hkr.sePublications
Change search
Refine search result
123 51 - 100 of 116
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51. Jiborn, Magnus
    et al.
    Pihl, Håkan
    Lunds universitet.
    Wengström, Erik
    Lunds universitet.
    Har vi en klimatskuld?2013In: Generationsmålet: kontroverser kring klimat och konsumtion / [ed] Jiborn, Magnus; Kander, Astrid, Stockholm: Dialogos Förlag, 2013, p. 35-63Chapter in book (Other academic)
  • 52.
    Jönsson, Ingemar
    Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap.
    ECOSIMP – ett transdisciplinärt projekt om införlivandet av ekosystemtjänstbegreppet i kommunala plan- och beslutsprocesser2015In: Vattenriket i Fokus, ISSN 1653-9338, Vol. 2015, no 4, p. 44-47Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    The project “Implementing the ecosystem services concept at the municipal level” (ECOSIMP, 2013-2016) studies the conditions for integrating the concept and approach of ecosystem services into municipal planning and decision-making. The project is performed in close cooperation with representatives from the seven municipalities Kristianstad, Simrishamn, Trelleborg, Malmö, Lomma, Helsingborg and Båstad in the province Skåne, Region Skåne and Skåne Association of Local Authorities. The project includes studies of how municipality officials and politicians view the opportunities and obstacles to implement the concept, as well as studies of historical and present planning and decision cases involving aspects of ecosystem services. The final report from the project will be delivered at the end of 2016.

  • 53.
    Jönsson, Ingemar
    Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Forskningsmiljön Man & Biosphere Health – Högskolan Kristianstads miljöforskning i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike2015Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 54.
    Jönsson, Ingemar
    Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Forskningsmiljön Man & Biosphere Health och forskningen i Kristianstads Vattenrike2015In: Vattenriket i Fokus, ISSN 1653-9338, Vol. 2015, no 4, p. 2-6Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Man and Biosphere Health (MABH, www.hkr.se/mabh) is a multidisciplinary research platform at Kristianstad University focusing on the interactions between human impacts on ecosystems, ecosystem functioning and biodiversity, and human health and well-being. The platform was established in 2009 and currently has 29 members from a variety of scientific fields, including microbiology, ecology, and environmental technology/chemistry/education, and has a profile towards applied sustainability research in aquatic systems. The name of the platform connects directly to the UNESCO biosphere programme “Man and the Biosphere”, which consider human populations as an integrated part of the ecosystems. The location of Kristianstad University with the biosphere reserve Kristianstads Vattenrike provides MABH with a unique opportunity to contribute to the supporting functions (which include research) within the biosphere reserve, and to benefit from the manifold activities and practical social-ecological projects taking place. Within its research, MABH collaborates with many societal partners, both local, regional and national, and with businesses, and has a wide international network of collaborators.

  • 55.
    Jönsson, K. Ingemar
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Ekelund, Nils
    Malmö University.
    Wamsler, Christine
    Lund University .
    Brink, Ebba
    Lund University.
    Beery, Thomas H.
    Palo, Thomas R.
    Swedish University of Agricultural Science.
    Schubert, Per
    Malmö University.
    Stålhammar, Sanna
    Lund University .
    Bramryd, Torleif
    Lund University.
    Johansson, Michael
    Lund University.
    Implementering av ekosystemtjänst-begreppet i kommunal verksamhet: slutrapport2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politikeri de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner ochutvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänsteri kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den såkallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.

  • 56.
    Knaggård, Åsa
    et al.
    Lunds universitet.
    Pihl, Håkan
    Lunds universitet.
    Vad är målet med målet?2013In: Generationsmålet: kontroverser kring klimat och konsumtion / [ed] Jiborn, Magnus; Kander, Astrid, Stockholm: Dialogos Förlag, 2013, p. 165-196Chapter in book (Other academic)
  • 57.
    Kolehmainen, Janne
    et al.
    Kristianstad University.
    Axén, Pontus
    Kristianstad University.
    Landscape Changes and Loss of Ecosystem services of Houay Mak Hiao River: a Study in a Rapidly Developing City (Vientiane, Laos)2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This project was conducted in Vientiane, Laos where wetlands, channels and rivers play an important role for the water quality maintenance. Now, large landscape changes like backfilling of wetlands and channelization is affecting the condition of the urban waters which has become extremely polluted. For that reason this survey has focused on the past and present status of Houay Mak Hiao River, who receives basically all drainage water from the city. The purpose of this project is to find out how the condition of Houay Mak Hiao River has changed over time and to describe how historical and current landscape changes have affected the river. Group interviews were conducted in seven villages along the river to find out about the past and present status. The groups consisted of 3-6 respondents in each village. To get as relevant answers as possible, elders, fishermen, farmers and the head of village in each village were participating in the interviews. Water samples were collected at nine sampling sites to determine the water quality of today. The results show that the condition of the river started to significantly decrease about ten years ago and has since then become worse and worse. Today, the water is extremely polluted which has affected the fish population and the vegetation along the river in a very negative way. The deterioration can be connected to channelization and wetland area loss in Vientiane.The level of contamination decreases closer to the outflow into Mekong River which can be due to uptake by floating plants and dilution effects.

  • 58.
    Krausz, Elin
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Ignaberga kalkbrott: återställningsplaner i teori och praktik2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att bryta kalk i ett område orsakar stora ”sår” i naturen, därför finns speciella åtgärder som vidtas när ett kalkbrott brutits klart. Det finns en mängd olika sätt att efterbehandla eller återställa ett kalkbrott på beroende på dess förutsättningar. Aspekter att ta hänsyn till är exempelvis hur kalkbrotten smälter samman med omkringliggande natur, hur kalkbrotten efter efterbehandling blir viktiga boplatser för djur och växter samt om kalkbrottet ligger på ett vattenskyddsområde, som fallet är i Ignaberga. Genom litteraturstudier, dokumentstudier, bildanalyser samt fältstudier undersöker denna uppsats Ignaberga kalkbrotts återställningsplan och hur återställningsarbetet fortskrider. Som jämförande studie har Limhamns kalkbrott valts. Fokus i uppsatsen har lagts på planer som finns kring efterbehandlingen, om hur bestämmelserna tillämpats samt en översiktlig jämförelse mellan hur de båda kalkbrotten efterbehandlats så här långt. Resultaten visar att både Ignaberga kalkbrott och Limhamns kalkbrott efterbehandlar enligt de bestämmelser som finns och att planerna för hur kalkbrotten efterbehandlas bestäms utifrån de enskilda kalkbrottens förutsättningar som visade sig vara klart olika.

  • 59.
    Kumar, Sanjeev
    et al.
    India.
    Bhavya, P S
    India.
    Ramesh, R
    India.
    Gupta, G V M
    India.
    Chiriboga, Fidel
    University of Gothenburg.
    Singh, Arvind
    India.
    Karunasagar, Indrani
    India.
    Rai, Ashwin
    India.
    Rehnstam-Holm, Ann-Sofi
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Edler, Lars
    WEAQ Lab.
    Godhe, Anna
    University of Gothenburg.
    Nitrogen uptake potential under different temperature-salinity conditions: implications for nitrogen cycling under climate change scenarios2018In: Marine Environmental Research, ISSN 0141-1136, E-ISSN 1879-0291, Vol. 141, p. 196-204Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    As projected by climate change models, increase in sea surface temperature and precipitation in the future may alter nutrient cycling in the coastal regions due to potential changes in phytoplankton community structure and their ability to assimilate nitrogen (N) and carbon (C). An experiment simulating different temperature and salinity conditions (28°C-35 ambient conditions, 28ºC-31, 31ºC-35 and 31ºC-31) in mesocosms containing 1000 L of coastal water from the Arabian Sea was performed and N uptake rates were measured using 15N tracer technique on 2nd, 5th, 7th and 10th day of the experiment. The results show that, under all conditions, the total N (NO3- + NH4+) uptake rates were lower in the beginning and on the final day of the tracer experiment, while it peaked during middle, consistent with chlorophyll a concentrations. Total N uptake rate was significantly lower (p = 0.003) under ambient temperature-lower salinity condition (28ºC-31) than the others. This indicates that lowering of salinity in coastal regions due to excessive rainfall in the future may affect the N uptake potential of the phytoplankton, which may change the regional C and N budget.

  • 60.
    Kärrstedt, Amanda
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science.
    Rydiander, Martin
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science.
    Flygsanden mellan 1700 och 1821 i det historiska kartmaterialet: en kartläggning över Kristianstadsslätten2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    På Kristianstadsslättens sandiga marker finns ett flertal imponerande inlandsdyner vilka är bildade genom sandflykt under historisk tid. Tidigare forskning kring sandflyktens mönster och processer har ofta använt historiska kartor som komplement till fältstudier, men det saknas ett helhetsgrepp på detta omfattande källmaterial. I denna undersökning har 68 stycken kartor med tillhörande akter analyserats motsvarande ett undersökningsområde om 784 km2. I 5 stycken kartor finns flygsandsfält markerade och i 15 stycken akter finns flygsand belagda. Samtliga flygsandsfält har digitaliserats i GIS och deras samlade areal beräknats till 13 km2. Efter analys av de storskaliga kartorna vilka sträckte sig mellan 1694–1828 visade det sig att sandflykten troligtvis var på uppgång i slutet av 1600-talet, når sin kulmen på andra hälften av 1700-talet för att sedan avta och dämpas med hjälp av furuplanteringar under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Slutligen stödjer analysen av kartor och akter att det är åkerbruk i kombination med sydvästliga vindar som är huvudorsakerna till sandflykten. Vid jämförelse med tidigare forskning konstaterades följande; i dagsläget finns inget konkret svar på varför sandflykten anträder. Snarare kan det likna en kedja av olika händelser, både kultur- och naturbetingade, som trycker på startknappen samtidigt.

  • 61.
    Lagerås, Per
    et al.
    Riksantikvarieämbetet.
    Yassin, Sofia
    Riksantikvarieämbetet.
    Svensson, Nils-Olof
    Riksantikvarieämbetet.
    Past vegetation, topography and shore displacement2006In: In the wake of a woman: stone age pioneering of north-eastern Scania, Sweden, 10.000-5000 BC. : the Årup settlements / [ed] Per Karsten & Björn Nilsson, Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2006, p. 21-56Chapter in book (Other academic)
  • 62.
    Landqvist, Sara
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    ”Kommunerna sitter i en rävsax”: om vilka hinder som finns för återvinning av näringsämnen från kommunala reningsverk.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Avloppsvattnet som når våra reningsverk är fullt av värdefulla näringsämnen, näringsämnen som behövs för att ge oss större skördar. Men idag behandlar vi inte avloppsvattnet som den resurs det är. I detta examensarbete har jag undersökt vilka hinder som finns för kommunerna när det gäller återvinning av näringsämnen från avloppsvatten och -slam. Jag har gjort en litteraturstudie och djupintervjuer med flera personer inom VA-branschen. Även om mitt underlag inte gör att jag kan dra några generella slutsatser tyder mycket på att bristen på initiativkraft på regeringsnivå hindrar utvecklingen inom området.

  • 63.
    Lerstorp, Jessica
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Riskanalys för vattenskyddsområdet i Degeberga2017Independent thesis Basic level (university diploma), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vattenskyddsområdet för Degebergas kommunala vattentäkt inrättades 1979 och skall innan 2022 uppdateras enligt ny lagstiftning och miljökvalitetsmål som en del av Kristianstad kommuns miljöarbete. Denna rapport har tagit del av befintligt tekniskt underlag från C4 Teknik, Kristianstad kommun, med förslag på utformning av nytt utökat vattenskyddsområde för att därigenom inventera och analysera de riskobjekt som kan utgöra potentiella föroreningskällor för vattentäkten.För att kunna göra en riskanalys för det förslagna vattenskyddsområdet så har miljö- och hälsoskyddskontoret och grundvattenplaneraren på kommunen tillhandahållit information om riskobjekt och deras placering i området. Resultatet av arbetet består av en bedömning av vattentäktens sårbarhet samt föroreningspotentialen hos de specifika riskobjekten i området.

    Vattentäkten är en del av ett betydande grundvattenmagasin som ligger i isälvsavlagringarna i Degebergas södra samhälle. Isälvsavlagringarna har hög genomsläpplighet och är känsliga för föroreningar men har samtidigt hög omsättning. Det gör att vattentäkten är mindre känslig för vattenlösliga ämnen och desto mer känslig för hydrofoba ämnen.Degeberga har en grundvattentäkt med goda tillgångar och mycket bra kvalitet. Det finns ingen reservvattentäkt idag som kan ersätta den så skyddsvärdet är väldigt högt.Syftet med det här arbetet är att ge Kristianstads kommun material som kan stärka behovet av nya restriktioner och utbredning av det kommande uppdaterade vattenskyddsområdet.

  • 64.
    Mattsson, Malin
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science.
    Potential för användning av restströmmar på ett musteri: Energibalans och klimatpåverkan vid produktion av etanol respektive biodiesel2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett svenskt musteri eftersträvar att öka potentialen för användning av företagets reningsslam. Musteriets övriga restströmmar är äppelrester och koncentrat. Syftet med studien är att undersöka energibalans och klimatnytta vid etanol- respektive biodieselproduktion av musteriets restströmmar. Även utbytet av biobränsle samt behov av tillsatser analyseras. Biodiesel produceras i studien av lipider från oljebildande jästsvampar. Studien baseras på litteratur samt personliga informanter. Resultatet visar att 87,5 kubikmeter motsvarande 1 859 gigajoule etanol alternativt 7,4 kubikmeter motsvarande 243 gigajoule biodiesel kan produceras. Nettoenergibalansen med biogasproduktion av restprodukter inräknad blir 1 454 gigajoule vid etanolproduktion och 734 gigajoule vid biodieselproduktion. Biogasproduktion av restprodukter ger störst bidrag till nettoenergiutbytet vid biodieselproduktion. Per år minskar klimatutsläppen med 103 ton koldioxidekvivalenter i systemet med etanolproduktion och med 23 ton koldioxidekvivalenter i systemet med biodieselproduktion med avdrag för ersatt fossilt bränsle. Vid fermenteringen behöver 8,6 ton ammoniumkväve och 16,8 ton svavel tillsättas. Vid odling av oljebildande jästsvamp behöver 1,2 ton ammoniumkväve, 11,7 ton fosfor och 0,1 ton magnesium tillsättas. pH-värdet behöver sänkas till 5,5 respektive 5,7 vid etanol- respektive biodieselproduktion. Etanolproduktion bedöms vara lämpligast på musteriet. Både etanol- och biodieselproduktion är generellt effektivare på Företaget både klimat- och energimässigt än vid biobränsleproduktion av odlade råvaror. Biobränsleproduktionen på Företaget skulle kunna effektiviseras genom inblandning av andra lokala aktörers restprodukter. Experimentella studier samt forskning kring kostnader, behov av arbetsinsatser och komplexitet är betydelsefullt i vidare analys av restströmmarnas potential. Det skulle även vara värdefullt med en utredning om möjligheten att återcirkulera koldioxid som utsöndras av jästsvamparna till algodling i vattenreningen.

  • 65.
    McLoughlin, Stephen
    et al.
    Swedish Museum of Natural History.
    Haig, David W.
    Australia.
    Siversson, Mikael
    Australia.
    Einarsson, Elisabeth
    Lund University.
    Did mangrove communities exist in the late cretaceous of the Kristianstad Basin, Sweden?2018In: Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology, ISSN 0031-0182, E-ISSN 1872-616X, Vol. 498, p. 99-114Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous inferences of oyster-dominated communities occupying mangrove-like depositional settings in the Kristianstad Basin, Sweden, during the late early Campanian are reassessed. A significant percentage of oysters (Acutostrea incurva) from the Belemnellocamax mammillatus zone in Bed 3 at Asen bear indentations on their left valves indicating attachment to plant axes. Many of these axes bear morphological features characteristic of the distal subaerial portions of woody plant branches and appear to have been rafted into the marine environment rather than representing in situ mangrove stems and roots. Foraminiferal assemblages recovered from sediment within the oyster body cavities differ from modern mangrove-community associations by the absence of siliceous agglutinated Foraminifera, the presence of diverse and relatively abundant Lagenida, relatively common triserial Buliminida, and a notable percentage of planktonic taxa. Chondrichthyan teeth assemblages from the same beds are similarly incompatible with the interpretation of a mangrove depositional environment based on comparisons with the distribution of related extant taxa. Apart from oyster shells and belemnite rostra, these beds are notably depauperate in diversity and abundance of macroinvertebrate remains compared with coeval carbonate shoal and rocky shoreline assemblages from the same basin. The collective palaeontological and sedimentological evidence favours an inner neritic sandy-substrate setting, but not nearshore or mangrove-like depositional environment for the oyster-rich Bed 3 at Asen. The absence of mangrove-like assemblages at Asen is consistent with the development of modern mangrove ecosystems much later (during the Maastrichtian and Cenozoic) based on the global palynological record.

  • 66.
    Mehmeti, Sabri
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    An Investigation of the Groundwater Storage in Färlöv - Vinnö, Sweden2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The Kristianstad plain contains one of the most interesting and exciting groundwater of Sweden. It is also one of Northern Europe´s largest groundwater resources. The layers of gravel, limestone, sand, and sandstone is prime location. The amount of available water is veryhigh. The groundwater is consumed by four municipalities; Kristianstad, Eastern Goinge, Bromölla, and Hässleholm, including several industrial zones. Large quantities of groundwater have been used for agricultural irrigation. Groundwater resource carrying capacity refers to the maximum ability of groundwater system for supply industrial production, people’s lives and protection of the eco-environment under certain technical level and social condition in different periods of the future. Groundwater is a part of this cycle, which eventually flows into rivers, different types of wetlands, lakes or directly into the Baltic Sea. Withdrawal of groundwater is also part of the cycle. A waterbed, also known as an aquifer, is a geological formation containing groundwater and it is so permeable that groundwater may be extracted in larger quantity. Aquifers are filled with water by infiltrating precipitation, leakage from other aquifers or through infiltration from rivers. The extraction of groundwater may not exceed the inflow for a long time. If this occurs it is a risk of progressive lowering of the water quality or its deterioration. Area of reservoir, groundwater Färlöv– Vinnö is I think a good limit of economic water.

  • 67.
    Mellgren, Johanna
    et al.
    Lund University.
    Einarsson, ElisabethLund University.
    Lundadagarna i historisk geologi och paleontologi XI, Abstracts2009Conference proceedings (editor) (Other academic)
  • 68.
    Nilsson, Ola
    et al.
    Kristianstad University College, Department of Mathematics and Science.
    Norberg, Mats
    Kristianstad University College, Department of Mathematics and Science.
    Plan för multifunktionella buffertzoner längs Vramsån på Malörten AB: s jordbruksfastigheter2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    To create multifunctional buffer strips along a watercourse in an economically sustainable way requires consideration of many different factors. In this plan we have selected pollutant reduction as the main purpose of the buffer strip. We have also strived to achieve minimal income loss due to reduced production, increased biological diversity, good game preservation that leads to higher income from hunting, aesthetical satisfaction and possibility to profit from available subsidies. This is done mainly to make landowners/farmers more interested in creating buffer strips along water courses.

    As sand is the dominant type of soil in the area, the water course is less affected by surface runoff compared to if the soil would be clay or some other finer texture. Game preservation and subsidies have therefore been the main factors when establishing the width of the strip, because these require wider buffer strips in some cases. Most of the buffer strips have been left as fallow fields and multilayered vegetation systems have been strived for. This means combined tree, bush and grass/herb zones. To

    be allowed to plant bushes on a fallow field and also receive subsidies we suggest that perennial energy plants should be planted in some parts of the buffer strips. Perennial energy plants have several benefits, such as income when harvested and game preservation. In addition we have suggested planting and self rejuvenation of the local trees and bushes.

  • 69.
    Nordquist, Pär
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Global uppvärmning: gymnasieelevers oro och kunskap2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Global warming is generally recognized as one of the major environmental challenges we have to face in the near future. The students in school today are the ones that will have to deal with the consequences of it tomorrow. That is why education about it is so important. Previous research shows that students believe that environmental issues in general are important problems to be solved. I this study I tested students in grade twelve, in four different schools in order to find out what their level of knowledge about global warming is, how worried they are about it and if there are any correlation between their knowledge and their level of worry. The results show that the students have a medium to low degree of knowledge. They are quite worried except for when it comes to how they themselves will be affected. The correlation between knowledge and worry also indicates that a low level of knowledge is correlated to a low level of worry.

  • 70.
    Ohlsson, Annelié
    et al.
    Kristianstad University College, Department of Mathematics and Science.
    Svensson, Jerker
    Kristianstad University College, Department of Mathematics and Science.
    Skogen - vårt biologiska kulturarv2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    This article deals with the woodlands as a biological cultural heritage and how it is taken care of in the protected woodlands in Skåne, in the south of Sweden, especially the deciduous trees which is dominated by beech. High biological values have emerged as a result of grazing and different kinds of forestry. The protected woodlands have been ripped of its cultural influences which changes the biological values on which the original reasons for protection was founded.

  • 71.
    Olsson, Pontus
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science.
    Walfridsson, Alexander
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science.
    Etableringen av Ebbjörnarp: En paleoekologisk studie av torpetablering under tidig medeltid på Göingeåsen, Skåne2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    När en bebyggelse etablerades i ett område är svårt att läsa av de människoskapade landskapselementen. Dock kan ortnamnet ge en indikation om under vilken tidsperiod det kan ha uppstått bebyggelse. Perioden då ortnamn med efterledet -torp blir vanligt är också en tid av omfattande samhällsförändringar. Syftet med denna studie var att med paleoekologisk metodik datera när ett bebyggelsenamn med suffixet -torp etablerades vid en specifik lokal på Linderöds, Nävlinge- eller Göingeåsen. Med GIS-analys och fältarbete kunde en lämplig undersökningslokal hittas och två torvkärnor borras upp för vidare pollenanalys. Lagerföljden kunde genom 14C-metoden dateras till 727 e.Kr. ± 50 år på 96,5 centimeters djup. Med pollendiagrammet gjordes tolkningen att Ebbjörnarp etablerades under andra hälften av 1100-talet. Detta grundar sig på en uppgång av kolfragment som föregicks av en lång period med låg och jämn nivå. Etableringen skedde då fler trälar kom att friges. Om det rörde sig om en träl för Ebbjörnarps del låter vi vara osagt då det även kunde vara en vanlig bonde som tog chansen till ett arrende. Landskapet tiden före Ebbjörnarp var dels ett öppnare kulturlandskap med tydlig mänsklig närvaro, och dels senare ett mer beskogat landskap med lägre aktivitet.

  • 72.
    Persson, Christel
    Kristianstad University, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Miljöarbete för framtidens samhällsmedborgare2016Conference paper (Refereed)
  • 73.
    Persson, Christel
    et al.
    Kristianstad University, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Andersson, John
    Danmark.
    Geckoödlan och luktroboten: naturen som förebild i ingenjörskonsten2011Conference paper (Other academic)
  • 74.
    Persson, Christel
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Persson, Torsten
    Hållbar utveckling: människa, miljö och samhälle2011 (ed. 2)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vår planet befolkas i dag av 7 miljarder människor. Inom en snar framtid kan vi vara så många som 9 miljarder. Hur ska vi leva och fördela jordens resurser så att också framtida generationer kan få ett bra liv här på jorden? 

     Hållbar utveckling - människa, miljö och samhälle är en lärobok avsedd för studier i gymnasieskolans kurser inom ämnena biologi, geografi, naturkunskap och hållbart samhälle. Den är även lämpad som grundläggande lärobok i hållbar utveckling inom lärarutbildningen och tillgodoser de övergripande perspektiven miljö respektive hållbar utveckling. som ingår i all utbildning i skolan och högskolan.

    I denna andra omarbetade upplaga ges en tydlig bild av hur hållbar utveckling har utvecklats från ett snävt naturvetenskapligt ämne till ett brett, tvärvetenskapligt perspektiv. I dag bygger hållbar utveckling inte bara på ekologisk välfärd. Lika viktigt är det att uppnå ekonomisk och social välfärd, vilket är en mycket större utmaning. Därför är också kunskapen i dag om de grundläggande sambanden i naturen så otroligt mycket vktigare.

    Boken har en tydlig utgångspunkt i de internationella överenskommelser som träffats avseende utbildning i miljö och hållbar utveckling. Boken vilar på naturvetenskaplig grund, samtidigt som den behandlar frågeställningar som på ett tvärvetenskapligt sätt berör sambanden mellan resurser i naturen och vår livsstils påverkan på miljö och samhälle. Särskild hänsyn tas till det demokratiska arbetet för hållbar utveckling, som i skolan och högskolan, särskilt lärarutbildningen, kan grundas på ett praktiskt miljöledningsarbete.

    Boken utgör också ett värdefullt redskap för problematisering av frågor om miljö och hållbar utveckling genom att tydliggöra hur olika människor ser på naturen, människan och samhället, etiskt, ideologiskt och på andra sätt. Varje kapitel avslutas med ett antal fakta- och diskussionsfrågor.

  • 75.
    Persson, Christel
    et al.
    Kristianstad University, Department of Mathematics and Science.
    Persson, Torsten
    Miljökunskap för gymnasieskolan2001 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 76.
    Pihl, Håkan
    Kristianstad University, Vice-chancellor's office.
    Det krävs ett globalt pris på koldioxid2016In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, no 5 januariArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 77.
    Pihl, Håkan
    et al.
    Lunds universitet.
    Lagerstedt Wadin, Jessica
    Lunds universitet.
    Naringslivets mojligheter och utmaningar2015In: Klimatsäkrat Skåne / [ed] Hall, Marianne; Lund, Emma; Rummukainen, Markku, Lund: Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet , 2015, p. 185-195Chapter in book (Other academic)
  • 78. Proporat, Stephen F
    et al.
    Einarsson, Elisabeth
    Lund University.
    Lindgren, Johan
    Bazzi, Mohamad
    Lagerstam, Clarence
    Kear, Benjamin P
    Late Cretaceous dinosaurian remains from the Kristianstad Basin of southern Sweden2016In: Geological Society Special Publication, Vol. 434, p. 231-239Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Mesozoic dinosaur fossils are exceptionally rare in Scandinavia. The Swedish record is typically depauperate, with the Kristianstad Basin of SkÅne (Scania) yielding all of the known fossils from Swedish Cretaceous strata. Although highly fragmentary, these body remnants are important because they provide evidence of a relatively diverse fauna, including previously recognized hesperornithiform birds and leptoceratopsid ceratopsians, as well as indeterminate ornithopods that are confirmed here for the first time. In this paper, we describe three phalanges (from Åsen) and an incomplete right tibia (from Ugnsmunnarna) from the Kristianstad Basin. One of the phalanges appears to pertain to a leptoceratopsid ceratopsian, providing further evidence of these small ornithischians in the Cretaceous sediments of Sweden. The other two phalanges are interpreted as deriving from small ornithopods similar to Thescelosaurus

  • 79.
    Punzi, Marisa
    et al.
    Lunds universitet.
    Nilsson, Filip
    Lunds universitet.
    Anbalagan, Anbarasan
    Lunds universitet.
    Svensson, Britt-Marie
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Jönsson, Karin
    Lunds universitet.
    Mattiasson, Bo
    Lunds universitet.
    Jonstrup, Maria
    Lunds universitet.
    Combined anaerobic–ozonation process for treatment of textile wastewater: Removal of acute toxicity and mutagenicity2015In: Journal of Hazardous Materials, ISSN 0304-3894, E-ISSN 1873-3336, Vol. 292, no 15 July, p. 52-60Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A novel set up composed of an anaerobic biofilm reactor followed by ozonation was used for treatment of artificial and real textile effluents containing azo dyes. The biological treatment efficiently removed chemical oxygen demand and color. Ozonation further reduced the organic content of the effluents and was very important for the degradation of aromatic compounds, as shown by the reduction of UV absorbance. The acute toxicity toward Vibrio fischeri and the shrimp Artemia salina increased after the biological treatment. No toxicity was detected after ozonation with the exception of the synthetic effluent containing the highest concentration, 1 g/l, of the azo dye Remazol Red. Both untreated and biologically treated textile effluents were found to have mutagenic effects. The mutagenicity increased even further after 1 min of ozonation. No mutagenicity was however detected in the effluents subjected to longer exposure to ozone.

    The results of this study suggest that the use of ozonation as short post-treatment after a biological process can be beneficial for the degradation of recalcitrant compounds and the removal of toxicity of textile wastewater. However, monitoring of toxicity and especially mutagenicity is crucial and should always be used to assess the success of a treatment strategy.

  • 80.
    Redegard, Magnus
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Havsstrandängar i Halland: Försvinnande och nyetablering vid framtida klimatförändringar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Coastal meadows of the EU-code 1330 have a range reaching from the Atlantic coast to the Öresund including all along the coastline of Halland. The habitat is home to many species, including many that are threatened and have requirements for fine-grained soils with low height and slope. Grazing and haymaking keep these species rich meadows open. Climate change, however, affects global sea level and is projected to negatively affect on the salt meadows. Through a GIS analysis, meadow losses due to sea level rise are calculated. The result shows large losses of meadows in Halland, a full 87.9% of the existing meadows are projected to be lost in a sea level rise of 1m. In addition to these concerns, the result also shows that there are opportunities for establishment of new salt meadows. In fact, the area for potential new meadows is greater than what’s available today, which is considered as a positive result. In conclusion, GIS analysis provides an indication of what may happen with salt meadows in Halland due to climate change, losses and potential compensation. However, if new areas are to serve as meadows, active measures must be taken. Necessary actions include both change of existing land types and effort that can help the meadows to re-establish themselves in the event of sea level rises. 

  • 81.
    Regnéll, Joachim
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Natural Science.
    Emanuelsson, Urban
    SLU.
    Biology and history in eastern Asian landscapes compared with Europe2012In: The 55th symposium of the international association for vegetation science: climate change and vegetation science / [ed] Eun Ju Lee, Hyesoon Kong, Kang-Hyun Cho, Yowhan Son, Jang-Geun Oh, Do-Soon Cho, Jong-Won Kim, Sun-Kee Hong, 2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This project is a continuation 0f Urban Emanuelsson's book "The rural landscapes of Europe - How man has shaped European nature" from 2009 which was written from a biological-historical perspective. In eastern Asia climate is roughly comparable with Europe, and both areas have long and independent land use traditions. Vegetation patterns can also be compared although differences are also pronounced and eastern Asia more species rich. Rice and millet/wheat production developed in both areas as well as societies relying on nomadic animal rearing. Human development has, however, been highly independent in the two areas, which makes comparisons interesting. In this project eastern Asia (roughly China north of Chang Jiang, Mongolia, SE Russia from Buryatia ta Primorye, Korea and Japan) and Europe (within its historical borders) will be compared.

    Some factors that have led to different landscape patterns in the two areas are:

    • Different attitudes towards grazing stock

    • Different attitudes towards forest

    • Different food cultures

    • Different routes and timing of cultural influence from other areas

    • Different kinds of religious conceptions about the landscape

    • Different kinds of major political movements during the past 100 years

    We work in a distinctly interdisciplinary way, and the interaction of environmental and social factors behind landscape changes is in focus. Archaeology and the geological and climate-related basis for the biodiversity are being addressed, followed by descriptions of cultural variation and different forms of land-use. Timing and reasons for the introduction of agriculture in different areas is of particular interest. Competition between grazing, agriculture, forest use and other land-use, is being described, particularly along ecological border zones, as well as the effects on the landscape by religious conceptions. How the biota has changed through time, often drastically so, is being described in relation to both human interference and climate and other changes. Historical influence of land use and the present day landscapes, also where these are apparently or allegedly "natural" is of particular concern. The current situation will be discussed, and weight given to how the landscape today can be used for recreation and tourism.

    Progress is made through field visits and literature studies. The end product will be a book with co-authorship of scholars within the region to be published within two years time.

  • 82. Rundqvist, Sara
    et al.
    Hedenas, Henrik
    Sandstrom, Anneli
    Emanuelsson, Urban
    Swedish Biodiversity Center, Uppsala.
    Eriksson, Håkan
    Jonasson, Christer
    Callaghan, Terry V.
    Tree and Shrub Expansion Over the Past 34 Years at the Tree-Line Near Abisko, Sweden2011In: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 40, no 6, p. 683-692Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Shrubs and trees are expected to expand in the sub-Arctic due to global warming. Our study was conducted in Abisko, sub-arctic Sweden. We recorded the change in coverage of shrub and tree species over a 32– to 34-year period, in three 50 × 50 m plots; in the alpine-tree-line ecotone. The cover of shrubs and trees (<3.5 cm diameter at breast height) were estimated during 2009–2010 and compared with historical documentation from 1976 to 1977. Similarly, all tree stems (≥3.5 cm) were noted and positions determined. There has been a substantial increase of cover of shrubs and trees, particularly dwarf birch (Betula nana), and mountain birch (Betula pubescens ssp. czerepanovii), and an establishment of aspen (Populus tremula). The other species willows (Salix spp.), juniper (Juniperus communis), and rowan (Sorbus aucuparia) revealed inconsistent changes among the plots. Although this study was unable to identify the causes for the change in shrubs and small trees, they are consistent with anticipated changes due to climate change and reduced herbivory.

  • 83. Rydén Persson, Mathias
    Restaurering av våtmarker; Inventering av vadare och andfåglar vid Norra Lingenäset2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 84.
    Salvigsen, Otto
    et al.
    Norge.
    Elgersma, Anne
    Norge.
    Hjort, Christian
    Lund University.
    Lagerlund, Erik
    Lund University.
    Liestol, Olav
    Norge.
    Svensson, Nils-Olof
    Lund University.
    Glacial history and shoreline displacement on Erdmannflya and Bohemanflya, Spitsbergen, Svalbard1990In: Polar Research, ISSN 0800-0395, E-ISSN 1751-8369, Vol. 8, no 2, p. 261-273Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Traces of former glaciation were studied on Erdmannflya and Bohemanflya. Both peninsulas were probably completely covered by glaciers during the Late Weichselian and the final deglaciation took place around 10,000 C-14 years BP. Esmarkbreen readvanced shortly after 9,500 BP, probably a local and shortlasting event. Raised beaches occur to about 60 m above sea level, and date back to about 10,000 BP. Initial land emergence was rapid, about 3m/100 years. It seems to have been followed by a marine transgression between 8,500 and 7,500 BP, which resulted in a large and distinct beach bridge and marine abrasion cliffs about 10-12 m above present sea level. Mytilus edulis lived in the area between at least 9,000 and 5,000 BP. Five thousand years ago relative sea level probably stood 3-4 m higher than today. Relative sea level has remained close to present during the last centuries. Different positions of glacier fronts in this century have also been mapped.

  • 85.
    Scheyer, Torsten M.
    et al.
    Switzerland.
    Mors, Thomas
    Swedish Museum of Natural History.
    Einarsson, Elisabeth
    Lund University.
    First record of soft-shelled turtles (cryptodira, trionychidae) from the late cretaceous of Europe2012In: Journal of Vertebrate Paleontology, ISSN 0272-4634, E-ISSN 1937-2809, Vol. 32, no 5, p. 1027-1032Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Fossil soft-shelled turtles (Trionychidae) have so far been recognized in all continents except Antarctica, based largely on remains preserving their diagnostic sculptured shell bones. The origin of the group is generally assumed to be in the Early Cretaceous of Asia, whereas they first appear in North America and Europe during the Late Cretaceous and Paleocene, respectively. Here we describe the first record of an indeterminate trionychid from the late early Campanian from southern Sweden, a part of the paleobiogeographically isolated Fenno-Scandian Shield, thus extending the stratigraphic record of the group in Europe back about 15 Ma into the Late Cretaceous. Our finding provides evidence against the currently favored dispersal scenario in which trionychid turtles are interpreted to have come to Europe first during the Paleocene either directly from North America or via Asia. The described indeterminate trionychid possibly represents a relic of a pre-Cretaceous endemic radiation of North European trionychids living mainly on the Fenno-Skandian Shield or it may indicate a potential lower latitude dispersal route of trionychids from Asia to North America via Europe during the Late Cretaceous.

  • 86.
    Schubert, Per
    et al.
    Malmö University.
    Ekelund, Nils
    Malmö University.
    Beery, Thomas H.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Wamsler, Christine
    Lund University .
    Jönsson, K. Ingemar
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Roth, Andreas
    Malmö University.
    Stålhammar, Sanna
    Lund University .
    Bramryd, Torleif
    Lund University.
    Johansson, Michael
    Lund University.
    Palo, Thomas R.
    Swedish University of Agricultural Science .
    Implementation of the ecosystem services approach in Swedish municipal planning2018In: Journal of Environmental Policy and Planning, ISSN 1523-908X, E-ISSN 1522-7200, Vol. 20, no 3, p. 298-312Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    While ecosystem-based planning approaches are increasingly promoted through international and national policies, municipalities are still struggling with translating them into practice. Against this background, this paper aims to increase the knowledge of current advances and possible ways to support the implementation of the ecosystem services (ES) approach at the municipal level. More specifically, we analyze how ES have been integrated into comprehensive planning within the municipality of Malmö in Sweden over the last 60 years, a declared forerunner in local environmental governance. Based on a content analysis of comprehensive plans over the period 1956–2014 and interviews with municipal stakeholders, this paper demonstrates how planning has shifted over time toward a more holistic view of ES and their significance for human well-being and urban sustainability. Both explicit and implicit applications of the ES concept were found in the analyzed comprehensive plans and associated programs and projects. Our study shows how these applications reflect international, national, and local policy changes, and indicates how municipalities can gradually integrate the ES approach into comprehensive planning and facilitate the transition from implicit to more explicit knowledge use.

  • 87.
    Schubert, Per
    et al.
    Malmö University.
    Jönsson, K. Ingemar
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Bramryd, Torleif
    Lund University.
    Johansson, Michael
    Lund University.
    Brink, Ebba
    Lund University.
    Wamsler, Christine
    Lund University .
    Palo, Thomas
    Swedish University of Agricultural Science .
    Beery, Thomas H.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Faculty of Natural Science, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Ekelund, Nils
    Malmö University.
    Stålhammar, Sanna
    Lund University.
    Ekosystemtjänstbegreppet: en historisk tillbakablick och den förväntade rollen i svensk miljöpolicy.2017In: Urban utveckling och interaktion / [ed] Borén, T., Stockholm: Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi , 2017, p. 213-237Chapter in book (Other academic)
  • 88.
    Stålhammar, Sanna
    et al.
    Lund University.
    Jönsson, K. Ingemar
    Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Evolutionary psychology and contemporary behavioural framework for environmental policy2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: The objective of the study was to investigate the extent to which evolutionary psychology is applied in common behavioural frameworks that are used to explain, analyse and promote pro-environmental behaviour and inform environmental policy in the EU context. Such behavioural frameworks have been developed and analysed by for example the UK Department for Environment, Food and Rural Affairs and the Sustainable Practices Research Group.

    Methods: A review of documents was conducted that consisted of contemporary behavioural frameworks related to environmental behaviour as well as environmental policy documents within the EU. We also reviewed previous efforts to link the field of evolutionary psychology to pro-environmental behaviour.

    Results and Conclusions: The results show that contemporary behavioural frameworks for environmental policy lack an evolutionary perspective. Evolutionary-related behavioural theory is mentioned once, as ‘sexual signaling’ theory by the Ecologic Institute (2014). The behavioural theories informing contemporary frameworks and recommendations are predominantly drawing on the fields of social and cognitive psychology, behavioural economics and sociology. The current narrative on behaviour change is primarily focused on personal responsibility and choice, and how these are shaped by individual’s attitudes and values. We argue that an evolutionary consideration of behaviour could be beneficial when designing environmental policies that aim to take into account individuals mechanisms for motivation and behaviour. A combination of instruments that target innate psychological mechanisms could be used to promote pro-environmental behaviour and such instruments could aid policy-makers and environmental campaigners in developing strategies. The evolutionary perspective is to be regarded as a complementary framework for analysis of behavioural change and is not intended to replace the contemporary frameworks.

  • 89.
    Svensson, Britt-Marie
    et al.
    Kristianstad University, School of Engineering.
    Mathiasson, Lennart
    Department of Analytical Chemistry, Lund University.
    Mårtensson, Lennart
    Kristianstad University, School of Engineering.
    Bergström, Staffan
    Kristianstad University, School of Engineering.
    Artemia salina as test organism for assessment of acute toxicity of leachate water from landfills2005In: Environmental Monitoring & Assessment, ISSN 0167-6369, E-ISSN 1573-2959, Vol. 102, no 1-3, p. 309-321Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Artemia salina has, for the first time, been used as test organism for acute toxicity of leachate water from three landfills (the municipal landfills at Kristianstad, Sweden and Siauliai, Lithuania, and an industrial landfill at Stena Fragmenting AB, Halmstad, as well as for leachate from Kristianstad treated in different ways in a pilot plan). Artemia can tolerate the high concentrations of chloride ions found in such waters. Large differences in toxicities were found, the leachate from Siauliai being the most toxic one. To increase the selectivity in the measurements, a fractionation was done by using ion exchange to separate ammonium/ammonia and metal ions from the leachate, and activated carbon adsorbents for organic pollutants. The influence of some metals and phenol compounds on the toxicity was investigated separately. It was found that most of the toxicity emanated from the ammonium/ ammonia components in the leachate. However, there was also a significant contribution from organic pollutants, other than phenol compounds, since separate experiments had in this latter case indicated negligible impact. The concentrations of metals were at a level, shown by separate experiments, where only small contribution to the toxicity could be expected.

  • 90.
    Svensson, Britt-Marie
    et al.
    Kristianstad University, Department of Mathematics and Science.
    Mårtensson, Lennart
    Kristianstad University, Department of Mathematics and Science.
    Mathiasson, Lennart
    Lund University, Analytical Chemistry.
    Eskilsson, Linda
    Kristianstad University, School of Engineering.
    Leachability testing of metallic wastes2005In: Waste Management & Research, ISSN 0734-242X, E-ISSN 1096-3669, Vol. 23, no 5, p. 457-467Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The performance of two tests, a batch test and a percolation test for the characterization of waste as suggested in the EU council decision 2003/33/EC was investigated. The tests were carried out on two solid waste streams from a metal recycling industry. The concentrations of heavy metals such as Cu, Znand Pb were more than one order of magnitude lower than the proposed limit values. Generally, batch test values were equal or higher than percolation test values. With the proposed test procedures both materials could be considered as non-dangerous wastes. The test performance was also investigated using a leachant with higher ionic strength instead of demineralized water as prescribed. The results clearly show a significant increase in the concentration of some heavy metals. Total concentrations of phenolic compounds and polychlorinated biphenyls were less than 1 p.p.m. and 2 p.p.b., respectively. The precision of the batch and the percolation tests were on average 48 and 35%, respectively.

  • 91.
    Svensson, Henric
    et al.
    The School of Natural Sciences, Linnaeus University.
    Svensson, Britt-Marie
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Man and Biosphere Health (MABH).
    Hogland, William
    The School of Natural Sciences, Linnaeus University.
    Marques, Marcia
    Dept. of Sanitary and Environmental Engineering Rio de Janeiro State University UERJ .
    Acute toxic effects caused by leachate from five different tree species on Artemia Salina and Vibro Fischeri2012In: Journal of Biobased Materials and Bioenergy, ISSN 1556-6560, E-ISSN 1556-6579, Vol. 6, no 2, p. 214-220Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this study, leachates resulting from leaching tests carried out with sawdust from five tree species were investigated. The studied species were: Pedunculate oak (Quercus robur), Scots pine (Pinus sylvestris), European larch (Larix decidua), Norway spruce (Picea abies) and European beech (Fagus sylvatica). The analyses included chemical parameters such as pH, TOC and phenolic compounds (reported as total poly-phenols) and acute toxicity on two different organisms, the crustacean Artemia salina and the bacteria Vibro fischeri (Microtox®). There are very high amounts of different phenolic compounds in the leachate, and large differences between tree species. The leachates produced by sawdust and bark of different tree species presented great variation regarding acute toxicity. V. fischeri was more sensitive than A. salina and leachates from pine sawdust and pine bark produced the highest toxicity response from V. fischeri. This study indicates that bark is one component of the tree anatomy that needs to be handled as a potential hazardous material to the aquatic environment. The large variation in toxicity presented by different tree species need to be taken into account when assessing the impacts to surrounding watercourses and constructing wastewater treatment facilities for the wood-based industry such as irrigation water, stormwater runoff from storage areas.

  • 92.
    Svensson, Nils-Olof
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Detailed Mapping and Shore-Line Documentation in W-Blekinge Based on LiDAR Data: a part of the E22 Sölve-Stensnäs archeology project2013Conference paper (Other academic)
  • 93.
    Svensson, Nils-Olof
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Havsmiljö och pollenbaserad vegetationshistoria - Damm 6.: Bilaga 14 i "Damm 6 och Bro 597. Boplatslämningar och en hydda från tidigmesolitikum. Särskild arkeologisk undersökning 2011 och arkeologisk förundersökning 2012. Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län".2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den arkeologiska undersökningen vid Damm 6 omfattade 1500 m2 och maximalt 1,4m gyttja bortschaktades vid undersökningen. Paleoekologiska analyser i form av pollenanalysoch makrofossilanalys har genomförts, främst på prover från lagerföljdensdjupare delar.Utifrån förundersökningen bedömdes området vid den blivande Damm 6 somgynnsamt för paleoekologiska undersökningar. Detta framförallt för att de arkeologisktintressanta lagren var överlagrade av ett skyddande lager gyttja. Utgrävningsarbetet inleddesmed bortschaktning av gyttjan, ned till artefaktförande lager. En anledning tillatt området vid Damm 6 bedömdes vara intressant att undersöka paleoekologiskt var enintilliggande, 70 m norr där om belägen, boplatsyta. Förhoppningen var att organisktmaterial från boplatsen var bevarat i lagren vid Damm 6. Den arkeologiska undersökningenav denna boplatsyta gick utgick dock och därför begränsades analysen av pollenoch alger från Damm 6 till ganska få prover.Som framgår av den arkeologiska delen av rapporten härrör den slagna flintan frånDamm 6, enligt teknologiska och typologiska bedömningar, från preboreal tid – tidenföre Ancylustransgressionen. Resultaten av pollen- och makrofossilanalyserna hardärmed ingen relevans for tolkningen av denna tidiga boplats. Däremot bidrar de tillförståelsen av strandlinjeförskjutningen och landskapsutvecklingen i Vesanområdet.SummeringDet äldsta undersökta lagret (109) visar i de två analyserade proven (PM1649 & PM1650)en skogsmiljö med tall, björk, al och hassel, där lind och ask, som är viktiga i den atlantiskaädellövskogen, ännu inte är vanliga. Lagret i sig är ganska unikt i området och representerarde enda funna och undersökt torv/gyttjelager från tiden före Littorinatransgressionen,då bortsett från lagerföljden i den centrala borrpunkten på Vesan (Svensson 2015).De två dateringarna från prov PM1649 (rapportens bilaga 13 & 16) har ganska storspridning, vilket dock kan vara helt korrekt då prov PM1649 troligen omfattar storadelar av det endast 10 cm tjocka lagret. Lagret består av limnisk gyttja som kan ha sedimentationshastigheterlångt under en mm/år. Att lager 109 ackumulerats under en tidsperiodpå drygt 500 år (ca 6600–ca 7100 alt 7300 f Kr), som dateringarna visar, ärdärför fullt rimligt.Bildningsmiljön för lager 109 är klart limnisk och den frekventa förekomsten avsporer och pollen från grundvattenväxter indikerar strandnära miljö. Detta i kombinationmed gyttjeavsättning visar mycket skyddade sedimentationsförhållanden somnormalt bara uppstår i en liten vattensamling, alternativt en väl skyddad vik/lagun aven större sjö. Eftersom avsättning av gyttja måste ske med visst vattendjup för att gede gyttjebildande organismerna livsmiljö och lagret i de två proven är beläget på -0,64resp -0,85 m nivå så lär lägsta tänkbara vattennivå ha varit runt 0 m, alltså vid dagenshavsnivå. Om gyttjeavsättningenskett i en vik av den tidiga insjö som funnits i Vesanbassängenmellan Ancylus- och Littorinatransgressionerna ger detta lager en viktigledtråd till detta insjöstadiums vattennivå.Intressant är den stora mängden mikroskopiska träkolspartiklar i de båda pollenprovenfrån lagret. Då lagret utgörs av gyttja, och därför representerar avsättning underen längre tidsrymd, är kolet troligen dittransporterat av vind och nederbörd frånen intilliggande boplatsyta. Det sandiga lager som återfinnes ovan gyttjan i lager 109, liksom utanför utbredningenav lager 109, direkt ovanpå leran (lager 106), är med stor sannolikhet knutet till elleråtminstone påverkat under den begynnande Littorinatransgressionens inträngande iVesanbassängen.Den höjda vattennivån och succesiva vidgningen av förbindelsen mellanÖstersjön och Vesanbassängen resulterade i erosion och redeponering i strandnäraområden, resultatet blev inledningsvis de sandiga lagren som representeras bland annatav lager 101 (samt lager 107, 108 & 110), som daterats till ca 6500 f Kr. Som påvisats i rapportenär dock flintorna som påträffades i detta lager från preboreal tid, före Ancylustransgressionen.Detta kan tyckas svårförklarligt, men det finns en datering av träkolav alm från sandlagret L110/L108 (Ua-31357), som tidsmässigt stämmer med tiden förtransgressionen. Det är därmed sannolikt att en del av sanden i lager 101 och de andrasandlagren (107, 108 & 110) stammar från Ancylustransgressionen. Det kan också varaså att sandlagren, lager 101 m fl, har olika ålder på olika ställen inom undersökningsområdet.Merparten av dateringarna tyder dock på att huvuddelen av sanden i dessa lagerpålagrats under Littorinatransgressionen.Vid den fortsatta Littorinatransgressionen blev vattendjupet vid Damm 6 snart såpass högt att finare sediment, gyttja, började avsättas. Mikrofossilinnehållet i den förstavsatta delen av denna gyttja, gröngrå gyttja (lager 102), visar först inga tecken på saltinnehålli vattnet, sedan i den grå gyttjan (lager 103), indikeras brackvatten. Den överlagrandebruna gyttjan, lager 104, är däremot mycket rik på vilosporer av marina dinoflagellatalgeroch representerar avsättning i det salta Littorinahavet.

  • 94.
    Svensson, Nils-Olof
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Havsmiljö och pollenbaserad vegetationshistoria vid Norje Sunnansund.: Bilaga 7 i "Norje Sunnansund. Boplatslämningar from tidigmesolitikum och järnålder".2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning ingår som en del i E22-projektet, sträckan Sölve – Stensnäs, Sölvesborgsoch Karlshamns kommuner, Blekinge län.De paleoekologiska undersökningarna vid Norje Sunnansund föranleddes av att inledandearkeologiska förundersökningar inför utbyggnad av E22 bl a visat omfattandespår från en mesolitisk boplats, RAÄ Ysane 44 (Aspeborg & Persson 1999; Aspeborg2009; Aspeborg & Lagerås 2009 och Rudebeck m fl 2010). Parallellt med den särskildaarkeologiska undersökningen utfördes de paleoekologiska undersökningarna och analysarbetetinitierades.Undersökningsområdet, tidigare benämnt lokal 12, låg cirka en kilometer sydvästom samhället Norje vid den tidigare sjön/våtmarken Vesans östra rand.Utöver paleoekologiska undersökningar relaterade till den mesolitiska boplatsen(B–F och H i figur 1) genomfördes pollenanalyser av prover från fossil åkermark på tvåimpediment (RAÄ Ysane 79 och 80) (A och G i figur 1).Den paleoekologiska arbetsinsatsen har varit flerdelad, dels deltagande i planering av projektet, dels i fält under utgrävningsfasen med aktivt stöd åt arkeologer tillsammans med inmätningar och provinsamling, ofta kombinerat med snabbare analyser. Både under fältfasen och därefter har jag arbetat med LIDAR-data för att ta fram kartor ochhöjdmodeller. Efter fältskedet genomfördes huvudparten av analysarbetet kombineratmed en succesiv avrapportering.

    De undersökta lagerföljderna i Vesan har varit förvånansvärt likartade, i botten moränmed överlagrande varvig lera, avsatt vid och strax efter isavsmältningen, (ca 12 490 f Kr).Därovan ibland en icke varvig lera, mäktigast centralt i Vesan, annars väldigt tunn. I lagerföljdernasyns alltid en påtaglig lagerlucka – upp till 6000 år. Spåren av detta skedeär lite erosionsrester, sand, grus och ibland sten. Mycket har eroderats under denna period(se bland annat figur 23), dels när området varit torrlagt från Baltiska Issjöns tappningfram till Ancylustransgressionen som ju i sig sedan kraftigt spolade området upptill kanske 3–5 m nivån. I samband med Littorinatransgressionen eroderades Listerlandetytterligare och Vesan spolades troligen ur en sista gång. Under de torrlagda skedena har Vesan varit en insjö, troligen med en vattennivå runt  m ö h och med ett smalt, slingrandeutlopp förbi lokal Norje Sunnansund.På några platser, främst Lussabacken och Norje Nordansund finns lite rester kvarav lager bildade före Littorinatransgressionen, mest sand med kolhaltiga mörkare lagermed visst organogent inslag. Därovan finns normalt en lergyttja som avlagrats underLittorinaskedet. Ovan littorinagyttjan finns mer strandnära oftast sand, ibland flygsand,annars en grundvattenavlagring. Centralt i Vesan återfinns istället en gyttja, troligenavsatt under Vesans senaste insjöfas.

  • 95.
    Svensson, Nils-Olof
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Havsmiljö och pollenbaserad vegetationshistoria vid Norje Sunnansund.: Bilaga 7 i "Norje Sunnansund. Boplatslämningar from tidigmesolitikum och järnålder".  Särskild arkeologisk undersökning 2011 och arkeologisk förundersökning 2011 och 2012, Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge2014In: "Norje Sunnansund. Boplatslämningar from tidigmesolitikum och järnålder".  Särskild arkeologisk undersökning 2011 och arkeologisk förundersökning 2011 och 2012, Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge / [ed] Elisabeth Rudebeck, Karlskrona: Blekinge Museum , 2014Chapter in book (Other academic)
  • 96.
    Svensson, Nils-Olof
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    OSL analys: Stratigrafi och OSL-datering på lokal Norje Nordansund2016In: Norje Nordansund. Meolitiska lägerplatser i ett skärgårdslandskap och boplatslämningar från yngre bronsålder-äldre järnålder.: särskild arkeologisk undersökning 2011 Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län. / [ed] Titti Fendin, Tyra Ericson och Carl Persson, Karlskrona: Blekinge Museum , 2016, , p. 12Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning ingår som en del i projektet Särskildundersökning av ny vägsträckning av väg E22, sträckanSölve–Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner,Blekinge län (Länsstyrelsen i Blekinge län, Dnr 431-2502-10). Undersökningen genomfördes som en särskild utredning,steg 2, under 2011, inom fastigheterna Norje 67:1, 4:10,9:24, 6:35, 6:14, 10:19, 85:3, 10:27, 7:27, 70:1, 48:3, 86:1, Ysanesocken, Sölvesborgs kommun.Den särskilda utredning, steg 2, av Yta 7 omfattade enca 40–50 m bred och ca 1 580 m lång del av vägområdet förnya E22 och passerade ett flertal fastigheter i anslutning tillNorje by i Ysane socken. Undersökningsområdet gränsade isöder mot undersökningslokalen Norje Sunnansund, YsaneRAÄ 80, 44 m fl) och i norr mot lokalen Norje Nordansund(Ysane RAÄ 47) (figur 3 i rapporten).

    Sett till polleninnehåll i relation till den regionala vegetationsutvecklingenär de två undersökta pollenprofilerna någotolika till sin ålder. Profilen åt norr i schakt 1 saknar helt pollenav lind (Tilia) vilket ju är en karaktärsart i den atlantiskaskogen i regionen. Det undre provet i sektionen har så passlåga frekvenser av al att provet troligen representerar en tidigfas i alens etablering i landskapet. Pollenanalytiskt kandet undre provet därför knytas till övergången mellan tidigborealoch senboreal pollenzon, och det övre provet faller isenboreal pollenzon.Sektionen åt syd har däremot i båda sina prov lindpolleni frekvens på runt 1,5 %. Alens frekvens är hög nog attindikera att den är väl etablerad i området. Pollenanalytisktfaller proverna därför troligast i slutet av senboreal pollenzon.Av detta kan dras den slutsatsen att nedre delen av sedimenteni sektionen åt norr avlagrats före det att sedimentationeni sektionen åt syd påbörjats. Dateringarna från respektivesektion stödjer även detta och även om de är mycketlikartade är åldern för PM229 provet uppemot 100–200 åryngre än dateringen från PM230. Ur sedimentstratigrafisksynvinkel är dateringarna något anmärkningsvärda, den absolutanivån är likartad, -1,03 respektive -1,13 m, och manskulle kunna förvänta sig att sandlagret skulle ha en enhetligålder på de båda närliggande platserna. Så är tydligen intefallet, vilket rimligen bör knytas till olika exponeringsgradför strandprocesser för de båda sektionerna.Bottensekvensen av de båda lagerföljderna med ett sandigtgruslager som erosivt vilar på en glacial lera och därovangyttja tolkas troligen som en transgressionssekvens, alltså stigandevattennivå. Möjligen kan denna bero på hydrologiskaförändringar i den forna Vesaninsjön men troligast är vattenståndshöjningenknuten till en transgression i Östersjönsom nått in i Vesanbassängen.De höga tallpollenfrekvenser som förekom i proven,framförallt i de från sektionen mot norr, innebär vid dennatid en klar indikation på en strandnära miljö i ett större vattenområde,här antingen den forna Vesaninsjön, eller kansketroligare just i inledningsfasen av Östersjöns transgression ini Vesan. Höga tallpollenfrekvenser i en sådan miljö är typ och sedan drivit in i strandzonen där så småningompollenkornen brutits ner så pass att de sjunkit och inlagratsi strandnära sediment.Mikroskopiska kolpartiklar förekom i anmärkningsvärthöga frekvenserna (18–80 %) för att vara prover som inteär knutna till boplatsytor. Förklaringen kan vara att kolpartiklarvattentransporterats till platsen med processer istrandzonen. Källan kan vara en boplatsyta som eroderatsav vågorna i närområdet, men naturligt ursprung från koläldre skogsbränder eller kanske en drivvedsansamling somfattat eld är ju tänkbar.Vattenmiljön har ändrats något, vilket visar sig i lägrefrekvenser av den sötvattenlevande Pediastrum-algen i detyngsta provet PM231, än i proven från sandlagen i botten.Vad som ändrat sig i vattenmiljön är svårt att visa utan diatoméanalysmen det kan tänkas bero på ökad salthalt.Strandförskjutning och dateringarDe fyra dateringar på träkol funna i makrofossilproventagna på olika ställen i den stora Yta 7 (bilaga 9) visar enanmärkningsvärd samstämmighet, ganska tätt samladerunt 7000 f Kr. Anledningen till detta är tänkbart att söka ihavsnivåförändringar, en transgression, som höjt vattenytaninne i den forna Vesaninsjön. Strandförskjutningskurvan förBlekinge (Berglund & Sandgren 2010) visar dels att Yta 7,med nivåer runt 0 m ö. h. varit utsatt för Östersjöns vågori flera omgångar. Senast före tidpunkten för dateringarnarunt 7000 f Kr svallades området i samband med Ancylustransgressionensregression, ca 8000 f Kr. Det innebär attmarkytan i landskapet här formats under Ancylusregressionenoch sedan legat mer eller mindre orörd under drygttusen år, dock under ansamling med organiskt material i fuktigalägen, och anrikning av kol från skogsbränder och mänskligaktivitet. Vid inledningen av Littorinatransgressionenpå platsen påbörjas strandprocessernas bearbetning av denforna markytan, först säkert försiktigt på mer utsatta ställenoch med deposition av material på mer skyddade miljöer. Itakt med att transgressionen fortskrider och passagen motÖstersjön öppnas upp blir vågpåverkan alltmer intensiv. Attavsättning av det nedersta lagret med sand i schakt 1, liksomi den nedersta mer eller mindre organiska lagret i deandra schakten som daterats på Yta 7, kan knytas till envattennivåhöjning är mycket troligt. Det sandiga bottenlagretpåminner mycket om förhållandena på lokalen NorjeSunnansund, där det sandiga materialet, ofta direkt ovanen yta nederoderad i glaciala avlagringar, tolkats som detförsta spåret av Littorinatransgressionen. En observation somgjorts i alla pollenanalytiskt undersökta sekvenser i Vesanfrån detta skede är den stora förekomsten av sötvattensalgenPediastrum. Tydligen har den inledande transgressionen avde tidigare landområdena frisatt näringsämnen i mängd aven typ som gynnar åtminstone denna algs förekomst. Pediastrum-förekomsten i transgressionens inledningindikerarockså att vattnet från Östersjön som trängde in i Vesan intehaft någon större salthalt. Huruvida andra typer av grönalgeroch blågrönalger även de gynnats är inte påvisat då de intebevaras vid prepareringen av proverna inför pollenanalys.Det daterade materialet för de fyra 14C-dateringarna kantolkas som naturliga kolbitar, ansamlade under en längre tidi jordmånen. I samband med transgressionen svallades sedankolen fram och inlagrades i sedimenten. Om detta förloppvarit fallet så skulle dateringarna uppvisa en spridningför hela perioden tillbaka till Ancylustransgressionen. Så ärinte fallet, utan dateringarna är ju väl samlade i ålder, vilketgör denna tolkning mindre trolig. En möjlighet är att alltdet daterade kolet är utsvallat från en och samma boplatsytai närområdet.Alternativt kan en förklaring vara att kolet härrör från merlokala buskar och träd som dött då de dränkts av transgressionenoch sedan av någon orsak brunnit. Vid grävningenav ett djupschakt på lokalen Norjeskogen/Norjegravfälten(Lokal 14) dokumenterade jag ett lager av nedbruten torv somöverlagrades av sand från Littorinatransgressionen. I torvlagretfanns rikligt med kol, bitvis som längre bitar av tunnakvistar. Dessa kan inte ha hållit samman om de svallats framvid en strand, utan jag tolkade dem där som bildade mycketlokalt vid bränder i död torr växtlighet som sedan mer ellermindre bara fallit rakt ner i ett strandkärr.Det är noterbart att de fyra dateringarnas ålder inteöverensstämmermed förväntad tidpunkt för en transgressioni området (Berglund & Sandgren 2010), de är några hundraår äldre än förväntad transgressionsålder på denna nivå.Deras anknytning till transgressionen är knappast stark nogför att omdatera strandförskjutningskurvan, varför förklaringenatt de härrör från en uteroderad boplatsyta som varnågot hundratal år gammal då de omlagrades är den troligasteförklaringen till deras något för höga ålder.

  • 97.
    Svensson, Nils-Olof
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Pollen- och OSL-analys, Lussabacken norr: bilaga 112016In: Lussabacken norr: boplatslämningar från mesolitikum, neolitikum, bronsålder och järnålder. Särskild arkeologisk undersökning 2011. Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län / [ed] Elisabeth Rudebeck, Karlskrona: Blekinge Museum , 2016Chapter in book (Other academic)
  • 98.
    Svensson, Nils-Olof
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Rapport rörande havsmiljö och pollenanalytisk vegetationshistoria: undersökningsresultat från yta 7 Ysane socken, Sölvesborgs kommun, Blekinge län2014In: Yta 7: inom fastigheterna Norje 67:1, 4:10, 9:24, 6:35, 6:14, 10:19, 85:3, 10:27, 7:27, 70:1, 48:3, 86:1 Arkeologisk utredning, steg 2, 2011 Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län / [ed] Mikael Henriksson & Tony Björk, Karlskrona: Blekinge Museum , 2014, , p. 9Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning ingår som en del i projektet Särskildundersökning av ny vägsträckning av väg E22, sträckanSölve–Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner,Blekinge län (Länsstyrelsen i Blekinge län, Dnr 431-2502-10). Undersökningen genomfördes som en särskild utredning,steg 2, under 2011, inom fastigheterna Norje 67:1, 4:10,9:24, 6:35, 6:14, 10:19, 85:3, 10:27, 7:27, 70:1, 48:3, 86:1, Ysanesocken, Sölvesborgs kommun.Den särskilda utredning, steg 2, av Yta 7 omfattade enca 40–50 m bred och ca 1 580 m lång del av vägområdet förnya E22 och passerade ett flertal fastigheter i anslutning tillNorje by i Ysane socken. Undersökningsområdet gränsade isöder mot undersökningslokalen Norje Sunnansund, YsaneRAÄ 80, 44 m fl) och i norr mot lokalen Norje Nordansund(Ysane RAÄ 47) (figur 3 i rapporten).

    Sett till polleninnehåll i relation till den regionala vegetationsutvecklingen är de två undersökta pollenprofilerna något olika till sin ålder. Profilen åt norr i schakt 1 saknar helt pol len av lind (Tilia) vilket ju är en karaktärsart i den atlantiska skogen i regionen. Det undre provet i sektionen har så pass låga frekvenser av al att provet troligen representerar en ti- dig fas i alens etablering i landskapet. Pollenanalytiskt kan det undre provet därför knytas till övergången mellan tidig- boreal och senboreal pollenzon, och det övre provet faller i senboreal pollenzon. Sektionen åt syd har däremot i båda sina prov lindpol- len i frekvens på runt 1,5. Alens frekvens är hög nog att indikera att den är väl etablerad i området. Pollenanalytiskt faller proverna därför troligast i slutet av senboreal pollenzon. Av detta kan dras den slutsatsen att nedre delen av sedi- menten i sektionen åt norr avlagrats före det att sedimentationen i sektionen åt syd påbörjats. Dateringarna från respektive sektion stödjer även detta och även om de är mycket likartade är åldern för PM229 provet uppemot 100–200 år yngre än dateringen från PM230. Ur sedimentstratigrafisk synvinkel är dateringarna något anmärkningsvärda, den absoluta nivån är likartad, -1,03 respektive -1,13 m, och man skulle kunna förvänta sig att sandlagret skulle ha en enhetlig ålder på de båda närliggande platserna. Så är tydligen inte fallet, vilket rimligen bör knytas till olika exponeringsgradför strandprocesser för de båda sektionerna. Bottensekvensen av de båda lagerföljderna med ett sand- igt gruslager som erosivt vilar på en glacial lera och därovan gyttja tolkas troligen som en transgressionssekvens, alltså stigande vattennivå. Möjligen kan denna bero på hydrologiska förändringar i den forna Vesaninsjön men troligast är vattenståndshöjningen knuten till en transgression i Östersjön som nått in i Vesanbassängen. De höga tallpollenfrekvenser som förekom i proven, framförallt i de från sektionen mot norr, innebär vid denna tid en klar indikation på en strandnära miljö i ett större vat- tenområde, här antingen den forna Vesaninsjön, eller kanske troligare just i inledningsfasen av Östersjöns transgression in i Vesan. Höga tallpollenfrekvenser i en sådan miljö är typ-n och sedan drivit in i strandzonen där så småningom pollenkornen brutits ner så pass att de sjunkit och inlagrats i strandnära sediment. Mikroskopiska kolpartiklar förekom i anmärkningsvärt höga frekvenserna (18–80 ) för att vara prover som inte är knutna till boplatsytor. Förklaringen kan vara att kolpartiklar vattentransporterats till platsen med processer i strandzonen. Källan kan vara en boplatsyta som eroderats av vågorna i närområdet, men naturligt ursprung från kol äldre skogsbränder eller kanske en drivvedsansamling som fattat eld är ju tänkbar. Vattenmiljön har ändrats något, vilket visar sig i lägre frekvenser av den sötvattenlevande Pediastrum-algen i det yngsta provet PM231, än i proven från sandlagen i botten. Vad som ändrat sig i vattenmiljön är svårt att visa utan dia-toméanalys men det kan tänkas bero på ökad salthalt.

  • 99.
    Svensson, Nils-Olof
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Relative sea level changes in SE Sweden: the 7ka and 10.5ka paleo-shorelines2015In: Relative sea level changes in SE Sweden: the 7ka and 10.5ka paleo-shorelines, American Geophysical Union (AGU), 2015Conference paper (Refereed)
  • 100.
    Svensson, Nils-Olof
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Man & Biosphere Health (MABH).
    Salinity dynamics in the Baltic Sea linked to anthropogenic foraging behavior during the Holocene: S03-032014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    S03-03 Salinity dynamics in the Baltic Sea linked to anthropogenic foraging behavior during the Holocene

    Nils-Olof Svensson1

    1 Department of Science and Mathematics, Kristianstad University, 291 88 Kristianstad, Sweden

    Email: nils-olof.svensson@hkr.se

     

    Former Lake Vesan is situated in the province of Blekinge in South Sweden. Before drainage and cultivation in 1927 forming a shallow lake surrounded by Phragmites reeds and connected to the Baltic Sea through a c. 3 km long outlet river.

    This region has a well studied sea-level history showing that here global sea-level change since the last glacial is surprisingly well balanced by the glacioisostatic uplift. The result is that the studied basin for the last 10 000 years repeatedly shifted between being a lake or a bay of the Baltic. For most of this time it´s shores were important for fishing and hunting as well as for dwelling places. Later also activities like farming and burials left their traces.

    In this archeologically unusually rich environment it was decided to build a highway initiating extensive archaeological and paleoecological studies of which this study is a part.

    In the project my role is to study a more than 5 m long sediment core for microfossils and physical parameters to reveal the environmental history of the basin and its surroundings. Pollen and algae are the primary subjects here and analysis is still ongoing. Diatoms give information both on nutrient levels and salinity in the water, important both for revealing local sea-level history and productivity. This information may allow discussing changes in abundance and species composition of the limnic and marine fauna foraged by man. The sediments from early Holocene are unfortunately missing due to a hiatus. This is related to the wave action during the early part of the transgressive Ancylus stage. The younger sediments shows initially rather low but gradually increasing organic content, interpreted as low organic production during later part of the Ancylus Lake stage, and then increasing productivity as salinity in the Baltic increased due to the sea level rise in the areas of the Baltic Sea inlets.

    Further up in the sediments a color change and increase in organic content coincides with major changes in the algae flora, the green algae Pediastrum decreases at the same time as dinoflagellate resting spores becomes frequent. The diatom flora also changes distinctly, indicating higher salinity. The horizon is radiocarbon dated to 5900 BC (7900 BP) and coincides in time rather well with the shift to the fully marine part of the Littorina Sea stage.

123 51 - 100 of 116
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf