hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
56789 351 - 400 of 414
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    On a web-based collaborative teaching sequence about astrobiology in the EU-project CoReflect2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 352.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Teaching astrobiology from a socio-scientific perspective using a digital learning environment2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We report from the European project CoReflect (www.coreflect.org) where groups in Cyprus, England, Germany, Greece, Israel, Sweden and the Netherlands are developing, implementing and evaluating teaching sequences using the internet platform Stochasmos (Kyza & Constantinou, 2007). Within this design-based project (Barab & Squire, 2004) teach­ers and researchers work together on the design of digi­tal learning environ­ments (LE:s). The approach seeks to bridge the worlds of academia and the world of educational practice. All LE:s build on dif­ferent socio-scientific issues (Sadler, 2004), and Stochasmos are used to help teachers scaf­fold students in collaborative learning.

    The local working groups of researchers and teachers design one LE each. The design goes through different phases: implementation, review and refinement. The aim of this article is to describe these phases, for the Swedish LE. The Swedish group chose socio-scientific issues in the content area of Astrobiology. Astrobiology captures questions that have been found to be of interest to students (Sjøberg & Schreiner, 2006). The socio-scientific driving questions are:

    Should we look for, and try to contact, extraterrestrial life?

    Should we transform Mars into a planet where humans can live in the future?

    Students are expected to: a) demonstrate a basic understanding of essential concepts of astrobiology, b) discuss the nature of science, c) link hands-on lab-work to astrobiology research, d) provide evidence-based answers to the driving questions, using scientific, social, economical and ethical perspectives.

    Based on the evaluation of the pilot enactment several changes were made in Stochasmos and to the teachers’ guide. Even though Stochasmos gives the work structure, through tabs and templates the need for a scaffolding teacher was obvious. The teacher needs to be familiar and knowledgeable about the content in order to be able to produce challenging questions. A stricter planning for the teacher, with explicit instruction about student activities was introduced to promote science oriented discussions. The students liked working with the computer – it is a familiar environment. The teacher experienced an increase in student anticipation and focus. The analysis of the second enactment is ongoing, and will be presented at the conference.

    Barab, S., & Squire, K. (2004). Design-based research: Putting a stake in the ground. The Journal of the Learning Sciences, 13(1), 1-14.

    Kyza, E. A. & Constantinou, C. P. (2007). Stochasmos: A web-based platform for reflective, in-quiry-based teaching and learning. Cyprus: Learning in Science Group.

    Redfors, A., Hansson, L. & Rosberg, M. (2009). Socio-Scientific Collaborative Inquiry in astro-biology – The Design and Implementation of a digital learning environment. Esera 2009.

    Sadler, T. D. (2004). Informal reasoning regarding socioscientific issues: a critical review of re-search. Journal of Research in Science Teaching, 41(5), 513-536.

    Sjøberg, S., & Schreiner, C. (2006). How do learners in different cultures relate to science and technology? Results and perspectives from the project rose (the relevance of science education). Asia-Pacific Forum on Science Learning and Teaching, 6(2), 1-17.

  • 353.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Web-based Collaborative Teaching of Astrobiology in the EU-project – CoReflect2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Groups in Cyprus, Israel, Germany, The Netherlands, Greece, England and Sweden have developed, implemented and evaluated teaching sequences using the web-based platform STOCHASMOS in a EU-project – www.coreflect.org. The interactive web-based inquiry materials support collaborative and reflective work. The sequences have been tested as pilot projects and revised for a second local implementation. They will be culturally adopted for a third enactment in a partner country.

     

    The Swedish learning environment is Astrobiology for secondary students (9th grade, 16 years). Scientific, social, economical and ethical perspectives are taken on the driving question: Should we look for, and try to contact, extraterrestrial life?

     

    Empirical data from the final enactment, including students’ worldviews and their use of scientific arguments, will be discussed at the conference. Preliminary results from the pilot show that students appreciate the teaching, and we see an increase in students’ motivation.

  • 354.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lundh, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Using STOCHASMOS to scaffold students in discussing key issues while retaining ownership of their learning processes.2010Inngår i: In the Symposium: The Educative and Scalable Functions of Authoring Tools to Support Inquiry-based Science Learning. / [ed] Asher, Itay, 2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 355.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    On teacher students and models in physics2005Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 356.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Student teachers explanations of everyday phenomena and use of models in physics2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 357.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Student teachers’ use of models of matter: a progress report2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Empirical data on student teachers' use and views of models in physics are investigated. Students’ explanations of phenomena are analysed with the link between model/theory and reality in focus. A secondary focus is how the students’ use of explanatory models is influenced by their views about the nature of scientific knowledge. The project has a combined cross sectional and longitudinal design. Written questionnaires are used, in combination with follow up interviews. Three different phenomena are discussed, a burning candle, a gas flame and a flask with air confined by a balloon. Data is analysed with respect to a theoretical model of learning assuming that students use several different explanatory models, and that they use more than one in explanations of everyday phenomena. Results from this exploratory study are planned to guide further research on how teaching can build upon different perspectives of models to improve student learning.

  • 358.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Student teachers use of models when explaining everyday phenomena in physics2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 359.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Niedderer, Hans
    Tyskland.
    On teacher students and the world of models in physics2003Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 360.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Niedderer, Hans
    University of Bremen, Germany.
    Cognitive Development in a Learning Process about Electric Circuits2004Inngår i: Naturfagenes didaktikk – en disiplin i forandring?: Det 7. nordiske forskersymposiet om undervisning i naturfag i skolen / [ed] E.K. Henriksen and M. Ødegaard, Kristiansand: Høyskoleforlaget, 2004, s. 399-413Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 361.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Niedderer, Hans
    Tyskland.
    On the use of cognitive layers in describing a learning process about electric circuits2002Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 362.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Ryder, Jim
    University of Leeds.
    Introduction: Section 102018Inngår i: Research, practice and collaboration in science education / [ed] Finlayson, O., McLoughlin, E., Erduran, S., & Childs, P., Dublin: Dublin City University , 2018, s. 1322-1324Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 363.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ryder, Jim
    England.
    Introduction to Strand 10: science curriculum and educational policy2015Inngår i: Science education research: engaging learners for a sustainable future / [ed] J. Lavonen, K. Juuti, J. Lampiselkä, A. Uitto & K. Hahl, University of Helsinki, 2015, s. 1442-1444Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 364.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ryder, Jim
    University of Leeds.
    University physics students' explanations of phenomena involving interaction between matter and radiation1999Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This project discusses university physics students’ use of models when explaining phenomena involving interaction between matter and electromagnetic radiation. This is a content area which is heavily modelled and appropriate explanations for the chosen phenomena draw upon a number of different models. University physics students are familiar with the phenomena, but they are not generally used as exemplars of scientific models within undergraduate physics education. The data for this study, which is collected during the beginning of 1999, comes from written surveys and interviews. The sample is third year university physics students at different universities in UK and Sweden. Both surveys and interviews have been through a piloting phase.

  • 365.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ryder, Jim
    Storbritannien.
    University physics students' explanations of sunlight2001Inngår i: Physics teacher education beyond 2000: selected contributions, Paris: Elsevier, 2001Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 366.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ryder, Jim
    University of Leeds.
    University physics students' use of models in explanations of phenomena involving interaction between metals and radiation2001Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 23, nr 12, s. 1283-1301Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We examine third year university physics students' use of models when explaining familiar phenomena involving interaction between metals and electromagnetic radiation. A range of scientific models are available to explain these phenomena. However, explanations of these phenomena tend not to be used as exemplars of scientific models within undergraduate physics education. The student sample is drawn from six universities in UK and Sweden. These students have difficulties in providing appropriate explanations for the phenomena. Many students draw upon the Bohr model of isolated atoms when explaining light emission of metals. The students tend not to recognize that atoms in metals interact to give an electronic structure very different from that of the isolated atom. Few students use a single model consistently in their explanations of these related phenomena. Rather, students' use of models is sensitive to the context in which each phenomenon is presented to them.

  • 367.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Science in Early Childhood Education – Student teachers’ experiences2016Inngår i: Abstract Book, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Develop knowledge about different ways students experience Science in preschool, before and after a onesemestercourse with science content in preschool teacher education. The current national curriculum entails179discussions about pedagogical consequences for preschool and preschool teacher education. Aims for emergentscience, children as 'beings' or 'becomings' (Qvortrup et al. 1994, Eshach, 2006, Fleer, 2013), and teachercompetencies need to be problematized (Roychoudhury, 2012, Sundberg & Ottander, 2013). The theoreticalframework is based on phenomenography focusing on developmental pedagogy (Marton & Booth, 1997,Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008). A questionnaire has been distributed (pre/post) a courseincluding science and practice teaching, in preschool teacher education. A phenomenographic analysis of 107student responses revealing qualitatively different ways of experiencing is analysed for individual shifts. Theresearch adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. All participants are informed andagree to voluntary and anonymous participation with right to abandon participation. Many students saw scienceas biology/nature and several did not adjust even though chemistry and physics were taught. Few students werenegative towards science, none after the course. Most students described what and why perspectives, but fewdeveloped a synthesised view. Both teacher and child centred perspectives were used, use of a compositeperspective increased in the post-test. The importance of establishing, and explicitly addressing, studentteachers' experiences of science, and traditions of early childhood education. An inclusive discussion ofpreschool teachers' experiences and the benefits of connecting science teaching in pre-service education torealities in preschools.

  • 368.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of science in Swedish pre-schools: student teachers’ attitudes and teaching experiences2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To investigate how students view the role of science in Swedish pre-schools before and after a semester in pre-service teacher education. A renewed curriculum entails discussions about pedagogical consequences for preschool and pre-school teacher education. Aims for emergent science, children as “being” or “becoming” (Eshach, 2006, Fleer, 2013), practices and teacher competencies need to be problematised. The theoretical framework is based on phenomenography focusing on developmental pedagogy (Marton & Booth, 1997, Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008). A written questionnaire has been piloted and distributed (pre and post) a semester, including science and practice teaching, in pre-service teacher education. A double blind comparative analysis of 107 students aiming to reveal qualitatively different ways of experiencing is presented. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. All participants are informed and agree to voluntary and anonymous participation with a right to abandon participation. Preliminary findings show that many students saw science as biology/nature and several did not adjust even though chemistry and physics was taught. Few students were negative towards science - none after the course. Most students described what and why perspectives, but few developed a synthesised view. Both teacher and child centred perspectives were used, and the fraction of the aimed for composite perspectives increased. Explicit aims and appropriate science content in pre-service teacher education are important. Many students remain hesitantly positive towards science, but positive towards practices with children, hence an increased focus on practicing science seems effective.

  • 369.
    Rosberg, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ekborg, Margareta
    Malmö högskola.
    Ideland, Malin
    Malmö högskola.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet.
    Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet2016 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur farligt är det att sola? Är ekologisk mat alltid det bästa alternativet? Är det bra att ta fem kronor extra betalt för plastkassarna i affären? Vilka konsekvenser får den globala uppvärmningen och vad kan vi göra som individer och på ett strukturellt plan? Den här typen av frågor möter eleverna: samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Denna bok erbjuder både en teoretisk ram och konkreta exempel på hur man kan arbeta med SNI i grund- och gymnasieskolan.

    Genom att stödja eleverna i att utveckla kompetenser som att formulera frågor, arbeta källkritiskt, planera undersökningar samt värdera resultat och information, stärker lärare elevernas möjligheter att använda sina kunskaper i samhällslivet. Författarna har under tre år bedrivit ett forskningsprojekt om SNI i grundskolan. Erfarenheter och resultat från detta projekt ligger till grund för boken som riktar sig till lärarstudenter och lärare i både grund- och gymnasieskola.

  • 370.
    Rosberg, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Can puppets help student teachers to learn and to teach science?2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 371.
    Rosberg, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Students’ attitudes towards and interest in science2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 372.
    Rosberg, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Students’ attitudes towards and interest in science2009Inngår i: ESERA: European Science Education Research Association: 2009 conference: 31 August - 4 September 2009, Ankara: Gazi University , 2009, s. 223-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is about students’ attitudes towards and interest in science in the lower secondary school in Sweden. The study was part on of a larger project, an evidence-based research project to understand more about how and why students in secondary school develop interest, knowledge and self-efficacy working with socio-scientific issues. The project involved 1427 students completing an attitude questionnaire. Many of the questions have been used in different context and therefore it will also be possible to compare the results from this study with others to see if there are any tendencies of change about students’ attitudes towards and interest in science. The results show that students’ interest to learn more science declined as they progressed through the lower secondary school, Grade 7 to Grade 9, particularly for the girls. Previous studies have also given the same picture. This indicates that school science is an important area that needs to be investigated more on how different learning situations in school affect the attitudes towards science.

  • 373.
    Rosberg, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Students’ attitudes towards and interest in science: a report from the research project “Science for Life”2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 374.
    Rovio-Johansson, Airi
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Lumsden, Marie
    Göteborgs universitet.
    Undervisning och lärande: systematisk variation och invarians som lärandets villkor i ämnet redovisning i civilekonomiprogrammet2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 245-254Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 375.
    Salomonsson, Amelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Persson, Therese
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Är matematik bara att räkna?: En studie om pedagogers förhållningssätt kring matematik i förskolan.2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur pedagoger tänker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhålls pedagogers förhållningssätt i arbetet med fokus på matematik. Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas synsätt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet är även att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.

    Studiens empiri utgår från intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhållningssätt kring matematik i förskolans verksamhet. Samtliga pedagoger har deltagit i olika former av matematiska projekt.

    Studiens resultat synliggör hur pedagoger tänker kring arbetet med matematik i förskolans verksamhet. I resultat framkommer att pedagogerna lägger stor vikt vid sitt eget förhållningssätt och agerande och dess påverkan på barns möte med matematik.

  • 376.
    Sandgren, Håkan
    et al.
    Lärarhögskolan i Malmö.
    Zander, Ulf
    Lärarhögskolan i Malmö.
    Med sexskjutare och motorsåg i klassrummet: filmundervisning i skolan1991Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 377.
    Simcikova, Karla
    University of Ostrava.
    Teaching intercultural awareness through literature2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 255-264Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 378.
    Sjöstedt Ivarsson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Dahlgren, Janet
    Högskolan Kristianstad.
    Datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning: En intervjustudie ur lärares perspektiv2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan.

    Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ”Att skriva sig till läsning” har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen.

    Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan. Datorn behövs, eftersom den kommer att bli en självklar del av elevernas senare vardag. Pennan behövs, eftersom datorerna fortfarande inte är så pass utvecklade att man kan lita på dem fullt ut. Det har även framkommit att lärarna uppfattar att den bristande tillgången av datorer gör att den inte används så frekvent som lärarna skulle vilja. Tidsbristen och otillräcklig kunskap är andra faktorer som gör att lärarna har svårt att integrera datorn i undervisningen.

  • 379.
    Sjöström, Jesper
    et al.
    Malmö Högskola.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Science education for sustainability: teaching for critical awareness concerning the chemical oppression in our everyday life2015Inngår i: Science education research: engaging learners for a sustainable future / [ed] Jari Lavonen, Kalle Juuti, Jarkko Lampiselkä, Anna Uitto & Kaisa Hahl, 2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 380.
    Skjutare, Maria
    et al.
    Lunds universitet.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Naturvetenskapernas karaktär i public service program riktade mot förskolan2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 381.
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ett studentkritiskt öga.: Förskollärarstudenter konstruerar kriterier för handledningssamtalets innehåll, form och funktion.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehåll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollärarstudenter. Som metod har nio förskollärarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgår från Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgår från frågorna vad som sägs och hur det sägs om handledning. Social praktik, i den här studien förskolan, och diskursiv praktik, där texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhållande. Studenter uttalar olika förväntningar och möter olika förutsättningar för handledning i den sociala praktiken. Vad studenterna säger om handledning har framträtt i följande fyra diskurser: Relationer i fokus, Dirigerande samtal i fokus, Sociala praktiken i fokus och Innehåll och kompetens i fokus. Hur studenterna önskar att detta genomförs beskrivs och diskuteras utifrån två huvuddiskurser: Kriterier för lärarutbildarens uppdrag och Kriterier för handledningssamtalets innehåll, form och funktion.

    Resultatet visar på att olika förutsättningar, kunskaper och kompetenser för handledning ger olika kvalitativa skillnader i studenternas utbildning. Förskolans sociala praktik präglas av begreppen omsorg, fostran och lärande, dess kultur och tradition kan ha en viss påverkan hur handledningssamtalen utformas. Uppdraget att handleda är oftast ålagt utan specifik kunskap eller kompetens att handleda efterfrågas. Relationsorienterade vardagliga möten uttrycks som en grund för god handledning. Innehållet i handledningssamtalen ska förena yrke, ämne och forskning, vilket i sig inte är självklart att lärarutbildaren har förmåga att göra. Yrkesspråket har en avgörande roll för hur studenten utmanas i sitt lärande. Den sociala praktiken blir oftast raster för bedömning och bekräftelse, där snarare studentens beteende bedöms än att studenten ges möjlighet till reflektion över sin kommande yrkesroll. Detta leder till om och hur lärarutbildningen ska förbereda studenter för handledning som en naturlig del i lärarutbildningen, för att på längre sikt kunna säkerställa god kvalitet under den verksamhetsförlagda utbildningen?

  • 382.
    Steen, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Mariana, Nilsson
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Matematik ska vara kul och utmanande: En undersökning om hur lärare i årskurs 1-3 undervisar i matematik2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag är det många elever som inte når målen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det är ett svårt och tråkigt ämne. Vi har därför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen om hur lärarna i årskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jämföras med vad lärarna anser spela roll för ett lustfyllt lärande i matematik. Faktorer som visar sig påverka att eleverna känner lust och motivation är förståelsen, tilliten till sin egen förmåga och att innehållet i undervisningen är meningsfullt. Det visar även att lärarens förhållningssätt är avgörande för om eleven tycker matematik är roligt eller inte. Det kommer fram att eleverna lär sig på olika sätt och därför gynnar inte ett arbetssätt alla elever. Det framhävs att ett varierat arbetssätt är att föredra i undervisningen. De arbetssätt som lärarna i undersökningen använder är matematikboken, laborativ matematik, problemlösning samt att kommunicera matematik. Undersökningen visar även fördelar och nackdelar med vissa arbetssätt. Även lärarnas tankar om de nya målen för årskurs tre och om de påverkar deras undervisning kommer att lyftas fram.

  • 383.
    Straise Müllern, Gina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Persson, Julia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Alla som önskar ett sex- och samlevnadslyft, räck upp en hand!: en kvalitativ studie om sex- och samlevnadsundervisningens kvaliteter samt önskningar från mellanstadielärare2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera och beskriva vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete när de undervisar i ämnet sex och samlevnad i grundskolans årskurs 4-6, samt vad de önskar för utveckling inom ämnet. Skolinspektionen (2018) har utfört en kvalitetsgranskning inom området som framhåller att undervisningen i sex och samlevnad på mellanstadiet brister på flertalet punkter. Några av dessa är rektorns styrning, brist på kompetensutveckling och att koppling till värdegrunden i vissa fall helt saknas. Studien utgår från en kvalitativ metod och den teoretiska utgångspunkten för studien är ett normkritiskt samt sociokulturellt perspektiv på lärande. Under insamlingen av empirin har vi använt oss av semi-strukturerade intervjuer med legitimerade lärare. Vårt empiriskt insamlade material visade på en samstämmighet mellan lärarna kring hur skolan bör bedriva en god sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visade även att rektorns styrning är betydelsefull samt att samhället har förändrats snabbt de senaste åren.

  • 384.
    Sundin-Erixon, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Holmberg, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Pedagogers uppfattning om naturvetenskap i grundskolans tidigare år2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet utgår från utbildningsvetenskap som grund och behandlar utifrån detta olika perspektiv i naturvetenskap och NO-undervisning. Undersökningen sker genom intervjuer där sex deltagare ingår från tre olika kommuner på fyra olika skolor. Deltagarna är verksamma pedagoger i grundskolans årskurs 1-3 samt en deltagare som är verksam i grundskolans årskurs 7-9. Vi använder oss av en metod kallad "reflexiva" intervjuer där vi undersöker tolkningar och reflektioner av pedagogers tankar och funderingar inom naturorienterande ämnen. Vår undersökning koncentrerar sig på ämnesteori och didaktik utifrån tidigare forskning samt pedagogers tillgänglighet till kompetensutvecklande aktiviteter. Undersökningen visar på pedagogernas behov av vidareutbildning och vilken tillgång de sex deltagarna har till relevant läromedel, men även hur de använder sig av och planerar utifrån läroplanen. Utifrån våra sex deltagare kunde vi se skillnader på hur pedagogerna förhåller sig till de naturorienterande ämnena beroende på pedagogens tillgång till vidareutbildning, tillgängligt material samt läromedel på skolorna. Undersökningen gav slutsatsen att de tre pedagoger som är verksamma i kommuner som har gjort större satsningar på läromedel inom de naturorienterande ämnena uttrycker en större säkerhet inom ämnet. Resterande tre deltagare är verksamma i kommuner där läromedel i NO- undervisningen inte är ekonomiskt prioriterat. Dessa deltagare uttrycker ett större behov av ett tryckt läromedel med starka kopplingar till läroplanen (2017).

  • 385.
    Svahn, Christina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lisbeth, Svensson
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Elevers beräkningsstrategier i subtraktion: en studie i skolår 3 och 62017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 60 poäng / 90 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att få kunskap om vilka strategier elever använder vid subtraktion samt att jämföra likheter och skillnader i årskurs 3 och 6. Enligt nuvarande läroplan ska elever under hela grundskolan få möjlighet att utveckla kunskaper i hur huvudräkningsstrategier kan tillämpas i olika matematiska och vardagliga sammanhang (Skolverket, 2011). Studiens empiri är både kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ i form av insamling av data, i vårt fall ett eget skrivet matematiktest. Testet innehåller uppgiftstyper av både huvudräkningskaraktär samt skriftliga beräkningar. Studien övergår sedan till kvalitativ när vi intervjuar elever i samband med vårt matematiktest. Resultaten i denna studie visar att elever använder sig av flera olika strategier när de räknar subtraktion. Elever som presterat lågt i vårt matematiktest använder sig av få strategier jämfört med elever med högre resultat. Eleverna med högt resultat använder olika strategier och är flexibla vid val av metod beroende på uppgiftstyp. 

  • 386.
    Svensson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Persson, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En kurs utan plan?: om livskunskapens roll i skolan2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Livskunskap är ett ämne i ropet, populärt både på skolor och i samhällsdebatten. Ämnet har ingen kursplan, vilket var en av anledningarna till att vi intresserade oss för dess roll i skolan. SET, social emotionell träning, är en metod inom livskunskapsarbete som används i flera skolor.

     

    Genom intervjuer med undervisande lärare i årskurserna 4-6 och observationer av lektioner syftar undersökningen till att belysa livskunskapens roll i skolan och hur SET som metod fungerar som ett verktyg för arbetet. Som hjälp till att besvara syftet ställs följande frågor:

    - Hur ser lärarna på livskunskap som ämne i skolan och SET som metod?

    - Hur arbetar de med ämnet?

     

    Resultatet visar att lärarna är positiva till ämnet och metoden, samt att de arbetar efter det läromedel som tillhör SET, Livsviktigt. Lärarna visar dock tecken på att vilja arbeta mer självständigt från materialet. Lärarna ser syften med arbetet trots att de skiljer sig något åt. Några syften som nämns är att eleverna ska fungera socialt och att de genom livskunskapen ska få verktyg som hjälper dem hantera framtiden. Lärarna i undersökningen finner det svårt att se en utveckling hos eleverna, även om de hoppas att arbetet ska märkas av i längden.

     

    Vi har i undersökningen sett att SET-metoden till stor del blivit innehållet i ämnet livskunskap, och att lärarna är väldigt bundna vid det. De är även relativt okritiska till metoden. Vi har sett att bristen på kursplan gör ämnet svårtolkat, då inga klara syften finns.

  • 387.
    Svensson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Persson, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En kurs utan plan?: Om livskunskapens roll i skolan2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Livskunskap är ett ämne i ropet, populärt både på skolor och i samhällsdebatten. Ämnet har ingen kursplan, vilket var en av anledningarna till att vi intresserade oss för dess roll i skolan. SET, social emotionell träning, är en metod inom livskunskapsarbete som används i flera skolor.

     

    Genom intervjuer med undervisande lärare i årskurserna 4-6 och observationer av lektioner syftar undersökningen till att belysa livskunskapens roll i skolan och hur SET som metod fungerar som ett verktyg för arbetet. Som hjälp till att besvara syftet ställs följande frågor:

    - Hur ser lärarna på livskunskap som ämne i skolan och SET som metod?

    - Hur arbetar de med ämnet?

     

    Resultatet visar att lärarna är positiva till ämnet och metoden, samt att de arbetar efter det läromedel som tillhör SET, Livsviktigt. Lärarna visar dock tecken på att vilja arbeta mer självständigt från materialet. Lärarna ser syften med arbetet trots att de skiljer sig något åt. Några syften som nämns är att eleverna ska fungera socialt och att de genom livskunskapen ska få verktyg som hjälper dem hantera framtiden. Lärarna i undersökningen finner det svårt att se en utveckling hos eleverna, även om de hoppas att arbetet ska märkas av i längden.

     

    Vi har i undersökningen sett att SET-metoden till stor del blivit innehållet i ämnet livskunskap, och att lärarna är väldigt bundna vid det. De är även relativt okritiska till metoden. Vi har sett att bristen på kursplan gör ämnet svårtolkat, då inga klara syften finns.

  • 388.
    Svensson, Kim
    et al.
    Nationellt Resurscentrum för Fysik.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Pendrill, Ann-Marie
    Nationellt Resurscentrum för Fysik.
    Ouattara, Lassana
    Nationellt Resurscentrum för Fysik.
    Programming as a semiotic system to support physicsstudents’ construction of meaning: A pilot study2018Inngår i: ICPE 2018 Proceedings, Johannesburg: ICPE , 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Programming as a tool to be used for analysing and exploring physics in an educationalsetting offers an unprecedented opportunity for the students to create and explore their ownsemiotic resources. Students may use programming to create and explore different models ofphysical systems. In this study a small group of upper secondary education students participatedin a workshop where they learned to program physics simulations and to create their own modelsto implement using the programming language Python. Results from the study shows thatupper secondary education students are able to create their own models of physical systemsand implement them into code. The implemented models were models of hanging cloth andheat diffusion. Results were obtained by analysing video and audio recordings of the studentsthrough the lens of social semiotics.

  • 389.
    Svensson, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Persson, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lågstadielärares kunskaper i engelskundervisning: en kvalitativ intervjustudie om lärarens kunskaper för att bedriva engelskundervisning på lågstadiet2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna intervjustudie fokuserar vi på lågstadielärares olika kunskaper och hur dessa  påverkar undervisningen. Vår studie utgår från de 7 intervjuer som vi har genomfört, där lärarnas egna kunskaper framställs samt vad deras val har för betydelse för engelskundervisningens utformning. Syftet med vår studie är att synliggöra vilka didaktiska beslut lärare tar i engelskundervisningen och hur dessa beslut kan påverkas av lärarens ämneskunskaper, ämnesdidaktiska kunskaper samt kunskaper om läroplanen. I studien argumenterar vi för att lågstadielärare är i behov av ovanstående kunskaper för att kunna bedriva en meningsfull engelskundervisning på lågstadiet.

  • 390.
    Särvegård, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bengtsson, Anette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Läromedel - på vilka grunder?: en kvalitativ studie kring matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-32018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är tänkt att belysa användandet av läromedel som utgångspunkt i matematikundervisningen i grundskolans lägre åldrar. Inte att läromedel används, utan hur och vid vilka tillfällen det används samt om och när lärare på fältet anser att användande av läromedel har betydelse för elevers lärande och utveckling.

    Vi har undersökt följande:

    1. Varför och när väljer lärare att använda läromedel i matematik?
    2. Vilken syn har lärare på hur deras elever tillägnar sig kunskaper och färdigheter i matematik?

     

    För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma lärare. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av tematisk analys. De slutsatser vi kunnat dra utifrån den litteratur vi bearbetat är att lärare främst använder läromedel i så hög utsträckning på grund av organisatoriska orsaker som exempelvis att det är tidsbesparande, ses som en garanti för undervisningens kvalitet samt att det ger eleverna en struktur de känner sig trygga med. Vi har också kunnat dra slutsatsen att socialt samspel och kommunikativa aktiviteter har stor betydelse för elevers lärande och utveckling i matematik.

  • 391.
    Tabak, Iris, Asher, Itay, Nasser, Samira
    et al.
    Ben Gurion University of the Negev.
    Kyza, Eleni A., Nicolaidou, Iolie, Hadjichambis, Andreas, Kafouris, Dimitris, Terzian, Frederiki
    Cyprus University of Technology.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Oldershaw, Cally
    Association for Science Education, UK.
    Constantinou, Constantinos
    University of Cyprus.
    van der Meij, Hans
    Twente University.
    Schanze, Sascha
    Leibniz Universität Hannover.
    Kollias, Vassilis
    University of Thessaly.
    Increasing International Capacity for CSCL: CoReflect as a Case Example of the Sharing and Adapting of CSCL Environments across Europe2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 392.
    Tapola, Anna
    Högskolan i Kalmar.
    Genetik, genteknik och demokrati inom allmänt utbildningsområde: en potentiell integrativ didaktik?2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 273-283Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 393.
    Thornberg, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Sambedömning i skolan: exempel och forskning2014Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 394.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Miljön som innehåll och arbetssätt2004Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, nr 3, s. 22-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 395.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Hellberg, Lina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Backman, Anna
    Gothenburg University.
    Science communication in Early Childhood Education: examples from Swedish preschools2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Preschool in Sweden is a voluntary school form entailing education and play. A national curriculum with learning goals regulates educational activities, and prescribes covering science. This mission affects practices, teachers' knowledge, and competences. Didactical approaches, in relation to children's learning are on the agenda. We will discuss and problematize teaching of science based on three research reports. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council.

    (1) Science communication – children and teachers

    Firstly we report from a design-based research project where viable science practices were developed and implemented with a focus on communication. Collected video data was analysed based on phenomenography and developmental pedagogy. Analysis of teachers’ planning of consecutive activities with children focusing the intended object of learning (forces and motion) is presented. The importance of content,  educational knowledge, and teachers' experiences of their mission is discussed.

    (2) Science communication – children and tablets

    Secondly we report on a study of the potential of tablets as scaffolds in collaborative inquiry-based science learning in preschools. Specifically, we have investigated the role of Time-lapse photography and Slowmation production in scaffolding communication and learning. The theoretical framework is phenomenography  and developmental pedagogy. Video and qualitative data measures were collected. The potential of teachers, children and researchers jointly developing, enacting and evaluating learning processes supported by tablets in preschool is discussed.

    (3) Science communication – booktalks about shadows

    Thirdly we report on a study about opportunities for children in preschool to discern the physical phenomenon ‘shadow’ in conversations from various children's books. The theoretical framework is variation theory with phenomenography as an analysing method. Research results based on children´s perspective will be discussed in order to show how children perceived shadow, when talking about literature that contains fiction, visual art as well as scientific illustrations. 

  • 396.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Vad händer med lärandets objekt i förskolan?: En fallstudie av hur lärare i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen2006Inngår i: Naturfagsdidaktikkens mange facetter: Proceedings fra den 8. nordiske forskersymposium om undervisning i naturfag / [ed] L Bering, J Dolin, L B Krogh, J Solberg, H Sorensen & R Troelsen, Köpenhamn: Danmarks Pædagogiske Universitets Forlag , 2006, s. 503-509Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 397.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Vad händer med naturvetenskapen i förskolan?: En studie av hur lärare i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 398.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Child perspectives and children's perspectives: a concern for teachers in preschool2014Inngår i: Educare 2014:2: Childhood, Learning and Didactics / [ed] Lotta Bergman (huvudredaktör), Ingegerd Ericsson, Nanny Hartsmar, Lena Lang, Caroline Ljungberg, Thomas Småberg och Johan Söderman, Malmö: Malmö högskola , 2014, nr 2, s. 13-37Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to study and problematize the importance of the communicative approach of teachers related to child perspectives and children’s perspectives as well as the meaning for children's learning. The article is based on empirical material from two observational studies of preschool teachers at two Swedish preschools, children aged between 1 and 6. One theoretical basis of this article is that teachers not only ought to observe the understanding children are carriers of. Teachers also have to make use of the understanding in the continuing learning process to be able to support children's learning. Children need to be given the opportunity to be aware of and experience how their own understanding can be linked to new experiences. The results reveal qualitatively distinct communicative approaches with regard to how teachers verbally engage in and make use of what children are occupied with. The discussion relates this to child perspectives combined with children’s perspectives as a didactic basis.

  • 399.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Student preschool teachers' experiences of science and its role in preschool2017Inngår i: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 45, nr 4, s. 509-520Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article reports on student preschool teachers’ views of science and its role in preschool. Three cohorts of students have been given a written questionnaire with open-ended questions before and after a one-semester course including science (specifically Chemistry and Physics) in a 3.5-year preschool teacher programme in Sweden. The science content in the course is integrated with other subjects and lecturers with different subject backgrounds work together in forming an integrated and meaningful context. A phenomenographic qualitative analysis of responses to the questionnaires before and after the course is presented. The analysis gave that many students equate science with biology (nature studies), and several did not adjust this view even though chemistry and physics were explicitly taught. Surprisingly few students were negative towards science, none after the course. However, several remain hesitantly positive. Most students described ‘what’ and ‘how’ perspectives of science, but few developed a synthesised view of science activities. However, there was a shift towards a more integrated perspective after the course. Also the quality and eloquence of the students’ response were noticeably improved in responses given after the course. Prior expectations and implications of the results for preschool teacher education are discussed.

  • 400.
    Tobiasson Svensson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Torngren, Matilda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    ”Man måste blada hela världen”: En learning study kring förskolebarns lärande om lövsprickning2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att studera förskolebarns lärande om lövsprickning och hur förskollärare kan underlätta detta lärande. Metoden som används är learning study, vilket kan sägas vara en form av aktionsforskning. Learning study är en metod för att studera elevers lärande, det är praxisnära forskning som knyter samman teori och praktik. Det som analyseras är inte undervisningsmetoder, utan hur de kritiska aspekterna som underlättar förståelsen av lärandeobjektet presenteras. Den teoretiska utgångspunkten är variationsteorin som har många likheter med den utvecklingspedagogik som präglar förskolans läroplan.

    Förskolan ska sträva efter att barnen förstår naturvetenskapliga fenomen och sammanhang. Studier visar att kompetensutveckling inom lärarkåren på området naturvetenskap och små barn har positiv inverkan på barns lärande. De learning studies som gjorts i förskolan är få vilket gör denna studie relevant för utbildningsvetenskapen.

    Studien presenterar vilka kritiska aspekter som kan finnas hos förskolebarn för att lära sig om var löv kommer ifrån samt hur en learning study kan påverka barns lärande kring detta. En kritisk aspekt för att förstå att lövsprickning är en del av växtens kretslopp är att kunna skilja på död och levande gren. En annan kritisk aspekt är att förstå knoppen som en del i lövets kretslopp. Studien visar att det variationsteoretiska perspektivet på lärande gynnar de barn som hade svagare förkunskaper. Den visar också att barn tidigt har utvecklat en vardagsföreställning som förskollärarna kan ha svårt att utmana. Vi fann att förskollärarens förhållningssätt är lika viktigt för barns lärande som att finna de kritiska aspekterna.

56789 351 - 400 of 414
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf