hkr.sePublications
Change search
Refine search result
6789 401 - 420 of 420
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 401.
    Toftner, Ida
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Andersson, Alexandra
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Är skolan en skola för alla?: En studie om hur idrottslärare talar om sitt arbete mot målet en skola för alla2015Independent thesis Basic level (university diploma), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt syfte i vår studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot målet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslärare på olika skolor. Vi ställde olika frågor till idrottslärarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgänglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ”en skola för alla” innehåller lärarnas upplevelser av arbetet mot målet en skola för alla. ”Motivation” är den andra kategorin, där lärarna uttrycker hur de motiverar alla elever att delta i undervisningen. Under kategori tre, ”bemötande”, kom vi fram till att de flesta lärare ansåg att det var viktigt att bemöta alla elever olika. Den fjärde kategorin blev ”anpassningar”, där lärarna talade om olika sätt att anpassa sin undervisning så att alla elever känner delaktighet. Resultatet av vår studie visar att lärarna har skilda uppfattningar om en skola för alla, men att vi även kan se vissa likheter. Det mest uppseendeväckande med vårt resultat är att flera av idrottslärarna ansåg att det redan var en skola för alla, trots att de inte hade haft särskilt många elever med till exempel funktionsnedsättningar. 

  • 402.
    Trikson, Malin
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Tematiskt och ämnesintegrerat arbetssätt: en kvalitativ studie på en gymnasieskola i södra Sverige2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att belysa det tematiska och ämnesintegrerade arbetssättet somett stöd till lärande. De teoretiska utgångspunkterna tar sin ansats i framförallt Deweys ochVygotskijs syn på kunskap och lärande. Betoningen ligger på att skapa ett meningsfulltlärande där elevens erfarenheter tas till vara och undervisningen därmed upplevs begriplig,hanterbar samt meningsfull. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med fyralärarintervjuer samt en fokusgrupp med elever i en fallstudie som utförts på en specifikgymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att såväl lärare som elever finner det tematiskaoch ämnesintegrerade arbetssättet meningsfullt. Eleverna upplever att de har möjlighet attkunna fördjupa sig. Lärarna är tudelade i denna fråga beroende på om fördjupning avserämnesspecifik fördjupning eller möjligheten att se helheten. Såväl lärare som elever menar attämnesintegrerat arbete skapar en helhetsbild av kunskap. Några lärare menar dock att längreteman med en bredare definition hade varit önskvärt för att kunna nå en fördjupning inomvissa ämnen.

  • 403.
    Unosson, Maria
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Handledning som verktyg för skolutveckling2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie inriktar sig på specialpedagogens handledningsuppdrag och hur detta kan an-vändas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte är att med fokus på förskolan belysa handledningens användningsområden samt att identifiera förskolechefers syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen.

    Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom området specialpedagogen som handledare samt handledning som kompetensutveckling. Likaså presenteras forskning inom kunskapsområdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven på studien går att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt språket som ett centralt medel för kunskapande. Därtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förändring av individen i ett system står i relation till och påverkar andra individer och andra system.

    Förskolechefers syn på handledning och dess användningsområden samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer från olika geografiska områden. Resultatet presenteras i tre huvudområden som framträdde under intervjuerna: handledning i förskolan idag, handledningens roll i förskolutvecklingen samt visioner om handledningens användande.

    Sammanfattningsvis visar undersökningen att – även om det förekommer olika tolkningar av begreppet och handledningens innehåll – handledning förekommer i förskolan. Att handleda pedagogerna är ett prioriterat uppdrag för specialpedagogen och dess främsta syfte är att ge tid för reflektion samt generera arbetslagsutveckling. Förskolecheferna kan se förändringar på flera olika plan som en följd av den pedagogiska handledningen och några vittnar om att dessa förändringar påverkar förskolans utveckling i sin helhet. Detta var dock inte självklart för alla. Många var nöjda med den specialpedagogiska verksamhet som fanns på förskolan men för att få mer tid till handledning önskades fler specialpedagogtimmar i verksamheten. Studiens resultat kan användas av specialpedagoger som underlag vid planering av handledningsverk-samhet i förskolan.

  • 404.
    Wallin, Sandra
    et al.
    Kristianstad University College, School of Teacher Education.
    Mellblom, Jeanette
    Kristianstad University College, School of Teacher Education.
    Nyckeln till naturvetenskap: En studie av pedagogers arbete med naturvetenskap tillsammans med barn i förskolan2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap tillsammans med barn i förskolan. Skolverket (2009) framhåller en problematik som är att målen i den nuvarande läroplanen anses vara otydliga och pedagogers kunskaper kan behöva utvecklas när det gäller naturvetenskap. Det nya läroplansförslaget ska förtydliga och lyfta fram naturvetenskap samt höja ambitionsnivån för pedagoger i förskolan. Litteraturgenomgången visar vikten av att pedagoger är medvetna om kunskaps-, lärande- och barnsyn för att kunna möta uppdraget och den pekar på vikten av material och miljö för att stimulera barns upptäckande. Den teoretiska utgångspunkten baseras på ett sociokulturellt perspektiv där samspel, kommunikation, språk och artefakter är viktiga delar. I studien används observationer och intervjuer som verktyg för att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap samt hur de ser på sitt arbetssätt. Teori och praktik kan komplettera varandra i arbetet med naturvetenskap och resultatet av undersökningen visar att pedagogernas kunskaper inom ämnet har stor betydelse. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas kunskaper syns i arbetet genom kommunikation, samspel och användandet av fysiska och språkliga artefakter. I sammanhanget innebär det att vidareutbildning inom det naturvetenskapliga området är av stor vikt för att kunna möta läroplanen. Pedagogers kunskaper blir nyckeln till naturvetenskap.

  • 405.
    Wenestam, Claes-Göran
    et al.
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    Lindgren, Ulla
    Umeå University.
    Sweden: the present and the future. Student teachers on their education and their career2010In: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, p. 245-Conference paper (Other academic)
  • 406.
    Wennås Brante, Eva
    Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences.
    Captives in the classroom2007Conference paper (Refereed)
  • 407.
    Wennås Brante, Eva
    Kristianstad University College, School of Teacher Education.
    Content before method when planning: is that possible?2009Conference paper (Refereed)
  • 408.
    Wennås Brante, Eva
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Jag plockar de bästa bitarna2011In: Skolan och läraruppdraget: att bli och vara lärare / [ed] Mona Holmqvist, Lund: Studentlitteratur , 2011, p. 53-65Chapter in book (Other academic)
  • 409.
    Wennås Brante, Eva
    Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences.
    Kampen om tiden: hur lärare gör för att synkronisera tid och arbete2005Student thesis
    Abstract [sv]

    Svenska skolor är målstyrda. En konsekvens av det är att lärares arbete delvis är odefinierat. Gräsrotsbyråkrater, en grupp som lärare tillhör, konfronteras ofta med dilemmat att tiden inte räcker till i förhållande till arbetsuppgifter och måldokument. Det är av vikt för lärare att definiera sitt arbete och organisera sin tid så att tid och arbete blir synkroniserade. Den här artikeln syftar till att förstå hur synkroniseringen av arbete och tid hanteras. Synkroniseringsarbetet är möjligt att studera i arbetslagsmöten. Data i form av bandinspelningar har samlats in från 12 arbetslagsmöten på ett gymnasium. Analysen utgår ifrån positioneringsteorin. Resultaten visar att lärare under möten ofta placerar antingen sig själva eller andra i positionen som tidsvakt eller tidstjuv. Varje position innehåller rättigheter, skyldigheter och förpliktelser, vilka undersöks och beskrivs i artikeln. I diskussionen lyfts tre aspekter av resultatet fram; hur man vaktar sin personliga tid på ett effektivt sätt; styrkan i att vakta tiden kollektivt och; lärares medvetenhet om sitt läraruppdrag. Samtidigt försvåras fullföljandet av läraruppdraget genom att lärares arbetsförhållanden präglas av gräsrotsbyråkrati.

  • 410.
    Wennås Brante, Eva
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    Lust att sluta: en livsberättelseintervju med en lärare som lämnat skolan2010In: Dilemman i skolan: aktuella utmanignar och professionella omställningar / [ed] Göran Brante & Katrin Hjort, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2010, p. 25-38Chapter in book (Other academic)
  • 411.
    Wennås Brante, Eva
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Stand together or fall alone: narratives from former teachers2012In: Narrative Works, ISSN 1925-0622, Vol. 2, no 2, p. 20-40Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2004 as many as 25% of teachers in Sweden, Denmark, and England were willing to leave their profession immediately; in the United States much effort has been invested in studying why teachers leave the profession. In this paper, four teachers who left the profession were interviewed from within the life-story tradition. In the narratives, which were rendered in a poetic style during the analysis, colleagues were mentioned both positively and negatively. The theme of having colleagues, and especially trust or mistrust between colleagues, was thus explored. The existence or non-existence of lateral trust between teachers can be connected both to school development and to student learning outcomes.

  • 412.
    Wennås Brante, Eva
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    Talk about content on two continents2010In: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, p. 62-63Conference paper (Other academic)
  • 413.
    Wennås Brante, Eva
    Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences.
    Time-struggle2006Conference paper (Refereed)
  • 414.
    Widerberg, Marie
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    Portfolio i förskolan - med perspektiv på specialpedagogik2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 30 credits / 45 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstract

    Marie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.

    Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan. I studien använder jag mig av den kvalitativa (tolkande) forskningstraditionen med semistrukturerade intervjuer, narrativ metod och analys. Jag har intervjuat fem pedagoger och en specialpedagog som arbetar med och har kunskap om portfoliometodiken. Det empiriska materialet har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och inspirerats av Antonovskys, Vygotskijs och Foucaults teorier.

    Sammanfattningsvis pekar resultaten i undersökningen på att portfoliometodiken bör vara väl lämpad att använda som ett redskap för specialpedagogen, i samverkan med pedagogerna, där barnets förmågor och styrkor dokumenteras. Resultatet visar att portfolions främsta syfte är att synliggöra barnens lärande. Det i sin tur skapar utvecklingsmöjligheter, genom att ta med perspektiv på specialpedagogik i portfolioarbetet i en inkluderande verksamhet. Hur pedagogerna och specialpedagogen strukturerar upp arbetet med portfolio skiljer sig åt men det handlar till stor del om att ta tillvara stunder i vardagsarbetet. Resultatet visar att portfolion kan komma väl till användning i samtal och reflektioner, som bidrar till utveckling av dokumentationen i allmänhet och förskolans verksamhet i synnerhet. Reflektionsarbetet på förskolorna försiggår såväl emellan pedagoger, som mellan barn och pedagog. Det används främst i syfte att utmana barnen i deras lärande och mindre i syfte att utmana pedagogernas kompetensutveckling. Det som är angeläget är att pedagogerna får tid till handledning i att synliggöra dokumentationerna som görs i portfolion och "ta isär" begrepp. Stor betydelse bör läggas vid tidsaspekten, då denna studie i likhet med flera andra påtalar att tiden är en stötesten i portfoliometodiken. Min huvudslutsats blir att pedagogisk verksamhet med inriktning på portfoliometodik i förskolan är ansvarsfull och komplex. Det återspeglas i min studie.

    Nyckelord:  dokumentation, förskola, lärande, portfolio, reflektion, specialpedagog

    Marie Widerberg

    Examinator: Jerry Rosenqvist

    Handledare: Ann-Elise Persson

  • 415.
    Wikbourn, Emil
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Lindberg, Fredrik
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Det behövs inte så mycket för att få till det lill: En studie om fritidshemspersonalens uppdrag i förhållande till fritidshemmets kapitel i Lgr 11 rev. 2016.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal beskriver sitt uppdrag i förhållande till fritidshemmets kapitel i läroplanen Lgr 11 rev. 2016. Ett läroplansteoretiskt perspektiv ligger till grund för antagandet att en läroplan är en text som föreskriver ett önskat innehåll, men att personalen och yttre faktorer spelar in i vilken innebörd läroplanen ges i praktiken. Fokusgruppsdiskussioner med personal från fyra fritidshem har genomförts. Studiens resultat och analys pekar på att personalen har i uppdrag att tillgodose elevers önskemål och behov, samtidigt som de behöver skapa nya erfarenheter för eleverna och stimulera dem att utöva inflytande i verksamheten. Fritidshemmets kapitel i läroplanen har bidragit med tydlighet och fungerar som ett verktyg när fritidshemspersonalen ska definiera, motivera och argumentera för sin verksamhet. För att uppfylla sitt uppdrag behöver fritidshemspersonalen förutom ekonomiska och organisatoriska förutsättningar även samarbeta och arbeta för utveckling på både grupp- och individnivå.

  • 416.
    Winsnes, Elisabet
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Om man skriver så, vilken bild skapas då?: - diskursanalys av föräldrabrev i förskolan2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att via en diskursanalys av föräldrabrev söka kunskap kring vilken bild av förskolans verksamhet som framträder ur föräldrabrev. Frågeställningar som ställdes till det empiriska materialet var: Vilken typ av information kommuniceras ut till föräldrarna i föräldrabreven? samt Vilken barnsyn framträder i föräldrabreven? Studiens samlade material bestod av 86 föräldrabrev. Med hjälp Foucaults maktbegrepp mejslades olika diskurser fram i analysen av materialet. Uppsatsen ramades in av postmoderna teorier. Tidigare forskning som på olika sätt ringade in studiens syfte visade på det komplexa med föräldrasamverkan.

    Studiens resultat visar att den typ av information som kommuniceras ut till föräldrarna via föräldrabrev innehåller både praktisk information och en beskrivning utav verksamheten. Den bild av förskolans verksamhet som framträder ur föräldrabreven delas in i två diskurser. Dels den styrning som förekommer via förskollärarnas organiserande av verksamheten samt den styrning som sker via förskollärarnas lyhördhet. Gällande den barnsyn som framträder i föräldrabreven identifierades även där olika diskurser: synen på barnet som aktivt och följsamt, synen på barnet som kunskapsskapande samt synen på barnet som problematiskt.

  • 417.
    Wittzell, Frida
    et al.
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    Nilsson, Hanna
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    Lärares arbetssituation: En studie kring hur lärare erfar och uppfattar arbetsuppgifter och arbetstid  2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning visar att lärares arbetssituation har förändrats och lärare idag är osäkra på vilka arbetsuppgifter som ingår i deras yrke. Lärare ser ökade arbetsuppgifter som ett hinder då elever riskerar att inte få det stöd de är i behov av. Denna studie kommer därför att undersöka hur grundskollärare uppfattar sina arbetsuppgifter i förhållande till sin arbetstid. Studiens fråga har belysts utifrån en fenomenografisk forskningsansats som relaterar till hur människor uppfattar olika situationer, då människor uppfattar och erfar världen olika. Fem intervjuer med grundskollärare ligger till grund för denna studie. Resultatet utifrån intervjuerna visar att lärarna uppfattar sin arbetssituation olika beroende på olika faktorer. Dock var samtliga lärare överens om att de administrativa uppgifterna som lärare idag är ålagda att göra, är de arbetsuppgifter som tar mest tid. Lärarna uppger att dokumentationen tar tid från planering och menar att undervisningens kvalité minskar. Några av de intervjuade lärarna frågar sig i vilken omfattning dokumentationen behöver göras och om den kan förenklas.

  • 418.
    Öhman, Maria
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Språk och kommunikationsarbete i särskolan med fokus på barn med Downs syndrom: fem lärares upplevelser och tankar2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Språk och kommunikation genomsyrar skolans alla ämnen och barn med funktionsnedsättningen Downs syndrom associseras med särskilda svårigheter inom språk och kommunikation vilket utifrån ett skolperspektiv medför att det finns ett stort behov av att utöka vår kunskap inom skolans verksamheter kring vilka faktorer som påverkar denna grupp av barn i positiv riktning i språk och kommunikationsarbetet. Undersökningens syfte har varit att belysa hur speciallärare med specialisering utvecklingsstörning och specialpedagoger upplever språk och kommunikationsarbetet kring barn med Downs syndrom. Studien har tagit utgångspunkt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer att pedagogerna upplever att det i språk och kommunikationsarbetet är grundläggande att utgå från elevens individuella behov och förmågor. Det är även viktigt att utgå från elevens intressen och att arbeta i för eleven meningsfulla situationer. Personalen kring eleven har stor betydelse. Pedagogerna upplever att meningfullt och verklighetsanknutet arbete är framgångsrikt. Praktiskt arbete, ordbilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation är några framgångsrika arbetssätt som pedagogerna lyfter fram. i resultatet kan fyra gemensamma teman ses hos pedagogerna i deras upplevelse av språk och kommunikationsarbetet: individualisering, delaktighet, meningsfullhet och rätt personal.

  • 419.
    Österlind, Marie-Louise
    et al.
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    Denicolo, Pamela
    University of Reading.
    Johansson, Curt R.
    Lund University.
    Head teachers caught in the middle or on top of things?2007In: In tension between organization and profession: professionals in Nordic public service / [ed] Aili, Carola., Nilsson, Lars-Erik., Svensson, Lennart G., Denicolo, Pamela, Lund: Nordic Academic Press , 2007, p. 133-153Chapter in book (Other academic)
  • 420.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Omsorgsarbete i träningsskolan2013In: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, p. 95-105Chapter in book (Other academic)
6789 401 - 420 of 420
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf