hkr.sePublications
Change search
Refine search result
12 51 - 65 of 65
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Rothenberg, Elisabet
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Uppföljning, utvärdering [Nutrition]2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Behandlingen ska bedömas, dokumenteras och utvärderas kontinuerligt under vårdtillfället. Patienten och närstående ska vara delaktiga i vården. I dialog med patienten och dennes närstående förklaras och diskuteras risker och åtgärder för att förhindra uppkomsten av och för att behandla undernäring. Matvanor och preferenser kring mat och måltid är djupt förankrade i social och kulturell kontext och integrerade i personligheten, vilket motiverar ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt. Läs mer i Vårdhandbokens texter om Personcentrarad vård. Det är viktigt att all personal är lyhörd för varje patients individuella behov och önskemål och att denne medverkar i de aktuella åtgärderna. Förutsättningen för ett gott resultat är att patienten accepterar de förebyggande och behandlade åtgärderna. Övervakning, uppföljning och utvärdering Vikt och energibehov Vikt bör följas kontinuerligt. Inom slutenvården bör detta ske minst en gång per vecka. Förändringar ska dokumenteras. Mat- och vätskeregistrering Peroralt energi- och vätskeintag bör kontinuerligt utvärderas med hjälp av mat- och vätskeregistering. Den absolut enklaste metoden är att med ögonmått uppskatta hur mycket som ätits upp vid respektive måltid. Avvikelser i kostintaget bör dokumenteras och dess bakomliggande orsaker identifieras för att därefter kunna vidta åtgärder. Det finns också blanketter för registrering som innebär att man kryssar i hel, halv eller fjärdedels portion. Denna form av registrering ger ett grovt mått på energiintaget, men ingen värdering av vilka beståndsdelar i måltiden som ätits upp eller lämnats. Fanns problem med exempelvis konsistens eller smak? En mer noggrann bedömning av dagligt intag erhålls genom att all mat och dryck under ett antal dagar kvantifieras och registreras för att energi- och näringsvärdesberäknas. För bearbetningen krävs att varje enskild komponent i måltiden som ätits eller druckits upp registreras och kvantifieras. Information om energi- och proteininnehåll i aktuella maträtter kan erhållas från köket/matproducenten. Metoden är arbetskrävande men kan ge en god bild av energiintag och intag av övriga näringsämnen. Resultatet sätts i relation till beräknat energi- och näringsbehov. Dietist bör vara involverad för att registreringen ska kunna genomföras och analyseras på rätt sätt. Om enteral- eller parenteral nutrition är ordinerad bör intaget följas dagligen och om dessa nutritionsformer används i kombination med peroralt intag måste det totala intaget av energi, näring och vätska räknas ihop dagligen. Följsamhet till och acceptans av ordinerad nutritionsbehandling bör följas kontinuerligt. Om beslutade åtgärder inte ger önskat resultat måste de omprövas och ställning tas till nya. Dietist bör vara involverad. Informationsöverföring Vårdtillfället måste också sammanfattas och kommuniceras när det gäller nutrition Informationen ska överföras till nästa vårdgivare i patientens omvårdnads- och medicinska epikris (nutritionsepikris skrivs av dietist). Nutritionsbehandling måste i de flesta fall fortsätta under lång tid varför huvuddelen ofta sker utanför sjukhus. Korrekt informationsöverföring är därför viktigt. Den ska innehålla uppgifter om patientens näringstillstånd, behov, aktuell nutritionsordination, ätstödjande åtgärder och målsättning med behandlingen. Epikrisen bör innehålla: 1.Sammanfattning av: •ät-/nutritionsproblem och viktutveckling under vårdtiden. 2.Aktuell: •nutritionsbedömning inklusive vikt och BMI vid utskrivning •nutritionsordination •beskrivning av individens behov av ätstödjande åtgärder •målsättning med nutritionsbehandlingen •eventuell skötselinstruktion av sond/gastrostomi eller venkateter/subkutan venport. 3.Information om remissinstans/kontaktperson vid problem Dietist ansvarar för ordination och förskrivning av livsmedel för särskilda näringsändamål (SÄR-NÄR) till dem som skrivs ut till ordinärt boende. Kvalitetssäkring Kvalitetskontroll och rapportering av avvikelser ska vara en integrerad del i nutritionsvården. Sjukhusets enheter ska ha rutiner för att kunna mäta och styra kvaliteten i nutritionsomhändertagandet. Exempel på kvalitetsindikatorer: Struktur Enheter vid sjukhuset har en nutritionsgrupp/team eller nutritionsansvarig. Enheter har rutiner för nutritionsbedömning. Process Andel patienter som är nutritionsbedömda. Andel patienter med risk för undernäring där vårdplan har upprättats. Andel patienter med risk för undernäring som följs upp enligt riktlinjer. Resultat Andel patienter med risk för undernäring som får sitt energi- och vätskebehov täckt under vårdtiden. Andel patienter med risk för undernäring som bibehåller eller ökar sin vikt under vårdtiden. Exempel på förebyggande arbetssätt: Senior alert är ett kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Med hjälp av Senior alert vill kommuner och landsting utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den.

  • 52.
    Rothenberg, Elisabet
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Utredning [Nutrition]2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Utredning [Nutrition] Om hälso- och sjukvården identifierar att patienten löper risk för undernäring eller konstaterar att patienten är i ett undernäringstillstånd gör man en utredning för att fastställa bakgrund, art och grad av det aktuella nutritionsproblemet. En eventuell sjukdoms förväntade påverkan på näringstillståndet måste vägas in i bedömningen. Utredningen ger underlag för att planera och besluta om nutritionsbehandling och ätstödjande åtgärder. Utredningen kan exempelvis omfatta följande: •Bakomliggande sjukdom kan till exempel vara organsjukdom, cancersjukdom, depression, demenssjukdom, diabetes eller smärttillstånd. Det är särskilt viktigt att ta ställning till om det finns en oupptäckt sjukdom, till exempel cancer, bakom nutritionsproblemet. •Mag-tarmrelaterade besvär. Gasbesvär, diarré, magsmärta, förstoppning. •Medicinsk behandling. Nyligen genomgången kirurgi, strålbehandling eller cytostatika som påverkar näringsintag, energiomsättning eller metabolism. •Läkemedelsbehandling kan orsaka till exempel illamående, muntorrhet eller förstoppning. •Ökat energibehov kan bero på hög fysisk aktivitet, till exempel som vandrande vid demens, hög muskeltonus eller ökat andningsarbete (till exempel vid KOL). •Dålig mun- och tandstatus. Tuggsvårigheter. •Svårigheter att svälja. Patienten kan få svårigheter att svälja till exempel vid stroke, Mb Parkinson, MS, ALS och andra neurologiska tillstånd och vid sjukdomar i svalg och matstrupe. •Funktionella svårigheter att äta som kan bero på motoriska handikapp som till exempel halvsidig förlamning efter stroke. •Kulturella, etniska och sociala faktorer exempelvis trosuppfattning, sorg eller byte av boende. •Multipel födoämnesallergi eller födoämnesöverkänslighet. För att få en helhetsbild av patientens nutritionsproblem kan man också behöva göra •en analys av matintag med hjälp av mat- och vätskeregistrering •måltidsobservationer •en näringsvärdesberäkning •en beräkning av energiomsättning och kroppssammansättning. Blodprov S-albumin sjunker som ett resultat av undernäring eller inflammation. Värdering av S-albumin bör därför alltid ske med beaktande av eventuell inflammation, se CRP nedan. CRP (C-reaktivt protein) är en inflammationsmarkör och bör alltid uppmärksammas vid bedömning av nutritionsstatus för att få en uppfattning om graden av katabolism (kroppsnedbrytande reaktioner). Diagnosen undernäring definieras som "Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp" [1] Mun- och tandstatus Riskbedömning kan lämpligen ske med hjälp av Revised Oral Assessment Guide (ROAG) som används för alla över 65 år i registret Senior alert och för alla med stor påverkan på allmäntillstånd eller funktionsnivå. Bedömningen bör ske inom ett dygn efter inskrivning. Diagnoskriterier för tillståndet undernäring Patienten ha en viktförlust på mer än 10 procent av sin habituella vikt. Patienten ska också ha något av följande symtom [1]: •Body mass index (BMI) <19 kg/m2 om <70 år, <21 kg/m2 om >70 år •Fettfrimasseindex (FFMI) <15 kg/m2 (kv), <17 kg/m2 (män) •Fettmasseindex (FMI) <4 kg/m2 (kv), <2 kg/m2 (män) •Gånghastighet <1 m/s •Nedsatt handgreppsstyrka (mätt med validerat instrument och relaterat till relevant ung referenspopulation) Sjuksköterskor använder omvårdnadsdiagnoser inom nutritionsområdet, till exempel Risk för undernäring relaterat till aptitlöshet och Risk för undernäring relaterat till ofrivillig viktförlust. Inom NANDA (North American Nursing Diagnosis Association International) pågår ett utvecklingsarbete om diagnoser inom nutritionsområdet. Dietister ställer nutritionsdiagnos på det problem som ska bli föremål för nutritionsåtgärder. Ett utvecklingsarbete pågår att införa nutritionsdiagnoser enligt American Dietetic Association (ADA). En nutritionsrelaterad medicinsk diagnos kan också ställas med utgångspunkt från ICD-10. Exempel på en nutritionsvårdprocess (Socialstyrelsen. Näring för god vård och omsorg - en vägledning för att förebygga och behandla undernäring)

  • 53.
    Rothenberg, Elisabet
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Vitamin D2015In: Mat och hälsa: en klinisk handbok / [ed] Cederholm, Tommy; Rothenberg, Elisabet, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, p. 185-190Chapter in book (Other academic)
  • 54.
    Rothenberg, Elisabet
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Vitamin D - hur mycket och varför?2014In: Hälsan i centrum, ISSN 0348-5455, Vol. 14, no 1, p. 12-17Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    D-vitamin, kalciferol, har på senare år tilldragit sig allt större intresse i takt med att allt fler fysiologiska funktioner för detta vitamin blivit kända. Risken för fall och frakturer påverkas t.ex från två håll: dels genom påverkan på bentätheten men också på muskelfunktion.

  • 55.
    Rothenberg, Elisabet
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Vitamin D är ett spännande vitamin med många viktiga funktioner2012In: OsteoporosNytt, ISSN 1404-6199, no 4, p. 4-5Article in journal (Refereed)
  • 56.
    Rothenberg, Elisabet
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Ätstödjande åtgärder - att underlätta ätandet [Nutrition]2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det kan finnas många olika skäl som motiverar ordination av ätstödjande åtgärder [1,7] som syftar till att underlätta och stödja ätande för optimalt intag av energi- och näringsämnen, värdighet och livskvalitet. Den som ska mata måste tvätta och desinfektera händerna före matningen. Exempel på ätstödjande åtgärder: •Anpassad sittställning. •Hjälp att lägga upp mat på tallriken. •Hjälp att hälla upp dryck. •Hjälp att skära upp/dela maten på tallriken. •Guidning för att äta själv. •Verbal instruktion/uppmuntran. •Matning. •Åtgärder för att skapa lugn/avskildhet. •Äthjälpmedel. •Skapa gemenskap. En avvägning i det individuella fallet måste alltid göras om vilken typ och hur mycket stöd som behövs. Detta måste ske med lyhördhet och respekt för individens autonomi och värdighet. Om man drabbats av till exempel stroke eller Parkinsons sjukdom kan man uppleva det svårt att äta tillsammans med andra människor och istället föredra avskildhet under måltiden. För en del patienter kan matning vara motiverat. Indikationen kan vara motorisk eller kognitiv dysfunktion, men också muskelsvaghet och orkeslöshet. Matningshastigheten måste alltid anpassas individuellt. Om matningstakten är långsam kan maten behöva värmas under matningens gång. Maten får inte heller vara för het. Om matningstiden blir orimligt lång är det viktigt att överväga andra åtgärder såsom energiberikning av maten för att kunna minska portionsstorleken, konsistensanpassning för att underlätta tuggning och sväljning eller att ge enteral nutrition som stöd. Rådgör med en dietist. viktigt.gif Tänk på att temperaturen kan bli ojämn på mat värmd i mikrovågsugn. Vid matning Den som ska mata måste tvätta händerna före matningen och inte ha rökt. Det är viktigt att själv sitta i en ergonomiskt riktig ställning för att orka med och för att få ögonkontakt med den som ska matas. Det kan många gånger vara en fördel att i stället för att mata, hjälpa till att föra handen till munnen på den som skall äta. Patienten kan också behöva hjälp att aktivera sväljningen genom att uppmanas svälja. Det är oerhört viktigt att vara professionell och inte blanda in sina egna preferenser. Mat till sjuka utgör en del av behandlingen. Den som serverar eller matar måste därför förhålla sig neutral till det som serveras och inte låta sin egen uppfattning överföras på den som ska äta. Det riskerar att påverka situationen negativt. Tvärtom är det viktigt att istället försöka uppmuntra och stötta den som ska äta till ett så bra intag som möjligt. Den som blir matad känner också om personalen är jäktad eller stressad. Därför bör raster förläggas så att de inte blir en källa till stress vid matningen. Det är också viktigt att se till att den som blir matad inte har mat i munnen innan man ger nästa tugga för att undvika felsväljning. Uppmana honom eller henne att känna efter med tungan om munnen är tom eller inte. •Ge lämplig tuggstorlek. •Mata i lagom takt. •Berätta vad som händer. •Undvik samtal under måltiden för att främja koncentrationen och minska risken för aspiration. •Bra sittställning. En bra sittställning är viktig. Att halvsitta i sängen under måltiden är inte att rekommendera. Risken för felsväljning ökar om man inte sitter bra. Muskler kan spännas ojämnt och kan leda till låsningar i käkar och tunga på grund av tonusökningen om sittställningen är felaktig. Sjukgymnast arbetsterapeut kan vara behjälpliga när det gäller träning av bålstabilitet, för att finna en bra sittställning eller sittplats. Ett sitthjälpmedel som även armarna kan vila på ger det stöd som behövs för patienter med nedsatt balans. Fler sätt att underlätta ätandet Det finns olika typer av äthjälpmedel som kan underlätta ätandet. Ansvarig för ordination är i första hand arbetsterapeut. •Patienter som har svårt med figur- eller bakgrundskontraster, det vill säga att se vad som är på tallriken, kan bli hjälpta av en stark färg på porslinet och av att de olika komponenterna på tallriken inte blandas ihop. •Den som har svårt att avgöra storleken på tuggan kan behöva äta med en liten sked för att undvika att få för mycket mat i munnen på en gång. •Undvik bestick i metall för patienter med bitreflexer (till exempel vissa personer med stroke och gravt dementa personer) eftersom de kan skada sina tänder. Ett optimalt energi- och näringsintag kan också främjas genom lindring av problem som finns i samband med ätande, exempelvis kan smärtlindring vara motiverad i samband med måltid. För att lindra smärta i mun och/eller svalg kan man också låta patienten suga på en isbit innan han eller hon äter eller dricker. Vid uttalade munhälsoproblem kan tandläkare och tandhygienist vara behjälpliga, och logoped vid sväljproblem (dysfagi). Efter måltid Kontrollera att det inte finns någon mat kvar i munnen som kan orsaka problem efter avslutad måltid. Utför munvård om det behövs. Dokumentera patientens mat- och vätskeintag om det är ordinerat. Läs om enteral nutrition och parenteral nutrition i Vårdhandbokens texter.

  • 57.
    Rothenberg, Elisabet
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Översikt [Nutrition]2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Översikt [Nutrition] Denna text utgår från "Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring" [1] från Socialstyrelsen samt "Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Undernäring åtgärder för att förebygga" [2] från Sveriges Kommuner och Landsting. Den senare kan ses som en kortversion av vägledningen. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla har rätt att få en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel. Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är därmed en självklar mänsklig rättighet [1,2]. Sjukdom och där till kopplad medicinsk behandling kan dock försvåra eller omöjliggöra för den enskilde att täcka detta behov utan hjälp, samtidigt som sjukdomen i sig kan förändra behoven. Sociala, psykologiska och kulturella faktorer påverkar också förutsättningarna för ett optimalt energi- och näringsintag. Mat, måltid och ätande rymmer dessutom många andra dimensioner. Sjukdomsrelaterad undernäring utvecklas när förbrukningen av energi och/eller näringsämnen under en tillräckligt lång period överskrider intaget [2,3]. Den därpå följande utarmningen av kroppsfett och muskler tar sig olika uttryck beroende på om sjukdomsprocessen medför en inflammatorisk reaktion eller inte. Problemet är vanligt. I svenska studier har förekomsten uppskattats till 28 procent och bland kroniskt sjuka äldre är prevalensen ännu högre [1,2]. Tillståndet medför förluster i livskvalitet, lidande och en ökad risk för sjuklighet och död. Den sjuka individens nutrition måste därför betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation [1,2]. Det krävs ett strukturerat nutritionsomhändertagande - nutritionvårdsprocessen - för effektiv och säker behandling, även en tydlig ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper och ett standardiserat tvärprofessionellt språk för effektiv och säker kommunikation. Vision Alla patienter ska erbjudas en god och säker nutritionsvård. 

  • 58.
    Rothenberg, Elisabet
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Översikt [Nutrition, enteral]2013Other (Other academic)
  • 59.
    Rothenberg, Elisabet
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Dahlin-Ivanoff, Synneve
    Lindblad, Amanda
    Bosaeus, Ingvar
    Body composition and hand grip strength in healthy community-dwelling older adults in sweden2015In: Journal of Aging Research & Clinical Practice, ISSN 2273-421X, Vol. 4, no 1, p. 54-58Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Longevity increases worldwide but there are few studies on body composition and hand grip strength inpopulations over 80 years. Given high prevalence of chronic disease and functional disability in octogenarians, it may be difficult todistinguish effects of ageing from those imposed by disease. The European Consensus definition of sarcopenia recommends usingboth low muscle mass and function for diagnosis.

    Objectives: Examine body composition and hand grip strength in a selected groupof community-dwelling older adults with high level of functional independence. In addition, longitudinal changes in handgripstrength were examined using previously collected data.

    Design: Cross-sectional body composition and hand grip strength witha four year retrospective analysis on previously assessed hand grip strength.

    Setting: Measurements were conducted by homevisits.

    Participants: 102 community-dwelling 83-96 year-olds, 50 % women.

    Measurements: Hand grip strength was registered bya dynamometer and body composition analysis using bioimpedance spectroscopy.

    Results: According to European Consensusdefinition, only 6/102 had normal muscle mass - no men, although 78 % of men and 40 % of women had normal muscle strength.Since previously collected data four years earlier, men had lost strength (p<0.001), while women had not (p=0.202).

    Conclusions: Subject characteristics and health status support well-preserved body energy, protein stores and muscle strength. Low musclemass was much more prevalent than low muscle strength. Results may give an indication of what constitutes a healthy bodycomposition in oldest old and could serve as a starting point for reference values on healthy body composition in octogenarians.

  • 60.
    Rothenberg, Elisabet
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Research Environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Samelsson, J.
    Skoog, L.
    Zettergren, A.
    Associations of dietary intake, anthropometric measurements and depression among three birth cohorts of 70-year-olds examined 1992-20162018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Associations of dietary intake, anthropometric measurements and depression among three birth cohorts of 70-year-olds examined 1992-2016 Authors: Jessica Samuelsson¹, Ingmar Skoog¹, Anna Zettergren¹, Elisabet Rothenberg², 1Neuropsychiatric Epidemiology Unit, Department of Psychiatry and Neurochemistry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, Centre for Ageing and Health (AGECAP) at the University of Gothenburg, Sweden. ² Food and Meal Science, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden Abstract Objectives: To examine associations between dietary intakes, anthropometric measurements and depression among three samples of 70-year-olds examined 1992-93 (birth cohort 1922), 2000-02 (birth cohort 1930) and 2014-16 (birth cohort 1944). Methods: Data was derived from the Longitudinal Gerontological and Geriatric Population Study in Gothenburg, Sweden and the Population Study of Women in Gothenburg. A total of 1524 individuals participated in both the psychiatric and the dietary examination (60% women and 40 % men). Major depression was diagnosed according to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5). Minor depression was diagnosed according to DSM-IV-TR research criteria. Dietary intake was determined by the diet history method, estimating food intake during the preceding three months. Height, body weight and BMI were also determined. Linear regressions were calculated and analyses were adjusted for gender. Results: In the 1992-93 examination (including only women) 19% were diagnosed with either major or minor depression, 13% (9% of the men and 15% of the women) in the 2000-02 examination were diagnosed with either major or minor depression and 8% (6 % of the men and 9% of the women) were diagnosed with either major or minor depression in the 2014-16 examination. There were no significant associations between depression and energy- and nutrient intake, height, weight and BMI among women examined 1992-93. There were significant associations between depression and higher energy-, carbohydrate- and iron intakes in the 2000-02 examination (≤p=0.05). There were a significant associations between depression and higher energy-, fat-, and calcium intakes in the 2014-16 examination (p=≤0,05). Conclusions: Preliminary results indicate that there could be an association between dietary intake and depression among older adults. Further analyses will be conducted examining the association between depression and dietary patterns, waist circumference, energy expenditure and physical activity. Analyses of longitudinal data will also be conducted on 85 year-olds examined 2016 (birth cohort 1930).

  • 61.
    Rothenberg, Elisabet
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Research Environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Samuelsson, J.
    Zettergren, A.
    Ahlner, F.
    Skoog, L.
    Alcohol and dietary intake among 70-year-olds: Results from the Gothenburg H70 birth cohort studies2018In: Abstracts of the 40th ESPEN Congress, Madrid, Spain, 1-4 September 2018, Madrid, 2018, Vol. 37, article id P287Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    ESPEN 2018 Abstract Submission Topic: Nutritional epidemiology Abstract Submission Identifier: ESPEN18-ABS-1511 ALCOHOL AND DIETARY INTAKE AMONG 70-YEAR-OLDS – RESULTS FROM THE GOTHENBURG H70 BIRTH COHORT STUDIES J. Samuelsson*, 1, A. Zettergren 1, E. Rothenberg 2, F. Ahlner 1, I. Skoog 1 1Neuropsychiatric Epidemiology Unit, Department of Psychiatry and Neurochemistry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, Centre for Ageing and Health (AGECAP) at the University of Gothenburg, Gothenburg, 2Food and Meal Science, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden Rationale: A higher intake of alcohol has been associated with a lower quality of diet. There are indications that alcohol consumption is increasing in older adults, but studies examining the relation between alcohol and dietary patterns in older adults are limited. We aim to investigate the relation between diet quality and alcohol intake in two samples of 70-year-olds examined 2000-02 and 2014-16. Methods: Data was derived from the Gothenburg H70 Birth Cohort Studies and the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden. A total of 1415 individuals participated in the dietary examinations (56% women). Alcohol and dietary intake was determined by the diet history method, estimating total food intake during the preceding three months. Determinants of a high quality diet and values of high and low alcohol intake were based on the Nordic Nutrition Recommendations 2012. Relations between alcohol consumption and dietary intake were investigated, within each birth cohort stratified by sex, using linear regressions adjusted for energy and BMI. Results: Alcohol intake has increased (p=< 0, 05), 15% of the women and 21% of the men had a higher alcohol intake in the 2000-02 examination and 33% of the women and 32% of the men had a higher intake in the 2014- 16 examination. There were less dietary intake differences in women within both birth cohorts, but the results indicate that men and women with a higher intake of alcohol had a higher intake of energy and fish/shellfish, but a lower intake of carbohydrates, fibre, fruits and vegetables, sweets and snacks (p=<0,05). Conclusions: Preliminary results support the notion that alcohol intake in older adults has increased, but results do not indicate that dietary intake overall is of lower quality in those with a higher intake of alcohol. Further analyses will be conducted and longitudinal data will be added. Disclosure of Interest: None Declared Keywords: alcohol, dietary pattern

  • 62.
    Rothenberg, Elisabet
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Wendin, Karin
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    The ageing palate2015In: Food Science and Technology (London), ISSN 0015-6639, E-ISSN 2304-8158, Vol. 29, no 4, p. 2-5Article in journal (Other academic)
  • 63. Schober, M
    et al.
    Rothenberg, Elisabet
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Essential amino acids supplementation and its effects on age related loss of muscle mass and function: a systematic review2015Conference paper (Refereed)
  • 64.
    Wendin, Karin
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Brunosson, Albina
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Bryntorp, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Håkansson, Andreas
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Höjier, Karin
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Nyberg, Maria
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Olsson, Viktoria
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Rothenberg, Elisabet
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Sepp, Hanna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Food and Meal Science – a part of academic life The Research Group MEAL – Food and Meal for Everyday Life, Food and Meal Science, Kristianstad University, Sweden2015Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Food and Meal Science is an interdisciplinary research and education field at Kristianstad University with a vision to create a sustainable and healthy society. Here gastronomists (BSc in Food and Meal Science) and teachers in home and consumer studies (MSc in Subject Education) are educated. The field include the areas “Nutrition and Health”, “Food Science” and “Food Culture and Communication”. The BSC-programme comprise science, craftsmanship and creativity. Theory is turned into practice through laborative exercises and working life placements. In 2014, the programme was evaluated to be of “Very high quality” by the Swedish educational authority. Approximately 25 gastronomists graduate yearly and find work opportunities within industry, eg innovations and product development and within the public meal sector.Currently, efforts are made to develop a Masters degree programme for students interested in higher education. The research group MEAL was founded 2013. One of the aims is to reach a holistic understanding of food and meals. Research projects include sensory, consumer and nutritional aspects in relation to age, culture and health. Food habits and behavior are of interest as well as sociological aspects. Further key concepts, such as “cooking” and “meal“, are explored from different angles of the field. The research is a key factor in the academisation of the field and will lay a stable ground for education at MSc-level. Food and meal science has a great opportunity to combine and use aspects from the different areas in order to form a holistic understanding within research and education.

  • 65.
    Wendin, Karin
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Höjier, Karin
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Sepp, Hanna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Rothenberg, Elisabet
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Kristianstad University, Resrarch environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Barns smakpreferenser och matvanor2014In: Nordisk Nutrition, ISSN 1654-8337, no 3, p. 19-22Article in journal (Other academic)
12 51 - 65 of 65
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf