understand texts and give them the opportunity to experience exciting books that they otherwise would have difficulty reading. Being able to read the same books as their classmates was also considered an important aspect. Despite the positive attitude of the majority of respondents, a number of negative factors was identified, such as the lack of expression in the reciter, the feeling that it is embarrassing to use Talking Books and the sense that their teacher thinks printed books are a better option. When it comes to how respondents perceive teachers’ attitudes and skills within the field, the results show great variations.

  • 89.
    Brink, Ebba
    et al.
    Lund University.
    Wamsler, Christine
    Lund University.
    Adolfsson, Maria
    Trelleborg Municipal.
    Axelsson, Monica
    Kristianstad Municipal.
    Beery, Thomas H.
    Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Bjorn, Helena
    Lomma Municipal.
    Bramryd, Torleif
    Lund University.
    Ekelund, Nils
    Malmö University.
    Jephson, Therese
    SALA.
    Narvelo, Widar
    Helsingborg Municipal.
    Ness, Barry
    lund University.
    Jönsson, K. Ingemar
    Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Palo, Thomas
    SLU Umeå.
    Sjeldrup, Magnus
    Bjuv Municipal.
    Stalhammar, Sanna
    Lund University.
    Thiere, Geraldine
    Lomma Municipal.
    On the road to 'research municipalities': analysing transdisciplinarity in municipal ecosystem services and adaptation planning2018In: Sustainability Science, ISSN 1862-4065, E-ISSN 1862-4057, Vol. 13, no 3, p. 765-784Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Transdisciplinary research and collaboration is widely acknowledged as a critical success factor for solution-oriented approaches that can tackle complex sustainability challenges, such as biodiversity loss, pollution, and climate-related hazards. In this context, city governments' engagement in transdisciplinarity is generally seen as a key condition for societal transformation towards sustainability. However, empirical evidence is rare. This paper presents a self-assessment of a joint research project on ecosystem services and climate adaptation planning (ECOSIMP) undertaken by four universities and seven Swedish municipalities. We apply a set of design principles and guiding questions for transdisciplinary sustainability projects and, on this basis, identify key aspects for supporting university-municipality collaboration. We show that: (1) selecting the number and type of project stakeholders requires more explicit consideration of the purpose of societal actors' participation; (2) concrete, interim benefits for participating practitioners and organisations need to be continuously discussed; (3) promoting the 'inter', i.e., interdisciplinary and inter-city learning, can support transdisciplinarity and, ultimately, urban sustainability and long-term change. In this context, we found that design principles for transdisciplinarity have the potential to (4) mitigate project shortcomings, even when transdisciplinarity is not an explicit aim, and (5) address differences and allow new voices to be heard. We propose additional guiding questions to address shortcomings and inspire reflexivity in transdisciplinary projects.

  • 90.
    Broman, Tina
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, School of Education and Environment. Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv: En jämförande studie på grund och gymnasieskola2009Independent thesis Advanced level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.

    För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.

    Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

  • 91.
    Bruce, Barbro
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Hansson, Kristina
    Lunds universitet.
    An exploratory study of verbal interaction between children with different profiles of DLD and their classroom teachers in educational dialogues2019In: Child Language Teaching and Therapy, ISSN 0265-6590, E-ISSN 1477-0865Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Children with a history of developmental language disorder (DLD) entering school are a challenge for classroom teachers. Teachers are often not very familiar with DLD, and language difficulties in school age children are often not obvious in context-supported everyday language. However, their language is still vulnerable. The teachers' way of talking with four children with DLD, two with predominantly production difficulties and stronger language comprehension and two with language comprehension difficulties were studied in two types of context, differing in their degree of structure. Variables for a quantitative analysis were number of words per minute and mean length of utterance (MLU) in words for both teachers and children, and the number of questions asked by the teacher. A qualitative analysis focused on identifying typical characteristics depending on context and the child's type of difficulties. In both contexts the teachers talked more than the children, but the difference was smaller in the less structured context, mainly because the children talked more. The two children with predominantly production difficulties seemed to take advantage of the opportunities to take initiatives offered in the less structured context. The children with comprehension difficulties function better in the more structured context, where their comprehension difficulties were less obvious. Studies with more rigorous design analysing more aspects of teacher's interactive behavior in different contexts and with children with different linguistic profiles are needed to provide teachers with information to raise their awareness of how to provide support adapted to the linguistic profiles of children with DLD.

  • 92.
    Bruce, Barbro
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Rubin, Maria
    Malmö högskola.
    Thimgren, Pia
    Malmö högskola.
    Åkerman, Roger
    Malmö högskola.
    Specialpedagogik i professionellt lärarskap: synsätt och förhållningssätt2016Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det specialpedagogiska perspektivet på professionellt lärarskap handlar om att utgå från de förutsättningar, resurser och drivkrafter som varje barn har.

    Lärares synsätt och förhållningssätt har stor betydelse för barns och elevers möjligheter att utvecklas till nyfikna och lärande människor. Som lärare behöver man förhålla sig till läroplaner och styrdokument och samtidigt lyssna på, läsa av och bekräfta barnen och eleverna, inte minst i situationer där man blir utmanad i sin lärarroll. Utmaningarna driver varje lärares professionella utveckling, vilket förutsätter självkännedom, mod att våga se och höra sig själv samt en beredskap att anpassa, utveckla och förändra sitt förhållningssätt utifrån barnen.

    Den här boken vänder sig till lärare på alla stadier, från förskolan till gymnasieskolan. Det pedagogiska uppdraget och stöd i och för lärandet tas upp i förhållande till respektive skolform. Ett särskilt fokus riktas på relationer och samspel, språk och kommunikation samt samtal och kollegial handledning.

  • 93.
    Burholm, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    "Jag tror inte de har en susning om hur bra vi löst det": undervisningsorganisationen för integrerade elever mottagna i grundsärskolan med undervisning i grundskolan2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate how teachers and principals organize teching for pupils with intellectual disabilities in ordinary schools, so-called integrated pupils. With the help of classroomobservations and interviews answers were sought to the following questions: How is the teaching organized, what conditions for inclusion exists, how do techers and principals describe the collaboration between teachers, assistants, and special teachers and what knowledge exists about the curriculum for pupils with intellectual disabilities?

    As theoretical framwork Lundgren´s Frame factor-theory, Aspelin´s relational pedagogy and the special educational perspectivs, individual and relational perspectiv were used. The qualitative surveymethods were observation and interview. Observations of classroom-teaching were supplemented with semi-structured interviews with teachers and principals.

    The results of the studie point to a great commitment among the teachers in creating a good organization for the pupils. Overall the teaching is adapted to the pupils needs and conditions.The teachers describe that there is lack of time for planning and collaborations between teachers and assistants. Education of the curriculum for pupils with intellectual disabilities is also insufficient.

    This study, although conclusions should be drawn with some caution, points out that some principals are not sufficiently familiar with the curriculum for pupils with intellectual disabilities. Special teachers with knowledge about this curriculum are therefore needed in ordinary schools. Based on the inclusive idea the pupils then can be more socionally and educationally involved in their schools.

  • 94.
    Byström, Annette
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Specialläraren: en specialistkompetens i skolans värld: en studie av speciallärarens (specialiseringspråk-, skriv- och läsutveckling) pedagogiska lärande- och utvecklingsuppdrag.2018In: Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, ISSN 2000-0022, Vol. 15, no 3, p. 1-44Article in journal (Other academic)
  • 95.
    Bäck, Adam
    Kristianstad University, School of Education and Environment. Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Elevers upplevelse av meningsfullhet i fritidshemmet: en kvalitativ studie om varför 10-12 åringar inte stannar i verksamheten2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån begreppet meningsfull fritid förstå varför några 10- till 12 åringar inte stannar kvar i fritidshemmet. Kvalitativa intervjuer redogör för elevers perspektiv kring hur de upplever meningsfullhet på fritiden. För att eleverna ska uppleva meningsfullhet i fritidshemmet visar resultatet att de vill, anpassa fritidshemmet för äldre elever, spendera mer tid tillsammans med sina kompisar, höra till normen, det vill säga några elever upplever en sårbarhet om de stannar i fritidshemmet när de blir äldre. Eleverna slutar i hög grad när de inte upplever dessa förutsättningar till en meningsfull fritid i verksamheten.

  • 96.
    Bäckman, Josefin
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Prusson, Annika
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Teknikämnet ur lärarens perspektiv: en kvantitativ studie över faktorer som kan påverka undervisningen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns en stor nyfikenhet kring teknikämnet i skolan och även om det inte finns några kunskapskrav för årskurs 3 sker det kontinuerligt förändringar inom teknikområdet. Det ställer krav på att lärare idag ska hålla sig uppdaterade med dagens teknikutveckling och skapa en relevant teknikundervisning. Vi har låtit lärare i årskurs 1-3 besvara en enkät för att synliggöra några ramfaktorer och hur lärarna syn på dessa. Utifrån den materiella ramfaktorn urskiljs användandet av laborativt material, användandet av skönlitterära böcker, läroböcker och i vilken grad lärarna granskar dessa. Tiden som ramfaktor blir synlig genom att lärarna värderar att de behöver mer tid för att bedriva en undervisning av god kvalitet.

     

    Även om många lärare uppger att de är nöjda med sin teknikundervisning kan vi se att flera lärare önskar mer fortbildning, mer laborativt material och mer tid för teknikundervisning. Genom en avsaknad av didaktiska traditioner och en ständigt föränderlig teknikmarknad ställs det höga krav på lärare och sättet de undervisar. Vi kan se att många lärare inte använder läroböcker när de undervisar i teknik, istället använder lärarna material som de finner genom olika medier, vilket kan vara gratismaterial eller färdiga paket.

  • 97.
    Carlsson, Anna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Att arbeta inkluderande: inkluderande möjligheter som skapar delaktighet för två elever i grundskolan som läser enligt grundsärskolans kursplan2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate the work that class teachers, specialist teachers and student assistants do to create participation and inclusion for two students who attend two different main stream schools and read according to the special school curriculum both with developmental disorder and language disorder and one student also diagnosis within autism spectrum disorder.

     

    With methods of observations and interviews, the learning environment has been explored in order to promote the students' participation and opportunity for inclusion, and what Factors for successful inclusion  class teachers, student assistants and specialist teachers describe as favorable for the inclusion of students studying according to the syllabus of the main stream school. From a sociocultural, categorical and relational perspective, the result has been interpreted.

    The study's conclusions suggest that the view and interpretation of the concept of inclusion was important for how the work with the student was performed. The class teachers´ and student assistants' consensus on the included pupil also proved in this study to influence the pupil's participation with other students. All respondents were positive to that the pupil should attend the class, but the class teachers saw their role and responsibility for the teaching in different ways, the student assistants had to take different responsibilities at the two different schools. Specialist teachers focusing on developmental disabilities can be seen as a great benefit as employees in the compulsory school in order to increase the opportunities for students who study according to the special school's syllabus, to be included in an optimal way in compulsory school and to increase understanding and knowledge of class teachers who have integrated students in thier class.

  • 98.
    Carlsson, Liselott
    Kristianstad University, Faculty of Education. Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    På väg mot en tillgänglig utbildning för elever inom autism-spektrumtillstånd: en kvalitativ intervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ett kommunövergripande skolutvecklingsprojekt2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this study is based on a few informants’ descriptions andexperiences of the schools in a municipal school changed their workto increase inclusion for students with Autism Spectrum Disorders(ASD). The focus of the study is the changes which have been implemented,how it has influenced the student group's schooling andwhat success factors and challenges the school has encountered.According to the Swedish Education Act, shall the Swedish regularschool be available to all scholars. However, several studies and accountsshow that primary schools have found it difficult to meet theeducational needs of students with ASD. The national board of education(2009) and The Swedish schools inspectorate (2012) criticizingthe school for not investigating the students' needs and supplyadequate support.The study was conducted by a qualitative approach; data were collectedthrough semi-structured - and focus interviews. The choice touse interviews are based on interesting to let each informant describeshow their school, meet and educated students with ASD andwhat elements they consider important developments of an inclusiveschool for pupils with ASD.The implication of the results confirms that by increasing theknowledge about autism spectrum disorders of the instructors, theschool has developed a more including learning environment for thestudents. By creating, a flexible organization in the school’s studentsgives the chance to be in school on their own terms. Belonging to aclass on their own terms, with the possibility of instructing in differentcontexts, has increased the presence of many students.

  • 99.
    Cedervall, Annica
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Andersson, Hanna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Ritprat som kommunikativ metod: pedagogers förhållningssätt till ritprat i kommunikation med barn i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie belyser ritprat som kommunikativ metod på förskolan. Ritprat består av ritade berättelser i kombination med det verbala språket. Ritprat används för att visualisera olika situationer med syftet att bland annat synliggöra människors olika perspektiv, tankar och känslor. Studiens syfte är att undersöka hur ritande i kombination till talat språk kan användas som kommunikativ metod samt hur pedagogerna förhåller sig till denna. I studien lyfts pedagogernas olika användningsområden för ritprat samt deras reflektioner. Den metodologiska utgångspunkten är en serie av fallstudier där öppna observationer samt semistrukturerade intervjuer använts. Observationerna är genomförda på en förskola på två olika avdelningar med åtta dagar i följd. Fokus låg på pedagogernas användande av ritprat i planerade kommunikationssituationer. Intervjuerna genomfördes med en pilotintervju där en pedagog deltog därefter genomfördes en gruppintervju med tre pedagoger. Empirin analyseras utifrån ett semiotiskt perspektiv för att belysa den meningsskapande processen och synliggöra hur pedagoger konstruerar och använder ritprat. Resultatet visar att trots pedagogerna konstruerar sitt ritprat på liknande sätt användes ritpratet för att skapa kommunikation eller skapas utifrån kommunikationen. Vidare framkommer tre olika användningsområden: förberedande, återberättande och narrativt. Pedagogernas förhållningssätt gentemot ritprat som metod framkommer under intervjuerna som positiva. Pedagogerna upplevs vara eniga om att ritprat är en metod som kan öka tydligheten i innehållet och kommunikationen samt fångade barnens intresse och fokus.   

  • 100.
    Chmiel, Annie
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Johannesson, Kristina
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Har du bara lekt idag lilla vän ?: En studie angående vårdnadshavares uppfattning om den fria leken i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att leken är viktig för barnens utveckling och lärande. I förskolans läroplan står leken även inskriven som ett av uppdragen, att verksamheten ska uppmuntra leken och det lustfyllda lärandet (Skolverket, 2016, s.9). Vi har dock fått erfara att kunskapen om lärande i leken inte är en självklarhet för vårdnadshavare. Vårt syfte är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi använder oss utav en frågeställning som lyder: Vilka uppfattningar har vårdnadshavare om den fria leken i förskolan? Till vår undersökning gjorde vi valet att använda oss av kvalitativ och kvantitativ metod genom enkätfrågor och intervjuer. Vi valde en enkätundersökning för att ville nå ut till många vårdnadshavare på kort tid och för att undersöka det vi har fått erfara. Intervjuerna valdes för att komplettera de fåtal enkäter vi fick in men även för att få mer utvecklande svar. Undersökningen utfördes i en kommun i Skåne där barnen på de tre olika avdelningarna var mellan 1 och 3 år. Vårt examensarbete handla om vårdnadshavares uppfattning om den fria leken i förskolan eftersom leken är av stor betydelse för barns utveckling. Resultatet visade att vårdnadshavarna uppfattar fria leken som betydelsefull för barns lärande och att barnen utvecklar b.la. samspel, kreativitet, motorik och språk.

1234567 51 - 100 of 528
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf