hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 3697
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Beery, Thomas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Jönsson, K. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    From environmental connectedness to sustainable futures: topophilia and human affiliation with nature2015Ingår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 7, nr 7, s. 8837-8854Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Human affiliation with nonhuman nature is an important dimension of environmental concern and support for pro-environmental attitudes. A significant theory of human connectedness with nature, the Biophilia Hypothesis, suggests that there exists a genetically based inclination for human affiliation with the biological world. Both support and challenge to the Biophilia Hypothesis are abundant in the literature of environmental psychology. One response that both challenges and builds upon the Biophilia Hypothesis is the Topophilia Hypothesis. The Topophilia Hypothesis has extended the ideas of biophilia to incorporate a broader conception of nonhuman nature and a co-evolutionary theory of genetic response and cultural learning. While the Topophilia Hypothesis is a new idea, it is built upon long-standing scholarship from humanistic geography and theories in human evolution. The Topophilia Hypothesis expands previous theory and provides a multidisciplinary consideration of how biological selection and cultural learning may have interacted during human evolution to promote adaptive mechanisms for human affiliation with nonhuman nature via specific place attachment. Support for this possible co-evolutionary foundation for place-based human affiliation with nonhuman nature is explored from multiple vantage points. We raise the question of whether this affiliation may have implications for multifunctional landscape management. Ultimately, we propose that nurturing potential topophilic tendencies may be a useful method to promote sustainable efforts at the local level with implications for the global.

  • 302.
    Beery, Thomas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Raymond, Christopher M
    Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kyttä, Marketta
    Finland.
    Olafsson, Anton Stahl
    Danmark.
    Plieninger, Tobias
    Danmark.
    Sandberg, Mattias
    Gothenburg University.
    Stenseke, Marie
    Gothenburg University.
    Tengö, Maria
    Stockholm Resilience Center.
    Jönsson, K. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Fostering incidental experiences of nature through green infrastructure planning2017Ingår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 46, nr 7, s. 717-730Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Concern for a diminished human experience of nature and subsequent decreased human well-being is addressed via a consideration of green infrastructure's potential to facilitate unplanned or incidental nature experience. Incidental nature experience is conceptualized and illustrated in order to consider this seldom addressed aspect of human interaction with nature in green infrastructure planning. Special attention has been paid to the ability of incidental nature experience to redirect attention from a primary activity toward an unplanned focus (in this case, nature phenomena). The value of such experience for human well-being is considered. The role of green infrastructure to provide the opportunity for incidental nature experience may serve as a nudge or guide toward meaningful interaction. These ideas are explored using examples of green infrastructure design in two Nordic municipalities: Kristianstad, Sweden, and Copenhagen, Denmark. The outcome of the case study analysis coupled with the review of literature is a set of sample recommendations for how green infrastructure can be designed to support a range of incidental nature experiences with the potential to support human well-being.

  • 303.
    Beery, Thomas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Stålhammar, Sanna
    Lund University.
    Jönsson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Wamsler, Christine
    Lund University.
    Bramryd, Torleif
    Lund University.
    Brink, Ebba
    Lund University.
    Ekelund, Nils
    Malmö University.
    Johansson, Michael
    Lund University.
    Palo, Thomas
    SLU.
    Schubert, Per
    Malmö University.
    Perceptions of the ecosystem services concept: opportunities and challenges in the Swedish municipal context2016Ingår i: Ecosystem Services, ISSN 2212-0416, E-ISSN 2212-0416, Vol. 17, s. 123-130Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A current focus of ecosystem services (ES) implementation is on the municipal level of government where international and national legislation and policies have to be translated into practice. Given this focus, an understanding of perceptions within municipalities of the ES concept is crucial to support the implementation process. Against this background, this paper examines the perceptions of Swedish municipal stakeholders for the ES concept. A 2013 Swedish federal mandate that states that the values of ecosystem services should be considered in relevant decision-making processes, provides a timely context. Current perceptions, preconditions and awareness are explored via interviews and analyses. The results show that the views on the ecosystem services concept and its usefulness are generally very positive. Conceptual knowledge use is perceived as important as is the recognition of monetary valuation of ES. However, clarification of the distinction between implicit and explicit use of the concept by stakeholders is needed. Finally, results indicate that a deeper understanding of monetary valuation of ecosystem services by municipal staff members is connected with a more critical view on monetary valuation. It is concluded that detailed and clear definitions and guidelines are needed in order to support the process of implementing ES in municipalities.

  • 304.
    Beery, Thomas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Wolf-Watz, Daniel
    Mid Sweden University.
    Nature to place: rethinking the environmental connectedness perspective2014Ingår i: Journal of Environmental Psychology, ISSN 0272-4944, E-ISSN 1522-9610, Vol. 40, nr December, s. 198-205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The environmental connectedness perspective posits that direct encounter with generalized, or non-specific “nature,” leads to environmental connectedness and subsequent pro-environmental behavior. This article examines this perspective and proposes a place-based application of the nature encounter-environmental behavior relation. An empirical study using data from a national survey on outdoor recreation and nature-based tourism is presented. Results show a minimal relationship between measures of environmental connectedness and self-reports of environmental behavior. The following examination of the environmental connectedness perspective reveals that environmental connectedness is rooted in a material/objective perspective, neglecting the human domain of perceptions, values, and representations. The environment as “nature” is portrayed as a geographically undefined agent with the inherent power to change human attitudes and behavior. Based on this, the article concludes with a proposed replacement of the elusive concept of nature for the relational concept of place.

  • 305.
    Bei, Zhang
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    A Study of the Vocabulary Learning Strategies Used by Chinese Students2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay aims on the study of the strategies used by Chinese English major students in vocabulary learning, the differences between effective and less effective learners in using vocabulary learning strategies. The study is based on qualitative research, in which 35 college students were investigated. The participants were asked to take a vocabulary tests and complete a questionnaire. The data of the research indicates that there are significant differences between effective and less effective learner, and common points between effective learners. Effective learners use several learning methods and have a positive attitude. Meanwhile, there are six methods they use in common, they are, having interest in English, listening and reading, learning words in sentence, using bilingual dictionary, reading English books in spare time and studying the spelling. Acquisition of vocabulary has been acknowledged as primary important and being central for second language acquisition. Vocabulary is always a hindrance to Chinese students. However, there is little research has been done on the vocabulary learning strategies used by Chinese English majors.

  • 306.
    Beijer, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bedömningsarbete som grund för att skapa goda lärmiljöer i matematik.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få svar på vilken möjlig roll speciallärare i matematik har för att stödja lärares utveckling av bedömningsarbete i matematik samt hur speciallärare i matematik i denna bedömningsprocess kan medverka till att skapa goda lärmiljöer i matematik.

    Teorier som jag använder mig av i studien är Vygotskijs sociokulturella teori, där kommunikation och identifikationen av elevernas närmaste utvecklingsnivå anses avgörande för utveckling och lärande, samt Wiliams teoretiska grund kring formativ bedömning som beskriver fem nyckelstrategier för att skapa effektiva lärmiljöer för eleverna.

    I arbetet studerar jag hur lärarna ser på bedömningsmaterial, vilket syfte de har med användandet och hur de använder resultatet av bedömningsmaterialen.

    Undersökningen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer där sju lärare, i årskurserna 1-6, med ansvar för matematikundervisning i grundskolan ingick.

    Studiens resultat visar bland annat på att lärarna ser positivt på användandet av bedömningsmaterial som de menar är en viktig del i arbetet av att undervisa i matematik. Användandet av bedömningsmaterial sker främst med syftet att värdera elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Lärarna anser att bedömningsmaterialet underlättar deras arbete och fungerar som en avstämning där lärarna kan få syn på de elever som är i behov av stöd. Resultatet av bedömningarna används främst för att göra anpassningar på gruppnivå. Det framgår även enligt intervjusvaren att samtliga lärare anser att de är i behov av vidareutbildning inom matematikundervisning och bedömning. Detta för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov enligt det resultat som framkommer vid användningen av bedömningsmaterial. Specialläraren ses bland annat som ett stöd vid genomförandet av uppföljningar av bedömningar samt vid diskussioner kring anpassningar i undervisningen till de elever som är i behov av stöd.

  • 307.
    Belova, Nadja
    et al.
    Tyskland.
    Dittmar, Johanna
    Högskolan Kristianstad.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hofstein, Avi
    Israel.
    Nielsen, Jan Alexis
    Danmark.
    Sjöström, Jesper
    Malmö University.
    Eilks, Ingo
    Tyskland.
    Cross-Curricular Goals and Raising the Relevance of Science Education2017Ingår i: Cognitive and Affective Aspects in Science Education Research: selected Papers from the ESERA 2015 Conference / [ed] Kaisa Hahl et al., Springer, 2017, s. 297-305Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Relevance’ is one of the most commonly used terms when it comes to reforms in science education. The term is used in manifold ways. It can be understood – among other things – as meeting an interest, fulfilling needs or contributing to intellectual development. Many components of relevant science education go beyond single contents and concepts; many challenges are tied to cross-curricular goals. Specifically, when it comes to the societal and vocational relevance of science education, many demands can only be met when we develop corresponding skills across disciplines and grade levels. This chapter focuses on a set of such cross-curricular goals from a chemistry education perspective, namely, education for sustainability, critical media literacy, innovation competence, vocational orientation and employability. It relates them to the idea of relevant chemistry and science education. Directions for research and curriculum development will be suggested that emerge from taking into account

  • 308.
    Beltran-Pardo, Eliana
    et al.
    Pontificia Universidad Javeriana, Instituto de Genética Humana, Bogotá.
    Jönsson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man and Biosphere Health (MABH).
    Wojcik, Andrzej
    Department of Genetics, Microbiology and Toxicology, Stockholm University.
    Haghdoost, Siamak
    Department of Genetics, Microbiology and Toxicology, Stockholm University.
    Bermúdez-Cruz, Rosa María
    4Departamento de Genéticas y Biología Molecular, Centro de Investigación y Estudios Avanzados del Instituto Politécnico Nacional - CINVESTAV, Mexico City.
    Bernal Villegas, Jaime E.
    Pontificia Universidad Javeriana, Instituto de Genética Humana, Bogotá.
    Sequence analysis of the DNA-repair gene rad51 in the tardigrades Milnesium cf. tardigradum, Hypsibius dujardini and Macrobiotus cf. harmsworthi2013Ingår i: Journal of limnology, ISSN 1129-5767, E-ISSN 1723-8633, Vol. 72, nr s1, s. 80-91Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Tardigrades are known for being resistant to extreme conditions, including tolerance to ionising and UV radiation in both the hydratedand the dehydrated state. It is known that these factors may cause damage to DNA. It has recently been shown that single and double DNAstrand breaks occur when tardigrades are maintained for a long time in the anhydrobiotic state. This may suggest that perhaps tardigrades rely on efficient DNA repair mechanisms. Among all proteins that comprise the DNA repair system, recombinases such as RecA or Rad51 have a very important function: DNA exchange activity. This enzyme is used in the homologous recombination and allows repair of thedamaged strand using homologous non-damaged strands as a template. In this study, Rad51 induction was evaluated by western blot in Milnesium cf. tardigradum, after exposure to gamma radiation. The Rad51 protein was highly induced by radiation, when compared to the control. The rad51 genes were searched in three tardigrades: Milnesium cf. tardigradum, Hypsibius dujardini and Macrobiotus cf. harmsworthi. The gene sequences were obtained by preparing and sequencing transcriptome libraries for H. dujardini and M. cf. harmsworthi and designing rad51 degenerate primers specific for M. cf. tardigradum. Comparison of Rad51 putative proteins from tardigrades with other organisms showed that they are highly similar to the corresponding sequence from the nematode Trichinella spiralis. A structure-based sequence alignment from tardigrades and other organisms revealed that putative Rad51 predicted proteins from tardigrades contain the expected motifs for these important recombinases. In a cladogram tree based on this alignment, tardigrades tend to cluster together suggesting that they have selective differences in these genes that make them diverge between species. Predicted Rad51 structures from tardigrades were also compared with crystalline structure of Rad51 in Saccharomyces cerevisiae. These results reveal that S. cerevisiae Rad51 structure is very similar to that of the three analysed tardigrades. On the other hand the predicted structure of Rad51 from M. cf. harmsworthi and H. dujardini are closer related to each other, than each of them to that of M. cf. tardigradum.

  • 309.
    Beltrán-Pardo, Eliana
    et al.
    Department of Molecular Biosciences, The Wenner-Gren Institute, Stockholm University.
    Jönsson, K. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Department of Molecular Biosciences, The Wenner-Gren Institute, Stockholm University.
    Harms-Ringdahl, Mats
    Department of Molecular Biosciences, The Wenner-Gren Institute, Stockholm University.
    Haghdoost, Siamak
    Department of Molecular Biosciences, The Wenner-Gren Institute, Stockholm University.
    Wojcik, Andrzej
    Department of Molecular Biosciences, The Wenner-Gren Institute, Stockholm University.
    Tolerance to gamma radiation in the tardigrade Hypsibius dujardini from embryo to adult correlate inversely with cellular proliferation2015Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 10, nr 7, s. e0133658-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Tardigrades are highly tolerant to desiccation and ionizing radiation but the mechanisms of this tolerance are not well understood. In this paper, we report studies on dose responses of adults and eggs of the tardigrade Hypsibius dujardini exposed to gamma radiation. In adults the LD50/48h for survival was estimated at ~ 4200 Gy, and doses higher than 100 Gy reduced both fertility and hatchability of laid eggs drastically. We also evaluated the effect of radiation (doses 50 Gy, 200 Gy, 500 Gy) on eggs in the early and late embryonic stage of development, and observed a reduced hatchability in the early stage, while no effect was found in the late stage of development. Survival of juveniles from irradiated eggs was highly affected by a 500 Gy dose, both in the early and the late stage. Juveniles hatched from eggs irradiated at 50 Gy and 200 Gy developed into adults and produced offspring, but their fertility was reduced compared to the controls. Finally we measured the effect of low temperature during irradiation at 4000 Gy and 4500 Gy on survival in adult tardigrades, and observed a slight delay in the expressed mortality when tardigrades were irradiated on ice. Since H.dujardini is a freshwater tardigrade with lower tolerance to desiccation compared to limno-terrestrial tardigrades, the high radiation tolerance in adults, similar to limno-terrestrial tardigrades, is unexpected and seems to challenge the idea that desiccation and radiation tolerance rely on the same molecular mechanisms. We suggest that the higher radiation tolerance in adults and late stage embryos of H.dujardini (and in other studied tardigrades) compared to early stage embryos may partly be due to limited mitotic activity, since tardigrades have a low degree of somatic cell division (eutely), and dividing cells are known tobe more sensitive to radiation.

  • 310.
    Beltrán-Pardo, Eliana
    et al.
    Instituto de Genética Humana, Pontificia Universidad Javeriana, Bogotá.
    Jönsson, K. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man and Biosphere Health (MABH).
    Wojcik, Andrzej
    Department of Molecular Biosciences, The Wenner-Gren Institute, Stockholm University.
    Haghdoost, Siamak
    Department of Molecular Biosciences, The Wenner-Gren Institute, Stockholm University.
    Harms-Ringdahl, Mats
    Department of Molecular Biosciences, The Wenner-Gren Institute, Stockholm University.
    Bermúdez-Cruz, Rosa M.
    Departamento de Genética y Biología Molecular, Centro de Investigación y Estudios Avanzados, CINVESTAV, México D.F..
    Bernal Villegas, Jaime E.
    Instituto de Genética Humana, Pontificia Universidad Javeriana, Bogotá.
    Effects of ionizing radiation on embryos of the tardigrade Milnesium cf. tardigradum at different stages of development2013Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 8, nr 9, s. e72098-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Tardigrades represent one of the most desiccation and radiation tolerant animals on Earth, and several studies havedocumented their tolerance in the adult stage. Studies on tolerance during embryological stages are rare, but differentialeffects of desiccation and freezing on different developmental stages have been reported, as well as dose-dependent effectof gamma irradiation on tardigrade embryos. Here, we report a study evaluating the tolerance of eggs from theeutardigrade Milnesium cf. tardigradum to three doses of gamma radiation (50, 200 and 500 Gy) at the early, middle, andlate stage of development. We found that embryos of the middle and late developmental stages were tolerant to all doses,while eggs in the early developmental stage were tolerant only to a dose of 50 Gy, and showed a declining survival withhigher dose. We also observed a delay in development of irradiated eggs, suggesting that periods of DNA repair might havetaken place after irradiation induced damage. The delay was independent of dose for eggs irradiated in the middle and latestage, possibly indicating a fixed developmental schedule for repair after induced damage. These results show that thetolerance to radiation in tardigrade eggs changes in the course of their development. The mechanisms behind this patternare unknown, but may relate to changes in mitotic activities over the embryogenesis and/or to activation of responsemechanisms to damaged DNA in the course of development.

  • 311.
    Bengtsson, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fyra pedagogers möten med nyanlända elever i behov av särskilt stöd2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De fyra informanternas möten med nyanlända varierar i de tre verksamheternas som beskrivs i uppsatsen gällande nyanlända. Likaså undersöks hur särskilt stöd organiseras gällande nyanlända elever. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyra lärare uppfattar organisationen och mötet med nyanlända som är i behov av särskilt stöd, utifrån ett relationellt förhållningssätt. Ämnet har relevans för yrket eftersom det i examensordningen för specialpedagog ingår att visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta självständig med arbete med elever som är i behov av särskilt stöd (SFS, 1993:100). Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner, 1979). Möten och organisation undersöks genom en kvalitativ studie i form av fyra intervjuer. Det som beskrivs i resultatet är tre teman: mötet med nyanlända, relationellt förhållningssätt och särskilt stöd. De viktigaste resultaten är beskrivningen som görs om möten med nyanlända elever och hur arbetet organiseras gällande kartläggning och särskilt stöd. Det som beskrivs är hur det organiseras centralt och i skolorna. Slutsats som dras är att organisationen gällande nyanlända elever i behov av särskilt stöd skiljer sig i de tre verksamheterna och då främst organisation centralt i kommunerna. Det resultat som liknar varandra är kartläggningen för nyanlända elever. De har lagt ned tid på den delen av organisationen i de fyra informanternas skolor/verksamheter. Förslag till fortsatt forskning är en fallstudie med elever som börjat på gymnasiet och är nyanlända och att följa dem under tre år på gymnasiet.

  • 312.
    Bengtsson, Bodil
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Jonsson, Angela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Vi har inga sådana familjer här": Normer, värderingar och pedagogers förhållningssätt gentemot regnbågsfamiljer i förskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En kvalitativt inriktad intervjustudie som ämnar till att belysa olika pedagogers förhållningssätt och bemötande av regnbågsfamiljer i förskolan utifrån de normer och värderingar som finns i samhället. Studien undersöker hur några pedagoger i förskolans verksamhet förhåller sig till familjer med samkönade vårdnadshavare, i studien även refererade till som regnbågsfamiljer, samt vilka metoder de använder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi också gjort en liten förstudie på en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbågsfamilj. För att nå en djupare förståelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhällelig bakgrund till synen på homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar är relevant i förhållande till studien. Utifrån detta diskuterar vi hur normer, värderingar och heteronormativiteten i samhället, det vill säga hur samhället är uppbyggt kring en syn på heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans väggar. Studien finner inspiration från den fenomenografiska forskningen (Säljö, 1989). Resultatet visar att flertalet av de i studien medverkande förskolepedagoger arbetade med att synliggöra regnbågsfamiljer då detta spontant uppkom i samtal med barnen, och oftast på barnens egna initiativ. Studien visar också att det finns verksamheter där andra familjekonstellationer än den heteronormativa kärnfamiljen inte synliggörs. En problematik som påtalats av respondenterna är bristen på kunskap och pedagogiska stödmaterial kring regnbågsfamiljer.

  • 313.
    Bengtsson, Daniel
    et al.
    Linnaeus University.
    Avril, Alexis
    Linnaeus University.
    Gunnarsson, Gunnar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man and Biosphere Health (MABH).
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man and Biosphere Health (MABH).
    Söderquist, Pär
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man and Biosphere Health (MABH).
    Norevik, Gabriel
    Ottenby Bird Observatory.
    Tolf, Conny
    Linnaeus University.
    Safi, Kamran
    Max Planck Institute for Ornithology.
    Fiedler, Wolfgang
    Max Planck Institute for Ornithology.
    Wikelski, Martin
    Max Planck Institute for Ornithology.
    Olsen, Bjorn
    Uppsala University.
    Waldenstrom, Jonas
    Linnaeus University.
    Movements, home-range size and habitat selection of mallards during autumn migration2014Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 9, nr 6, s. e100764-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The mallard (Anas platyrhynchos) is a focal species in game management, epidemiology and ornithology, but comparably little research has focused on the ecology of the migration seasons. We studied habitat use, time-budgets, home-range sizes, habitat selection, and movements based on spatial data collected with GPS devices attached to wild mallards trapped at an autumn stopover site in the Northwest European flyway. Sixteen individuals (13 males, 3 females) were followed for 15-38 days in October to December 2010. Forty-nine percent (SD = 8.4%) of the ducks' total time, and 85% of the day-time (SD = 28.3%), was spent at sheltered reefs and bays on the coast. Two ducks used ponds, rather than coast, as day-roosts instead. Mallards spent most of the night (76% of total time, SD = 15.8%) on wetlands, mainly on alvar steppe, or in various flooded areas (e.g. coastal meadows). Crop fields with maize were also selectively utilized. Movements between roosting and foraging areas mainly took place at dawn and dusk, and the home-ranges observed in our study are among the largest ever documented for mallards (mean = 6,859 ha; SD = 5,872 ha). This study provides insights into relatively unknown aspects of mallard ecology. The fact that autumn-staging migratory mallards have a well-developed diel activity pattern tightly linked to the use of specific habitats has implications for wetland management, hunting and conservation, as well as for the epidemiology of diseases shared between wildlife and domestic animals.

  • 314.
    Bengtsson, Daniel
    et al.
    Linnaeus University.
    Safi, Kamran
    Tyskland.
    Avril, Alexis
    Linnaeus University.
    Fiedler, Wolfgang
    Tyskland.
    Wikelski, Martin
    Tyskland.
    Gunnarsson, Gunnar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Tolf, Conny
    Linnaeus University.
    Olsen, Björn
    Uppsala University.
    Waldenström, Jonas
    Linnaeus University.
    Does influenza A virus infection affect movement behaviour during stopover in its wild reservoir host?2016Ingår i: Royal Society Open Science, E-ISSN 2054-5703, Vol. 3, nr 2, artikel-id 150633Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The last decade has seen a surge in research on avian influenza A viruses (IAVs), in part fuelled by the emergence, spread and potential zoonotic importance of highly pathogenic virus subtypes. The mallard (Anas platyrhynchos) is the most numerous and widespread dabbling duck in the world, and one of the most important natural hosts for studying IAV transmission dynamics. In order to predict the likelihood of IAV transmission between individual ducks and to other hosts, as well as between geographical regions, it is important to understand how IAV infection affects the host. In this study, we analysed the movements of 40 mallards equipped with GPS transmitters and three-dimensional accelerometers, of which 20 were naturally infected with low pathogenic avian influenza virus (LPAIV), at a major stopover site in the Northwest European flyway. Movements differed substantially between day and night, as well as between mallards returning to the capture site and those feeding in natural habitats. However, movement patterns did not differ between LPAIV infected and uninfected birds. Hence, LPAIV infection probably does not affect mallard movements during stopover, with high possibility of virus spread along the migration route as a consequence.

  • 315. Bengtsson, Daniel
    et al.
    Waldenström, Jonas
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Gunnarsson, Gunnar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Änders rörelser kartlagda2014Ingår i: Vår fågelvärld, ISSN 0042-2649, Vol. 73, nr 5, s. 46-48Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 316.
    Bengtsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ohlsson, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Låt barnen slå på döda ting”: En kvalitativ studie om barns ochpedagogers sätt att hantera konflikter på2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med att hantera de konflikter som uppstår mellan barnen, samt hur barnen hanterar konflikterna på egen hand. Vi har även studerat om pedagogerna använder sig av några konflikthanteringsstrategier och i så fall vilka. Studien har gjorts utifrån två olika teoretiska perspektiv, relationell pedagogik och det sociokulturella perspektivet som vi kopplat till vårt ämne. I bakgrunden lyfts begreppet konflikt samt innebörden av det, vilka olika konflikthanteringsstrategier det finns och dess innebörd samt kommunikationens betydelse för konflikthantering. Vi tar även upp om individens självbild och identitet samt på vilket sätt det kan vara viktigt att arbeta med för att skapa en bra atmosfär i förskolan. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat pedagoger, samt observerat pedagoger och barngruppen i sin helhet utifrån en kvalitativ metod. Vår studie har visat att konflikter kan förhindras och lösas genom användning av olika konflikthanteringsstrategier utifrån vad för sorts konflikt som uppstår och vilka barn som är inblandade. Studien har även resulterat i att de flesta pedagoger hävdar att det är viktigt att diskutera konfliktens händelse med de inblandade och låta de delge sina åsikter krig händelsen. Övervägande pedagoger under utförandet av intervjuerna ansåg att arbeta med empiri och samspel är viktigt för att förebygga konflikten. De menar även att man måste diskutera hur man som individ ska vara mot andra människor.

  • 317.
    Bengtsson, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hallqvist, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Utomhusmiljön på fritidshemmet, en plats för barn eller barns plats?: En studie om fri lek ur barns perspektiv och ett barnperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om vilka möjligheter utomhusmiljön kan ge i relation till barns lek och fria aktivitet på fritidshemmet. Syftet med studien är att studera barn och fritidslärares uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter i relation till barns lek och fria aktiviteter på fritidshemmet. Studien har för avsikt att lyfta fram barns perspektiv och ett barnperspektiv, och att bidra med kunskap om vilka möjligheter utomhusmiljön har i ett leksammanhang på fritidshemmet. Studien kan även bli en utgångspunkt för hur utomhusverksamheten på fritidshemmet kan utvecklas och hur medvetenheten kring utomhusmiljön kan öka. Studiens teoretiska perspektiv är barns perspektiv och ett barnperspektiv. Den valda kvalitativa metoden är intervjuer i form av samtalspromenader utomhus med ljudinspelning. Studien genomfördes på två olika fritidshem med skilda utomhusmiljöer för att få en bred bild av vilka möjligheter som kunde finnas i de skilda utomhusmiljöerna. Studiens resultat visar att olika utomhusmiljöer kan ge många och varierande möjligheter för barns lek och fria aktivitet, beroende på olika faktorer som belyses av både fritidslärare och barn. Utifrån deras uppfattningar, betonas utformningen av utomhusmiljön som en betydande del. I det sammanhanget framgår även vikten av barns platser som blir synliga både på ochutanför platser för barn.

  • 318.
    Bengtsson, Ingmarie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Det mesta händer i huvudet: Förskollärares och barnskötares tal om arbetet med interkulturalitet och flerspråkighet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och barnskötare, vilka har deltagit i kompetensutveckling inom Förskolelyftet, beskriver sitt arbete med interkulturalitet och flerspråkighet i förskolan.

    Tidigare forskning inom området pekar på att pedagogerna verkar lämnade att själva tolka det uppdrag de är ålagda att utföra enligt rådande styrdokument. Ett vi och de andra- perspektiv dominerar liksom att svenskheten och det svenska språket utgör normen.

    Studien är kvalitativ och tar teoretiskt avstamp i kritisk pragmatism med Cherryholmes som företrädare.

    Datainsamlingen har utförts med fokusgruppsintervjuer som metod, med tre grupper i två kommuner i södra Sverige. Samtliga har också deltagit i en kompetensutvecklingsinsats inom Förskolelyftet.

    Resultatet visar att viljan att förstå andra och sig själv i arbetet för allas möjlighet till deltagande på lika villkor är stark. Medvetenhet om fördomar och generaliseringar har ökat och också hur viktig utbildning och kompetensutveckling är för alla.

    Processen som satts igång beskrivs pågå mest i det egna huvudet och även om detta lyfts fram som förutsättning för förändring, finns det en ambivalens i sättet att tala om alla individers hemkultur, eftersom detta begrepp i vissa fall står för något som representerar en grupp och alltså återgår till att handla om de andra.

  • 319.
    Bengtsson, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Hallén Lindgren, Filippa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
     Chatt- och SMSspråk: En jämförelse av hur elevtexter påverkas av chatt- och SMSspråk i de nationella proven i svenska 1999 och 2010 för elever i år 92010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract

    Syftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter. Eleverna klarar bra att skilja sitt vardagsspråk, det vill säga det språk de använder på fritiden när de chattar och skickar SMS från det språk de använder i skolan när de skriver formella texter som till exempel nationella prov.

  • 320.
    Bengtsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Dominance or not in the Classroom?: A synchronic study on gender differences in a Swedish classroom in the subject of English2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 321.
    Bengtsson, Martin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pettersson, Sven-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Påverkar en diskussion av ett signalement med ett annat vittne realismen i konfidensbedömningarna vid en identifiering i en bildkonfrontation?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersökte hur realismen i vittnens konfidensbedömningar av sina identifikationsminnen påverkas av att vittnena diskuterar rapporterade signalementen med varandra innan de, var för sig, gör utpekanden i en vittneskonfrontation. Deltagarna fick se en filmatisering av ett fingerat bilinbrott och därefter avge ett skriftligt signalement. Hälften av deltagarna (n=32) fick sedan diskutera sig fram till ett gemensamt signalement (parvillkor) medan andra hälften (n=32) fick avge ett muntligt signalement (individvillkor). Därefter fick deltagarna individuellt göra utpekanden i en sekventiell bildkonfrontation och göra konfidensbedömningar. Realismen i konfidensbedömningarna beräknades enligt kalibreringsmetodik och resultaten för de båda villkoren jämfördes med t-tester. Vi fann att realismen för parvillkoret var signifikant bättre än för individvillkoret för måttet kalibrering. Vi fann också att konfidensen i parvillkoret var signifikant högre i de fall de avgett samma svar än i de fall de avgett olika svar. Olika möjliga förklaringar till resultaten presenterades.

  • 322.
    Bengtsson, Mikael
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Märgelgravar i Åstorps kommun: Förändringar i förekomst över tid och lokalisering i landskapet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Märgelgravar är småbiotoper i odlingslandskapet som ofta hyser höga naturvärden och är viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden i slättlandskapet. De utgör också synliga kulturlämningar från 1800 - talets jordbruk och den agrara utveckling som skedde då. Märgelgravarna är idag skyddade som generella biotopskyddsområden. Biotopskyddsområdena bidrar till att uppfylla de svenska miljökvalitetsmålen samt FN - konventionen om biologisk mångfald. Märglingen var som mest omfattande mellan cirka 1850 fram till 1890 i södra Sveriges slättbygd. Märgeln användes som jordförbättringsmedel och grävdes upp där det fanns kalkhaltig lera. Där den bröts bildades bestående gravar som ofta vattenfylldes. Syftet med studien är att kartlägga hur många märgelgravar som försvunnit i Åstorps kommun, var de ursprungligen placerades och vad som kännetecknar de som finns kvar idag. Undersökningen grundas på kartmateriel från ca. 1930, ca. 1970 och 2015 som bearbetats och analyserats i ett GIS - program. Resultaten visar att endast 23% av märgelgravarna finns kvar 2015 jämfört med 1930 och att de ursprungligen grävdes i lerjordar nära bebyggelse, men att de som finns kvar idag i högre utsträckning ligger längre ifrån bebyggelse och till större del i sluttningar. Borttagandet av märgelgravarna tros bero på de omfattande rationaliseringar som jordbruket genomgick speciellt efter andra världskriget, då de sågs som odlingshinder eller som lämpliga platser att dumpa sopor och rivningsmateriel i. 

  • 323.
    Bengtsson, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hägerklint, Zara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den dubbelbottnade lärarrollen: En studie av fyra lärare med inriktning mot fritidshem och deras syn på det egna yrket2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur lärare som gått lärarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och på fritidshemmet, för att få en klarare bild av hur de ser på sig själv i sitt yrke.

         Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framväxt och utveckling såväl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgångspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att människan får en social identitet med hjälp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lärare i fritidshem som är utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.

         Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utläsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lärarkategorierna fungerar tillfredställande. Lärarna i fritidshem uttrycker en önskan att få fortsätta arbeta inom både skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, något som många av dem anser vara viktigt i yrket.

  • 324.
    Bengtsson, Rebecca
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Jämförelse av automatiskt beräknade ejektionsfraktion (EF) ochmaximal volym vid diastole i vänster kammare (EDV) vid myokardscintigrafi och ultraljud.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtats storlek och funktion är avgörande för att ställa diagnos och prognos vid kardiella sjukdomar. För bestämning av dessa parametrar finns olika metoder att använda sig av. I denna studie har vi försökt visa korrelation och överensstämmelse mellan 3-dimensionell ekokardiografi (RT3DE) och myokardscintigrafi (SPECT). Då 25 patienter var remitterade för arbetsdelen av myokardscintigrafin undersöktes de även med RT3DE. Av dessa exkluderades 7 patienter antingen för att bildkvaliteten var för dålig för automatiska beräkningar, eller för att programvaran inte klarade av att göra trovärdiga beräkningar även då bildkvaliteten var god. De återstående 18 patienter (ålder 62 ± 11 år, 9 kvinnor) ingick i jämförelserna. Vänsterkammarens ejektionsfraktion (EF) och end diastoliska volym (EDV) beräknades automatiskt utan manuell justering av konturerna med RT3DE och jämfördes med erhållna värden från SPECT. Resultaten för EDV mätt med SPECT och RT3DE blev 83 ± 59 ml (37-291 ml) respektive 118 ± 32 ml (75-186 ml). Pearsons korrelationskoefficient mellan SPECT och RT3DE var r = 0,78 (P < 0,002). Beräkning av överensstämmelsen mellan metoderna ger bias som är medelvärdet av skillnaden vilket blev 35 ± 40 ml (P < 0,001). Motsvarande resultat för EF beräknat med SPECT och RT3DE blev 62 ± 13 % (36-83 %) respektive 54 ± 8 % (36-71 %). Pearsons korrelationskoefficient mellan metoderna var r = 0,59 (P = 0,009). Biasvärdet blev -7 ± 11 % (P = 0,004) för EF. Spridningen mellan metoderna var stor och några tydliga trender kunde inte ses. Med en trendlinje i differensdiagrammet visualiserades att felet växte med storleken på värdena för EF. De stora variationerna mellan metoderna ökar vikten av utbildning och erfarenhet vid bedömning av enskilda resultat oavsett undersökning.

  • 325.
    Bengtsson, Svetlana
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vad algebra är bra till?: Några gymnasieelevers förståelse av algebra.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt mina erfarenheter upplever många elever i skolan algebra som svårt. De uppfattar ofta algebraisk räkning som abstrakt och obegriplig och ser ingen mening med att lära sig det. Det är vanligt att eleverna så sent som på gymnasiet uppvisar svårigheter med variabelbegreppet och hur det används. Detta har gjort mig nyfiken. Vad är det som eleverna inte förstår och varför? Med min undersökning ville jag få en uppfattning om varför algebra är så svårt för många elever och vad man kan göra för att underlätta algebrainlärningen för dem. Under min tid som gymnasielärare har jag mött flest elever i matematiksvårigheter på de olika yrkesförberedande programmen. Jag antog att de eleverna har sämre algebrakunskaper än de övriga eleverna på gymnasiet. Därför fokuserade jag mig i min studie på en grupp elever som går på ett av gymnasieskolans yrkesförberedande program.

     

    Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vilka svårigheter elever som går första året på gymnasieskolans yrkesprogram har när de arbetar med att formulera algebraiska uttryck och formler samt vad svårigheterna beror på. För att kunna besvara mina frågeställningar har jag intervjuat sex elever i grupp om två och två medan de löste några utvalda uppgifter.

     

    Resultatet visade att elever som ingick i studien hade svårt med att uppfatta generella uttryck vilket kan bero på bl.a. att eleverna inte har utvecklat tillräckligt hög abstraktionsnivån för att kunna hantera den symboliska algebran. För att hjälpa eleverna till att bättre förstå meningen med detta ställde jag mig en fråga om man genom att betona uppgifternas underliggande aritmetiska strukturer kan få en bättre ingång till algebran. Undersökningen som jag gjorde tydde på att denna åtgärd hjälpte eleverna att få en naturlig övergång till att använda bokstäver i generella uttryck samt till en bättre förståelse för vad algebra är bra för.

  • 326.
    Berg, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Karlsson, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    "Det är väldigt, väldigt roligt att ha utvecklingssamtal" - En undersökning av vad pedagogen anser påverkar genomförandet av utvecklingssamtalet i förskolan 2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning var att öka kunskapen om förskolans utvecklingssamtal. Vi ville se vilka faktorer som pedagogen anser påverkar genomförandet av utvecklingssamtalet. Tidigare forskning har studerats och legat till grund för undersökningen. I undersökningen har vi kunnat se att det är många faktorer som påverkar utvecklingssamtalets genomförande. De sex faktorer vi kunde se som övergripande var förberedelse, samtalsformen, strävan efter samarbete, delgivande av information, barnsyn samt utbildning och erfarenhet. Vi har sett att utvecklingssamtalet inte är en isolerad företeelse utan har stor koppling till verksamheten. Eftersom det inte finns några klara riktlinjer hur genomförandet ska ske är diskussioner på förskolan av stor betydelse. Dessa diskussioner kan leda till en ökad medvetenhet om hela verksamheten. Vi anser att det komplexa i att hålla ett utvecklingssamtal kräver att föräldrars och pedagogers samarbete lyfts fram i lärarutbildningen. Det ställer även krav på arbetsgivaren vad det gäller kompetensutveckling.

  • 327.
    Berg, Johan
    et al.
    RISE.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Langton, Maud
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Josell, Åsa
    Atria Scandinavia AB.
    Davidsson, Fredrik
    Geoloc AB.
    State Of The Art report -: insects as food and feed2017Ingår i: Annals of Experimental Biology, ISSN 2348-1935, Vol. 5, nr 2, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    FAO has considered insects as food since 2003 [1] and is promoting consumption of insects (entomophagy) in the Western world because of the possibilities for sustainable production it offers. Insects as food are considered to leave smaller ecological footprints than conventional livestock (beef, pigs, and poultry) regarding feed, land and water needs, as well as greenhouse gas and ammonia emissions [2-7]. As an example regarding water, taken from a recent TV documentary, if a family of four people got their protein need from insects one day a week instead of from conventional livestock, over a year they would save the planet about a million Liters of water [8]. This is in agreement with figures above.

  • 328.
    Bergendorff, Marcus
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nicklasson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Delaktighet och kunskapsutveckling: - hur elever i inkluderande särskoleverksamheter upplever lärande2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur åtta elever i inkluderande verksamheter med diagnosen lindrig utvecklingsstörning upplever sin skoltid med fokus på lärande och delaktighet. Genom elevernas berättelser ville vi få en bild av hur de upplever delaktighet på olika nivåer i undervisningen. Målsättningen var att utifrån ett inifrånperspektiv försöka ta reda på hur de insatser syftande till delaktighet och inkludering som de aktuella eleverna deltagit i haft inverkan på deras kunskapsutveckling - enligt eleverna själva - samt vilka didaktiska metoder och strategier som de anser gynnar det egna lärandet. Genom en fenomenologiskt inspirerad kvalitativ ansats undersökte vi respondenternas upplevelser och erfarenheter kring delaktighet och kunskapsutveckling. Som datainsamlingsmetod för detta ändamål valdes semistrukturerade intervjuer med karaktär av samtal. 14 samtal genomfördes och transkriberades. I centrum för samtalen låg respondenternas egna utsagor. Resultatet visade att de tillfrågade eleverna på det stora hela har bestämda uppfattningar om vad de anser vara viktigt att lära sig under sin skoltid för att få så bra förutsättningar som möjligt inför framtiden. De anser i mångt och mycket att de får möjlighet att lära sig just detta, men påtalar samtidigt att de utmaningar de ställs inför inte alltid är på rätt nivå. Eleverna kan ge många exempel på under vilka förutsättningar de lär sig bäst gällande sådant som anpassningar i miljö, material och vuxenstöd - men de framhåller inte inkludering som den viktigaste faktorn för utveckling av sina kunskaper. Snarare tyder resultatet på att delaktighet i grupper där elevernas stödbehov tillgodoses och där de kan uppleva gemenskap utan att skiljas ut anses vara de viktigaste förutsättningarna för trivsel och lärande.

  • 329.
    Bergentoft, Heléne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Regulation of tenseness: an object of learning to achieve self-awareness for students in Upper Secondary School2012Ingår i: Abstracts book, 2012, s. 127-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The key objective of this study has been to study how upper secondary school students develop knowledge about how tenseness affects their health and performing capacity. The way the students are offered to understand the object of learning, i.e. regulation of tenseness, is designed and analyzed by variation theory learning study. The design of the first lesson (A) was based on interviews. The remaining three lessons (B, C and D) were based on the analysis of the lessons and learning outcomes in the previous lessons (A, B and C). Students' understanding of regulation of tenseness depends on which critical aspect they are aware of. The students did not intentionally discern different responses of bodily tension, and had a limited number of ways to influence the levels of tenseness. The results show an increased learning outcome in all four groups. Results from the last lesson, D, show a very healthy increase (129%) in learning outcomes, and all students in that lesson improved their results. The effect of varying only the most important aspects appears in the last cycle, where the features (e.g. heart rate, respiration, muscle tension) contrasted more clearly, which developed the students' learning of the object of learning. The physical activities were kept invariant, and different responses of the sympathetic nervous system were contrasted, one at time, to establish knowledge of different bodily responses to tenseness. It appears sufficient to vary two critical aspects in one lesson to achieve the most powerful learning. Awareness about how the body responds to different kinds of pressure, physically or psychologically, is important for understanding the impact tenseness has on health and performing capacity. However, how the students are offered the aspects critical for developed understanding is crucial to increase their learning. The results show how the teachers, during the iterative process, discover what it takes to learn progressively during the learning study. The students´ results increase due to the more precise way the teachers pinpoint what is critical for the students´ understanding. The more familiar with how to design learning situations based on variations theory the teachers were, the more fruitful it was for the students` learning outcome.

  • 330.
    Bergkvist, Hanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bertram, Klara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Boll spelar roll: en intervjustudie om lärares resonemang kring bollekar och bollspel2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anledningen till detta examensarbete är att bollekar och bollspel har visat sig dominera idrottsundervisningen i skolan och enligt den senaste läroplanen, Lgr 11, finns inte bollekar och bollspel specifikt uttalat. Examensarbetet innehåller en intervjustudie där fem lärare som undervisar i idrott och hälsa i årskurs F-6 har medverkat. Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till momentet bollekar och bollspel i ämnet idrott och hälsa. I examensarbetet presenteras också i korta drag idrottsämnets förändring sedan början av 1900-talet fram till idag. Det presenteras även studier kring skolämnet idrott och hälsas påverkan av idrottsföreningar och idrottslärares strävan att göra ämnet roligt. Resultatet av studien pekar på att bollekar och bollspel är omtyckt av de flesta elever men att det möjligen beror på vilket arbetssätt läraren har. Samtliga lärare i studien använder bollar i sin undervisning men arbetssätten och syftena varierar. Den stora skillnaden är att en del lärare i studien har mycket traditionellt bollspel i sin undervisning medan ett par har tagit avstånd från detta. Det finns tendenser hos en del lärare i studien att aktiviteterna är bestämda innan styrdokumenten tas med i planeringen.

  • 331.
    Berglund, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hård eller mjuk?: val av metoder i hundträning speglar personlighet och sociala attityder2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I litteraturen antyds ibland att dominansåsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hårda tag för att uppnå lydnad tycks hänga ihop. Däremot verkar det inte ha genomförts några studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkätundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plågsamma metoder för att uppnå hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plågsamma metoder. För att predicera en hög grad av klassiska dominansattityder var manligt kön och en hög grad av social dominansorientering viktigast.

  • 332.
    Berglund, Josefina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Jönsson, Karina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Naturvetenskap i förskolan - En studie om hur lärarna uppfattar det naturvetenskapliga innehållet i läroplanen för förskolan 2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien grundar sig på målet och uppdraget, med naturvetenskaplig koppling, i Läroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Forskningsbakgrunden tar upp naturvetenskap i förskolan ur ett historiskt perspektiv, barns lärande i stort och deras utveckling av förståelse för naturvetenskap specifikt samt studier hur läroplanens intentioner realiseras. Genom intervjuer har vi sökt svar på hur förskollärare uppfattar och definierar uppdraget och målet samt hur de utformar verksamheten för att realisera läroplanens intentioner. Studien tyder på att uppdraget och målet är förhållandevis svårt att definiera och att det främst är delarna att värna om naturen och växter och djur som tar plats i förskolans verksamhet. Medan delarna förståelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp och enkla naturvetenskapliga fenomen tenderar att falla bort.

    Resultatet av studien visar att hela eller delar av målet och uppdraget prioriteras bort på grund av bland annat bristande resurser och att lärarna upplever uppdraget och målet som svårtolkat.

  • 333.
    Berglund, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Stereotyper i politiken: finns de och hur ser de ut?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att se om det förekommer stereotypiska bilder av värderingar hos människor som anser sig höra till höger respektive vänster på den politiska skalan i Sverige. Studien har genomförts som en experimentell inomgruppsdesign där fokus legat på fyra  enligt psykologisk teori olika grundvärderingar som anses stå i motsats till varandra - selftranscendence och selfenhancement samt normativism och humanism. I Sverige finns ingen tidigare forskning på området, men forskning som utförts i andra länder indikerar att politiska opponenter utvecklar stereotypiska bilder av varandra och att detta kan påverka förhandlingar samt eventuellt också leda till överdrivna konflikter dem emellan. Den aktuella studien utgjordes av personer som skattar sig själva att höra till vänster (N=92) respektive höger (N=42) på den svenska politiska skalan. Resultatet visade att det skiljer sig markant i hur deltagare generellt skattade typiska personer som röstar antingen åt vänster eller höger inom den svenska politiken vad gäller deras grundvärderingar och slutsatsen kunde därför dras att det existerar stereotypiska värderingsbilder för de olika ändarna på den svenska höger- och vänsterskalan. Personer som själva skattar sig höra till vänster inom den svenska politiken visade sig också ha en tendens att i något högre grad utveckla stereotypiska värderingsbilder än personer som skattar sig till höger. För vidare forskning föreslås att jämföra stereotypiska värderingsbilder med verkliga värderingsskillnader mellan människor som skattar sig höra till höger respektive vänster för att kunna dra bättre slutsatser kring vilken påverkan dessa skulle kunna ha vad gäller konflikter inom politiken.

  • 334.
    Bergman, Joakim
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Andersson, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Jag är nöjd med allt fröknar bestämmer!”: En studie kring elevers tankar och upplevelser om elevinflytande2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.

    Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.

    I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv.

  • 335.
    Bergman, Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Artefakter: I barnens lek2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med denna uppsats har varit att studera vilka artefakter barn använder i leken. Jag undersökte vilka olika materiel/redskap som fanns på förskolan och som var tillgängliga för barnen. En annan faktor jag också ville studera var vilka materiel/redskap barnen använde i sin lek och den miljö där de olika lekarna ägde rum. För att få svar på mina frågor har jag studerat barnen i deras lek både inom- och utomhus. Jag har även studerat om det funnits någon skillnad i pojkars och flickors lek och användning av artefakter. I teoribakgrunden har jag beskrivit aktuell forskning och kopplat detta till mitt syfte och mina frågeställningar. För att kunna genomföra mitt arbete valde jag metoden att observera barnen i leken på en Montessoriförskola. Det framkom att barnen i min studie använde olika artefakter i leken, både färdiga leksaker och övriga artefakter såsom ritmateriel, möbler, pinnar, löv etc. Det är viktigt att barnen får använda olika materiel/redskap för att kunna utveckla sin lek. Jag kan också se att det finns en skillnad i när pojkar och flickor leker

  • 336.
    Bergman, Sanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Genetic analysis of the otter population (Lutra lutra) in Kristianstad’s Vattenrike Biosphere Reserve, Sweden2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska utterstammen (Lutra lutra) genomgick drastiska populationsminskningar under mitten av 1900-talet. Minskningen ledde till en förlust av genetisk diversitet i många områden, och bland de värst drabbade var Skåne. Uttern blev fredad från jakt och ett förbud mot det skadliga miljögiftet PCB infördes, vilket skapade förutsättningar för utterpopulationen i Sverige att långsamt återhämta sig i antal. Men uttern återvände sent till vissa områden, som Kristianstad i Nordöstra Skåne. Genom staden Kristianstad rinner Helge å, som formar vidsträckta, artrika våtmarker i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Uttern visade inga tecken på återkomst till området förrän 2011. De senaste åren har en utterhona med ungar regelbundet visat sig vid besökscentret ”naturum”, till glädje för stadens invånare och besökare. Uttrarna har blivit en återkommande vinterattraktion i Kristianstad. Men kunskapen om den nya populationen är begränsad. För uppskattning av antal och genetisk diversitet, undersöktes mikrosatellitvariationer hos nu levande individer från elva lokaler i Vattenriket. För jämförelse inkluderades arkiverade prover från Naturhistoriska Riksmuseets ”Miljöprovbank”, från tio döda uttrar med ursprung i Nordöstra Skåne. Med icke-invasiva metoder undersöktes DNA som extraherats från avföring- och muskelvävnad. Multipel replikatanalys gjordes för detektering av eventuella fel i genotypningsproceduren. Resultaten visar förekomsten av tre nu levande individer i Vattenriket (två hanar och en hona). Det är dock troligt att en- eller flera nu levande individer kan ha undkommit identifiering. Individerna var inte nära släkt med museiexemplaren från Nordöstra Skåne. Studerade individer är i Hardy-Weinberg jämvikt, men heterozygositeten är låg. Låg heterozygositet kan bero på en låg genomblandning i populationen, vilket kan vara en anledning till oro och bör undersökas närmre. Det behövs ytterligare kunskap och studier för att långsiktigt skydda och förvalta den nya, värdefulla utterpopulationen i Kristianstads Vattenrike.

  • 337.
    Bergman, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Svensson, Helena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Åtgärder mot mobbning: en undersökning om hur sex lärare arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Lgr 11 (Skolverket, 2011) står det att ingen ska utsättas för kränkande behandling. Uppsatsen belyser åtgärder som finns mot mobbning, vilket ingår under begreppet kränkande behandling enligt Skolverket (2004). Det finns otaliga åtgärder mot mobbning och en gemensam nämnare hos dem, som belyses i uppsatsen, är att kommunikation är viktigt för att kunna bekämpa mobbning.

    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade sex verksamma lärare. Vi har även bearbetat litteratur och tillsammans med det och resultatet av intervjuerna har vi kunnat dra slutsatser.

    Resultatet av vår undersökning visar att kommunikation, likabehandlingsplanen, grupper som arbetar mot mobbning och kuratorn är viktiga åtgärder i arbetet mot mobbning. En central faktor är att vi upptäckte att skolorna, där vi gjorde våra intervjuer, arbetade med samma åtgärder fast på olika vis.

  • 338.
    Bergquist Fransson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att skjuta upp arbetsuppgifter: Finns det en relation mellan medarbetarens prokrastinering och en effektiv organisation ?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varför väljer vissa människor att skjuta på uppgifter till sista stund, trots att det kan få negativa konsekvenser? Tidigare studier inom prokrastinering har till största delen varit fokuserade på studenter och skolarbete, men detta beteende och strategi finns även inom andra livs- och yrkesområde och för att få en bredare bild över hur dessa påverkas behövs ytterligare forskning. Denna studie undersöker om det finns en relation mellan prokrastinering och effektiva organisationer. Studien genomfördes genom en enkätundersökning som besvarades av 157 personer fördelat på från två företag som jobbar med teknik och process i Sverige och i Norge. Enkäten bestod av frågor från Pure Procrastination Scale (PPS), samt frågor gällande faktorer som relaterar till en organisations effektivitet. Studiens huvudresultat visade att organisations-faktorerna mål och möjlighet har en relation till prokrastinering samt att män har högre tendens till att prokrastinera än kvinnor.

  • 339. Bergsten, C.
    et al.
    Grevholm, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Knowledgeable teacher educators and linking practices2008Ingår i: Jaworski, B., and Woods, T. (eds), The mathematics teacher educator as a developing professional: individuals, teams, communities and networks, Rotterdam: Sense , 2008, s. 223-246Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 340.
    Bergsten, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Larsson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Det är väl inget att dividera om: En kvalitativ studie av matematiklärares klassrumskommunikation2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur lärare som undervisar i matematik i årskurs 7-9 använder matematiskt språk i relation till ett vardagligt samt i vilken utsträckning de använder en kombination av de två språken. Studien var kvalitativ och metoderna som använts är observation med efterföljande samtal. Syftet med studien medför att ett lärarperspektiv var givet. De observerade lektionerna och samtalen resulterade i olika kategorier av begrepp vilka sedan resulterade i en teori kring hur lärare använder de olika språken vid genomgångar. Samtliga lärare använde både matematiskt och vardagligt språk vid genomgång medan endast ett fåtal använde språken i kombination. Studien visade att lärare använder sig av både matematiskt och vardagligt språk vid genomgångar med elever, men i varierande grad.

  • 341.
    Bergström, Susanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Håbring, Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hyllad, ratad eller anonym: en studie om svenska konsumenters attityder till opastöriserad mjölk2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är det lag på att pastörisera all konsumtionsmjölk i Sverige; Opastöriserad mjölk [OPM] får endast säljas i mindre skala direkt från gård till konsument. Pastöriseringskravet infördes 1939, för att förhindra spridningen av turberkulos, vilket inte anses utgöra något hot idag. Det finns även andra anledningar, som hållbarhet och sjukdomsrisk, till varför mjölk pastöriseras. Livsmedelsverkets gav hösten 2013 förslag om att införa en lag för förbud av all försäljning av OPM, detta förslag fick många reaktioner från förespråkare av OPM. Det finns begränsad forskning om svenska konsumenters attityder och värderingar kring OPM. Hyllad, ratad eller anonym: en studie om svenska konsumenters attityder på opastöriserad mjölk är ett examensarbete från Gastronomiprogrammet, Högskolan Kristianstad. Studien genomföres med ett frågeformulär med syfte att undersöka vilka attityder som finns till OPM hos svenska mjölkkonsumenter, samt vad dessa grundas på. I resultatet visade det sig att attityderna handlade om att OPM skapar ett mervärde. Bland kommentarerna fanns även attityder som var mer kritiska och OPM ansågs vara en riskfylld produkt. Dessa attityder grundar sig främst i uppväxt, minnen och social samhörighet. Trots att studien visar att konsumenter förknippar OPM med olika mervärden finns även en hög försiktighet hos konsumenter, vilket gör att OPM kanske inte är redo för det säkra och hälsofrämjande samhälle Sverige är idag.

  • 342.
    Bergvall Olsson, Annette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Strukturerad matematikundervisning bland gymnasiesärskolans elever.: Kan det öka elevernas matematiska förmåga?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     Syftet med detta arbete är att undersöka om de arbetsmetoder som anses vara framgångsrika vid inlärning av elevers taluppfattning hos elever inom den ordinarie grundskolan, även fungerar med elever som har bedömts ha en utvecklingsstörning och då placerats inom särskolan.

    I detta arbete undersöktes en elev.

    Olika nationella och internationella styrdokument som styr undervisningen i särskolan inleder litteraturgenomgången. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring utvecklingsstörning, funktionsnedsättningar och behov av diagnoser. Vidare beskrivs modern matematikundervisning för elever med normal begåvning, vikten av att få en gedigen kunskap inom taluppfattning och att ha en inre tallinje. Att kunna förstå vardagliga matematikord framhålls i arbetet ha en avgörande betydelse för att kunna förstå matematikundervisnig. Många elever har matematiksvårigheter och det är viktigt att sätta in resurser för att undvika livslånga problem som påverkar det vuxna livet. Matematiksvårigheter delas upp i allmänna och specifika svårigheter. Inom särskolan är det främst allmänna matematiksvårigheter som nämns då eleverna har svårigheter på flera områden. Vikten av att lyckas i matematik är stor, för att våga prova olika lösningar. Har misslyckandena varit många under elevens skoltid är risken stor att självförtroendet har fått sig en törn och då kan vägen till att vilja försöka lösa en matematikuppgift vara lång. Här gäller det att utmana lagom mycket så att eleven lyckas.Sist i litteraturdeln presenteras forskning kring matematikundervisning och utvecklingsstörning.

    De teorier som använts i uppsatsen är dels Vygotskijs teori om den proximala zonen dels den Radikalkonstruktivistiska teorin som anses utarbetad av Ernst von Glasersfeld med Piagets kognitionsteori som influens.Valet av metoden Teaching experiment innehåller metoderna flexibel intervju, videofilmning och transkribering. Enligt denna metod kan läraren enligt Vygotskijs teorier om den proximala zonen, videofilmningoch transkribering, för sin egen del, undersöka elevens kunskapsnivå och förstå var eleven befinner sig samt se vad nästa steg ska vara och genom samtal leda eleven vidare. Detta kräver kunniga och deltagande lärare som har kartlagt elevens kunskaper.

    Elevens kunskapsnivå undersöktes enskilt med hjälp av test från McIntosh´s (2011) test, ett självuppskattningstest (Adler, 2007), positionsbräde och eget material eftersom McIntosh anser att hans testinte ger en fullgod bild av testdeltagarens kunskapsnivå inom taluppfattning. Eleven träffade författaren under ett tiotal tillfällen ca 30-40 min /gång. Undersökningsperioden avslutades med en återupprepning av samma test som vid uppstarten som jämförelse.

  • 343.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Barns liv och samhällets textvärldar2009Ingår i: Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola / [ed] Jönsson, Karin, Stockholm: Liber , 2009, s. 12-33Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 344.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Kritisk litteracitet2009Ingår i: Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola / [ed] Jönsson, Karin, Stockholm: Liber , 2009, s. 177-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 345.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Yrke, ämne, forskning: en lärarutbildning på tre ben2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Yrke, ämne, forskning – en lärarutbildning på tre ben diskuteras forskningsanknytning och forskarförberedande inslag i utbildningen av förskollärare, fritidspedagoger och lärare för grundskola och gymnasium. Under två år har lärarutbildarna vid högskolan Kristianstad analyserat och diskuterat utbildningsplaner, kursplaner och det konkreta arbetet i olika kurser. Två frågor har stått i fokus: Vad främjar lärarstudenters lärande? Vad behöver lärarutbildare? Studenternas starka engagement i frågor som rör förskola, fritidshem och skola är en viktig kraft i lärarutbildningen. Men studenterna måste också få möta lärare, forskare, mentorer och handledare som kan hjälpa dem att koppla engagementet till verksamheternas innehåll och frågor. Del 1 av rapporten är en genomgång av begrepp och teorier som kan utgöra plattformen för en lärarutbildning där yrke, ämne och forskning är de bärande perspektiven. I del 2 presenteras konkreta förslag till hur utbildningen kan organiseras så att den kvalificerar sig såväl för verksamheten i förskola, fritidshem och skola som för forskning om verksamheten. Utgångspunkten är att lärarutbildningen ska utgöra en inspirerande kultur genomsyrad av ett kritiskt förhållningssätt. I rapporten diskuteras bland annat hur ett kunskapsinnehåll kan väljas och hur läroprocesser kan gestaltas i olika språkliga former – vardagligt, vetenskapligt och estetiskt. Diskussionen gäller också hur dokumentation och analysmetoder kan kvalificeras för en kritisk diskussion av innehållet i förskolans, fritidshemmets och skolans verksamheter och om hur samverkan mellan fältets respektive högskolans lärarutbildare kan utvecklas. I rapporten diskuteras slutligen hur lärarstudenternas skrivande, läsning och samtal kan bidra till att studenterna kommer på djupet i yrkets frågor och samtidigt utvecklar ett akademiskt skrivande.

  • 346.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Jönsson, Karin
    Malmö högskola.
    Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur kan pedagoger på ett jämställt och demokratiskt sätt ge barn möjlighet att inte bara läsa och skriva om världen utan också att samtala, läsa och skriva fram en annorlunda och förändrad värld?

    I den här boken beskriver författarna en aspekt som ofta får alltför lite fokus i arbetet med yngre barn, nämligen ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor – s.k. critical literacy. Kärnan i ett sådant arbete är att barnen undersöker texter av alla de olika slag som omger dem med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa: Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

    Genom praktiska exempel diskuterar författarna hur läroplanernas språk-, kunskaps-, identitets- och demokratiuppdrag kan hållas samman som ett och samma uppdrag. Utgångspunkten är att barn vill förstå sig själva och den värld de lever i och att förskolans och skolans uppgift är att stödja och inspirera dem i det projektet. Målet är att ge alla barn tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap där de vill, kan och vågar uttrycka sina åsikter.

    Glädjen i att förstå vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare och lärare i grundskolans tidigare år.

  • 347. Berkius, P.
    et al.
    Rehnby, B.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap.
    Undernäring en fråga om patientsäkerhet2015Ingår i: Dagens medicin, ISSN 1402-1943Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 348.
    Bernevik, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sagdati, Larisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den tredje pedagogen: En studie om den inre lärmiljön i en förskola inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar vilka förutsättningar lärmiljön på förskolor inspirerade av Reggio Emilias filosofi erbjuder för barns meningsskapande. Reggio Emiliafilosofin kan sammanfattas som ett förhållningssätt där man ser barnet som kompetent och utforskande. Studiens syfte är att studera betydelsen av design för lärande och design i lärande i förskolor inspirerade av Reggio Emiliafilosofin. Detta gör vi genom att ta del av utvalda förskollärares uppfattningar. I studien intervjuades fem förskollärare som alla gav sin uppfattning om den pedagogiska lärmiljön inom Reggio Emilias filosofi. Vi har utgått från det socialsemiotiska perspektivet.

    Det empiriska underlaget består av en kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna belysa respondenternas uppfattningar av den inre lärmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor.

    Studiens resultat visar att lärmiljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Med genomtänkta, flexibla och föränderliga miljöer som är iscensatta tillsammans med barnen och där utformningen utgår från barnens åsikter och intresse genererar miljön till ny kunskap och utveckling.

  • 349.
    Bernstein, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Wolffsen, Stine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Samarbete i skolans arbetslag: med tre olika pedagogiska kompetenser2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att beskriva samarbete i arbetslag mellan olika pedagogiska kompetenser i skolan. I uppsatsen redogörs för tidigare forskning beträffande de tre olika pedagogiska kompetensernas ursprungliga yrkeskultur,och vilka konsekvenser respektive yrkeskultur medfört vid förskolans och fritidshemmets integration i skolan. Forskningsbakgrunden visar pedagogiska vinster, samt vikten av målsättning och utvärdering. Teoretiska perspektiv redogör för individens och gruppens identitet och förutsättningar för samarbete. Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för val av metod och utifrån de resultat som framkommit, har möjligheter, hinder och samarbetets konsekvenser för lärandet bearbetats i förhållande till teori och tidigare forskning. Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika pedagogiska kompetenserna som samarbetar ser varandra som resurser som kompletterar varandra, vilket också leder till ett bättre lärande för eleverna. Vår diskussion visar att förutsättningar för ett lyckat samarbete ökar om det finns tillräckligt med tid till planering, målsättning och utvärdering. Det bör även finnas tid för samtal i arbetslaget, där diskussioner om den pedagogiska verksamheten och vad samarbetet ska leda till är i fokus. Vidare leder diskussionen till våra slutsatser om att viljan att samarbeta och den inre motivationen i arbetslaget är en förutsättning för ett gott samarbete.

  • 350.
    Bernwald, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet: En kvalitativ intervjustudie om extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet.2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar området extra anpassningar och särskilt stöd inom fritidshemmets verksamhet. I arbetet undersöks hur pedagoger i fritidshemmet upplever sitt arbete med elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Metoden som används vid undersökningen är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vår studie görs med teoretisk utgångspunkt i det relationella perspektivet och syftet är att undersöka hur pedagogerna i fritidshemmet upplever att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd får lämpliga anpassningar i fritidshemmet. Studiens resultat pekar på att i dagens fritidshem med stora elevgrupper blir det svårt att tillgodose anpassningar till eleverna.   

45678910 301 - 350 av 3697
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf