hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
5678 351 - 370 of 370
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Hellberg, Lina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Backman, Anna
    Gothenburg University.
    Science communication in Early Childhood Education: examples from Swedish preschools2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Preschool in Sweden is a voluntary school form entailing education and play. A national curriculum with learning goals regulates educational activities, and prescribes covering science. This mission affects practices, teachers' knowledge, and competences. Didactical approaches, in relation to children's learning are on the agenda. We will discuss and problematize teaching of science based on three research reports. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council.

    (1) Science communication – children and teachers

    Firstly we report from a design-based research project where viable science practices were developed and implemented with a focus on communication. Collected video data was analysed based on phenomenography and developmental pedagogy. Analysis of teachers’ planning of consecutive activities with children focusing the intended object of learning (forces and motion) is presented. The importance of content,  educational knowledge, and teachers' experiences of their mission is discussed.

    (2) Science communication – children and tablets

    Secondly we report on a study of the potential of tablets as scaffolds in collaborative inquiry-based science learning in preschools. Specifically, we have investigated the role of Time-lapse photography and Slowmation production in scaffolding communication and learning. The theoretical framework is phenomenography  and developmental pedagogy. Video and qualitative data measures were collected. The potential of teachers, children and researchers jointly developing, enacting and evaluating learning processes supported by tablets in preschool is discussed.

    (3) Science communication – booktalks about shadows

    Thirdly we report on a study about opportunities for children in preschool to discern the physical phenomenon ‘shadow’ in conversations from various children's books. The theoretical framework is variation theory with phenomenography as an analysing method. Research results based on children´s perspective will be discussed in order to show how children perceived shadow, when talking about literature that contains fiction, visual art as well as scientific illustrations. 

  • 352.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Vad händer med lärandets objekt i förskolan?: En fallstudie av hur lärare i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen2006Inngår i: Naturfagsdidaktikkens mange facetter: Proceedings fra den 8. nordiske forskersymposium om undervisning i naturfag / [ed] L Bering, J Dolin, L B Krogh, J Solberg, H Sorensen & R Troelsen, Köpenhamn: Danmarks Pædagogiske Universitets Forlag , 2006, s. 503-509Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 353.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Vad händer med naturvetenskapen i förskolan?: En studie av hur lärare i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 354.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Child perspectives and children's perspectives: a concern for teachers in preschool2014Inngår i: Educare 2014:2: Childhood, Learning and Didactics / [ed] Lotta Bergman (huvudredaktör), Ingegerd Ericsson, Nanny Hartsmar, Lena Lang, Caroline Ljungberg, Thomas Småberg och Johan Söderman, Malmö: Malmö högskola , 2014, nr 2, s. 13-37Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to study and problematize the importance of the communicative approach of teachers related to child perspectives and children’s perspectives as well as the meaning for children's learning. The article is based on empirical material from two observational studies of preschool teachers at two Swedish preschools, children aged between 1 and 6. One theoretical basis of this article is that teachers not only ought to observe the understanding children are carriers of. Teachers also have to make use of the understanding in the continuing learning process to be able to support children's learning. Children need to be given the opportunity to be aware of and experience how their own understanding can be linked to new experiences. The results reveal qualitatively distinct communicative approaches with regard to how teachers verbally engage in and make use of what children are occupied with. The discussion relates this to child perspectives combined with children’s perspectives as a didactic basis.

  • 355.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Student preschool teachers' experiences of science and its role in preschool2017Inngår i: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 45, nr 4, s. 509-520Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article reports on student preschool teachers’ views of science and its role in preschool. Three cohorts of students have been given a written questionnaire with open-ended questions before and after a one-semester course including science (specifically Chemistry and Physics) in a 3.5-year preschool teacher programme in Sweden. The science content in the course is integrated with other subjects and lecturers with different subject backgrounds work together in forming an integrated and meaningful context. A phenomenographic qualitative analysis of responses to the questionnaires before and after the course is presented. The analysis gave that many students equate science with biology (nature studies), and several did not adjust this view even though chemistry and physics were explicitly taught. Surprisingly few students were negative towards science, none after the course. However, several remain hesitantly positive. Most students described ‘what’ and ‘how’ perspectives of science, but few developed a synthesised view of science activities. However, there was a shift towards a more integrated perspective after the course. Also the quality and eloquence of the students’ response were noticeably improved in responses given after the course. Prior expectations and implications of the results for preschool teacher education are discussed.

  • 356.
    Tobiasson Svensson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Torngren, Matilda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    ”Man måste blada hela världen”: En learning study kring förskolebarns lärande om lövsprickning2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att studera förskolebarns lärande om lövsprickning och hur förskollärare kan underlätta detta lärande. Metoden som används är learning study, vilket kan sägas vara en form av aktionsforskning. Learning study är en metod för att studera elevers lärande, det är praxisnära forskning som knyter samman teori och praktik. Det som analyseras är inte undervisningsmetoder, utan hur de kritiska aspekterna som underlättar förståelsen av lärandeobjektet presenteras. Den teoretiska utgångspunkten är variationsteorin som har många likheter med den utvecklingspedagogik som präglar förskolans läroplan.

    Förskolan ska sträva efter att barnen förstår naturvetenskapliga fenomen och sammanhang. Studier visar att kompetensutveckling inom lärarkåren på området naturvetenskap och små barn har positiv inverkan på barns lärande. De learning studies som gjorts i förskolan är få vilket gör denna studie relevant för utbildningsvetenskapen.

    Studien presenterar vilka kritiska aspekter som kan finnas hos förskolebarn för att lära sig om var löv kommer ifrån samt hur en learning study kan påverka barns lärande kring detta. En kritisk aspekt för att förstå att lövsprickning är en del av växtens kretslopp är att kunna skilja på död och levande gren. En annan kritisk aspekt är att förstå knoppen som en del i lövets kretslopp. Studien visar att det variationsteoretiska perspektivet på lärande gynnar de barn som hade svagare förkunskaper. Den visar också att barn tidigt har utvecklat en vardagsföreställning som förskollärarna kan ha svårt att utmana. Vi fann att förskollärarens förhållningssätt är lika viktigt för barns lärande som att finna de kritiska aspekterna.

  • 357.
    Tollgren, Ulrika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Hyddesten, Hilda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    "Det är ju bra att kunna räkna, eller hur?": - gymnasieelevers attityder till kunskapsmålen i matematik A2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Alla gymnasielever läser kärnämneskursen matematik A. Syftet med detta arbete är att undersöka elevernas attityder till ämnet matematik samt vilken nytta eleverna uppfattar att de har av de nationella kursmålen för matematik A i privatlivet och i sin studieinriktning.

    Undersökningen genomfördes som en enkät i tre studieförberedande klasser och i tre yrkesförberedande klasser på en medelstor gymnasieskola i södra Sverige. Eleverna i samtliga klasser värderar ämnet matematik så som viktigt, även om de inte tyckte det var roligt. Endast eleverna på det naturvetenskapliga programmet uppfattar ämnet som både viktigt och roligt. Eleverna på samhällsvetenskapligt program med fotbollsprofil samt eleverna på barn- och fritidsprogrammet uppfattar matematiken som viktig och tråkig.

    När eleverna värderade de olika kursmålen i relation till sin elevsituation värderade eleverna på de studieförberedande programmen de olika målen jämt över som ganska viktiga med motiveringen att de krävs för att klara kursen. Eleverna i de olika yrkesförberedande programmen värderade klassvis målen tydligt som olika viktiga beroende på sin studieinriktning. De motiverade sina svar med många praktiska exempel och värderade de mål, som hade praktisk koppling till deras yrkesutbildning, högt.

  • 358.
    Tossavainen, Timo
    University of Joensuu.
    Proceduralising conceptual knowledge of mathematics: or the other way around2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 285-292Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 359.
    Wahlgren, Margareta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Kan abstrakt matematik engagera samhällsvetare?2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kursen Matematik B är gemensam för alla program på gymnasieskolan idag.

    Knappt 40% av eleverna på samhällsprogrammet fick IG på det nationella provet

    läsåret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar på varför så många av

    samhällseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever har

    ett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstrakta

    matematiken i Matematik B upplevs av många som svår och meningslös.

    Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever när de

    tillsammans har arbetat med att översätta en konkret situation i en kontext till ett

    abstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever som

    arbetade tillsammans ökade både sitt engagemang och sin förmåga att lösa

    uppgifter. Oberoende av om de hade ett avancerat matematiskt språk att

    kommunicera med eller om de använde ett enkelt språk lyckades de med sin

    uppgift i högre grad när deras samtal flöt ledigt under tiden de samarbetade.

    Intervjuerna jag genomförde visade elevernas pragmatiska inställning till

    matematikstudierna, de arbetar för att klara sina prov och få bra betyg, inte för att

    utveckla sin kunskap eller sin logiska förmåga.

    I diskussionen tar jag upp behovet av att göra matematiken mer angelägen för

    samhällselever, både med avseende på kursens innehåll och vilka arbetsmetoder

    som bör utvecklas.

  • 360.
    Wallin, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ämnesintegration på Fordons- och transportprogrammet: Några yrkesämneslärares perspektiv på ämnesintegration mellan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera de möjligheter och hinder som några yrkesämneslärare på Fordons- och transportprogrammet upplevde med ämnesintegrerad undervisning. Fokus låg på för- och nackdelar för elevernas lärande och förberedelse inför yrkeslivet. Vidare undersöktes hur ämnesintegrationen, som yrkesämneslärarna hade erfarenhet av, var strukturerad och vilka utvecklingsmöjligheter yrkesämneslärarna ansåg att ämnesintegration hade. Ämnesintegration definierades här som ett medvetet arbetssätt, där mer än en kurs och en lärare var involverad och kursmål från flera kurser bedömdes. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med intervjuer av sex yrkesämneslärare på Fordons- och transportprogrammet som arbetade på samma gymnasieskola. Sammanfattningsvis visade studien att deltagande yrkesämneslärare ansåg att ämnesintegration var ett bra arbetssätt för att ge eleverna möjligheter att utvecklas kunskapsmässigt och förberedas inför yrkeslivet. Dock var deltagande yrkesämneslärare tveksamma beträffande den struktur skolan arbetade efter, en struktur som var baserad på de gymnasiegemensamma ämnena. De upplevde att detta medförde att eleverna eventuellt inte tillgodogjorde sig de fördelar som brukar lyftas fram med ämnesintegration. De såg en positiv utvecklingspotential för skolan med en genomarbetad ämnesintegrerad profil. Studien visade även att det fanns områden som skolan behövde utveckla för att ämnesintegration skulle bli ett framgångsrikt koncept, exempelvis att överbrygga olikheter mellan yrkesämneslärare och ämneslärare samt satsa på kompetensutveckling. 

  • 361.
    Wallin, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Mellblom, Jeanette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Nyckeln till naturvetenskap: En studie av pedagogers arbete med naturvetenskap tillsammans med barn i förskolan2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap tillsammans med barn i förskolan. Skolverket (2009) framhåller en problematik som är att målen i den nuvarande läroplanen anses vara otydliga och pedagogers kunskaper kan behöva utvecklas när det gäller naturvetenskap. Det nya läroplansförslaget ska förtydliga och lyfta fram naturvetenskap samt höja ambitionsnivån för pedagoger i förskolan. Litteraturgenomgången visar vikten av att pedagoger är medvetna om kunskaps-, lärande- och barnsyn för att kunna möta uppdraget och den pekar på vikten av material och miljö för att stimulera barns upptäckande. Den teoretiska utgångspunkten baseras på ett sociokulturellt perspektiv där samspel, kommunikation, språk och artefakter är viktiga delar. I studien används observationer och intervjuer som verktyg för att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap samt hur de ser på sitt arbetssätt. Teori och praktik kan komplettera varandra i arbetet med naturvetenskap och resultatet av undersökningen visar att pedagogernas kunskaper inom ämnet har stor betydelse. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas kunskaper syns i arbetet genom kommunikation, samspel och användandet av fysiska och språkliga artefakter. I sammanhanget innebär det att vidareutbildning inom det naturvetenskapliga området är av stor vikt för att kunna möta läroplanen. Pedagogers kunskaper blir nyckeln till naturvetenskap.

  • 362.
    Wenestam, Claes-Göran
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Hansén, Sven-Erik
    Åbo akademi.
    Models of didaktik in classrooms: implications for practice2002Bok (Annet vitenskapelig)
  • 363.
    Wennås Brante, Eva
    Göteborgs universitet.
    Att orientera sig i text och bild: skillnader mellan förmodad och faktisk läsning för läsare med dyslexi2013Inngår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 7, nr 1, s. artikel 12-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln presenterar en fallstudie rörande skillnader mellan faktisk och förmodad läsning. För att belysa fallet har tre unga vuxna med dyslexi undersökts då de läst faktatexter med illustrationer varvid deras ögonrörelser spelats in. Deltagarna har även intervjuats kring hur de uppfattar sin läsning. Syftet är att avtäcka eventuella skillnader mellan faktisk och förmodad läsning för denna grupp av läsare då tidigare läsförståelseforskning haft fokus på goda läsare. ”Mixed methods” användes vid analys av data. Studiens utgångspunkter är läsning i flera modaliteter, ’the simple view of reading’ samt läsförståelse som ett samtidigt processande av delar av texten på flera nivåer. Resultatet, som redovisas i tre narrativ, visar att läsmönstren är delvis omedvetna samt att bilderna betraktas slumpmässigt varvid integrering av information försvåras. Resultatet visar också på problem med avkodning något som försämrar processandet av texten på flera samtidiga nivåer. Resultatet antyder att instruktioner i framförallt bildbearbetning är önskvärt för gruppen av läsare

  • 364.
    Wennås Brante, Eva
    Göteborgs universitet.
    Möte med multimodalt material: Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild?2014Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
  • 365.
    Wennås Brante, Eva
    Göteborgs universitet.
    Non-congruent pictures effects on reading comprehension: differences and similarities in patterns of transition between text and picture among young adults with and without dyslexia2015Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 366.
    Wennås Brante, Eva
    et al.
    University of Gothenburg.
    Holmqvist Olander, Mona
    University of Gothenburg.
    Nyström, Marcus
    Humanities Lab, Lund.
    Exploring the impact of contrasting cases in text and picture processing2013Inngår i: Journal of Visual Literacy, ISSN 1051-144X, Vol. 32, nr 2, s. 15-38Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Multimodal learning materials are frequently met in education assuming enhanced learning outcomes. This study examined whether contrasts in such materials are likely to support reading comprehension for all readers. Young adults (n=46) met either text-only or text+picture material. Participants (19 with low phonological awareness [PA] and 27 controls with high PA) thereafter answered open interview questions to check for reading comprehension. Learning materials were designed to focus readers on aspects critical to understanding the content by the use of contrasts; eye-tracking was used as method. Well-known pictures aided information recall, but contrasts described in the text were most effective for learning.

  • 367.
    Wickenberg, Per
    Lunds universitet.
    En ny och stor utmaning för högskolorna: skall främja en hållbar utveckling2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 67-73Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 368. Yli-Panula, Eija
    et al.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pollari, Heini
    The consciousness of the Finnish and Swedish pre service teachers of the relationships of the concepts – species identification, biodiversity and sustainable development2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 369.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    et al.
    University of Borås.
    Karlsson, Karl Göran
    Mid Sweden University.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    The sun, the earth and the moon: young students’ grappling with an illustration of the lunar phases2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 370.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    et al.
    Department of Education, Göteborg University,.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    What lies behind graphicacy?: relating students' results on a test of graphically represented quantitative information to formal academic achievement2006Inngår i: Journal of Research in Science Teaching, ISSN 0022-4308, E-ISSN 1098-2736, Vol. 43, nr 1, s. 43-62Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Based on studies carried out on qualitative data an instrument was constructed for investigating how larger numbers of students handle graphics. This test, consisting of 18 pages, each with its own graphic display(s) and a set of tasks, was distributed to 363 students, 15–16 years of age, from five different schools. The format of the questions varied, as did the format of the graphics. As students' performance was expected to be multidimensional, confirmatory factor analysis was carried out with a structural equation modeling technique. In addition to the identification of a general graphicacy-test factor (Gen) and an end-of-test effect (End′), a narrative dimension (Narr′) was vaguely indicated. This model was then related to a six-factor model of students' formal academic achievement measured by their leaving certificates from compulsory education. The strongest correlation obtained was between the general graphicacy-test dimension (Gen) and a mathematic/science factor (MathSc′) in the grades model. In addition, substantial relationships were detected between the Gen factor and both an overall school achievement factor (SchAch) and a language factor (Lang′) in the grades model.

5678 351 - 370 of 370
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf